9789151101064

Henrik Gustavsson

Patos Svenska 1

Patos

Patos är ett läromedel i svenska för gymnasiet och vuxenutbildningen, med fokuserade teoriavsnitt och mängder av övningar med olika svårighetsgrad.

Svenska 1

Patos 1 täcker in hela det centrala innehållet för kursen svenska 1.

Varje moment i svenskkursen är indelad i ett antal kortare genomgångar, och till varje genomgång finns det många praktiska övningar.

Eleverna kan stanna upp och träna kontinuerligt efter varje nytt delmoment. Det gör att progressionen blir tydlig genom materialet, vilket hjälper eleverna att utvecklas i sin egen takt. Det gör också att läromedlet är perfekt att ta fram i klassrummet när det finns tid över, eller att låta eleverna arbeta med hemma.

Patos Svenska 1

Henrik Gustavsson

Henrik Gustavsson har över 20 års erfarenhet av att undervisa gymnasieelever i idrott, svenska, geografi och retorik, för närvarande på Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg.

Han är också vfu-lärare i svenska vid Göteborgs universitet och har tidigare givit ut Retorik 100p.

ISBN 9789151101064

9 789151 101064

51101064.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2020-07-13 14:59

Innehållsförteckning Tala............................................................................................................................................................6 Talängslan...............................................................................................................................................8 Den retoriska arbetsprocessen........................................................................................17 Intellectio.....................................................................................................................................19 Inventio......................................................................................................................................... 25 Dispositio.................................................................................................................................... 32 Elocutio......................................................................................................................................... 40 Memoria....................................................................................................................................... 47 Actio................................................................................................................................................ 54 Emendatio...................................................................................................................................61 Presentationstekniska hjälpmedel................................................................................ 65 Att lyssna och ge respons.................................................................................................... 70 Talanalys................................................................................................................................................76

Skriva................................................................................................................................................. 84 Att arbeta med din text.......................................................................................................... 91 Anpassa till syfte och mottagare.......................................................................... 92 Planera och disponera................................................................................................. 100 Utveckla och bearbeta................................................................................................. 106 Krönika................................................................................................................................................. 115 Exempeltext: krönika..................................................................................................... 123 Reportage.........................................................................................................................................126 Exempeltext: reportage.............................................................................................. 129 Referat................................................................................................................................................ 137 Recension......................................................................................................................................... 142 Exempeltext: recension............................................................................................... 146 Argumenterande text............................................................................................................151 Olika sorters argument............................................................................................... 155 Att skriva en argumenterande text...................................................................161 Exempeltext: argumenterande text................................................................. 166

Läsa.................................................................................................................................................... 172 Lässtrategier.................................................................................................................................. 174 Läskontrakt.................................................................................................................................... 189 4�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 4

2020-07-14 07:03

Prosa..................................................................................................................................................... 193 Fabel, motiv och tema.................................................................................................. 198 Berättarperspektiv.......................................................................................................... 202 Personbeskrivning........................................................................................................... 207 Miljöbeskrivning..................................................................................................................214 Den dramaturgiska kurvan.......................................................................................219 Tid................................................................................................................................................... 222 Exempeltext: novell......................................................................................................... 227 Dikt......................................................................................................................................................... 238 Film......................................................................................................................................................... 246 Mise-en-scène..................................................................................................................... 248 Bildkomposition och kamerarörelse............................................................... 250

Språkriktighet.................................................................................................................256 Skiljetecken..................................................................................................................................... 260 Meningsbyggnad....................................................................................................................... 268 VERSAL eller gemen?............................................................................................................. 273 Vanliga fel......................................................................................................................................... 276

Språkbruk...............................................................................................................................286 Attityder till språk..................................................................................................................... 291 Kronolekter.................................................................................................................................... 296 Dialekter............................................................................................................................................300 Sociolekter...................................................................................................................................... 304 Genus och språk........................................................................................................................ 307 Formellt och informellt språk........................................................................................ 309 Digitaliseringens inverkan på språket......................................................................314

Källkritik.................................................................................................................................... 320 Att hitta pålitlig och relevant information......................................................... 324 Källkritiska tekniker.................................................................................................................. 332 Att granska telefonförsäljaren...................................................................................... 342

�5

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 5

2020-07-14 07:03

1 Tala

6�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 6

2020-07-14 07:03

Inledning Tänk dig att det är det din tur nu att gå fram och hålla tal. Du reser dig tveksamt upp på lätt darriga knän, går fram till mikrofonen och harklar dig lite lätt för att testa ljudet. Mikrofonen är död. Du ser dig ängsligt om, en vaktmästare smyger fram och sätter på den med en enkel knapptryckning. Skönt. Publiken tystnar direkt och allas blickar vänds mot dig. Någon i vänstra hörnet flinar lite oroväckande. En viskning utbyts diskret på främsta raden. Varför tittar han på mina skor? Skulle jag verkligen tagit den här tröjan? Det är nu det avgörs. Du har kort tid på dig att fånga åhörarna. Kommer de att lyssna på dig och i så fall varför?

Och hur länge? Hjälp!

Lugn, övningarna i det här kapitlet kommer att hjälpa dig. Kursen svenska 1 tar dig första steget mot att bli en fantastisk talare som trollbinder en hel publik. Och vi börjar med förmågan att framföra dina åsikter på ett strukturerat, intressant och övertygande sätt.

1. Konsten att få folk att lyssna Diskutera i smågrupper:

övningar

1. Vad är det som får människor att lyssna på en talare?

2. Vad är det som får en publik att tappa intresset och sluta lyssna?

3. Har det någon betydelse vilka förväntningar publiken har på talet?

4. Vad behöver ni förbereda inför talet, förutom att ha skrivit ett manus?

5. Vad kan hända under talet och hur tacklar ni det?

6. Om ni märker att publiken slutar att lyssna, vad gör ni då?

�7

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 7

2020-07-14 07:03

Talängslan Att tala inför en grupp och få positiv respons kan vara helt fantastiskt. Klassen ler, nickar och följer med stor uppmärksamhet varje rörelse du gör. Du är väl förberedd, behöver knappt slänga mer än en kort blick ner i ditt manus, du vet vad dina klasskamrater uppskattar och kan knappt vänta till applåderna. Så kan en redovisning i skolan upplevas. Det kan också vara så att när du får reda på att alla ska hålla tal inför klassen så föds det en gnagande oro i hela kroppen. När du sen går fram stirrar alla tysta på dig och du minns inte ett ord av vad du skrivit ner i ditt talmanus. Det känns inte bättre av att din kompis nyss höll ett helt fantastiskt tal som alla var djupt imponerade av. Du har helt plötsligt drabbats av talängslan och du är definitivt inte ensam.

8�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 8

2020-07-14 07:03

Väx i din egen takt Även en känd, slipad TV-retoriker som Elaine Eksvärd fick gå i kognitiv beteendeterapi för att bli kvitt sin talängslan. Nu talar hon obehindrat på stora och små scener inför olika sorters publik.

Elaines historia visar att talängslan går att träna bort genom övning. Frågan är bara hur. Det enkla svaret är att öva tills det går över. Det är dock lättare sagt än gjort; det kan ta lång tid. Det finns ett gammalt asiatiskt talesätt som säger att det inte går att dra i en planta för att den ska växa fortare. Vissa plantor växer fortare, andra långsammare. Väx alltså i din egen takt, men glöm inte sol och näring, som du får av goda erfarenheter och övning.

Stefan Sauk nämnde på en föreläsning för talängsliga företagsledare att det främst är två faktorer som hjälper dig att bli av med din talängslan: noggranna förberedelser (intellectio) och att utsätta sig för det ofta (actio).

Första gången du ska göra något så är det obehagligt för att du inte vet vad som kan hända. Även andra och tredje gången. Men när du gjort det för femtionde gången så har du svårt att komma ihåg hur jobbigt du tyckte att det var i början.

Tips för att träna bort talängslan Förberedelser • Var noggrann med förarbetet och låt det ta tid. Lägg ner tid på att skriva manus, hitta goda exempel som tilltalar just din publik, finurliga formuleringar och kanske små överraskningar. Då känner du dig stolt över ditt tal och det blir roligare att framföra det.

• Öva! Träna på att memorera ditt tal för att kunna det så bra som möjligt. Du behöver inte kunna det utantill, men ju mer tid du lagt på att träna, desto säkrare kommer du att känna dig när du framför det.

�9

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 9

2020-07-14 07:03

• Utsätt dig ofta! Du vänjer dig och talsituationen kommer inte att kännas lika skrämmande när du gjort det tio gånger.

Tala mentalt • Syresätt hjärnan maximalt inför ett framträdande. Andas djupt ner i magen minst fem gånger innan du går upp. Håll gärna båda händerna ovanför huvudet en liten stund.

• Mental träning hjälper. En teknik är att visualisera, det vill säga se sig själv i en svår situation som du fixar utan problem.

Har du till exempel i fantasin sett dig själv som höjdhoppare lätt glida över ribban så är det sen goda chanser till att hjärnan tror att det har skett i verkligheten, den mentala spärren är övervunnen och det blir lättare att hoppa över ribban i verkligheten. Kan du se dig själv leende stå beredd inför en stor publik så kanske hjärnan börjar tro att det inträffat och kopplar ihop det med något positivt.

• Att låtsas vara någon annan under ett framförande kallas för karaktärisering. Du lever dig in i en annan människas sätt att vara och tänka. Många skådespelare har vittnat om att de utan vidare kan spela en rollkaraktär inför hur många åhörare som helst, men att de aldrig skulle våga gå fram och säga något personligt inför samma publik.

• Avsluta tydligt så att det klart framgår att talet är slut! När applåderna kommer direkt efter talet så får du en mental kick.

Respons • Lyssna aktivt på andra. Du får inspiration och kan låna goda exempel (copia). Du får inte kopiera, då kallas det plagiat, men du kan låta dig inspireras av andra.

• Att formulera respons till en kamrat kan ge dig själv mycket insikt. Du registrerar det som var bra, hur det framfördes och om du uppfattade samma tanke som talaren ville förmedla. Att

10�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 10

2020-07-14 07:03

Du kanske inte ska hålla föredraget som en pirat, men du kan ha en känd skådespelare i tankarna.

Eller välja en tydlig känsla att visa upp.

i responsen fokusera på det som var bra hjälper din kamrat att styra bort negativa tankar kring talandet och på så sätt kunna öka självförtroendet genom en mer positiv upplevelse.

• Läs och ta till dig positiv respons som du får av dina kamrater. När du förstärker det du är bra på så kommer det andra att lösa sig automatiskt! Behåll den sköna känslan och plocka fram positiva minnen till nästa tillfälle. Eftersom talsituationen är ett stressmoment så ställer sig hjärnan automatiskt in sig på att fly eller undkomma en obehaglig situation. Positiva upplevelser kan påverka hur vi känner inför situationen och förhoppningsvis kunna programmera om hjärnan till att faktiskt tycka att hålla ett framförande kan vara riktigt trevligt.

�11

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 11

2020-07-14 07:03

övningar

1. Rätt eller fel Nu ska du få träna på att uttrycka dina åsikter. Här nedanför ser du ett antal påståenden. Håller du med eller inte? Diskutera i par.

1. Semesterresor med flygplan borde förbjudas.

2. Du kan aldrig ändra det första intrycket av en person.

3. I en relation är det viktigare att din partner är rolig än smart.

4. Det är ibland nödvändigt att ljuga.

5. Alla tankar och känslor är bara elektriska impulser i hjärnan.

6. Om du är otrogen och ångrar dig så är det bäst att inte säga någonting till din partner.

7. Om en klasskompis fuskar på proven så bör du berätta det för läraren.

2. Berätta vad du tänker Välj en av frågorna här nedanför och fundera ut ett svar. Sätt er sedan i mindre grupper eller i par, och berätta vad ni tänker, en i taget.

1. Vad skulle du göra om du vann 50 miljoner?

2. Om du fick välja en superkraft, vilken skulle det vara? Varför?

3. Om du skulle återfödas som ett djur – vilket djur skulle du välja?

Varför?

4. Du får välja yrke helt fritt. Vad du än väljer, så får du betald utbildning och jobb hela livet. Vilket yrke skulle du välja?

5. Tidsresor är möjliga. Vilken tid och plats skulle du välja att flytta till, om du inte får komma tillbaka igen?

6. Vilken tv-serie eller film skulle du välja att leva i, om det var en riktig värld?

12 �

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 12

2020-07-14 07:03

3. Erfarenheter av egna tal Tänk igenom dina egna erfarenheter av att tala inför en grupp. Det kan vara en redovisning du gjort i skolan, i en förening eller ett tal på en fest.

Skriv ner dina tankar i ett dokument.

1. Vilka positiva erfarenheter kommer du ihåg? Vad gjorde dem positiva?

2. Vilka negativa erfarenheter kommer du ihåg? Varför upplevs de som negativa?

3. Var du nervös inför framförandet? a. Varför/varför inte? b. Vad kunde gjort dig mindre, alternativt mer nervös? c. Hur yttrar sig just din nervositet?

4. Jämför och analysera tillsammans med en kamrat era erfarenheter av tal, försök att hitta gemensamma faktorer som gjorde erfarenheterna positiva eller negativa. Diskutera också om ni var nervösa eller inte och vad det i så fall berodde på.

5. Diskutera vad ni kan göra för att minska nervositeten.

4. Skräckfantasier, vad kan hända?

Många är rädda för att olika saker kommer att inträffa under ett tal eller redovisning.

1. Vad är du rädd för? Rangordna rädslorna nedan i en lista.

Jag är rädd för att: • jag ska få en blackout och glömma bort vad jag ska säga • tappa tråden och därmed låta osammanhängande • kläderna plötsligt inte sitter som de ska • publiken ska hånskratta åt mig • mina händer ska börja skaka • publiken ska bli uttråkad • min röst ska börja darra • jag ska börja rodna • se osäker ut • svimma • dö?

�13

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 13

2020-07-14 07:03

2. Jämför din lista med en kamrats. Vad skiljer er rangordning åt och varför?

3. Jämför med listan ni gjorde i övning 1, (Erfarenheter av egna tal) finns era rädslor med?

4. Hur kan ni förhindra att det ni är rädda för ska inträffa?

5. Ensam på scenen Många människor har vittnat om att deras största skräck är att gå fram ensam och hålla ett tal inför publik. I en grupp så känns allt så mycket tryggare. Övningen vi ska göra går ut på att ni ska få en känsla för skillnaden på att vara ensam och att vara fler som talar inför en grupp.

1. Gå ihop i par eller i smågrupper. Berätta för varandra i grupperna om de värsta skräckfilmerna ni sett eller något annat som ni är rädda för. Alla sitter ner.

2. Därefter provar ni att berätta om en bra (eller dålig) bok ni har läst, fast stående framför den lilla gruppen.

3. När alla har berättat igen så diskuterar ni skillnaden mellan att sitta ner och att stå framför gruppen. Är det stor skillnad? Vad beror det i så fall på?

6. Galavinnaren I den här övningen ska du känna på vad positiv respons kan göra för ditt framträdande. Dessutom får du använda kroppsspråk och även få uppleva känslan av att kunna styra din publik med bara dina ögon.

1. Du ska göra ett kort framträdande, på cirka 15 sekunder. Du ska säga vad du heter, berätta en sak som du tycker om att göra och förklara varför. Förbered dig på egen hand.

2. Innan du går fram, ta ett långt, djupt andetag in genom näsan, räkna till fem, andas sen ut genom munnen och räkna till fem. Upprepa detta tre gånger, lägg handen på magen för att känna att du verkligen andas djupt. Detta syresätter din hjärna maximalt och påverkar din prestation positivt.

14�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 14

2020-07-14 07:03

3. Under tiden du går fram reser sig samtliga åhörare upp och applåderar. De kommer att stå kvar tills du börjar tala. Du lyfter dina armar och gör V-tecken med båda händerna, eller bara ser dig runt om, lyfter en hand och vinkar. Detta ger dig dels en mental vinnande känsla och dels får du lite mer fart på blodcirkulationen och syresättningen av hjärnan när du rör stora muskelgrupper. Det minskar risken för att du glömmer vad du tänker säga. Förhoppningsvis känner du även att publiken är med dig. Det är få som inte kommer på sig med att le under den här fasen!

4. Innan du börjar tala försöker du ge samtliga åhörare kort ögonkontakt, därefter sätter de sig ner. Detta gör så att du känner dig lite lugnare där framme, att det är du som kontrollerar publiken, samt en bra träning i att inte starta igång för snabbt när du kommit fram.

5. Börja tala: a. Inled med att hälsa och tacka så mycket för det fina mottagandet, b. Nämn att det är mycket roligt att vara här, c. Berätta vad du heter, vad du tycker om att göra och varför. I det här korta anförandet får du med ethos (vem du är), pathos (vad du tycker om) och logos (varför du tycker om det).

6. När du själv är åhörare står du kvar tills du fått ögonkontakt med talaren, då först kan du sätta dig ner. Glöm inte att lyssna aktivt med blickar, nickar, leenden och applåder. Det är ni i publiken som lyfter talaren till högre höjder!

�15

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 15

2020-07-14 07:03

7. Karaktärisering Att gå in i en roll blir som ett skydd för att slippa behöva blotta sin egen personlighet. Den här övningen kommer att fokusera på tydliga känslor i framförandet.

1. Sätt er i en grupp på fyra personer. Läs igenom nedanstående text.

Alla ska framföra samma.

Ditt sätt att använda språket är en stor del av din identitet och säger mycket om hur du är som person. Det kallas med ett vetenskapligt ord för idiolekt. Det gäller inte bara vilka ord du använder - din röst är unik och dina vänner kan mycket snabbt identifiera dig enbart genom att endast höra ett kort ord.

2. Välj en av följande känslor. Ni ska ha olika känslor i gruppen. a. arg b. glad c. ledsen d. rädd 3. Ställ er framför gruppen en i taget, och läs upp texten. Använd ”er” känsla. Överdriv gärna.

4. Diskutera efteråt om ni kände någon skillnad på att gå upp och tala med en fejkad känsla jämfört med om ni skulle varit er själva. a. Är det lättare eller svårare? Varför? b. Är det mer eller mindre nervöst? Varför?

16�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 16

2020-07-14 07:03

Den retoriska arbetsprocessen Att hålla ett bra anförande kräver en hel del förberedelser förutom att skriva själva talmanuset. Ibland kan det kännas omöjligt att veta vad du ska börja med. Du får inga idéer, du vet inte vad folk vill höra och du funderar på att strunta helt i uppgiften. Sluta slit ditt hår, det finns en gammal väl beprövad lösning på ditt problem. Den retoriska arbetsprocessen, eller partesmodellen som den också kallas, hjälpte de gamla grekerna och den kommer att hjälpa dig också.

Det är en modell som har fungerat i över 2000 år och den kommer säkert att fungera ett bra tag till med lite småjusteringar för dagens teknikutveckling.

President Obama hade ett nära samarbete med sin talskrivare Jon Favreau.

Frågorna i partesmodellen Processen går att sammanfatta genom att du ställer dig följande frågor. Du får också de grekiska namnen på varje steg:

1. Intellectio: vem ska lyssna på mig och varför? Vad kan de redan om ämnet? Kan de vara uppfyllda av något annat?

2. Inventio: var hittar jag idéer till det jag ska tala om? Hur sållar jag ut det bästa av det material jag hittar?

3. Dispositio: på vilket sätt ska jag strukturera innehållet, vad ska jag inleda med och hur vill jag avsluta? När lägger jag talets höjdpunkt?

4. Elocutio: hur väljer jag ord utifrån situation och åhörare?

5. Memoria: har jag någon bra strategi för att minnas mitt tal när jag väl står där framme?

6. Actio: hur ska jag få mitt tal att låta effektfullt genom att variera min röst?

7. Emendatio: vad gick bra under talet och varför? Vad behöver jag förbättra till nästa gång?

�17

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 17

2020-07-14 07:03

Följer du den här arbetsgången och besvarar dina frågor så kommer dina chanser att hålla lysande presentationer att vara betydligt större.

Ethos, logos och pathos Ethos, logos och pathos är centrala delar i all retorik, det finns knappt något tal eller någon reklamfilm som inte innehåller dessa tre delar.

• Ethos handlar om förtroende, vem du är som person, varför folk ska lita på och lyssna just på dig. Berätta till exempel varför du är expert på ämnet: ”Jag har själv haft en katt i många år, så jag vet hur en kattlåda fungerar.” Berätta varför du kan förstå publiken: ”För tre år sedan satt jag där ni sitter nu, stressad över betygen, trött efter helgen.”

• Logos är olika typer av bevis, siffror, forskare, undersökningar eller något annat som stärker din tes. Det är mer faktabaserat, sådant som bevisar det du säger. ”En enkätundersökning från förra året visar att 30% av gymnasieeleverna föredrar ...”

• Pathos handlar om publiken, vilka känslor du kan väcka, hur du kan skapa sympatier genom att lägga fram saker som berör publiken på djupet. ”Barnen leker i den parken. Folk gifter sig där, de andas och vilar där. Det var frihet, natur, en grön lunga i staden. Nu ska det bli ... *torkar en tår*... en parkeringsplats.”

DEN RETORISKA ARBETSPROCESSEN är bra att följa när du ska skapa ett tal.

• • • •

Analysera situationen.

Planera innehållet och framförandet.

Uvärdera efteråt.

Ethos, logos och pathos är centralt: varför folk ska lyssna på dig, vilka bevis du har och vilka känslor du väcker.

18�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 18

2020-07-14 07:03

Lokalen och möbleringen spelar stor roll för hur du ska anpassa ditt framförande. I det här fallet gäller det att du hörs hela vägen upp till läktarna.

Intellectio I den första delen av den retoriska arbetsprocessen sker en analys av hela talsituationen. Ju mer du vet om publiken, desto bättre kan du anpassa ditt framförande. Jämför med om du som skräddare skulle sy upp kläder till en kund, då måste du veta storlek, vad kunden har för krav på kvalitet, färg, detaljer med mera. Ju mer du vet, desto nöjdare kund. Ju mer du vet om dina åhörare, desto bättre kommer de att tycka att ditt tal är. Försök att hitta en länk mellan dig och publiken, något som för er närmare varandra. Den här första delen i processen kallas intellectio, och den behöver du återkomma till flera gånger längre fram när du bygger ditt tal.

I din analys av talsituationen och din publik behöver du främst ta reda på:

Vilken kunskap har de redan?

Det finns en god chans att du som talare är mer påläst och kan mer än de som lyssnar, men det är värt att fundera igenom och undersöka medan du förbereder dig. Det spelar roll för upplägget; om alla som lyssnar är nybörjare på ämnet, så behöver du gå igenom grunderna ordentligt för att se så att alla hänger med. Om de är experter redan, så kan du gå på djupet snabbare.

�19

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 19

2020-07-14 07:03

Vilken attityd har de till ämnet?

Vad tycker publiken om det du ska prata om? Ska du berätta om hundvård för en engagerad kennelklubb, eller ska du informera arga elever om att studenten är inställd? Är publiken intresserad eller ointresserad? Om det är en negativt inställd publik så behöver du fundera över hur du ska vända dem. Jobba extra på ethos och logos (se sidan 18). Om de är positivt inställda kan du använda mer patos.

Hur är lokalen och möbleringen?

Besök rummet där du ska tala.

• Hörs det ordentligt när du pratar? Kommer du att behöva mikrofon?

• Hur ljust kommer det att vara i rummet? Ser alla om du skriver på tavlan eller visar bilder?

• Står stolarna i prydliga rader, vända mot dig, eller sitter publiken runt bord? Fundera på om du behöver flytta dig under talet och stå på flera olika ställen.

När ska talet hållas?

Fundera på tidpunkten för talet. Kommer åhörarna att vara pigga eller trötta? Ett tal som hålls precis innan eller efter lunch har antagligen en tröttare publik. Likaså ett som hålls på måndag morgon eller fredag eftermiddag. En trött publik behöver många exempel och en extra tydlig struktur. Det kan vara bra att bygga in korta pauser där de får fundera över en fråga eller en bild.

INTELLECTIO handlar om att analysera publiken, tiden och platsen.

• • • •

Vilken kunskap har publiken?

Vilken attityd har publiken?

Var ska talet hållas?

När ska talet hållas?

20�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 20

2020-07-14 07:03

1. Uppvärmning: kunskap och attityd Här ser du en lista på ämnen: • • • • • •

övningar

Hästsport Rollspel Kommunpolitik Fotboll Online gaming Solresor

Tänk dig att du ska framföra ett tal som handlar om ett av dem. Målgruppen är dina klasskamrater. Försök att besvara de här två frågorna: 1. Vilken kunskap har klassen i stort om ditt ämne?

2. Vilken attityd har klassen i stort till ditt ämne?

2. Klasskamraterna Vi tänker oss att du ska hålla ett tal inför dina klasskamrater om hur det är att vara vegan och varför det är så bra. Givetvis kan du ändra till köttätare eller annan diet. Ett flertal i klassen äter specialkost. Du börjar genast analysera talsituationen och vilka anpassningar som krävs. Ta hjälp av frågorna nedan och besvara dem så utförligt du kan.

1. Vad vet dina klasskamrater redan om ämnet? Vet de till exempel skillnaden på vegan och vegetarian?

2. Vad har majoriteten för åsikt eller attityd i frågan? De som är negativt inställda, vet du varför? Vilka är dina tre starkaste argument?

3. I vilken lokal ska du hålla talet? På vilket sätt kan den påverka dig eller åhörarna? Kan du utnyttja något föremål som redan finns i lokalen?

4. Hur är möbleringen utformad? Hur vill du ha den, behöver du möblera om?

5. Vilken tid på dagen ska du hålla talet? Är klasskamraterna hungriga eller trötta?

�21

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 21

2020-07-14 07:03

3. Publikanpassning Du ska hålla ett kort tal om nyttan med att campa i tält i skogen. Du kan till exempel ta upp glädjen och risken med att göra upp en eld, och det roliga med att hantera myggmedel och ficklampan på natten. Det finns dock en hake. Dina åhörare är inte dina vanliga klasskamrater. En positiv nyhet är att du får välja en av grupperna i listan nedan som du vill berätta för. Nu gäller det att utifrån vald publik anpassa en presentation på cirka en minut.

• En grupp med pollenallergiker • Företagsledare som helst spelar golf och åker privatjet till Barbados • Naturfrämjandets ungdomsförening • Professionella datorspelare • Grovt kriminella från Härlanda fängelse • Förskolan Lilla Eken i Lundby • AIK:s supporterklubb Black Army • Stureplans ordningsvakter • Motorcykelklubben Hell's Angels • Frikyrkokören Heavens Angels • PRB, pensionärernas bokklubb • Årets Mellodeltagare

22 �

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 22

2020-07-14 07:03

Presentationen bör innehålla följande: 1. Gör en personlig presentation av dig själv. Vad kan du i presentationen komma på som du och publiken kan ha gemensamt?

2. Berätta om tre bra saker med att bo i tält. Handlar det om glädjen i att göra upp en eld? Det fina med att höra nattljuden i skogen?

Välj sådant som du tror kan passa publiken.

3. Ta upp en negativ sak med tältande som du tror att publiken kan hålla med om. Berätta sedan varför det inte är så farligt ändå.

4. Avsluta med en uppmaning som är skräddarsydd till åhörarna.

5. Till slut lämnar du in din åhöraranalys till svenskläraren. Vad tänkte du på att anpassa och varför?

4. Möblering Hur dina åhörare är placerade kan ha stor betydelse. Du kanske vill att de ska diskutera, anteckna eller bara lyssna. Jobba gärna parvis med övningen.

1. Skriv ner tre olika sätt att möblera på.

2. Skriv för- och nackdelar för varje möblering.

3. Vilken är den bästa möbleringen om du ska hålla ditt nationella tal i svenska?

4. Vilken möblering är bäst under vanliga lektioner där ni ska lyssna, diskutera och sen kanske skriva?

5. Vilka fördelar finns med att du placerar åhörarna där du vill ha dem?

Nackdelar?

6. Vilka i publiken brukar sätta sig längst bak, längst fram eller i mitten?

Går det att generalisera?

7. Var sätter du helst när ni kommer in i ett ledigt klassrum? Beror det på vilket ämne det är? Motivera din placering.

�23

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 23

2020-07-14 07:03

5. Intellectioimprovisation Ibland är det bra på att öva på olika förutsättningar som uppstår med kort varsel. Det är inte alltid som du har möjlighet att ha kontroll över allt som kan inträffa. I den här övningen ska ni gemensamt få skriva ner olika förutsättningar.

1. Alla i klassen plockar fram ett papper. Överst på pappret skriver du ”När?” och sedan en tidpunkt, t.ex. ”Dagen efter insparksfesten kl 8.”

Sedan viker du bort din text och skickar det vidare till nästa person som inte kan se vad du skrivit.

2. Nedanför vikningen på det papper du får skriver du ”Var?” och en plats, t.ex. ”På en militärförläggning”. Vik pappret igen och skicka det vidare.

3. Till sist skriver du ”Publik” och t.ex. ”dagisbarn”. Vik och skicka vidare en sista gång.

4. Alla har ni nu ett papper framför er som ni inte har skrivit någonting på själva. a. Tänk först ut ett enkelt ämne som du kan mycket om. b. Vik nu upp era papper, men visa inte texten från någon. c. En frivillig går undan två minuter för att förbereda. Denne ska nu (utifrån anvisningarna på pappret) till exempel låtsas hålla en kort valfri presentation för dagisbarn på en militärförläggning tidigt efter en fest. d. Publiken får gissa tidpunkt, plats och tänkt publik. e. Sen går alla som vill fram och håller en improviserad presentation.

24�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 24

2020-07-14 07:03

I den här genomgången använder vi lax som pedagogiskt exempel. Viktigt: Om du ska hålla en presentation om lax, se till att faktiskt visa en lax på bilden och inte en havsabborre, som här. Det är viktigt att granska dina källor.

Inventio Ibland håller en butik stängt så att personalen kan gå igenom och räkna alla artiklar som finns i butiken. Det kallas för inventering.

Det snarlika namnet på den andra delen i den retoriska processen är inventio och det innebär ungefär samma sak. Det är dags att inventera vad som finns och vad som passar i situationen.

Om du tycker att det är svårt att välja så gå systematiskt tillväga.

Från början är det bra att vara klar över vilket syfte du ska ha med ditt tal. Vill du informera, övertyga, oroa eller underhålla?

Säg att du som exempel har valt att prata om lax på temat Hållbar utveckling. Nu bör du fundera på syftet med ditt tal.

�25

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 25

2020-07-14 07:03

Syfte Informera Om syftet med ditt tal är att informera, så funderar du över fakta­ innehållet först och främst. Vad är viktigast att veta om ämnet?

Vad är mest intressant och relevant? Vad kan vara intressant att informera om, vad gäller laxen? Till exempel om laxens märkliga liv eller om den elaka laxlusen i norska laxodlingar? Hur brukar laxen fångas, finns det mer eller mindre effektiva metoder? Du kanske vill påpeka att det faktiskt finns storvuxen lax i Säveån, och att du eventuellt i slutet kommer att avslöja ett tvärsäkert fiskeställe där laxen alltid hugger glupskt.

Övertyga Om syftet med ditt tal är att övertyga, så vill du få publiken att ändra åsikt om något. När talet är slut så vill du att de ska hålla med dig. Behöver du övertyga åhörarna om att den svenska laxen smakar bättre än den norska? Att det är miljösmart att bara äta odlad lax? Eller vill du helt enkelt utrota laxen eftersom den är en elak rovfisk?

Väcka känslor Ett tal kan också ha som syfte att väcka känslor. Ofta hänger det ihop med ett övertygande tal. Känslor är ett mäktigt redskap för att få folk att ändra åsikt. Finns det något som åhörarna kan oroa sig över vad gäller laxen, som exempelvis smittsamma laxsjukdomar, antibiotikaanvändning i odlingar eller att laxstammen är starkt hotad om vi inte gör något snarast? Finns det något överraskande i laxens liv som kan vara underhållande att berätta som kan ge åhörarna nya perspektiv på lax mer än att bara vara ett rosa inplastat block längst ner i frysdisken? Berätta om hur laxhannen beter sig när den som fullvuxen återvänder till sin barndoms bäck för att leka och får syn på en gammal bekant, en romstinn hona som han blir tvärförälskad i? Låt fantasin flöda och blanda underhållande fakta med mer seriösa funderingar.

26�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 26

2020-07-14 07:03

Dra nytta av dina egna erfarenheter Det blir lättare om du väljer en vinkel av temat som du kan lite om och som intresserar dig på riktigt, det höjer ditt ethos och gör talet mer personligt. Börja gärna med att leta fakta på biblioteket, där kan du dessutom få bra hjälp med att hitta relevanta källor.

Om du inte har personliga erfarenheter av ämnet, känner du någon som har det? Underskatta inte dina egna eller din familjs erfarenheter; de kan faktiskt vara mycket intressanta att lyssna på.

Givetvis ska du också söka på nätet, men det är enklare och ger mer när du läst på lite.

Varför skulle det här bli en bra huvudstad?

De sju frågornas metod De sju frågornas metod är en klassisk metod för att komma igång och få ett skelett till ditt tal. Det är frågor som ofta används av journalister: vad, vem, varför, när, var, hur och med hjälp av vem.

När du besvarat frågorna så har du täckt in det viktigaste. I exemplet nedan låtsas vi att du vill göra om din hemstad till Sveriges huvudstad och du ställer dig de sju frågorna.

1. Vad är definitionen av en huvudstad? Vilka instanser eller myndigheter finns där?

�27

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 27

2020-07-14 07:04

2. Vem drabbas och vem gynnas av bytet? Vilka måste flytta eller byta jobb?

3. Varför vill du byta huvudstad? Vilka är de förväntade effekterna?

4. När ska bytet ske?

5. Var ska olika myndigheter, slott och andra huvudstadsbyggnader placeras i den nya staden?

6. Hur ska flytten gå till?

7. Med hjälp av vem? Vilka aktörer ska vara inblandade? Vem räknar på kostnaden? Vilka behöver hjälpa till med att ta rätt beslut?

Ethos, logos och pathos igen I inventio ingår också att fundera över retorikens tre viktiga delar; ethos, logos och pathos. Vad ska jag säga för att låta förtroendeingivande? Kan jag hänvisa till forskning? Vilka känslor kan jag väcka hos publiken?

INVENTIO handlar om att se vad du har och vad du behöver.

• Syfte. Börja med att bestämma om du till exempel vill informera, övertyga eller väcka känslor.

• Inventera. Vad kan jag eller någon jag känner? Leta på bibliotek och på nätet efter idéer och fakta. Finns det forskning som stödjer mina argument? Hur får jag in ethos, logos och pathos?

• Metod. Använd de sju frågornas metod för att få en stabil stomme till ditt tal.

28�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 28

2020-07-14 07:04

1. Att välja ämne Du har som förberedelse till nationella provet i svenska blivit ombedd att hålla ett tal. Vi konstaterade i avsnittet om intellectio att det är en stor fördel om ämnet är anpassat till åhörarna. Ställ dig följande frågor och skriv ner alla svar du kommer på:

övningar

1. Vad kan jag/är jag duktig på/är jag engagerad i/är jag intresserad av?

2. Har jag varit med om något ovanligt? Scrolla gärna igenom dina foton i mobilen för att hjälpa minnet!

3. Har jag träffat eller känner någon extra beundransvärd människa?

4. Finns det någon liten ohållbar detalj i vardagen som jag, och säkert många andra stör sig på? Exempelvis varför alla tar minst fyra servetter på en hamburgerrestaurang, fast vi bara använder en?

5. Har du fullständig idétorka så prova att fokusera på dina sinnen och miljön runt omkring dig. Kan jag berätta något genom hörsel, syn, smak, känsel eller doft?

6. Kan publiken vara intresserad av samma sak som jag? Om inte, hur kan jag få dem intresserade?

7. Vad finns det inom mitt perspektiv som kan vara aktuellt just nu för åhörarna?

8. Vilka presentationstekniska hjälpmedel kan jag använda som stöder och tydliggör det jag vill säga?

9. Hur ska jag nyansera och ge en annorlunda vinkling av temat för att överraska och öka intresset?

10. Finns det någon hot jag kan presentera och har jag en lösning?

11. När du har ett antal perspektiv att välja på så låt en kamrat titta på dina förslag för att hjälpa dig att välja.

�29

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 29

2020-07-14 07:04

2. De sju frågornas metod Vi låtsas att du har fått i uppgift att skriva ett argumenterande tal med tesen: Höj flygskatten! Besvara de sju frågorna, jobba gärna i par. Givetvis kan du byta ut flygskatten mot något annat.

1. Vad innebär höjd flygskatt? Hur mycket rör det sig om? Gäller det alla flygplanstyper?

2. Vem drabbas och vem gynnas? Vem ska bestämma? Vem ska förvalta skatteinkomsten?

3. Varför ska skatten införas? Vilka är de förväntade effekterna?

Varför en viss summa?

4. När ska skatten höjas? Är det någon typ av trängselskatt då många flyger eller är det samma oavsett tidpunkt på året, veckan eller dagen?

5. Var ska den gälla? Gäller det alla flyglinjer, inrikes, inom EU eller bara långflygningar?

6. Hur ska skatten drivas in? Hur ska skatteinkomsten användas?

7. Med hjälp av vem? Vilka aktörer ska vara inblandade? Vem räknar på hur hög skatten ska vara? Vilka behöver hjälpa till att ta rätt beslut?

3. Att välja syfte Välj ett ämne på temat Hållbar utveckling och fundera på syftet med ditt tal. Nu bör du fundera på syftet med ditt tal. Svara på nedanstående frågor.

1. Vad i ditt ämne kan vara intressant att informera om? Kom på tre saker.

2. Vad kan du övertyga åhörarna om, exempelvis om något är bättre, farligare, nyttigare eller onödigt? Formulera tre teser.

3. Nämn tre saker som åhörarna kan oroa sig över vad gäller ditt ämne?

4. Finns det något överraskande som kan vara underhållande eller skrämmande att berätta som kan ge åhörarna nya perspektiv?

5. Välj ett syfte och motivera varför just det syftet passar bäst till ditt ämne.

30�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 30

2020-07-14 07:04

4. Ethos, logos, pathos När du inventerar vad du ska ha med i ditt tal så behöver du tänka på att ha med ethos, logos och pathos. I den här övningen har vi exemplet skor eftersom de flesta människor har någon typ av relation till skor. Byt ut det mot något annat klädesplagg om du vill.

1. Du ska hålla ett tal om skor. Hur kan du utifrån ämnet stärka ditt ethos? Vad kan få publiken övertygad om att du verkligen kan din sak? Skriv upp tre anledningar till varför du tror att publiken kommer att lyssna på dig.

2. Hur förstärker du ditt tal genom att använda logos? Finns det forskning, finns det många som använder samma typ av skor? Hitta tre källor som behandlar skor.

3. Vilka känslor kan skor väcka? Cornelis Vreeswijk är en känd svensk artist som bland annat skrev visan Somliga går med trasiga skor. Med visan väcker han känslor genom att använda skorna som symbol.

Hitta en låttext eller något citat som du kan använda för att väcka pathos hos publiken. Kom på ytterligare tre sätt att väcka känslor hos de som lyssnar.

�31

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 31

2020-07-14 07:04

Dispositio Om du får för dig att bygga ett högt torn av stenar så börja helst inte med att lägga de minsta stenarna längst ner, då kommer tornet snart att rasa. Ett annat exempel är att i gastkramande deckare så är det vanligast att mördaren avslöjas sist i boken för att hålla spänningen uppe genom hela händelseförloppet. Det gäller att göra saker i rätt ordning. Att använda en disposition i ett tal innebär att du måste strukturera innehållet i en för tillfället passande ordning. Den enklaste formen av upplägg är i tre delar: inledning – huvuddel – avslutning.

Inledning Om du redan i början av talet gör ett gott intryck och väcker publikens nyfikenhet så har du igen det under hela framförandet.

Det är här du bevisar din trovärdighet, stärker ditt ethos, så du får publikens förtroende att fortsätta tala. Den viktiga inledningen (exordium på retorikspråk) har tre huvudsakliga syften:

1. fånga åhörarnas uppmärksamhet 2. väcka intresse 3. ge en översikt av innehållet

32 �

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 32

2020-07-14 07:04

Exempel på inledningar Tänk dig att du ska prata om den fantastiska tomaten. Så här skulle du kunna börja: • Ställ en intresseväckande fråga: ”Visste ni att tomater är en frukt från 1500-talet?” ”Är det någon här mer än jag som ...?”

• Berätta en fängslande bakgrundshistoria: ”Ordet tomat är egentligen ett lånord från aztekerna.” ”Jag visste inte att jag var allergisk mot tomater förrän ...”

• Visa en bild på en världens största eller mest missbildade tomat eller ta med en närodlad liten tomat och påstå att den har högre klimatpåverkan än en spanientomat!

• Att läsa upp ett citat eller ordspråk kan också väcka intresse: ”Kunskap vet att tomat är en frukt. Visdom vet att inte lägga den i en fruktsallad.”

Efter en fängslande början kan du gå över till vad dagens föredrag ska handla om.

Jag ska alltså tala om tomater idag. Jag kommer att ge en kort bakgrundshistoria, förklara hur svenska tomat­odlare kan bli klimatsmartare och i slutet kommer jag att dela av mig av ett recept på en supergod tomatsoppa med hummer!

Huvuddel I talets huvuddel finns kärnan i ditt tal. Här presenterar du faktan, argumenten och din berättelse. Nu behöver du inte vara lika ivrig med att fånga publikens uppmärksamhet, förhoppningsvis har du dem redan genom din fängslande inledning. Desto viktigare är det att presentera innehållet i en logisk ordning, där varje mening bygger på den föregående. Publiken ska hela tiden kunna följa med.

Här är några vanliga saker som du kan göra i huvuddelen.

Det hänger ihop med syftet för talet, som du funderade över i Inventio.

�33

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 33

2020-07-14 07:04

1. I nformera. Se till så att publiken lär sig något. Presentera underbyggd fakta med en tydlig röd tråd.

2. Övertyga. Varför har du rätt? Varför ska publiken hålla med dig? Presentera argument och bemöt motargument.

3. Väcka känslor. Berätta roande anekdoter, måla upp en sorglig situation eller se till så att publiken är lika arg som du är.

Exempel på tekniker i huvuddelen:

Narratio Ibland ger talare en berättelse (narratio på retorikspråk) i början av huvuddelen som en övergång från inledningen. Detta ger en känsla av äkthet och aktualitet, alltså att det händer här och nu.

Har du någon gång blivit förtrollad av en människa som du aldrig någonsin trodde att du skulle tilltala?

På spårvagnen i morse hamnade jag bredvid en sån människa som man i min situation inte vill hamna jämte. Ni vet en sån där ..., skinnkeps, överdrivet pratsam pensionär med gläfsig Cocker spaniel i knäet, enda lediga sätet med en stor fläck mitt på. Det var tidigt, jag var trött och jag ville bara sitta tyst och tänka på en efterlängtad retoriklektion som jag absolut inte ville komma försent till. Plötsligt knackade denna människa oönskat på min axel och frågade vad jag skulle göra om jag fick leva om mitt liv ...

Att undergräva motargument I ett argumenterande tal är det väldigt effektivt att ta upp och bemöta motståndarnas allra viktigaste, mest förödande argument, och sedan visa varför det är fel. Det gör att din sida av saken låter oemotståndlig. ”Vissa menar att dödsstraffet har en avskräckande effekt. Det stämmer helt enkelt inte, visar den här undersökningen från Amnesty.”

Att stärka ditt ethos med egna upplevelser Ethos handlar om att publiken ska lita på dig som person.

Ta chansen att berätta om egna upplevelser då och då i talets huvuddel. ”Jag har åkt buss i flera år. Jag VET att chaufförernas

34�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 34

2020-07-14 07:04

arbetsvillkor måste förbättras. I förra veckan var det 30 grader varmt i bussen, och en olidlig ljudvolym.”

Avslutning I talets avslutning bestämmer du vilken sinnesstämning publiken ska ha när de applåderar. Vill du sluta med ett skratt eller en lugn eftertanke? Det är bra att formulera avslutningen noggrant.

Publiken minns ofta det sista du säger.

Här är några saker som avslutningen kan innehålla:

1. En sammanfattning av vad du har sagt, i några korta meningar. Det hjälper åhörarna med att minnas talet.

2. En upprepning av huvudtanken.

3. En återkoppling till talets inledning.

Var tydlig med att talet är slut Visa när talet slutar, så att publiken förstår att det är dags att applådera. Du kan använda en uppmaning: ”Och det är precis därför ni ska börja återvinna!” Eller helt enkelt ett: ”Tack för mig!”

�35

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 35

2020-07-14 07:04

Återkoppla till inledningen Det är ofta en bra och effektiv teknik att använda inledningen igen. Det gör att talet känns genomtänkt. ”I början av det här talet ställde jag frågan om hur vi vill leva vårt liv. Jag har ett enkelt och ett svårt svar. Det enkla svaret är att vara vegetarian.

Det svåra är att ta hand om varandra och om vår planet.”

Klassisk modell för argumenterande tal Inom den klassiska retoriken utformades en mer detaljerad dispositionsordning för argumenterande tal. Det latinska ordet för varje del står först, exordium och narratio känner du igen.

1. Exordium. Här skapar du en intressant inledning som både ska väcka intresse samt stärka publikens förtroende för dig.

2. Narratio. Ge en berättelse, bakgrundsfakta. Den kan vara målande, i sagoform eller något självupplevt. Den ska bidra till att lyssnarna får en klar bild över din kommande tes. Välj en typ av narratio som skulle passa till ditt ämne.

3. Propositio. Lägg tydligt fram din tes. Vad vill du övertyga om? Kort och klar, en mening räcker.

4. Argumentatio. Försvara tesen med underbyggda argument, vanligast är att ha näst bästa först, svagast i mitten och starkast sist. Eventuella motargument (refutatio) används ibland efter ditt första argument för att visa att du är påläst på motståndarnas argument.

5. Recapitulatio. Efter själva argumentationen är det bra att sammanfatta det viktigaste i det du har sagt, det kan ju hända att dina åhörare fått nya perspektiv under ditt tal.

6. Peroratio. Avslutning som kan bestå av en uppmaning eller eftertanke. Den är ofta stark och patosfylld.

36�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 36

2020-07-14 07:04

DISPOSITIO handlar om att planera hur texten ska byggas upp, lite som en ritning.

• Inledning: fånga uppmärksamhet, väck intresse, ge en översikt • Huvuddel: ge en berättelse, argumentera eller informera • Avslutning: sammanfatta, uppmana, väck känslor Följ gärna den klassiska modellen för ett argumenterande tal

1. Inledning Nu ska du få skriva en inledning om en frukt eller grönsak. Tanken är att du ska övertyga någon om att det är världens bästa mat. Tänk dig att personen som lyssnar aldrig har smakat på den.

övningar

1. Kom på tre olika spännande sätt att inleda ditt tal på.

2. Läs med inlevelse upp dina inledningar för bänkgrannen. Hjälps åt att välja ut dina bästa varianter. Motivera för varandra varför ni föredrar vissa inledningar och utesluter andra .

3. Om ni har tid så kan ni hålla era inledningar inför resten av gruppen, ett utmärkt tillfälle att få höra en mängd olika intressanta inledningar på samma, kanske lite från början tråkiga ämne! Dessutom får ni värdefull respons på framförandet.

2. Huvuddel Efter inledningen övergår talet till huvuddelen. Här kan du lägga in en passande berättelse, narratio, oavsett syfte.

1. Bestäm tre till fem olika delar i ett informerande tal. Använd tomatexemplet eller det du använde i inledningsövningen. a. Sortera dem i en passande ordning. b. Motivera din struktur för en kamrat.

�37

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 37

2020-07-14 07:04

2. Brainstorma argument för och emot exempelvis en viss tomatsort, storlek eller odlingstyp. a. Formulera en tes. b. Välj ut tre argument. c. Presentera argumenten för varandra.

3. Avslutning Nu börjar det bli dags att avsluta, det är sista chansen att få säga det du tänkt och ett gyllene tillfälle att framkalla lite känslor hos publiken.

1. Du har i ett tal under ett elevkårsmöte kraftigt argumenterat för att skolmatsalen bör slås ihop med andra skolor. I avslutningen vill du väcka en viss sinnesstämning hos publiken. Du vill försöka framkalla följande känslor hos åhörarna: Ilska, glädje, hoppfullhet, rädsla, ledsamhet, kampvilja.

Skriv ner sex korta avslut, ett för varje känsla du vill framkalla. Håll avslutningarna för varandra och kom överens om vad som avgör vilken som är bäst.

2. I en tidigare övning jobbade vi med inledningar till ett tal om tomater.

Gör om en av dina inledningar till en avslutning och skriv ner hur du förändrade innehållet till att bättre passa i slutet.

4. Argumentationsdisposition I genomgången tidigare beskrevs en dispositionsordning för argumenterande tal. Nu ska du få bygga stommen till ett tal utifrån den modellen. Du behöver inte skriva ett helt tal utan bara beskriva hur du tänker och ge exempel inom de olika delarna. Du kan givetvis använda något du skrivit i tidigare övningar till exempel om lax eller tomater. Skriv kort, gärna i punktform. Bestäm dig för ett ämne.

1. Beskriv hur du kan skapa en intressant inledning.

2. Ge exempel på en passande berättelse.

3. Formulera en kort och tydlig tes. Skriv gärna två alternativa teser.

38�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 38

2020-07-14 07:04

4. Försvara tesen med tre underbyggda argument och eventuella motargument. Motivera i vilken ordning du nämner argumenten.

5. Sammanfatta det viktigaste.

6. Skriv en avslutning, gärna två alternativ.

7. Byt texter med varandra och ge konstruktiv kritik på vad som är bra och vad som kan förbättras eller förtydligas.

5. Narratiofördjupning Du planerar att hålla ett argumenterande tal. Strax efter inledningen vill du ha en spännande historia för att fängsla publiken. Det kan handla om en vanlig människa i samhället, en saga eller något du har upplevt som kan förbereda för din argumenterande åsikt.

1. Välj ämne för ditt argumenterande tal. Det ska vara något du vill övertyga publiken om. Här är några förslag: a. Köp närodlat! b. Sluta använda sociala medier! c. All kollektivtrafik borde vara gratis! d. Det är fel att ha husdjur!

2. Skriv din narratio. Använd gärna ett rikt bildspråk och försök att skapa bilder i publikens huvuden så de aldrig glömmer din berättelse.

3. Avsluta din narratio med en tydlig tes.

4. Håll inledningen inför klassen eller i smågrupper. Tänk på att använda ditt kroppsspråk, variera röst, volym och tempo, rör dig i rummet eller i stolen om du sitter ner, se alla i publiken. Överdriv gärna för att effekten ska bli tydlig.

5. När alla har hållit sina inledningar så sätter ni er i grupper och ger varandra konstruktiv respons på hur ni ytterligare skulle kunna spetsa till det.

�39

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 39

2020-07-14 07:04

Smycka språket lagom mycket.

Anpassa dig efter situationen.

Elocutio Om du ska gå på en fest så väljer du kläder beroende på vem som bjudit och varför. Inte för vardagligt, inte för fint, kläderna måste passa i sammanhanget. Tar du på dig tio halsband så är det kanske nio för många, om du inte vet att de andra gästerna också kommer att ha många halsband. Därmed är inte sagt att du inte ska vara dig själv och ta på dig vad du vill!

Du behöver tänka på samma sätt när du väljer språk till ett tal, språket måste anpassas till publiken och sammanhanget för att ha störst chans att gå hem. Hur vill du att dina ord ska påverka publiken? Ett lagom smyckat språk anpassat till sammanhanget gör att publiken får lättare att tänka i bilder, associera och komma ihåg bättre. Om du ska meddela något tråkigt eller obehagligt så kanske du behöver välja trevligare ord som förskönar sanningen lite.

40�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 40

2020-07-14 07:04

Stilnivåer Språket brukar indelas i tre olika nivåer, låg, mellan och hög stil.

Talspråk, dialekt och slang hör till låg stil, nyhetsuppläsningar och redovisningar är exempel på tillfällen med mellanstil medan formella lagtexter, tal av statsministern och andra politiker brukar framföras med svårare ord i hög stil.

Låg stil: ”De e la änna görgött å damma en donk.”

Mellanstil: ”Hamburgaren smakade riktigt bra.”

Hög stil: ”Vid inmundigandet av födan befanns den vara kulinarisk.”

Stilnivån avgörs av vem du ska tala för. Du bör använda hög stil om du talar till kommunfullmäktige. Du bör använda låg stil om du talar till lågstadieelever.

Stilfigurer Stilfigurer används för att smycka ditt språk och din text. Det finns vissa vanliga tekniker som ofta används.

Exempel på vanliga stilfigurer Anafor. En stilfigur där talaren upprepar ord eller fraser i början av meningar för att ge lite tyngd och skapa en högtidlig känsla.

En ring att sämja dem, en ring att främja dem, en ring att tämja dem.

Andra exempel är Martin Luther Kings klassiska I have dream eller vår nationalsång: Du gamla, du fria, du fjällhöga nord.

Eufemism kallas en stilfigur som används för att försköna något, att få något att framstå som lite bättre. Ett klassiskt exempel är att använda ordet hygientekniker i stället för städare.

Ironi. Ja, det är faktiskt också en stilfigur. Den innebär att någon säger en sak men menar det motsatta. Till exempel när du råkar välta och göra sönder en gammal egyptisk staty hemma hos historieläraren, och läraren utbrister: Bra jobbat! Det är en svår stilfigur som ska användas med försiktighet, många har svårt att förstå att du är ironisk och inte menar vad du säger.

�41

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 41

2020-07-14 07:04

Metafor. Detta är en av de vanligaste stilfigurerna, det är grekiska för överföring. Metaforen är en omskrivning av något med hjälp av bildspråk. Vi ser metaforer varje dag, till exempel det söndertrasade ordet IT-bubblan. Vi får upp bilden av en nervöst dallrande såpbubbla som växer sig större så länge du blåser liv i den, men tar du i för mycket så exploderar den och inget finns kvar eftersom den bestod mest av luft! Det är inte säkert att det fungerar så i den digitala verkligheten, men författaren vill skapa en bild som får oss att förstå hur lätt aktierna kan rasa utför stupet. För att visa hur stabil och pålitlig någon är så kan den sägas vara en klippa. (Men även klippor vittrar långsamt sönder) Liknelse. Metaforen kan lätt förväxlas med liknelsen, skillnaden är det lilla ordet som: Han är en maskin! och Han är som en maskin!

Det lilla ordet som förvandlar metaforen till en liknelse.

Tretal. För det första, för det andra, för det tredje...Tretalet gör att saker fastnar och det blir lättare att minnas. Tre vise män, tre bockar Bruse, alla goda ting är tre sägs det. I religiösa sammanhang återkommer tretalet som en helig symbol. Två klassiska tretal är Tro, hopp och kärlek, Blod, svett och tårar. När Obama i sitt segertal skulle beskriva sin fru så gjorde han det med hjälp av ett tretal med stegring: the rock of our family, the love of my life, the nation´s next first lady.

ELOCUTIO handlar om hur du ska smycka ditt tal språkligt.

• Stilnivåer: ska du prata formellt, vardagligt eller mittemellan?

• Stilfigurer: vanliga språkliga tekniker för att smycka en text.

42 �

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 42

2020-07-14 07:04

1. Jag har insett att jag tror mig veta Du vill ge dig på den svåra uppgiften att övertyga publiken om att mobilanvändning under lektionstid är nödvändigt för en effektiv inlärning.

Går det att övertyga människor endast genom byta ut ett litet ord, till exempel ett oansenligt verb?

övningar

1. Läs följande meningar och diskutera vilken effekt ni tror att de har på mottagaren.

• Jag vet att mobilanvändning under lektionstid är en effektiv inlärningsmetod.

• Jag förstår att mobilanvändning under lektionstid är en effektiv inlärningsmetod.

• Jag har insett att mobilanvändning under lektionstid är en effektiv inlärningsmetod.

• Jag tycker att mobilanvändning under lektionstid är en effektiv inlärningsmetod.

• Jag tror att mobilanvändning under lektionstid är en effektiv inlärningsmetod.

2. Vad ger de olika verben för signaler? Vad säger vart och ett om talarens ethos?

3. Välj ut den mening eller det verb som du vet är bäst. Argumentera i tal eller i text för varför du vet att den är effektivast för att övertyga.

2. Stilig spagetti Nu ska du öva dig på stilnivåer.

1. Leta upp ditt favoritpastarecept. Skriv om det i tre varianter av stilar enligt genomgången tidigare. Läs upp receptet i de olika stilarna för varandra och diskutera vilken skillnad det kan göra på mottagaren.

När du kommer hem så lagar du rätten till familjen för att höja ditt ethos inför framtida förhandlingar!

2. Du har råkat kasta en snöboll som träffade matteläraren i huvudet.

Skamset söker du upp läraren för att be om ursäkt, men han svarar: ”Ärendet är för närvarande föremål för vidare utredning.”

�43

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 43

2020-07-14 07:04

a. Vilken stilnivå använder han? b. Vad menar läraren? Vad är det han försöker uppnå med att använda en hög stilnivå? c. Skriv om svaret i mellanstil så det passar bättre till situationen! d. Nämn en annan situation där lärarens uttryck skulle passa mycket bättre.

3. Den fula hunden I den här övningen ska du träna dina eufemismer.

1. Skriv om följande meningar med förskönande eufemismer: • • • • • • •

Morbror Gustav dog i natt.

Jag spydde ner mig på dasset.

Vad du luktar illa!

Vilken ful hund!

Passa dig så du inte åker in på kåken.

Vad snål du är!

Där går en riktig fegis!

2. Skriv om eufemismerna till vardagsspråk!

• • • • •

Jag är mellan två arbeten.

Det är alternativ fakta.

Soldaterna fick göra en strategisk omgruppering.

Du behöver inte vara så försiktig och noggrann.

Maten var inte riktigt i min smak.

4. Bubblan spricker!

Metaforer är ett mäktigt verktyg i retoriken. Här ska du få öva dig på dem.

1. Skriv om följande meningar, och använd metaforer: a. Jag älskar dig väldigt mycket. b. Jag hatade filmen. c. Jag har ont i benet. d. Det är vackert i skogen idag. e. Usch, vad det blåser.

f. Det verkar som om du är hungrig. g. Det är minsann svårt att leva h. Du börjar bli gammal i. Blåvitt vann överlägset

44�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 44

2020-07-14 07:04

2. Skriv vilket djur som åsyftas i följande liknelser: a. pigg som en… b. glad som en… c. smutsig som en… d. smidig som en…

e. trofast som en… f. snabb som en… g. listig som en... h. rolig som en...

3. Varför tror du att vi ofta jämför oss med djuregenskaper, vilken effekt ger det? Vilket djur skulle du själv vilja jämföra dig med och varför? Gissa vilket djur din bänkgranne skulle vilja likna sig vid!

4. Skriv ett kort hyllningstal, cirka två minuter långt, till din granne. Överlasta texten med metaforer, så många du kan få in. Läs upp talen för varandra.

5. Strategiskt belägen magnifik hörnvåning med viss älvutsikt Det finns en fruktad yrkeskår som är särskilt skickliga på hantverket eufemistisk elocutio – mäklarannonsförfattarna.

1. Leta upp några mäklarannonser på nätet eller din lokala tidning.

Vilka formuleringar fastnar du för? Kan du genomskåda några formuleringar där du anar att något döljs?

2. Studera nedanstående beskrivningar, tagna ur olika mäklarannonser.

Skriv ner vad du tror att de egentligen kan betyda, till exempel så kan charmigt, personligt trägolv innebära att golvet är oslipat, knarrar och har fula gamla kaffefläckar.

• • • • • • • • • • •

Spännande planlösning Möjlighet för den händige att forma sin egen dröm Den omedelbara närheten till Stockholms innerstad är påtaglig.

Exceptionellt modern inredning Gränslöst vacker Viss havsutsikt På bekvämt avstånd från citykärnan Strategiskt placerade murstockar På gata med ett sprudlande folkliv Välbevarade tapeter Välkomnande grannskap

�45

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 45

2020-07-14 07:04

• • • •

Morgonsol på den mysiga frukostterassen Sjönära Gångavstånd till delikatessbutik Prisvärt boende i lantlig miljö

3. Skriv en mäklarannons till ditt eget hem! Förstärk, överdriv, försköna och locka köpare! Byt annonser med varandra och försök att lista ut hur det egentligen ser ut.

6. Stilfigursfavoriter I den här övningen ska du få fundera över stilfigurer.

1. Läs igenom listan över stilfigurer på sidan 41.

2. Skriv ner fem typer av stilfigurer som du gillar. Skriv egna exempel till var och en av dem och förklara vilken effekt du vill att de ska ge.

3. Gå fram och läs upp dem för klassen. Om ni vill så kan ni tävla om bästa stilfigur, priset kan vara en inramning av ditt stilfigursexempel som du sätter upp i korridoren.

46�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 46

2020-07-14 07:04

Koppla olika delar i talet till platser i hemmet eller något annat välkänt ställe.

Din hjärna är ofta bra på att komma ihåg platser.

Memoria Det spelar ingen roll hur väl förberett tal du har, hur mycket tid du lagt på att hitta rätt ordval om du sen glömmer bort vad du ska säga. Det ger ett mycket säkrare intryck om du inte är för bunden till ditt manus. Ta med dig minnesstöd, men ägna det bara korta blickar under talet. Knepet är att öva mycket, men framför allt öva effektivt med olika typer av minnestekniker.

Associera till känd plats Hur det ser ut hemma, var köket ligger, vad tavlan i vardagsrummet föreställer, eller vilken lampa som hänger i taket har du antagligen full koll på, det sitter i långtidsminnet. Ett knep som många talare använder är att koppla olika delar i talet till platser i hemmet eller annat välkänt ställe. Skorna i farstun kan få dig att tänka på inledningen om att vi har alla lång väg att vandra, i köket påminner dig frysen om den kyla som verkar ha uppstått i frågan, den tredelade lampan i vardagsrummet står för tre lysande

�47

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 47

2020-07-14 07:04

idéer du har, avslutningen om att vi måste spara inför kommande behov påminns av att du har syltburkar i skafferiet och så vidare.

Associera till bilder Ibland behöver dina associationer inte vara inte vara så logiska.

Det viktiga är att tänka på att hjärnan har väldigt lätt för att komma ihåg bilder. Om du till exempel vill lära dig den kinesiska zodiakens tolv djur så tänk dig först en bil. Ratten består av en råtta. Under huven kämpar en stark oxe. Bilen är därför snabb som en tiger, men ändå springer en hare förbi. En drake stoppar din framfart och när du tvärnitar så ringlar det fram en orm och biter sönder dina däck. Då får du lift med en hästskjuts till en fårfarm som ägs av en stor apa. Du hör inte vad apan säger för en tupp börjar gala och sen skäller en hund. Det slutar grymt då en gris biter ihjäl hunden. Kommer du ihåg berättelsen så kommer du ihåg de tolv djuren!

Använd akronymer Att bilda akronymer är en annan form av minnesteknik som går ut på att du bildar ett ord av första bokstaven i varje ord eller stycke du vill minnas. Ett klassiskt exempel är att Sveriges grundlagar STYR landet. Bokstäverna står för Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Regerings­formen. Ett annat exempel är SVEP N HET -vips, så har du alla förnamn på svenska nobelpristagare i litteratur! Kan du komma på vad akronymen IIDEMAE står för?

Associera till känd person Vi har nog alla varit med om att vi hälsat och presenterat oss för människor och i sekunden efter glömt bort namnet. Ibland känns det hopplöst att komma ihåg vad folk heter. Hemligheten med att komma ihåg namn är att koppla namnet till någon du redan känner. Om någon presenterar sig som till exempel Kerstin så kan du snabbt koppla, - ja, just det, det heter ju min mamma också! Sen är det lättare att komma ihåg namnet.

48�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 48

2020-07-14 07:04

Associera siffror till annat Den effektivaste sättet är att associera ny information till något du redan känner till. Hjärnan har svårt att komma ihåg siffror om du inte kopplar siffran till något annat, tex om du hör siffran 18 så är den lätt att associera till din ålder, 55 kan vara bussnumret till skolan, att bland andra Harry Martinsson fick nobelpriset 1974 är lätt att komma ihåg, för då föddes din mamma och så vidare.

MEMORIA handlar om att lära dig talet så att du inte behöver läsa innantill.

• Associera till känd plats. Du kommer ihåg hur det ser ut hemma och kopplar det till ditt tal.

• Associera till bilder. Hjärnan har lätt för att tänka i bilder och kan då koppla ihop dem med ny fakta.

• Använd akronymer. Hjälp minnet genom att bilda ett ord av inledningsbokstäver.

• Associera till känd person. Det är lättare att komma ihåg namn om du kopplar det till någon du redan känner till.

• Associera siffror till annat. Koppla siffrorna till andra saker som du känner till.

�49

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 49

2020-07-14 07:04

övningar

1. Den försvunna diamanten Detta är en klassisk uppvärmningsövning för minnet.

1. Gå ihop i par. Ta fram ett antal föremål som du lägger framför din kamrat. Be denne studera föremålen i en minut, sen titta bort eller blunda.

2. Ta bort ett föremål och be kamraten gissa vilket som är borta.

3. Byt roll.

4. Diskutera hur ni tänkte för att komma ihåg vilka föremål som låg framför er.

2. Sifferminne och lösenord Kan du ditt eget telefonnummer? Om du har svårt att minnas det, associera siffrorna till något du känner till väl och skriv ner det. Den tekniken ska du få öva på nu.

1. Gå ihop i par eller små grupper. Skriv upp en sifferkedja på tio siffror.

Visa siffrorna för varandra och memorera dem under en minut. Hur många minns ni? Fortsätt sen att träna arbetsminnet genom att lägga på fem siffror i taget. Hur långt kan ni kan gå?

2. Många lösenord är komplicerade och det kan vara bra att träna på att lära sig dem. Gör nu om föregående övning, men gör den svårare genom att blanda siffror med symboler och bokstäver, stora som små. Öka längden och svårighetsgraden efter hand.

3. Vad hette du nu igen?

I föregående övning jobbade ni med siffror. Nu är det dags för namn.

1. Se ut över klassen. Kan du allas för- och efternamn? Fråga om du är osäker och ansträng dig för att komma ihåg. Kör sen några namnrundor så att alla får säga allas namn.

2. Skriv fem slumpvisa namn på ett papper och byt med varandra. Om ni vill kan ni använda en lista på nätet över Sveriges vanligaste namn. a. Associera till namnen och försök att komma ihåg alla efter en minut. b. Gör det fler gånger, och öka listan med fem namn för varje gång.

50�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 50

2020-07-14 07:04

4. Lär dig en hel dikt Dikter och låttexter är bra för att öva minnet. De har ofta en rytm som hjälper.

1. Leta upp en dikt eller en låttext. Associera varje rad eller vers till något i ditt hem. Sätt som mål att du ska lära dig hela texten eller dikten utantill på 20 minuter. Läs texten, blunda, associera och försök komma ihåg.

2. När du tror att du kan den så läs upp för en kamrat. Visst är det lite magiskt att du lärde dig den så fort med rätt minnesteknik?

5. Akronymer Akronymer hjälper minnet genom att korta ner det vi behöver lära oss.

Det blir ett skelett att hänga upp minnet på.

1. Skriv tio slumpmässigt valda ord.

2. Byt ord med en kamrat, börja med att bilda ett eller flera ord av begynnelsebokstäverna i kamratens ord.

3. När ni är nöjda med akronymerna så ställer ni en klocka och memorerar orden med hjälp av akronymer under en minut.

4. Försvåra gärna övningen genom att ge fler ord och memorera under kortare tid.

6. Lär dig alla svenska nobelpristagare i litteratur Våra svenska författare som fått nobelpriset i litteratur heter i kronologisk ordning: Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Pär Lagerkvist, Nelly Sachs, Harry Martinson, Eyvind Johnson och Tomas Tranströmer.

1. Om du bildar en akronym av författarnas förnamn så får du SVEP N HET, lätt att komma ihåg!

�51

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 51

2020-07-14 07:04

2. Hitta på en historia om namnen, till exempel: Du ser en tjugolapp med Selma på sväva i luften och en hög stam med långa grenar värnar om att nå den för att den står på ett kalt fält. På fältet ligger en lagerkvist som Nelly Sachs klippt av. Bredvid sitter det två söner som det blåser om, Eyvind och Harry. De ser på Tomas som drömmer om att bada i strömmen.

Historien är lättare att komma ihåg än att bara komma ihåg namnen.

3. Öva dig på din historia några gånger, och skriv ner namnen under tiden. Voila! Nu kan du dem!

7. Att tala från hjärtat Huvudsyftet i den här övningen är inte att hålla ett bländande tal med vackra meningar och ett djupt innehåll. Tanken är istället att du ska kunna framföra ett tal utantill, utan manus, möjligtvis några få stödord.

Att med ett ledigt språk tala utan minnesstöd ger ett starkare intryck av att orden kommer från hjärtat, inte från ett manus.

1. Skriv ett tal om valfritt ämne som engagerar dig just nu. Det bör vara cirka två minuter långt. Tänk inte på att språket eller formuleringarna måste vara rätt.

2. Dela in talet i små korta stycken, till varje stycken associerar du eller gör en akronym. Använd den minnesteknik som passar dig bäst.

3. Skriv ett kort stödord till varje stycke om du trots allt skulle komma av dig.

4. Öva flera gånger, ändra stödord vid behov.

5. Håll talet inför klassen eller en mindre grupp, försök att inte titta ner i manus, ta hellre lite längre konstpaus och tänk igenom din akronym eller det du har associerat till.

6. Diskutera med varandra efteråt om värdet av att kunna stora delar av ett tal utantill.

52 �

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 52

2020-07-14 07:04

8. Associera Att associera är otroligt effektivt och är nyckeln till att kunna minnas en stor mängd information.

1. Kommer du ihåg de tolv djuren i den kinesiska zodiaken som vi gick igenom i inledningstexten? Skriv ner dem i rätt ordning.

2. Ordningen på filmerna i Kalle Ankas jul brukar vara: • Tomteverkstan • Kalle i djungeln • Askungen • Musses campingsemester • Lady och Lufsen • Djungelboken • Snövit • Ferdinand • Robin Hood • Piff och Puff Gör en egen berättelse så du kommer ihåg i vilken ordning filmerna kommer. Läs upp era berättelser för varandra.

3. Välj ut något du vill komma ihåg, till exempel en laguppställning, samtliga bondfilmer, alla böcker en författare gett ut eller låtarna i ett album osv. Memorera en stund och briljera sen med ditt fantastiska minne!

�53

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 53

2020-07-14 07:04

Actio Äntligen, nu kommer framförandet! Alla delarna i den retoriska arbetsprocessen är viktiga, men actio är kanske viktigast. Ett oengagerat framförande kan förstöra ett välskrivet tal. Trösten är att det är ganska få som misslyckas här om de tidigare delarna är väl förberedda och genomarbetade. Alla kan lära sig att framföra ett tal med hjälp av lite teknik och övning! Actio handlar om ditt kroppsspråk, ditt rörelsemönster på scen, dina kläder, din röst, tempo, volym med mera.

Kroppsspråk När du framför ditt tal är det bra om du kan ha ett naturligt rörelse­mönster; det bästa brukar vara att inte tänka alls på kroppsspråket. Ett ledigt okonstlat kroppsspråk med lite avslappnade steg fram och tillbaka är det bästa. Ibland vrider du kroppen åt publiken på höger sida, ibland åt vänster. Det här kan vara väldigt svårt att komma ihåg när du väl står framför gruppen. Ett bra tips är att filma dig själv när du övar på talet. Är det några rörelser som du gör ofta, som du skulle vilja ändra på? Vill du röra dig mer eller mindre? Om det är svårt att veta vad du ska göra av händerna, så kan det hjälpa att hålla i manuskort.

En nyttig övning är att byta plats. Börja med att tala på en plats i rummet. Vid ett givet tillfälle i talet så går du lugnt och stadigt till en ny position och stannar där. Det hjälper dig att erövra rummet och kroppspråket.

54�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 54

2020-07-14 07:04

Röst En undersökning från Glasgow University visade att människor mycket snabbt avgör om du är att lita på (ethos) bara genom att höra din röst. Avgörandet visade sig ta cirka en halv sekund.

Logopeder vittnar om att det absolut går att öva upp ett behagligt röstläge. De tre viktigaste tipsen är att öva på att vara lugn, välartikulerad och ta stöd från magen så du orkar andas ut ordentligt genom hela meningen. Det har visat sig att människor är mer benägna att lyssna när du sänker rösten än om du höjer den. En hög röst markerar allvar, en viskning ger oss i publiken en exklusiv känsla av att här är något viktigt som är utvalt för oss; ingen annan ska få höra det.

Tempo Hur snabbt ska du tala då? Om du pratar för fort hänger ingen med, pratar du för långsamt så somnar publiken. Prata alltså i lagom takt! En forskningsstudie har kommit fram till att den behagligaste takten är 164 ord i minuten med 0,46 sekunders paus mellan meningarna. Ta siffran med en nypa salt, bäst är en variation för att publiken ska hänga med: ibland ökar du tempot för att få upp spänningen, ibland sänker du hastigheten för att betona allvar.

Testa din hastighet med det här stycket om tempo. Sätt igång ett tidtagarur och läs stycket högt för dig själv, i lugn takt. Det borde ta ungefär 40 sekunder.

ACTIO handlar om själva framförandet. Hur säger du det du ska säga?

• Kroppsspråk. Ett engagerat kroppsspråk ger en engagerad publik.

• Röst. Ditt ethos påverkas av ditt röstläge.

• Tempo. Pratar du för snabbt hänger ingen med, går det för långsamt somnar publiken.

�55

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 55

2020-07-14 07:04

övningar

1. Övertyga med pudelfrissa?

Kan en ovårdad frisyr verkligen klippa bort ett bra budskap? Kanske i inledningen av ett tal, men det beror mer på publiken och hur du är som talare.

1. Vilken av nedanstående signaler tror du påverkar en publik mest/ minst?

• • • • •

ögonkontakt minspel armrörelser hållning kläder

• • • • •

frisyr dialekt betoning volym tempo

2. Rangordna alla signaler i listan från 1–10 där 1 påverkar minst och 10 mest.

3. Jämför din rangordning med en kamrats och försök att enas om en gemensam rangordning där den viktigaste kommer först och den minst viktiga sist.

4. Sätt upp era rangordningar på tavlan och jämför med hur de andra rangordnat. Går det att enas om vilken enskild signal som påverkar absolut mest?

5. Diskutera om rangordningsövningen var meningslös, alla kanske påverkar lika mycket?

2. Röstvariation Rösten är talarens viktigaste arbetsredskap. Ditt budskap kan uppfattas totalt olika beroende på hur du använder din röst. Nu ska vi läsa dikter, jobba gärna i smågrupper.

1. Välj ut varsin dikt eller låttext. Den bör ta mellan en halv och en minut att läsa upp.

2. Läs din dikt några gånger för dig själv och försök att memorera den så gott du kan.

3. Läs upp era dikter högt för varandra, men variera röstläget varje gång: a. Läs den först helt utan inlevelse och variation.

56�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 56

2020-07-14 07:04

b. Läs varannan mening långsamt och varannan snabbt. Kombinera med ett allvarligt minspel respektive ett lättsamt. c. Läs varannan mening glatt och varannan ledsamt. d. Läs hela dikten med hög stämma, men välj ut några ord i varje mening som du viskar. e. Viska hela dikten, men välj ut några ord i varje mening som du läser med högre röst.

4. Efter att alla har läst upp era dikter tar ni en diskussion. a. Vilken variant var mest effektfull? b. När kan det bli fel och låta onaturligt? c. Hur reagerar du när någon vill viska något till dig? d. Som avslutning läser ni dikten med så mycket inlevelse och dramatik som ni kan. Betona viktiga ord, variera tempo och volym.

3. Det tysta talet Tystnaden talar sitt tydliga språk säger man ibland. Nu ska du få hålla ett tal utan att säga ett enda ord!

1. Hitta ett tal, en dikt, låttext, saga eller skriv en egen text.

Framförandet ska ta mellan en halv och en minut.

2. Memorera texten så du kan den nästan utantill.

3. Tänk ut gester, minspel och rörelser till varje mening i texten.

4. Håll talet enbart med hjälp av ditt kroppsspråk!

5. Låt dina klasskamrater gissa vad de tror att texten handlar om eller vilken saga det är.

4. Hallå!?

Betoning av ett enda ord kan göra stor skillnad för hur mottagaren uppfattar ditt budskap. Det här är en gruppuppgift där ni ska variera små ord och komma på skillnaden i vilka signaler ni skickar ut enbart genom att variera rösten.

�57

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 57

2020-07-14 07:04

1. Variera uttalet av ordet ”Hallå” i så många varianter du kan.

Komplettera med ett passande minspel. Låt kamraterna gissa vad varje uttal egentligen betyder.

2. Gör samma sak med: a. ”Vad gör du här?” Testa här att betona varje ord olika starkt. b. ”Hej!” Kan din personlighet eller avsikt avslöjas enbart med ett hälsningsord? c. ”Dörren är öppen.” Betyder det att någon ska gå in eller ut?

5. Röststyrka Om du ska tala i en stor sal eller inför en stökig publik så är det bra att ha lite styrka i rösten. En stark röst får du med stöd av magen.

1. Ljuda ”RRRrrrRRRrrr” som en motorcykel. Försök att höja volymen efter hand. Tänk på att ta i med magen.

2. Säg ordet ”Bö” några gånger. Säkerställ att magen och inte halsen gör det tyngsta jobbet. Höj volymen efter varje gång och tänk på att ”stöta” fram ordet.

3. Räkna lugnt och kontrollerat så långt du kan på ett enda andetag.

Försök att hålla samma volym hela tiden. Hur lång kommer du? Hur långt kommer din bänkkamrat?

4. Leta upp en app på din mobil som mäter decibel. Sätt på den och kör ovanstående övningar. Hur hög volym kommer du upp i?

5. Kör en decibeltävling! Vem kan stöta fram ”Bö” med högst volym?

6. Artikulera mera En god artikulation är en förutsättning för att folk ska uppfatta vad du säger. Det går att öva upp! Viktigast är att tänka på att du ska tala tydligt, men det är svårt att ändra på sitt naturliga prat, därför är tungvrickarövningar utmärkta sätt att träna sin artikulation.

1. Säg följande fras: ”sex blanklaxar i sex blanklackade lackaskar” När du klarat det felfritt tio gånger så gör du nästa övning.

2. Gör samma som ovan men med meningen ”ett kvistfritt västkustskt kvastskaft”

58�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 58

2020-07-14 07:04

3. Läs upp en text för varandra med kraftigt överdriven artikulation.

Läs en mening var under cirka fem minuter.

7. Det ideala tempot Nu ska vi träna på att hitta ett tempo som är behagligt att lyssna på, men också bekvämt att använda. Som du läste i genomgången ovan kan 164 ord i minuten vara lagom. Tänk dock på att ett varierat tempo är det bästa.

1. Skriv själv eller klipp ut en text på cirka 164 ord. Använd funktionen ”räkna ord” för att få veta hur lång den är. Träna på att läsa upp den på en minut med varierat tempo.

2. Turas om att läsa upp texten och att ta tid på varandra.

3. Håller ni med, är 164 ord i minuten ett lagom tempo?

4. I vilka sammanhang är ett högre tempo att föredra?

5. När är det bättre att sänka tempot?

8. Den svåra lögnen Det är oerhört svårt att ljuga utan att kroppsspråket avslöjar dig. När du ljuger så blir du oftast lite nervös eller försöker dölja lögnen på ett onaturligt sätt. Nu ska vi avslöja lögnaren med tre övningar som kan utföras i små grupper eller i helklass.

1. Tänk ut två korta historier om dig själv. Den ena ska vara falsk, den andra ska vara sann. a. Gå fram och berätta dina två historier. Låt publiken genom hand- uppräckning gissa vilken som var sann respektive falsk. b. Som publik, om du gissade rätt, vad tog du det på?

2. Låt din lärare skriva ner ett antal helt oberoende substantiv, till exempel cykel, blåbärsris eller hammare. Ett ord på varje lapp. a. Dra en lapp. Fundera ut en liten historia där du på ett naturligt sätt ska smyga in ordet. Låt publiken gissa vilket ord det är. . b. Som publik, gick det tydligt att se vilket ord det var? Hur kunde du se det i så fall?

�59

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 59

2020-07-14 07:04

3. Ställ er i en ring. Du står i mitten och håller för ögonen. De andra skickar runt en penna eller annat föremål bakom ryggarna. När du säger stopp så stannar pennan hos någon. a. Titta först noga alla i ögonen. Titta också på deras fötter och armar. Kan du redan nu på kroppsspråket gissa vem som har pennan? b. Fråga var och en om de har stulit en penna. Släpp inte ögonkon- takten. Alla utom en kommer att tala sanning. De måste svara med några ord, till exempel: ”Nej, det är tyvärr inte jag som har pennan” Det räcker inte med bara ”Nej”. c. Du får tre gissningar på dig, sen avslöjas lögnaren och ni byter plats.

9. Poetry slam-träning Att läsa upp en dikt inför publik vore ganska meningslöst utan att särskilt tänka på actio. Ett genomtänkt och medvetet scenspråk med din kropp och röst kan avgöra hela upplevelsen för publiken. Poetry slam kommer från USA och är en tävling i att läsa upp poesi.

1. Välj en dikt eller låttext som du gillar och som har ett viktigt budskap.

2. Läs dikten flera gånger och fundera på vilka känslor den väcker hos dig. Det är dessa känslor som du ska försöka förmedla med ditt kroppsspråk under uppläsningen.

3. Använd memoreringsteknikerna vi gick igenom tidigare och lär dig texten utantill. Dock kan du gärna ha den nedskriven på mindre lappar om du skulle tappa bort dig.

4. Öva gärna framför en spegel, överdriv minspel, armrörelser, variera volym och tempo.

5. Framför dikten i smågrupper. Ge feedback åt varandra och berätta hur ni upplevde att rösten och kroppen användes.

60�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 60

2020-07-14 07:04

Den sista delen i arbetsprocessen handlar om att värdera och reflektera över ditt framträdande.

Emendatio Vi är nu framme vid den sista delen i arbetsprocessen, att värdera och reflektera över ditt framträdande. Två övergripande centrala frågor är: Vad gick bra och vad bör jag ändra på till nästa gång?

Skriv alltid ner dina reflektioner på ett lättillgängligt ställe så att du kan läsa igenom dem inför nästa tal. Försök också att ta för vana att alltid ge varandra respons efter era tal. Antingen muntligt eller skriftligt. Det gör garanterat att du blir lite bättre för varje gång! Här är några frågor som du kan ställa dig efter talet.

Manus • Var det någon del i det skrivna manuset som du var särskilt nöjd med?

• Vad det något du kunde stryka?

�61

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 61

2020-07-14 07:04

• Borde du haft med något mer?

• Var det för långt, kort eller lagom?

• Skulle du haft en annan ordning på ditt upplägg?

• Hade du gjort rätt ordval?

• Märkte du någon reaktion hos publiken på något särskilt ställe?

Framförande • Var det någon del i framförandet som du var särskilt nöjd med?

• Behövde du ofta titta i ditt manus? Hur ska du göra för att memorera talet ännu bättre till nästa gång?

• Höll du en lagom hastighet?

• Hur gjorde du för att variera din röst? Kunde du gjort det på något annat sätt?

• Borde du ha ändrat ditt kroppsspråk eller rörelsemönster på scen?

• Hade du en god publikkontakt? Var det någon i publiken som du missade att titta på? Var det någon i publiken som såg extra intresserad ut?

• Hur fungerade det med dina hjälpmedel? Skulle du haft med något annat?

EMENDATIO handlar om att fundera över ditt eget tal efteråt.

• Bra! Vad gick bra och varför?

• Ändra på? Vad behöver du ändra till nästa gång?

• Spara. Skriv ner dina reflektioner och spara dem till nästa gång du ska hålla tal!

62 �

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 62

2020-07-14 07:04

1. Fundera över ditt tal Den här stora övningen är bra att göra när du har hållit ett tal eller en presentation.

övningar

a) Spara eller förbättra?

1. Sätt dig ner några minuter och fundera över hur det gick.

Använd frågorna i checklistan ovan.

2. Skriv sammanfattningsvis ner tre punkter som du är nöjd med och tre punkter som du behöver förbättra till nästa gång.

3. Diskutera tillsammans med en kamrat. Ställ samma frågor fast med tanke på din kamrats tal. Vad anser du att din kamrat borde vara nöjd med eller ändra på till nästa gång? b) Tempo Att öva in ett tempo hemma i lugn och ro är en helt annan sak än att framföra talet inför publik där det oftast går något snabbare.

1. Höll jag samma tempo som jag övat på? Om inte, hur stor skillnad var det? a. Om det blev olika tid, varför tror du det gick snabbare eller långsammare? b. Håll talet två gånger till för dig själv. Den ena gången håller du

det i mycket högre tempo än vad du tänkt, andra gången i

hälften så långsamt tempo. Vilket känns minst obekvämt? c) Publikreaktioner Du är inte bättre talare än din publik. Är du duktig på publikkontakt så registrerade du säkert publikens reaktioner under talet.

1. Under vilka delar i talet upplevde du intresserad eller ointresserad respons av åhörarna?

a. Vad registrerade du? Exempelvis nickningar, leenden, mimik, mobiler eller andra tecken på bristande uppmärksamhet? b. Om du såg att någon såg frågande eller skeptisk ut, vad kan det ha berott på?

�63

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 63

2020-07-14 07:04

d) Förberedelser Nyckeln till att hålla ett bra tal är noggranna förberedelser. Hur har du förberett dig?

1. Hur många gånger hade du tränat på ditt tal innan framförandet?

a. Räckte det? Om inte, hur många fler gånger hade du behövt repetera det tror du? b. Vilken minnesteknik använde du för att komma ihåg talet?

Hade du behövt använda en annan teknik och i så fall vilken?

2. Risken med att förbereda och öva för mycket är att du förlorar i spontanitet. Tror du att ditt tal lät spontant eller alltför inövat?

Skilde det sig mellan olika delar? Motivera ditt svar. e) Processutvärdering Nu ska du få göra en systematisk utvärdering av ditt tal med hjälp av den retoriska processens samtliga delar. Processens delar (förutom emendatio) är intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio.

1. Börja översiktligt. Skriv ner vilken av processens delar du är mest nöjd med. Vad beror det på?

2. Skriv sen ner de delar av processen där du känner att du behöver utvecklas och motivera varför.

3. Skriv kortfattat hur du förberedde varje del och hur du tyckte att det gick. Motivera varför det gick bra eller mindre bra.

4. Till nästa tal; vilken del av processen ska du lägga mest tid på?

2. Planera, skriv, håll och utvärdera ett eget tal!

Nu när du är fullärd så är det dags att hålla ett tal, cirka fem minuter långt.

1. Arbeta utifrån den retoriska arbetsprocessens alla delar när du planerar och bygger ditt tal.

2. Öva hemma, gärna inför en provpublik. Ta tiden på talet när du förbereder dig hemma och räkna med att det brukar gå aningen fortare när du håller det inför publik.

3. Efter talet utvärderar du. Sammanställ responsen du får och infoga det i utvärderingen som du sen lämnar till din lärare.

64�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 64

2020-07-14 07:04

Valrörelse i Storbritannien 1924.

Presentationstekniska hjälpmedel För att kunna förstärka och göra ditt budskap ännu tydligare för publiken så kan du använda dig av presentationstekniska hjälpmedel. Några talare har med olika föremål, andra använder PowerPoint eller ritar på en tavla eller blädderblock. Skickliga talare använder flera olika typer av hjälpmedel i samma tal. Vad du än väljer så ska du komma ihåg att hjälpmedlen inte ska vara det centrala, fokus ska istället ligga på ditt personliga engagemang som talare och hjälpmedlen är bara till för att förstärka och tydliggöra det du säger. Dessutom aktiverar du fler av åhörarnas sinnen vilket gör att de kommer ihåg ditt tal bättre. Kom dock ihåg att kontrollera så att tekniken fungerar. Det finns ingenting som dödar en publiks intresse så fort som när tekniken strular.

Ett vanligt misstag är att låta projektionen på duken vara ditt minnesstöd. Visserligen är många hjälpta av att få ett visuellt stöd av det du säger, men var återhållsam med text, visa korta stödord och använd endast väl utvalda bilder. När du vill att publiken ska titta på duken så bör du vara tyst, annars splittrar du publikens

�65

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 65

2020-07-14 07:04

koncentration och du riskerar att tappa uppmärksamheten.

Här är några tips:

Förberedelser • Gå igenom hela din presentation i förväg, bilderna ska komma i rätt ordning och du ska kunna ta fram dem obehindrat.

Kontrollera så att batterierna är laddade i fjärrkontrollen.

• Använder du länkar till filmklipp, infoga klippen direkt i presentationsprogrammet så du inte behöver vänta på uppkoppling, oönskad reklam eller att filmklippet laggar. Se igenom hela klippet i förväg så det inte innehåller några överraskningar.

• Ha en reservplan om tekniken inte fungerar.

• Använder du fysiska föremål, se till att du når dem lätt, göm dem om du vill ta fram dem i ett senare skede och träna på att ta fram dem obehindrat. Använd din fantasi här, föremål kan vara oslagbara när det gäller att väcka intresset.

Utförande • Vänd dig inte om för att stirra på dina bilder under talet, släng hellre en snabb blick på datorn som du har framför dig. Håll fokus på publiken.

• Växla inte bild för snabbt, har du nu bemödat dig om att ta fram en bild som förstärker ditt tal så låt publiken hinna fundera över bilden.

• Stå inte i vägen, se till så att samtliga åhörare obehindrat kan se vad du visar.

• Att visa färdigproducerade stödord på en duk är bra, att låta dem växa fram på en whiteboard genom att du skriver dem under tiden kan ge ett mer trovärdigt intryck. Växla gärna mellan tavlan och duken.

• Släck inte ner om du inte behöver, risken finns att publiken somnar.

66�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 66

2020-07-14 07:04

Minnesstöd Programledare på TV har nästan alltid ett minnesstöd med sig, de slänger en kort blick i manuskortet och går vidare. Det är bra att ha såna kort som du kan använda till fler presentationer.

Mobiltelefoner är förbjudna som minnesstöd, förutom att det ser nonchalant ut så kan du lätt bli störd av aviseringar, du kan råka klicka bort var du var eller så tar helt enkelt batteriet slut. Alla dessa risker tar du bort med manuskort.

Skriv tre till fyra minnespunkter per kort. Använd korta meningar eller enstaka ord - det ska inte vara ett manus med exakta formuleringar, utan bara en hjälp för minnet. Det är svårt att läsa långa meningar när du står framför publiken.

Använda tavlan Att använda tavlan och låta din presentation växa fram där kan vara en bra teknik. Orden står kvar när du går vidare i din presentation. Om du har tänkt skriva mycket på tavlan så måste du tänka igenom din taveldisposition innan du börjar skriva. Annars kan det bli svårt för publiken att hänga med och du kanske måste sudda vissa delar för att få plats att skriva mer. Dessutom måste du träna på att det blir läsligt! Du kan först använda ett papper för att skriva ner vad som är tänkt att stå på tavlan. Då märker du lättare om det får plats. Glöm inte att kontrollera så att pennorna fungerar, det måste synas vad du skriver ända längst ner i lokalen.

PRESENTATIONSTEKNISKA HJÄLPMEDEL är bra, men kom ihåg att det är du som talare som är mest intressant.

• Förstärk ditt tal med hjälpmedel men kom ihåg att det är du som talare som är mest intressant.

• Kombinera olika hjälpmedel, till exempel presentationsprogram, skriva på tavlan, visa fysiska föremål.

• Förbered dig noga, se till så att tekniken fungerar.

• Manuskort är bra, titta ner i dem och undvik att titta på tavlan.

�67

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 67

2020-07-14 07:04

övningar

1. Hjälpmedelsinventering Ibland kan det vara svårt att komma på vilka hjälpmedel som du kan använda i en presentation. Alla hjälpmedel är kanske inte lika effektfulla i alla typer av tal.

1. Gör en lista på alla olika typer av hjälpmedel som du tror skulle kunna förstärka ett tal.

2. Jämför och komplettera din lista med din bänkgranne.

3. Diskutera och skriv ner för- och nackdelar med de olika hjälpmedlen.

4. Skriv till vilka typer av tal era hjälpmedel lämpar sig bäst.

5. Välj ut de tre bästa hjälpmedlen ur era listor och skriv en motivering till varför ni tror de är bäst.

2. Samma tal, olika hjälpmedel Sätt er i smågrupper om fyra eller fem i varje. Skriv tillsammans ihop en kort presentation på cirka en minut (det vill säga 164 ord) som handlar om något enkelt, till exempel mobiltelefoner eller pennor. Nu ska ni få träna på att hålla samma presentation fast med olika hjälpmedel: • • • • •

Bildspel med bilder utan text Bildspel med stödord utan bilder Fysiska föremål Skriva på tavlan Involvera publiken på olika sätt.

1. Förbered era presentationer och bemöda er särskilt om hjälpmedlet ni ska använda.

2. Efter varje presentation diskuterar ni effekten av hjälpmedlet.

3. När alla har hållit sina presentationer i gruppen så försök komma fram till vilket hjälpmedel som var bäst och motivera varför.

68�

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 68

2020-07-14 07:04

3. Presentationsprogram Du ska nu få bygga en egen presentation om ett ämne du gillar. Det kan vara fotboll, mat, bilar, fåglar eller vad som helst som du är intresserad av. Det är en enkel grundmall som du givetvis kan variera om du vill.

1. Öppna ett presentationsprogram.

2. Välj omsorgsfullt en intresseväckande startbild, kanske ett foto och infoga den i första sliden. Fyll ut hela skärmen, beskär bilden vid behov. Undvik vita kanter eller annat som kan störa fokus. Om du i stället för ett foto eller illustration vill ha en textrubrik eller fråga så se till att typsnittet är tillräckligt stort.

3. I kommentarsrutan nedanför bilden skriver du en motivering till varför du valt den och vad du ska säga till bilden.

4. Bestäm om du ska ha en enkel övergång till nästa bild eller om bilden ska tonas ut. Tänk på att inte ha för mycket effekter som tar fokus från budskapet.

5. På nästa bild skriver du i punktform ner tre huvuddelar i din presentation för att publiken ska få en föraning om vad det ska handla om.

6. Gör sen fyra bilder, varannan med ett foto eller illustration och varannan med text i punktform, max fem punkter på varje bild.

7. Näst sist gör du en bild med en kort sammanfattning i punktform av det du sagt.

8. Som avslutningsbild kan du ha en tänkvärd bild som engagerar åhörarna och får dem att tänka lite till när du tystnat.

4. Tavelteknik När du ska använda tavlan så är det bra att testa i förväg. Det ska du få prova nu.

1. Gå fram till tavlan och skriv några rader, till exempel punkt 1 och 2 i den här övningen.

2. Gå sen längst ner i lokalen och läs det du har skrivit. Är det läslig handstil? Är det tillräckligt stort? Har du stavat rätt?

3. Gå fram och justera det som eventuellt behöver förbättras, till exempel storlek, stil eller språkfel. �69

51101064.1.1_01_001-083_Tala.indd 69

2020-07-14 07:04

3 Läsa

172 �

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 172

2020-07-14 07:03

Inledning Vad är du för en människa? Hur lever du ditt liv? Hur tänker andra människor? Svaret kan du få när du läser romaner eller dikter, ser en film eller en pjäs på teatern. Du kan då få leva dig in i någon annans liv och tankar, se livet ur deras perspektiv, även om de levde för flera hundra år sedan. Böcker, filmer och pjäser flyttar dig rakt in i någon annans huvud. Franz Kafka skrev en gång att litteraturen är yxan som bryter det frusna havet inom oss.

Du kanske tänker att det är bättre att se en film än att läsa.

Skillnaden är att du tränar hjärnans nervceller mer när du läser.

I en film så får du karaktärer och miljöer serverade, men när du läser så stimulerar du hjärnan mer, du måste helt enkelt själv föreställa dig hur karaktärer ser ut, hur miljön ser ut eller om något kan tänkas hända utöver det som står beskrivet med ord.

Berättelsen börjar leva ett eget liv inne i din hjärna i stället för att någon annan bestämmer hur det ska se ut. Att läsa kan vara helt fantastiskt, och det kan vara otroligt jobbigt. Träning gör det lättare. Här är en lista på några saker du enkelt kan göra för att hjälpa dig själv till att bli en bättre läsare

Självhjälp till läsning • Tid. Avsätt tid för att läsa. Att komma in i en berättelse tar olika lång tid beroende på läsvana. Det är svårt att bara läsa en bok i treminuterspass, läs i stället minst en halvtimme åt gången. Hjärnan behöver tid på sig att hitta koncentrationen.

• Öva. Övning ger färdighet! Ju mer du tränar läsning, desto bättre och roligare blir det att läsa. Du vet att du kommit långt när berättelsen börjar leva sitt eget liv i ditt medvetande.

• Koncentration. Du behöver en ostörd miljö, eventuellt kan musik hjälpa till med koncentrationen genom att hålla andra tankar borta. När du blir en van läsare så kan du koncentrera dig bland 2 000 människor på ett skränigt köpcenter, men i början är det bra med lugn och ro.

�173

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 173

2020-07-14 07:03

• Ostörd. Lägg ifrån dig mobilen, gärna på andra sidan rummet. Sätt den på flygplansläge. Tanken är att du inte ska bli avbruten. Se första punkten ovan.

• Bekvämlighet. Sätt dig bekvämt. Det är svårt att koncentrera sig om nacken värker.

Lässtrategier För att bli bättre på något så måste du träna ofta. Är du en ovan läsare så kan du bli hjälpt av att använda dig av olika lässtrategier, knep som gör att du blir en bättre läsare. Strategierna ser lite olika ut beroende på om du läser en faktatext eller en skönlitterär text.

Lässtrategier för faktatexter Lässtrategierna för faktatexter handlar om hur noggrant du läser.

Flyger du över ytan eller grottar du ner dig i detaljerna? Söker du efter något specifikt?

174�

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 174

2020-07-14 07:03

Översiktsläsning Med översiktsläsning tittar du på texten på lite avstånd. Du försöker få grepp om hur den i stora drag är uppbyggd. Vad handlar det om? Vad är huvudpoängen? Kommer författaren fram till några huvudsakliga slutsatser? Vad är den viktigaste informationen?

Ett bra första steg i en längre text är att titta på innehållsförteckningen, om det finns någon. Hur är boken eller avhandlingen indelad? Se till exempel på den här svenskboken – vilka kapitel finns det? Du kan snabbt se att det handlar om språk, och att man ska lära sig mer om att tala, att skriva och att läsa. Det finns också avsnitt om språkriktighet och språkbruk.

Det är också bra att titta igenom rubrikerna i texten. Du kanske läser reglerna för öppet köp på Konsumentverkets hemsida, eller reglerna för årets julspel med släkten. Med hjälp av rubrikerna får du snabbt ordning på ungefär vad det handlar om.

Sökläsning När du använder sökläsning letar du efter något specifikt. Du är inte intresserad av att veta allt som står i texten, utan bara det som handlar om ditt ämne. Du söker igenom texten efter nyckelord och avsnitt som behandlar det du är intresserad av. Ögat scannar sidan utan att läsa varje rad.

Låt säga att du vill skriva en uppsats om genus och makt på 1700talet. Då behöver du inte läsa allting om krigen, ekonomin och litteraturen.

Det kräver lite träning, men du kan lära dig att titta igenom stora block av text och hitta fakta snabbt. Några sekunder per sida.

Djupläsning Vid djupläsning tar du tid på dig. Du läser varje sida noggrant och ser till att du förstår allting. Du slår upp svåra ord, och kanske skriver sammanfattande anteckningar medan du läser.

Du kanske vill lära dig allt om det kalla kriget på 1900-talet. Allt är viktigt! Sammanhang, bakgrund och detaljer. Du gör ditt bästa för att förstå resonemangen i texten. Hur kan Berlinmurens fall förklaras utifrån kapprustningen? Du läser, funderar och ser till att förstå.

�175

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 175

2020-07-14 07:03

Lässtrategier för skönlitterära texter Lässtrategierna för skönlitterära texter handlar om att vara aktiv före läsningen för att få ett sammanhang, under läsningen för att förstå texten och efter läsningen för att analysera och förstå på ett djupare plan.

Före läsningen Förutspå handling och miljö. Börja redan innan du ska läsa att skapa dig en bild av vad det kan handla om, hur det ser ut och vad som kommer att hända. Fundera också på vilken genre det är. Titlarna ”Mördare i mörkret” och ”Förälskad igen” ger olika förväntningar.

Böckernas omslag är valda för att säga någonting om innehållet. Du kan förutse mycket genom att titta på utsidan. Vad skulle du förvänta dig av de här två berättelserna?

Under läsningen Utvidga historien genom att skapa inre bilder. Försök att inom dig se hur miljön och människor ser ut, vad som händer, hur det doftar, använd så många sinnen du kan.

Förstå texten. Om du inte förstår vissa ord, läs om och försök att förstå sammanhanget. Slå upp i en ordbok eller fråga någon.

Försök dock att inte fastna i alla svåra ord.

176�

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 176

2020-07-14 07:03

Ställ egna frågor till texten. Låtsas att du är läraren som vill fråga om du förstått texten, gärna det som står mellan raderna.

Efter läsningen Sammanfatta texten med egna ord. Du kan göra små sammanfattningar efter varje stycke eller kapitel beroende på hur van du är.

Sen läser du dina sammanfattningar och får ett kvitto på om du förstått texten. Detta kan vara extra värdefullt om du ofta märker att du får bläddra tillbaka några sidor för att sätta dig in i sammanhanget nästa gång du ska fortsätta läsa. Har du gjort en kort sammanfattning av det du just läst så räcker det att läsa den när du ska fortsätta nästa gång.

Efterarbeta och analysera texten för att förstå innehållet och sätta det i större sammanhang. Gör kopplingar till något du upplevt eller läst tidigare.

LÄSSTRATEGIER FÖR FAKTATEXTER • Översiktsläsning: texten på avstånd, innehållsförteckning och rubriker • Sökläsning: du letar efter något specifikt • Djupläsning: du läser varje sida och varje rad noggrant

LÄSSTRATEGIER FÖR SKÖNLITTERÄRA TEXTER • Före läsningen: försök förutspå handlingen • Under läsningen: skapa inre bilder, slå upp ord, ställ frågor • Efter läsningen: sammanfatta och analysera

�177

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 177

2020-07-14 07:03

Vanliga stilfigurer De här används ibland när författare vill skapa bilder i sina texter: • Allegori. Berättelsen handlar egentligen om något annat, till exempel Djurfarmen.

• Allitteration. Ord börjar på samma ljud. ”Volvos värde varar.”

• Allusion. Anspelning på något känt. ”Akta dig, storebror ser dig.”

• Anafor. Upprepning av ord i början. ”I have a dream.”

• Antites. Motsatsord. ”Svart eller vit.”

• Besjälning. Ett dött ting får liv. ”Klipporna ropar till mig.”

• Hyperbol. Kraftig överdrift. ”Jag kommer att dö av tristess.”

• Ironi. Motsatsen avses. ”Här var det ju muntert!”

• Liknelse. En jämförelse med något annat. ”Listig som en räv.”

• Metafor. Bildspråk. ”Han är en riktig räv.”

• Personifiering. Abstraktion får liv. ”Kärleken visade vägen.”

• Retorisk fråga. Kräver inget svar. ”Vem vill inte vara lycklig?”

• Symbol. Står för något större. En vit duva symboliserar fred.

• Satir. En förlöjligande text med humor och ironi som visar på brister av något slag.

• Stående epitet. Beskrivande ord i anslutning till namn. ”Den skönsjungande Charlotte.”

• Travesti. En lekfull omskrivning av något känt. ”Att svara eller inte svara, det är frågan.”

178�

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 178

2020-07-14 07:03

1. Uppvärmning läsning Här nedanför hittar du fyra korta texter. Läs dem och svara på frågorna.

övningar

A. Tiden gick sakta, men det störde inte henne. Hon hade lärt sig att stänga ner, att vila i ögonblicket utan att tänka. Även om hon satt ner, dold bland grenarna, så var hon beredd att kasta sig fram på ett ögonblick. Anna Nilsson hade tränat och tränat tills alla rörelser satt i musklerna, i benen. Veckor och månader av smärta. Hon behövde inte tänka längre. Wax on, wax off, som Karate Kid. B. En av Islands yppersta män var Gunnar på Lidarände. Han var stor till växten och stark och den flinkaste av alla män att bruka vapen. Han högg lika bra med bägge händerna och svängde svärdet så rappt, att man såg tre svärd på en gång i luften. Han var den ypperste bågskytt och råkade allt, vad han riktade pil emot. Han hoppade i full rustning högre än sin egen höjd och lika långt baklänges som framåt.

C. Tuppen gol ute på gården, och Domare Eskilsson vaknade. Han ringde omedelbart på hjälpen och fick sitt morgonmål, vilket han avnjöt sittandes på verandan med utsikt över tjärnen. Hans son steg ut.

– Far, sade sonen, har Ni hört att det kommit en cirkus till staden?

Domare Eskilsson svarade, att han visst hade hört detta.

– Tältet slås upp i afton, på fältet vid godset, sade sonen upprymt.

– Det blir inte något med det, sade Domare Eskilsson bestämt. Cirkusartister är icke att lita på.

�179

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 179

2020-07-14 07:03

D. Hon stirrade på tallriken.

– Varför skulle jag göra det?

– För att jag säger det, sa Maja.

De andra stod bakom och viskade. Det hade blivit tyst i matsalen. Sarah tittade ner i bordet.

– Nej, jag tror inte det, sa hon tyst.

Maja tittade sig omkring.

– Sorry, men det lät nästan som om du sa nej.

Ingen säger nej till mig. Ta potatisen och gnid in den i håret, sa jag.

Sarah skakade på huvudet och reste sig upp.

Hon tittade Maja rakt i ögonen och greppade stolen med båda händerna, kände på tyngden.

Välbalanserad.

– Åh Maja, sa hon. Du känner mig visst inte alls.

1. Sortera texterna från äldst till mest nutida. Förklara varför du sätter dem i den ordningen. Är det orden? Är det innehållet? Ge exempel.

2. Vilken huvudperson känns mest intressant, om du måste välja?

Vilken känns minst intressant? Förklara varför.

3. En av texterna är en mordhistoria. Vilken? Motivera ditt svar.

4. Vilken av texterna var svårast att läsa? Varför?

5. Vilken av personerna känns mest som en hjälte? Vilken känns mest som en skurk? Motivera.

6. Vad tror du händer sedan, i de olika berättelserna?

180 �

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 180

2020-07-14 07:03

2. En koncentrationsövning I den här övningen ska du få träna dig på koncentration. I rutan här nedan­för ser du en lista med substantiv. Gör uppgifterna, en i taget.

1. Städa ytan framför dig. Plocka bort allting utom boken och någonting att skriva på. Det ska vara helt rent på bordet.

2. Titta rakt fram utan att fokusera blicken. Räkna andetag tyst, från 10 ner till 0, långsamt.

3. Läs orden i listan, ett i taget. Du behöver inte anstränga dig för att minnas. Försök istället att se föremålet framför dig, och en person som använder föremålet. Läs sedan nästa ord. Gå igenom hela listan två gånger. Det är ingen fara om du blir distraherad eller störd. Titta då bort i några sekunder, räkna några andetag och fortsätt sedan.

4. Slå ihop boken, och skriv ner alla ord du kommer ihåg.

5. Jämför med en kamrat – vilka ord kom ni ihåg? Är det något ord som är lättare att komma ihåg? Varför, tror ni?

6. Berätta för varandra vad ni såg framför er – vilken historia det blev.

Äpple Fotboll Gitarr Stadsbuss Hatt Havregrynsgröt

Svärd Solkräm TV Cykelpump Fågelboz

�181

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 181

2020-07-14 07:03

3. Stil och tempo Du ska nu få läsa två olika texter. Text A är målande och noggrann.

Tempot är långsamt och detaljerna är många. Text B är mer actionlik.

Det är korta meningar, högt tempo och inte så många detaljer.

Läs texterna och lös sedan uppgifterna.

A. Det var en mörk och molnig morgon, och Peter Nilsson gned sömnen ur ögonen när han gick ut på gårdsplanen.

Stövlarna skavde på fötterna, och han hade spillt kaffe över skjortan så att den kladdade mot magen under regnstället. Det var kallt och obekvämt, men det spelade inte någon roll – grisarna brydde sig inte om hur han såg ut. Ladugården låg som en svart koloss och väntade på honom, som den gjorde varje jäkla morgon. Han öppnade försiktigt dörren och letade med handen efter ljusknappen på väggen. Gödsellukten slog emot honom som ett moln, och trots att han var van vid den så storknade han nästan när han drog in luften. Grisarna började genast klaga och skria av hunger – de visste att det vankades mat när dörren öppnades på morgonen.

B. Tåget stannade och hon tog väskan, tryckte sig in och tittade mot trappan. De syntes inte till. Kanske hade de tappat bort henne.

Det var för mycket människor. Hon gick framåt i vagnen, knuffade bort folk som käglor. Dörren till nästa vagn var låst. Hon svor och vände sig om. Och duckade utan att tänka.

1. Skriv om text A så att det blir en actiontext. Överdriv så mycket du kan. Korta ner meningarna och öka spänningen.

2. Skriv om text B så att det blir långsamt och detaljerat. Överdriv här också. Varenda detalj ska beskrivas och förklaras. Hur ser tåget ut?

Hur känns allting? Vad tänker huvudpersonen?

3. Vad tror du har hänt alldeles nyss i text A? I text B? 4. Vad tror du händer sen i text A? I text B?

182 �

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 182

2020-07-14 07:03

4. En härlig lässtund 1. Att få till en lässtund är inte alltid så lätt. Vilka faktorer är viktigast för dig för att du ska få kunna känna läslust? Det kan gälla allt sorts läsning; böcker, tidningar, bloggar, serier med mera. Rangordna faktorerna i listan: a. Att sitta eller ligga bekvämt när jag läser. b. Att jag har tid till att läsa. c. Att jag har flyt i min läsning. d. Att jag kan koncentrera mig på texten, inte har för många andra tankar. e. Att jag får vara ostörd. f. Annat?

Gödsellukten slog emot honom som ett moln.

�183

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 183

2020-07-14 07:03

2. Skriv ner korta svar på följande frågor, de kan hjälpa dig att hitta goda lässtunder. Om ni får tid över så diskutera med varandra hur ni helst läser. a. Vilken tid på dagen läser du helst? b. Är det bättre att läsa före eller efter att du ätit? c. Äter du gärna något, typ snacks, under tiden du läser? d. Hur länge brukar du läsa? Läser du hellre korta stunder, till exempel en kvart på bussen eller vill du hellre sitta i två timmar? e. Var brukar du helst läsa? I fåtöljen, på stranden eller något annat ställe? f. Avslutar du helst efter ett helt kapitel eller mitt i texten? g. Vilka för- och nackdelar kan du se med att avsluta läsningen efter hela kapitel?

5. Film eller bok?

Både filmer och böcker ger dig en berättelse även om det sker på olika sätt.

1. Vilka för- och nackdelar är det med att ta del av en berättelse genom film?

2. Vilka för- och nackdelar är det med att ta del av en berättelse genom en bok?

3. Har du någon gång sett en filmatisering av en bok du läst? I så fall, vilken var bäst – filmen eller boken?

4. Ser du helst filmen först och läser sen eller tvärtom?

5. Vad är skillnaden på om du läser boken eller ser filmen först?

184�

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 184

2020-07-14 07:03

6. Intervallträning Som med allt annat som du vill bli bra på så måste du träna, även på läsning! Att träna upp hastigheten är mycket effektivt, läser du för långsamt så är det lättare att börja tänka på annat. Tänk dig läsningen som löpträning. Ibland är det korta intervaller som gäller, ibland längre pass i jämnt, lugnt tempo.

1. Ta fram en bok, vilken som helst, där sidorna innehåller ungefär lika mycket text.

2. Uppvärmning. Läs en sida i din vanliga takt och notera hur lång tid det tar.

3. Öka takten. Läs nästa sida med ungefär lika mycket text och ansträng dig för att läsa den snabbare utan att tappa innehållet. Hur mycket skiljer det i tid?

4. Spurta! Läs ännu en sida och försök läsa klart den på halva tiden mot första sidan du läste.

5. Nedvarvning. Läs nu en sida till i den takten du läste första sidan.

6. I vilken lästakt trivs du bäst? Från vilken av sidorna kan du återger innehållet bättre?

7. Lässtrategier för faktatexter Att läsa faktatexter kan vara ganska tungt om du inte är taktisk. Hemligheten är att du bara ska läsa det du faktiskt behöver veta. I en uppsats på 100 sidor så kanske det bara är en sida eller något stycke som är intressant för dig.

1. Använd den här läroboken och svara på följande frågor: a. På vilken sida kan du läsa om adverb? b. På vilka sidor står det om språkbruk? c. Du vill läsa om hur du kontrollerar om en hemsida är tillförlitlig, på vilken sida kan du läsa om det? d. Det finns ett helt kapitel som handlar om att tala. Välj ut de tre viktigaste rubrikerna enligt dig. Vad är kärnan i kapitlet? e. Titta på bokens innehållsförteckning. Vilka kapitel handlar om att lära sig att göra något? Vilka handlar om att lära sig fakta?

�185

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 185

2020-07-14 07:03

8. Lässtrategier för skönlitterära texter Att läsa skönlitterära texter kräver engagemang, du lever dig in i berättelsen och följer med i handlingen. Ibland måste du vara ännu mer aktiv och tänka runt det som händer. Nu ska du få prova en minivariant där du använder dig av lässtrategier. Du ska få läsa en kort berättelse som heter Nattvakt.

1. Innan du börjar, skriv kortfattat om tre möjliga konflikter som du tror att en text som heter Nattvakt kan tänkas handla om.

Nattvakt del 1 Två gröna ögon glimmar svagt men intensivt i mörkret bakom den slitna furusoffan. Ögonen har varit riktade mot samma ställe länge nu. Två små bruna ögon vaktar nervöst i utrymmet bredvid den ännu varma vedspisen.

Mitt emellan de fyra ögonen så ligger det ett litet grått, syrligt isterband på en smutsig träplatta. Plattan är stor som ett spelkort, kanske spader tio. Runt träplattan går en ståltråd, svagt böjd. Brödsmulor och små dammråttor samsas i hörnen. Vid en skärbräda ligger det en använd kniv, odiskad. På en röd rand i trasmattan ligger en svart hårboll. Två renslickade metallskålar står innanför ytterdörren. Taket knarrar plötsligt lite, nästan ohörbart. Utanför fönstret vinkar svarta skuggor mot en gnistrande vit bakgrund. På fönsterbrädan står en ledsen saintpaulia. En bruten amaryllis ligger omkullvält på golvet framför en oöppnad presentpappersrulle.

Ibland möts de bruna och gröna ögonen, ibland stirrar de intensivt på isterbandet.

2. Nu har du läst första delen. Besvara följande frågor. Det är inte säkert att alla svar ges i texten – det får du själv lista ut: a. Vilka är de två huvudkaraktärerna med de gröna och bruna ögonen, djur, varelser eller människor? b. Hur ser de ut? c. Vem mer kan tänkas bo eller befinna sig i huset? d. I vilket rum utspelar sig scenen? e. När på dygnet utspelar det sig?

186�

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 186

2020-07-14 07:03

f. När på året utspelar det sig? g. Hur ser det ut där? Färger, material, inredning? h. Hur luktar det? i. Vilka ljud hörs? j. Vad är träplattan till? Vilken effekt ger den åt texten? Förvarnar den om något? k. Varför är träplattan smutsig? l. Vad är ett isterband, en saintpaulia, en amaryllis och en furu soffa? Hur ser en vedspis ut? m. Hur märks det att saintpaulian är ledsen? Vad kan det bero på? n. Varför är presentpappersrullen oöppnad? Vad skulle den kunna vara till? o. Skriv ner ytterligare tre egna frågor till texten. p. Skriv ner vad du tror kommer att hända i den andra delen.

Nattvakt del 2 En trappa knarrar dovt och rytmiskt. Två rastlösa ben börjar trampa lite nervöst på golvet, ett huvud sänks.

I ett hörn rör sig en liten nyfiken nos med snabba små ryck. Fyra små taniga ben börjar tveksamt röra sig över golvet. Två gröna ögon smalnar något. Hunger gör att varelser förvandlas. Det sägs att tillräckligt hungriga människor förvandlas till kannibaler innan de svälter ihjäl. När dörren till rummet öppnas så ligger isterbandet orört kvar på träplattan. Eller ligger det lite snett?

En svag, rosslande suck hörs från en sliten luftstrupe.

Ett kylskåp öppnas, några nycklar rasslar, en plastkork gnisslar. Rummet lyses upp något men mörknar snart igen. Det glimmar till i ett hörn, men det är bara två små bruna ögon som noterar det. Trappan knarrar igen.

Snart ska ett grått isterband slitas i stycken. Tre ögonpar kommer att slutas i natt. Ett par kommer aldrig mer att öppnas.

�187

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 187

2020-07-14 07:03

1. Nu har du läst den andra delen också. Svara på de här frågorna: a. Sammanfatta handlingen i de två delarna i tre meningar. b. Beskriv sen vad som händer mellan raderna, vad kan vi inte läsa, men lista oss till? Vilka detaljer som nämns berättar något mer? c. Vem öppnar kylskåpet och vad tas där? d. Berättelsen skulle kunna beskriva en katt och råttalek. Kan det vara två katter? Kan det vara ett syskonpar? Tjuvar? Fångar? e. Finns det detaljer i någon av de två delarna som påminner om något som du varit med om? f. Den sista meningen beskriver att någon dör. Vem och varför?

9. Magisk läsning Om du engagerar dig när du läser så får du ut en bättre läsupplevelse.

Din läsprocess blir påtaglig när karaktärer hörs i ditt huvud och du ser bilder framför dig. När du börjar bli en van läsare sker det här automatiskt, men det går att träna upp! Här nedanför ser du en text som du ska läsa tyst för dig själv. Oavsett instruktionerna ska ingenting höras ut.

Den här meningen ska vara så tyst du kan i ditt huvud – tänk dig att du viskar det, andas fram det. Mening nummer två är med vanlig röst, som om du pratade med någon i klassrummet. Den här meningen låter hes och mörk, som om någon har rökt tre paket cigarretter.

DEN HÄR MENINGEN SKA DU SKRIKA UT DÄR INNE, SOM OM DET VAR PÅ EN KONSERT ELLER I EN STORM. Och till sist lugnt och nöjt, som efter ett yogapass.

1. Visst är det magiskt? Vad är det som får dig att ropa eller viska inne i huvudet?

2. Ge exempel på andra ord som får dig att läsa viskande.

3. Ge exempel på andra ord som får dig att läsa skrikande.

4. Vissa ord låter som det de beskriver. Till exempel ”plask”– det låter som om något faller ner i vatten. Sådana ord kallas onomatopoetiska.

Ett annat exempel är ”susa”. Kan du komma på fler?

188�

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 188

2020-07-14 07:03

Läsaren har förväntningar på den hemlige agenten. Det är en del av läskontraktet.

Läskontrakt Det finns en relation, ett osynligt kontrakt mellan dig som läsare och författaren. I det verkliga livet förväntar du dig olika saker av dina föräldrar eller vänner. Du har säkert också förväntningar på saker som du ska göra, som till exempel resor, fester eller prov i skolan. Det är något liknande när du läser:

Författarens förväntningar på dig Författaren räknar med att du kommer att lista ut en del saker själv; du kommer att fylla ut person- och miljöbeskrivningar med hjälp av din fantasi. Om författaren skulle beskriva samtliga detaljer som finns i ett rum så skulle ingen orka läsa allt. Detaljerna i berättelsen är utvalda med omsorg, kanske för att kittla din fantasi, eller för att visa att det kommer att betyda något längre fram i berättelsen.

Historien som berättas är alltså något mycket mer än bara texten du läser. Kontraktet mellan dig och författare innebär att författaren skriver en text med ett visst antal bokstäver och du fyller ut resten av berättelsen med din fantasi och föreställningsförmåga.

Dina förväntningar på berättelsen Läskontraktet innebär också att vi läsare har förväntningar på berättelsen. Här nedanför följer några exempel. De är generaliserade och passar kanske inte alla läsare. Och det finns en viktig sak att komma ihåg: Regissörer och författare som bryter mot ”reglerna” skapar ofta spännande historier.

�189

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 189

2020-07-14 07:03

Förväntningar på huvudpersonen Vi förväntar oss ofta att huvudpersonen ska vara sympatisk. Det kan vara intressant att följa en elak eller otrevlig person också, men det vanligaste är att vi ska trivas med och identifiera oss med huvudpersonen. I film pratar man ibland om ”token audience”, det vill säga ”typisk publik”. Det är en karaktär som vi ska spegla oss i, vår egen ställföreträdare i berättelsen.

Förväntningar på handlingen Vi vill gärna att det ska finnas någon slags rörelse i handlingen.

En deckare som inte avslöjar mördaren skulle överraska oss och kanske göra oss besvikna. En romantisk komedi där ingen blir förälskad skulle kanske tråka ut oss.

Vi förväntar oss också att personerna ska ha utvecklats, såväl i gamla sagor som i nyskrivna böcker. Rödluvan lär sig att inte lita på vargen. Frodo påverkas av att bära ringen.

Förväntningar på världen I kontraktet står också att bokens/filmens värld ska vara internt konsekvent. Även i science fiction eller fantasy. Det är okej att det finns magi i bokens värld, men det måste finnas regler för hur den används. I en deckare i 1800-talsmiljö kan det inte finnas helikoptrar utan en förklaring. Huvudpersonen kan inte slå ner någon annan utan en förklaring.

LÄSKONTRAKTET är en osynlig överenskommelse mellan läsaren och författaren. Det kan se olika ut, men här är några möjliga exempel: • • • •

Läsaren fyller i detaljer med sin egen fantasi.

Huvudpersonen ska vara intressant att läsa om.

Handlingen ska röra sig framåt.

Världen ska vara internt konsekvent.

190 �

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 190

2020-07-14 07:03

1. Läskontraktet I ditt och författarens osynliga kontrakt så står det att du själv med din fantasi fyller ut det som inte skrivs i texten. Här är ett utdrag ur den korta novellen Nattvakt som du läste i en tidigare övning.

övningar

På fönsterbrädan står en ledsen saintpaulia. På golvet ligger en omkullvält, bruten Amaryllis framför en oöppnad rulle presentpapper.

1. Vad vill författaren att du ska förstå med att saintpaulian är ledsen?

2. Vad vill författaren att du ska tänka när du läser om den omkullvälta, brutna amaryllisen?

3. Vilken känsla får du som läsare av den oöppnade presentpappersrullen?

4. Läs nedanstående mening och fyll ut den med så många detaljer du kan så att läsaren får lite att fundera på enligt kontraktet:

Han gick in i grottan. Längst in låg ett föremål.

2. En miljon kronor Du som läsare har olika förväntningar på personer och handling när du läser en berättelse. Redan beskrivningen på baksidan på en bok kan skapa förväntningar på berättelse och miljö. När en person presenteras framställs egenskaper och utseende som gör att du kanske börjar fundera på och skapa dig en egen uppfattning av dennes karaktär.

Säg att du fått tips om en bok där en mycket skötsam och ärlig huvud­ person med okänt förflutet jobbar kvällar och helger i en sliten restaurang på en liten skärgårdsö. En kväll innan stängning hittar hen en kasse med en miljon i kontanter. Huvudpersonen får en idé som är lika genial som galen.

1. Vilka förväntningar får du på: a. huvudpersonen? b. handlingen? c. världen eller miljön där det utspelar sig?

�191

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 191

2020-07-14 07:03

3. De röda siffrorna Läs det korta utdraget nedan, och svara på frågorna.

Det var åt helvete. Alla siffrorna var röda och styrelsen bara bräkte som en skock får. Ibland ville hon skrika åt dem på mötena. Fattar ni att det är slut om tre månader?

Fattar ni det? Företaget höll på att gå under, och ändå kom de där med sin MORAL. Med sina REGELVERK. Hon tog de beslut som behövdes för att rädda företaget.

Om det betydde att hon fick tänja på lagen litegrann, så Whatever. Hon skulle nog kunna somna ändå.

Och reglerna för byggsäkerhet var överdrivna. Det visste alla i branschen.

1. Vilket jobb har huvudpersonen?

2. Varför är hon arg?

3. Vilket beslut har hon tagit, tror du?

4. Hur är hon som person?

5. Vilka förväntningar får du på henne? Det vill säga: hur tror du att hon kommer att agera när berättelsen fortsätter? Vad kommer att hända?

192 �

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 192

2020-07-14 07:03

Prosa Texten ligger framför dig. Du har förstått handlingen och alla orden. Vad finns det mer att säga? I det här avsnittet ska du få lära dig hur du gör för att dissekera och analysera innehållet i skriven text. Det kan låta själlöst. Är det inte bättre att bara uppleva och leva sig in? Ibland. Men litterär analys kan också göra att texten blir bättre, och att du får en större förståelse för dig själv och din omvärld. Det handlar om att läsa mer än bara orden på sidan.

En generell analysmodell Det är vanligt att använda sig av följande delar i en skönlitterär analys. Du hittar förklaringar till varje del lite senare i kapitlet:

1. Fabel, motiv och tema. Vad handlar det om?

2. Berättarperspektiv. Ur vems perspektiv sker berättelsen? Välj en typ av narratio som skulle passa till ditt ämne.

3. Personbeskrivning. Hur ser människorna ut och varför tänker de som de gör?övertyga om?

4. Miljöbeskrivning. Hur ser det ut där handlingen utspelar sig?

5. Dramaturgisk kurva. Hur är handlingen uppbyggd?

6. Tid. I vilken ordning utspelar sig händelserna?

�193

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 193

2020-07-14 07:03

Litteraturanalys i tre nivåer Det finns tre vanliga och användbara ”ingångar” till texten. Ha dem alltid med dig när du ska analysera. Det är verktyg som du plockar fram när du behöver.

Nivå 1: Översiktligt innehåll Du återger översiktligt innehållet i berättelsen och reflekterar över berättartekniska och stilistiska drag. Vad är det som händer?

Hur skriver författaren? Är det snirkligt och fullt av maffiga, märkliga adjektiv? Eller kort? Använder hen slang? Exempel: ”Mord i parken handlar om ett mord, och hur polisen hittar mördaren.

Yashim skriver korta, snabba meningar. Hon använder polistermer. I vartannat kapitel får vi följa mördarens osammanhängande inre tankar.”

Nivå 2: Läsa mellan raderna Du återger det som inte står i texten – det brukar kallas att du kan läsa mellan raderna. Du lyfter upp innehållet och relaterar det till allmänmänskliga förhållanden som förklarar människans natur och varför hon handlar som hon gör. Att analysera på nivå två kräver en viss vana av att läsa samt att du kan använda grundläggande språkliga begrepp som till exempel tema och motiv. Du kan också se på samband mellan andra verk som behandlar samma tema, det kallas att göra intertextuella kopplingar. Exempel: ”Det verkar som om Yashim vill kritisera vårt samhälle och de sociala klyftorna. Det handlar om människans eviga strävan efter högre status. Både polisen och mördaren vill bli respekterade. Man kan jämföra med Kung Lear, där …”

Nivå 3: Relatera till dig själv Du relaterar till dig själv. Utifrån din tolkning av berättelsen kanske du omvärderar ditt sätt att tänka och handla och ser nyanserat på din egen omvärld med utgångspunkt från berättandet.

Allmänmänskliga förhållanden blir till dina egna förhållanden.

Har du fått ny förståelse för ditt eget liv, varför du lever och handlar som du gör? Exempel: ”Jag kommer aldrig mer att gå i parken på natten. Om jag gör det så tar jag med hunden. Jag inser också att det inte är viktigt att hela tiden vara först i flocken. Status är inte allt.”

194�

51101064.1.1_03_172-255_Lasa.indd 194

2020-07-14 07:03

Henrik Gustavsson

Patos Svenska 1

Patos

Patos är ett läromedel i svenska för gymnasiet och vuxenutbildningen, med fokuserade teoriavsnitt och mängder av övningar med olika svårighetsgrad.

Svenska 1

Patos 1 täcker in hela det centrala innehållet för kursen svenska 1.

Varje moment i svenskkursen är indelad i ett antal kortare genomgångar, och till varje genomgång finns det många praktiska övningar.

Eleverna kan stanna upp och träna kontinuerligt efter varje nytt delmoment. Det gör att progressionen blir tydlig genom materialet, vilket hjälper eleverna att utvecklas i sin egen takt. Det gör också att läromedlet är perfekt att ta fram i klassrummet när det finns tid över, eller att låta eleverna arbeta med hemma.

Patos Svenska 1

Henrik Gustavsson

Henrik Gustavsson har över 20 års erfarenhet av att undervisa gymnasieelever i idrott, svenska, geografi och retorik, för närvarande på Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg.

Han är också vfu-lärare i svenska vid Göteborgs universitet och har tidigare givit ut Retorik 100p.

ISBN 9789151101064

9 789151 101064

51101064.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2020-07-13 14:59