SVENSKA
1 Lärarhandledning
Richard Hultén
INNEHÅLL Prima svenska – varför och hur? ......... 6 Välkommen till Prima svenska.............. 8
STOR OCH LITEN
s 56
Prima svenska och läroplanen ............10
Läroplanen i fokus ................................ 57
Stöd språket – bearbeta text ...............12
Inledning Stor och liten ........................ 58
Stöd språket före, under och
Handledning
efter läsningen ...................................13
Kapitel 8 Myran.......................................... 58
Bedömning .............................................14
Kapitel 9 En läskig film ................................ 59
Checklistor .............................................18
Kapitel 10 Hur väger man en myra? ............... 59
Forma bokstäver .........................................22
Kapitel 11 My skriver en faktabok ................. 60
När du skriver.............................................23
Högläsning ............................................. 62
Ge respons .................................................24
Bilduppgifter .......................................... 66
Berättande text ...........................................25
Gruppövningar ....................................... 68
Faktatext ....................................................26
Dramaövningar ...................................... 73
KOM IGÅNG MED BASBOKEN s 27
Tips på skönlitteratur............................ 76 Analys och bedömning av temat Stor och liten...................................... 77
Handledning Inledande sidor ...........................................27 Kapitel 1 En drake ......................................29
HEMMA OCH BORTA
s 78
Kapitel 2 Fel, fel fel .....................................30
Läroplanen i fokus ................................ 79
Kapitel 3 My har fel ....................................31
Inledning Hemma och borta ................ 80
Kapitel 4 Tema gott och ont .........................31
Handledning
GOTT OCH ONT
s 33
Kapitel 12 Hem eller bort? ........................... 80 Kapitel 13 I sommar .................................... 81
Läroplanen i fokus ................................34
Kapitel 14 Drömresan ................................. 81
Inledning Gott och ont ..........................35
Kapitel 15 dåliga skor .................................. 82
Handledning
Högläsning ............................................. 84
Kapitel 5 Sagan om grodan ...........................36
Bilduppgifter .......................................... 88
Kapitel 6 Teater...........................................36
Gruppövningar ....................................... 90
Kapitel 7 Ett samtal med Jon ........................37
Dramaövningar ...................................... 94
Högläsning .............................................38
Tips på skönlitteratur............................ 96
Bilduppgifter ..........................................42
Analys och bedömning efter temat
Gruppövningar .......................................45
Hemma och borta .............................. 98
Dramaövningar ......................................50 Tips på skönlitteratur............................54
BOKSTAVSINLÄRNING ......................... 99
Analys och bedömning efter temat
LÄXOR ...................................................156
Gott och ont .......................................55
51100159.1.6_Inlaga.indd 5
2022-04-12 14:12
PRIMA SVENSKA – VARFÖR OCH HUR? 1. VAD ÄR PRIMA SVENSKA? Här får du veta vilka tankar och teorier som ligger till grund för materialet. Förord av Anne-Marie Körling ..........................................s. 3 Välkommen till Prima svenska av Richard Hultén ............s. 8 Prima svenska och läroplanen .......................................s. 10 Stöd språket – bearbeta text ..........................................s. 12 Stöd språket – före, under och efter läsningen ..............s. 13 Bedömning .....................................................................s. 14 Checklistor för kopiering ................................................s. 18
2. HANDLEDNING TILL PRIMA SVENSKA BASBOK Här får du idéer till hur du kan arbeta med basboken i din klass. Till varje avsnitt i basboken får du tips och handfasta råd till hur du kan arbeta med texter och övningar. Handledningen till bokens sidor är uppbyggd enligt följande: Inledning: Författaren inleder med tankar om innehållet i kapitlet, temat eller övningen. Samtal: Här ges förslag till samtalsfrågor i anslutning till innehållet. Gå vidare: Under denna punkt ges förslag på hur du kan gå vidare med tankarna utanför innehållet i boken. För att stödja barnens språkutveckling behövs olika sätt att arbeta med texter. I handledningen ges förslag som är specifika för varje avsnitt. På sidan 11 finner du några allmänna råd som kan vara ett stöd i din undervisning. Prima svenska 1 Basbok är en läsebok och en övningsbok i ett. I åk 1-3 får vi följa My och hennes bror Jon. Prima svenska 1 Basbok består av ett inledande avsnitt och därefter tre större teman: • Gott och ont • Stor och liten • Hemma och borta niboR X nellE Robin X Ellen Texterna, bilderna, frågorna och övningarna är gjorda för att arbeta med gemensamt. Börja raksO Oskar dliM alltid i ett gemensamt samtal och högläsning. Texterna är uppdelade yiMtredernivåer, men finns Mildredi My samma bok. Det är viktigt att alla barn får del av allt innehåll. Alla kan arbeta med hela texten, selrahC abliD rabiN Dilba Charles Nibar innehållsmässigt och på olika sätt formmässigt. För att träna läsflyt, välj den textnivå som ylliL xaM ilA Lilly Max Ali passar elevens läsutveckling. anaJ
6
asotA
supmaHHampus
Atosa
Jana
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 6
2022-04-12 14:12
4. MATERIAL FÖR DIN SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING Här finns många övningar att välja bland, för att skapa en rik och varierad undervisning.
GOTT OCH ONT
STOR OCH LITEN
HEMMA OCH BORTA
s. 33
s. 56
s. 78
Läroplanen i fokus och bedömning Kopplingen till Läroplanen är tydlig. Vilka förmågor står i fokus för respektive tema? Hur kan du arbeta med analys och bedömning? Överst på varje sida i basboken har du också en referens till kursplanen. nellE nellE X
Lgr
yM
X niboRobin R niboR
X
ydM derdliMraOskar ksO raksO Mildred erdliM
selrahC abliD selrahC abliD rabNibar iN rabiN
ylliL ylliLilA
xaM ilA xaMMax
My
Dilba
Charles
Ali
Lilly
upmaH supmasH anaJ anaJasotA asotAHampus Atosa
ABC
Ellen
Jana
Bokstavsträning Vill du att dina elever ska arbeta med att forma bokstäver? Använd något av kopieringsunderlagen! Högläsning Läs gemensamma texter och samtala kring innehållet. Högläsningstexterna kan användas för samtal utifrån textkopplingar och lässtrategier. Bilduppgifter Stärk textarbetet med praktiskt/estetiskt arbete knutet till innehållet i respektive tema. Gruppövningar För att skapa ett kommunikativt klimat erbjuds övningar att arbeta med två och två eller i mindre grupper. Gruppövningarna innehåller övningar i bland annat läsförståelse, argumentation och muntligt berättande. Dramaövningar Arbeta med muntliga värderingsövningar och mindre dramatiseringar i anslutning till varje tema. Tips på skönlitteratur Till varje tema finns några skönlitterära boktips. Böckerna kan användas som högläsningsböcker eller som extra utmaning för vissa elever. Läsläxa Vill du ge läsläxa? Kopiera texterna och klistra in dem i en läxbok. Till läxan finns också ett litet uppdrag att göra hemma.
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 7
7
2022-04-12 14:12
VÄLKOMMEN TILL PRIMA SVENSKA Det finns inget läromedel som kan ersätta läraren i ett klassrum. De självgående läromedlens tid är förbi. Det är du som hjälper eleverna till förståelse och fördjupade kunskaper. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv är det i samtalet mellan dig och ett barn, mellan dig och klassen och barnen emellan som kunskap uppstår. Det är du som utmanar och stöttar varje barn på det sätt som just det enskilda barnet behöver. Oavsett vilket teoretiskt perspektiv du väljer finns det ingen teori som hittills lyckats formulera eller tydliggöra den hela och sanna bilden av hur lärande sker. Vilken vår praktiska yrkesteori är och vad den formats av är komplexa frågor. Ibland är det spännande att stanna upp och fundera över vilka teorier som ligger till grund för den egna praktiken. Jag har 25 års erfarenhet av undervisning i ett vanligt klassrum på lågstadiet men jobbar nu som processtödjare mot undervisning i Stockholm stad där jag bl.a. coachar lärare och håller i utbildningar. Jag har förmånen att träffa många lärare och får möta undervisning och elever i olika klassrum. I klassrummet är samtalet centralt. För mig betyder att undervisa att försöka visa eleverna det som finns under, bakom, ovanför och framför det som eleverna möter i skolan och i de övriga sociala sammanhang de befinner sig i. EN RÖD TRÅD OCH ETT MENINGSFULLT SAMMANHANG Ett läromedel hjälper till att skapa en röd tråd i undervisningen och tydliggör för eleven vad som skall läras in. I Prima svenska går läsutveckling, skrivutveckling, språkutveckling, läsglädje, läsförståelse och bedömning hand i hand. Min önskan är att du använder Prima svenska för att kommunicera med dina elever och att dina elever får kommunicera med varandra. Min ambition med Prima svenska är att det ska ge dig ett underlag att inspireras av och arbeta vidare ifrån. Prima svenska är en berättelse om My, hennes familj och kompisar i skolan. Berättelsen börjar i årskurs ett och avslutas i årskurs tre. Invävt i denna berättelse finns 8
det mängder av texttyper som eleverna skall lära sig att både läsa och skriva enligt Lgr22. Om My i berättelsen möter en igelkott passar det bra att träna på att skriva en faktatext om igelkotten, men också en poetisk text som sedan kan bli en sångtext. Jag tror att vi lär oss bäst i ett sammanhang, tillsammans med andra. I samtal med varandra och med dig som lärare ökar förståelsen och kunskaperna hos eleverna. De texter och övningar som finns i materialet är inspirerade av alla de elever jag mött under åren som gått. Texterna är skrivna för att skapa samtal. Innehållet är elevnära, men det finns också mycket mellan och bortom raderna att samtala om på ett djupare plan. EN LÄSANDE FÖREBILD Att få behålla sitt självförtroende och glädjen i språket är inte givet. Hur vi som lärare kan förmedla känslan av lust är en stor utmaning. Personligen tror jag att vi själva måste hitta glädjen i vår egen undervisning och i vår egen läsning. Vilka böcker älskar jag? Och hur ska jag förmedla det till mina elever? En fantastisk del av arbetet med att arbeta med språkutveckling i skolan är att man får tillfälle att läsa många barnböcker. Vad många fantastiska barnböcker det finns! Läs när dina elever läser. Det kan vara en tidning, en deckare, en barnbok, en klassiker eller kurslitteratur. En gång läste jag en väldigt svår bok som jag haft som kurslitteratur. Jag var tvungen att läsa om ett stycke flera gånger för att förstå. Jag högläste texten för mina elever och berättade hur svår jag tyckte att texten var och hur jag fick arbeta för att försöka förstå den (läsa om ord och stycken, använda en uppslagsbok, googla). Jag försökte också berätta hur bra det kändes när jag äntligen förstod. Ibland kan du förmedla ett ord, en mening, en illustration eller en sida ur det du läst och berätta om din läsupplevelse. LÄS PÅ OLIKA SÄTT Ibland ska man packa upp en text ord för ord och jobba länge med texten. Men lika ofta måste man få sjunka in i läsningen utan att bli avbruten. Högläsningen är en av vägarna till läslust men den egna läsningen i klassrummet måste också få mycket tid. Ett skolbibliotek värt namnet är viktigt för läslusten, för att inte tala om en utbildad skolbibliotekarie!
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 8
2022-04-12 14:12
TEORETISK FÖRANKRING Om man som lärare känner till några olika teorier om hur läsningen utvecklas, till exempel vad Ingvar Lundberg skriver om läsutvecklingens dimensioner, fonologisk medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse och hur dessa samspelar, är man också trygg att skapa sin egen praktiska yrkesteori utifrån andra didaktiska perspektiv. Den teoretiska förankringen kan inte alltid appliceras direkt på min lektionsplanering, men jag tror ändå att vi bär med oss teorierna och inspireras av dem, medvetet eller omedvetet. Personer som jag inspirerats av i min undervisning är Caroline Liberg, Barbro Westlund, Aidan Chambers, Pauline Gibbons, Anne-Marie Körling för att nämna några. Dessa och många fler har inspirerat innehållet i Prima svenska. Det finns dock en teoretisk modell som många forskare och pedagoger ställer sig bakom och som jag använde som grund i min egen undervisning när jag lärde elever att läsa. Modellen heter The Simple View of Reading. Modellen lanserades redan under 80-talet av forskarna Philip Gough och William Tunmer. Modellen förklarar god läsförmåga som produkten mellan avkodning och språkförståelse. Det innebär att man inte har läsförmåga om någon av delarna saknas. Det räcker inte att kunna avkoda en text, man måste också kunna förstå innehållet. Och lika gäller om man förstår det man läser men avkodningen har brister utgör det också hinder för en god läsförmåga. Läsning= Avkodning x Förståelse En pedagogisk metod som jag tycker har utvecklat min undervisning är genrepedagogiken. Den har hjälp mig att vara explicit i mitt sätt att arbeta med olika texttyper. Under senare år har jag även tagit intryck av hur duktiga pedagoger arbetat med digitalt skrivandet. Jag tror på att använda både analoga och digitala arbetssätt för att hjälpa och stödja eleverna. Personligen tycker jag att det känns bättre att vara medvetet inkompetent än omedvetet inkompetent. Det får till följd att jag aldrig känner mig riktigt klar med mitt förhållningssätt till undervisningen. Den är i ständig förändring. Det är också sällan jag känner mig helt nöjd med min undervisning, vilket kan vara frustrerande. Det är fascinerande svårt att vara lärare!
EN BOK – FLERA TEXTNIVÅER När jag skrev texterna i Prima svenska ville jag att alla elever skulle använda samma bok. Samtidigt anser jag att textmängden och hur texten är skriven har betydelse när man håller på att lära sig läsa. I alla de klasser jag haft, och även i den jag har just nu, befinner sig eleverna på väldigt olika nivåer när det gäller förmågan att avkoda och förstå text. En del elever läser i huvudsak ortografiskt medan andra i huvudsak använder ljudningsstrategin. Därför delade jag upp varje berättelse i Prima svenska 1 i tre nivåer, men lät den ändå vara sammanhållen. Tanken är att alla skall få ta del av samma innehåll, men ändå få en utmaning i sin läsning på rätt nivå. Skall man samtala om text är det en fördel om alla har tagit del av samma innehåll. När undervisningen från början planeras så att alla kan ta del av samma innehåll och anpassas efter individernas förmåga och olika behov av utmaningar kallar man det ibland att undervisningen är differentierad. OM MOTSATSBEGREPP OCH DE VIKTIGA FRÅGORNA Alla kapitel utgår och inspireras av ett motsatsbegrepp: Gott och ont, Förr och nu, Uppe och nere, Hemma och borta, Stor och liten och så vidare. Ett motsatsbegrepp lockar till samtal om både språk och innehåll. Huvudpersonen My gillar att tänka på orden och för henne innebär det att många frågor väcks: • Kan man vara både liten och stor samtidigt? • Kan en drake vara både ond och god? • Varför handlar sagorna så ofta om ont och gott? • Kan man känna sig hemma och borta på samma gång? Frågorna har således en central plats i Prima svenska. Och eftersom huvudpersonen My hela tiden ställer frågor i inledningen av alla kapiteltexter blir hon en förebild för eleverna. Att komma på bra och öppna frågor till lektionerna är en utmaning, tycker jag. Jag vill att frågorna ska utmana och fördjupa och leda till att barnen ställer egna frågor. Till varje kapitel finns därför givna samtalsfrågor som du kan använda som stöd i samtalet med dina elever. Lycka till med arbetet i klassrummet! Richard Hultén Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 9
9
2022-04-12 14:12
SVENSKA
FORMA BOKSTÄVER 12
12 3
1
12
1
2
1
1
1
1 2
12
1
3
3
1
1
2
2
2
1
3
1
1
1
1
1 2
2
1
1
2
12
1
1 2
1
12
1
1
1
1
2
12
12
1
1
2
1
1 1
1
1
2
1
2
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
2
4 12
1
1
2
4
2
5
2
12
2
22
1
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 22
3
3 1
2 3
1
3 1
2
3 1
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2022-04-12 14:12
SVENSKA
NÄR DU SKRIVER Tänk på att skriva: • bokstäverna åt rätt håll • mellanrum mellan orden • stor bokstav i början av varje mening • punkt efter varje mening
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
51100159.1.6_Inlaga.indd 23
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
23
2022-04-12 14:12
SVENSKA
FAKTATEXT 1. Gör en tankekarta. 2. Skriv stödord i tankekartan. 3. Använd stödorden och skriv meningar. Faktatexter ska vara exakta och sanna. Du får inte hitta på när du skriver faktatext.
4. Rita en faktabild. Faktatexter har ofta bilder som gör det lättare att förstå texten.
insekt
sex ben Myran tre delar antenner
huvud mellankropp bakkropp
Myran Myran är en insekt. Insekter har sex ben. Myran har tre delar: huvud, mellankropp och bakkropp. På huvudet har den antenner.
26
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 26
Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2022-04-12 14:12
INLEDNING
KOM IGÅNG MED BASBOKEN
INLEDNING Berätta för eleverna att många böcker har en innehållsförteckning. Visa olika faktaböcker, kapitelböcker, instruktionsböcker och bilderböcker. I vilka finns det en innehållsförteckning? Samtala om rubriker och sidhänvisningar.
FÖRORD INNEHÅLL
Välkommen ����������������������� 4 Mål för ettan ��������������������� 5
Inledning ��������������������������� 6 • Lyssna och samtala • Kombinera text och bild • Läsa berättande texter tillsammans • Sambandet ljud – bokstav • Läsa ordbilder
3 Stor och liten ������������������ 56 • Lyssna och samtala • Vad är en faktatext? • Läsa beskrivande text – Lässtrategier • Skriva beskrivande text – Skrivstrategier • Handstil • Textbearbetning och respons
Sammanfattning och bedömning ���������������������� 84
Sammanfattning och bedömning ���������������������� 26 Hemma och borta����������� 86 Gott och ont ������������������� 27 • Lyssna och samtala • Vad är en saga? • Läsa berättande text – Lässtrategier • Skriva berättande text (saga) – Skrivstrategier • Språkets struktur • Kombinera text och bild • Textbearbetning och respons
Sammanfattning och bedömning ���������������������� 54
• Lyssna och samtala • Muntligt berättande • Läsa berättande text – Lässtrategier • Skriva berättande text (saga) – Skrivstrategier • Läsa beskrivande text – Lässtrategier • Skriva beskrivande text – Skrivstrategier • Textbearbetning och respons
Sammanfattning och bedömning �������������������� 118
Kopieringsunderlag för bokstavsarbetet finns i lärarmaterialet.
SAMTAL • Vad betyder ordet innehåll? I vilka olika sammanhang kan man stöta på det ordet? (t.ex. på olika matförpackningar) • Varför är det bra med en innehållsförteckning? Kan det vara dåligt att ha en innehållsförteckning? • Varför har vissa böcker en innehållsförteckning och andra inte? Vad skiljer dessa böcker? Vad är lika? GÅ VIDARE • Läs och upptäck vilka böcker som har en innehållsförteckning. Vad beror det på att det inte finns i vissa böcker men i andra. Använd klassrumsbiblioteket eller hämta böcker från biblioteket. • Skriv en ”innehållsförteckning” över en bra dag i skolan. Vad ska en bra dag i skolan innehålla? Gör liknande listor på innehållet i en bra helg, en rolig semester, en god frukost eller den perfekta godispåsen. • Vad ska en bra bok innehålla?
INLEDNING 4 En viktig del i att bli en bra källkritiker är att förstå att en text har en avsändare. Bakom varje text finns en författare som bestämt vad som skall skrivas. Funderingar om lärandet, vad man kan och vad man vill lära sig är centrala i skolan. Frågan Vad har du lärt dig idag? är svår för både barn och vuxna. Ändå måste vi ställa oss den varje dag. Har jag gett mina elever tillfälle att lära sig något i dag? Hur har jag gjort för att de ska få syn på sitt lärande? Har de fått tillfälle att visa vad de lärt sig? Visst är det skillnad på att GÖRA saker och att LÄRA sig, men vi behöver alla dessa ord som TRÄNA, ÖVA, FUNDERA, SE och SAMTALA för att förstå innehållet i lärandet. Vilka fler viktiga ord vill du ha med i samtalet om lärandet? Hej!
Jag hoppas att ditt första år i skolan blir roligt och att du får känna glädjen i att upptäcka hur bokstäver, ord, meningar och texter får liv och börjar betyda något. I Prima svenska kommer du att på olika sätt få visa vad du lärt dig, så att din lärare kan hjälpa dig att lära mer. Tänk, vad mycket spännande läsning, tänkande och skrivande du har framför dig! Lycka till!
Hälsningar
Richard (lärare och författare)
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
INNEHÅLL
4
SAMTAL • Varför har författaren skrivit den här boken? • Vad betyder det att han är både lärare och författare? • Vad vill du lära dig just nu? Vad menar författaren med den frågan? • Vad betyder det att lära sig något? • Hur lär man sig att simma, cykla, läsa, skriva, berätta eller att bli en bra kompis? GÅ VIDARE Skriv frågor till författaren. • Skriv och berätta era frågor och berätta om er klass. • Skriv vad ni kan och vad ni vill lära er. • Skriv och berätta om det är något ni undrar över. Författaren lovar att svara. Skriv till: rhulten66@me.com
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 27
27
2022-04-12 14:12
INLEDNING
NÅGRA AV SAKERNA DU SKA TRÄNA PÅ OCH LÄRA DIG
PRESENTERA DIG SJÄLV INLEDNING 6 På den här sidan får eleven presentera sig själv genom att rita ett självporträtt, skriva sitt namn, sin klass och vad hen är bra på. Det kan vara bra att träna på att rita ett självporträtt innan man ritar i boken. Alternativt kan man klippa till lappar som passar rutans storlek. Då är det lättare att göra många försök. Frågan ”Vad är du bra på?” kan vara bra att samtala om innan man skriver. Det behöver inte vara skolrelaterat. KOMBINERA TEXT OCH BILD
DATUM
Rita ditt självporträtt.
MÅL
NÅGRA AV SAKERNA DU SKA TRÄNA PÅ OCH LÄRA DIG
Läsa •
kunna hur alla bokstäver låter
•
läsa ord, meningar och längre texter
•
läsa med flyt
•
visa att du förstår vad du läst
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Skriva •
skriva alla bokstäver i alfabetet på rätt sätt
•
skriva ord och meningar
•
använda stor bokstav, punkt och mellanrum mellan orden
•
skriva en berättelse med tydlig handling
•
skriva en faktatext
•
rita och använda bilder till dina texter så att de blir tydligare
•
använda en checklista för att göra dina texter bättre
Samtala och berätta •
berätta för andra, till exempel en saga
•
berätta om det du läst eller varit med om
•
samtala om olika texter och berätta vad du tänker
•
lyssna på en kompis i klassen och säga vad du tycker
•
hjälpa en kompis med en text som hon eller han skrivit
•
ställa frågor om det du undrar över
5
40685186.1.8_Kap01.indd 5
nellE
X
niboR
derdliM abliD
rabiN
ilA
xaM
ylliL
anaJ
asotA
2021-12-07 10:33
raksO
yM
selrahC
supmaH
SAMTAL • Vem bestämmer vad vi ska lära oss i skolan? • Vad kan du själv vara med och bestämma? • Får din lärare bestämma allt själv? • Hur ska vi göra för att komma ihåg vad vi ska lära oss? • Vilka andra saker än de som står i läroplanen vill du lära dig? • Varför ska vi lära oss allt det som står i läroplanen? • Hur vet du att du lärt dig något? Hur kan du visa det? • Vad är det man kan när man kan läsa/skriva och samtala? • Vad betyder ”att läsa med flyt”?
Namn:
Klass:
Vad är du bra på? Rita och skriv.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
INLEDNING 5 Att ha tydliga mål är viktigt för lärandet. I bedömningsarbetet är det av stor vikt att hela tiden komma tillbaka till frågan ”Vad är det vi ska lära oss?”. Hur vet vi vad vi ska lära oss? Visa läroplanen och berätta att texten berättar vad vi ska jobba med och lära oss i skolan. Vem har skrivit den? Vem har bestämt vad som ska stå i läroplanen? Berätta att sidan 5 i Prima svenska handlar om det som står i läroplanen men med lite enklare ord. De saker barnen ska lära sig i Prima svenska är bara en del av alla saker man ska lära sig i skolan. Att föra samtal med elever om vad man kan när man kan något är givande.
6
SAMTAL • Vad är ett självporträtt? Ordet består av två ord; själv och porträtt. Hjälper det till att förstå ordet? • Vad är det för likheter och skillnader mellan ett porträtt och ett självporträtt? • Vad heter alla delarna av kroppen som sitter på huvudet? • Vad ska man tänka på när man ritar ett ansikte? Samtala om hur ögon, ögonbryn, öron, näsa och mun sitter i förhållande till varandra. • Kan vi komma på några bra knep för att få självporträttet så likt som möjligt? GÅ VIDARE • Titta på olika självporträtt av kända konstnärer. • Titta på olika porträtt av kända konstnärer, t ex Picassos ”Kvinna med blå krage”.
GÅ VIDARE Jobba vidare i klassen med att göra målen tydliga för barnen. Vilka idéer har barnen? Skriv mål tillsammans för olika saker som barnen vill lära sig. Exempel: MÅL: Slå en kullerbytta • böj nacken och titta på magen • böj dig ner • skjut ifrån med benen och våga slå runt • försök komma upp på fötterna
28
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 28
2022-04-12 14:12
INLEDNING
1 EN DRAKE LÄSA BERÄTTANDE TEXT
DATUM
Hej! Jag heter My. I den här boken får du läsa om mig och min storebror. Min klass och min lärare Moa ska du också få läsa om, och så ska du få lära dig olika saker. Min storebror Jon brukar säga: – Du måste träna mycket, My. Då kan du lära dig vad som helst.
My
Robin
När jag lärde mig cykla tränade jag och sen kunde jag. Nu vill jag träna på att läsa. När jag lärt mig ska jag läsa en bok om drakar niboR X nellEdrakar! som jag har hemma. Jag älskar Hejdå från My
yM
derdliM
selrahC
abliD
raksO
Oskar
Nibar
Max
Hampus
X Oskar
Mildred
Nibar Dilba
Max Robin Ali Hampus Oskar Atosa
Robin Ellen
X
Ellen
Mildred My
Oskar My
X
Mildred
Ellen
My
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Robin
Robin
Charles LillyAli Lilly Lilly Max MaxAli Max Ali
Max
Ali
HampusHampus Jana Atosa Atosa Hampus Atosa Jana Jana Lilly
Hampus
Atosa
Robin
Ellen
Max
RobinRobin X Robin
Ali
Ellen EllenEllen X X
Oskar Oskar Oskar Mildred My My My Mildred Mildred
Oskar
My
Nibar
Lilly
Max
Max
Ali
Mildred
My
Dilba
Charles
Ali
Lilly
Atosa
Hampus
Ali
Lilly
Lilly
Hampus
JonAtosa
Moa
Jana
X
Ellen
Mildred
My
Dilba
Charles
Ali
Atosa
Mildred
Lilly
Jana
Ellen
Dilba
Nibar
Charles
Ali
Oskar
X
Ellen
My
Dilba
Max
supmaH
Hampus
Robin
Dilba Charles Nibar Dilba Charles Robin RobinX Robin X Ellen X Ellen Ellen Charles Max Max Ali Ali Lilly Lilly Oskar Lilly Max Oskar Oskar Ali Mildred Mildred My My My Hampus Mildred Lilly AtosaJana Jana Ali Hampus X Ellen Atosa Lilly Hampus Jana Atosa Charles Dilba Charles Nibar Charles Jana Nibar Nibar DilbaDilba Atosa Mildred My Jana Dilba
xaM Oskar
Nibar
Tore
Robin X Ellen Charles Dilba Dilba Nibar Nibar Charles DilbaCharles Nibar Robin X Ellen RobinRobin X X Ellen Ellen Max Oskar Mildred My Oskar Mildred My Max MaxMax Ali AliLilly Ali LillyLilly Hampus OskarOskarMildred Mildred My My Dilba Charles Nibar Hampus Jana JanaJana Dilba Charles Hampus Nibar Atosa Atosa Hampus Atosa Charles Charles Nibar NibarDilba Dilba
Nibar
ilA
asotA
X
Mildred
Nibar
rabiN
Robin
ylliL
anaJ
Oskar
Charles
Max
Atosa
Jana
Jana
Lilly
Hampus Jana Atosa Hampus Jana Atosa
7
Jana
SAMTAL • Vad vill My lära sig? Vad älskar hon? Vad vill hon träna på? • Vem är Mys lärare? • Vad tror du boken kommer att handla om? • Vilka namn kan du hitta i texten? • Vad älskar du och vad vill du lära dig? • Hur blir man bra på saker? GÅ VIDARE • Fortsätt att fantisera om Mys klass. • Skriv till varje barn: favoritfärg, favoritmat, favoritbok, favoritfilm, osv. • Gör listor på vad ni vill lära er tillsammans i klassen. • Låt eleven rita och/eller skriva sin egen lista eller text om sig själv.
INLEDNING 8 Här börjar berättelsen om My och hennes funderingar. Texten är indelad i tre olika nivåer. Berättelsen i Prima svenska börjar alltid på den lättaste nivån och handlingen följer löpande i de tre nivåerna. Bearbeta texten – se sidan 12–13. Projicera text och bild på din smartboard eller med projektor. Texter och bilder finns i den lärarwebb som hör till Prima svenska. Börja med att bara visa bilden och samtala om den. Att fantisera om bilden och förutspå handlingen är en viktig strategi för att förstå det man läser. Börja alltid med den lätta texten efter det. Läs den högt flera gånger. Prata om innehållet. • Vad får vi veta? • Vilka frågor dyker upp? • Vad vill texten säga? • Finns det ett budskap? • Vad tänker du om det? 1 EN DRAKE
– Kom, My.
– Vänta, Jon.
– Kom nu, My.
– Jag såg en drake!
8
Det finns olika strategier för hur man utforskar texten med en penna i handen. • Stryk under bokstäver du kan. • Finns ”din egen bokstav med i texten? Ringa in dem. • Ringa in de bokstäver du INTE kan. Gör likadant med ord eller hitta på andra sätt för att visa. • Sätt ett kryss vid alla punkter. • Ringa in alla namn. • Dra ett streck under en mening. • Dra ett rött streck med en krita under de ord som är svåra att läsa och ett grönt streck för ord som är lätta att läsa. • Samtala tillsammans om ord som är svåra. • Samtala tillsammans om ett ord som är spännande. • Bygg nya meningar med ordet. • Hitta synonymer och motsatsord. • Ordet: drake – Vilka andra sagoord kan du? – Vi gör en lista och ritar till vår lista. • Namnet: My – Vilka andra namn kan du som börjar på bokstaven M?
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 29
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
INLEDNING 7 I Prima svenska 1 är det My, hennes storebror Jon och Mys lärare Moa som är huvudpersoner. De driver handlingen framåt och det är Mys frågor som är centrala för innehållet. Börja med att tillsammans med barnen i klassen fantisera om karaktärerna. Vilka är de? Att förutspå handlingen i en bok är viktigt för att sätta igång tankarna och därmed öka läsförståelsen. Här kommer tankarna om lärandet upp och det kan man alltid samtala om i klassen. Repetera målen för det första året i skolan.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
KARAKTÄRERNA I BOKEN
29
2022-04-12 14:12
INLEDNING
• Meningen: Jag såg en drake. Meningen modelleras och blir: Jag såg en noshörning, en elefant, ett spöke osv.
2 FEL, FEL, FEL INLEDNING 14 Innehållet i texten handlar om hur utsatt man kan känna sig när sammanhanget är nytt och obekant. Trots att den första texten är kort ges möjlighet att göra inferenser. Hur kan man tolka lärarens kroppsspråk och ansiktsuttryck? Hur låter My och Moa när de pratar med varandra? Vad ger de övriga elevernas blickar för budskap? Om man skulle göra en tankebubbla till varje barn, vad skulle det stå i dem? Bearbeta texten – se sidan 12–13. 2 FEL, FEL, FEL
Textnivå 2 och 3 Dessa textnivåer är ju en del av den löpande texten och kan självklart bearbetas på samma sätt som texten på s. 8. För många elever är dock dessa texter för svåra för att avkodas vid egen läsning. Däremot kan alla vara med vid samtal om innehållet. Alla tre delar ska läsas och bearbetas tillsammans innan man arbetar med egen läsning. Förslag på frågor till texten finns på s 9 i boken. När eleverna sedan får träna den egna läsningen i boken kommer de flesta att klara den första nivån eftersom den bearbetats så mycket att den nästan lärts in utantill. Många kommer också att läsa den andra nivån på s. 9 och några klarar att läsa den avslutande högläsningsdelen, ”Läs tillsammans”. Även om ”Läs tillsammans”-texten är för svår kan man arbeta med den med alla elever på olika sätt: • Hitta var det står My, ringa in. • Hitta din bokstav, ringa in. • Hitta alla Aa. • Hitta ett ord med tre bokstäver. För samtalets och helhetens skull är det viktigt att alla elever får del av hela texten, även om den är för svår för att avkoda själv. GÅ VIDARE • Vad är en drake egentligen? Hitta texter om drakar eller där drakar finns med i handlingen. Gör en boksamling. • Gör en beskrivning av en drake, en slags innehållsförteckning. • Vad skiljer draken från andra liknande varelser, t ex dinosaurier?
30
Aa Ee Ii
Mm Qq
Bb Ff
Cc
Gg
Jj
Kk
Nn
Oo
Rr
Ss
Dd
Hh Ll
VÄLKOMMEN!
Pp Tt
Vv
Xx
Yy
Uu
Åå
Ää
Öö
Zz
Moa
– Hej, säger Moa.
– Hej, säger My. Jag är sen.
– Här är din stol, säger Moa. Moa ler.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
SAMTAL Textnivå1 • Vad heter barnen i texten? • Vad såg My? • Vart är de på väg? • Har du sett något mystiskt någon gång? • Vilka frågor vill du ställa till texten?
14
SAMTAL • Varför tror My att det kan bli fel att berätta om draken? • Har du varit med om att något känts fel? • Kan du komma på en person i en bok som det blir fel för? • Vad får man inte veta i texten? Vilka luckor finns som vi kan fylla med våra egna tankar? • På vilket sätt kan det bli fel att berätta om draken, tror du? GÅ VIDARE Läs en bilderbok eller ett utdrag ur en bok som ger exempel på när något blir fel för ett barn. Om något exempel har kommit fram under samtalet bör den texten användas. Annars kan exempelvis texten om Tjuv- Alfons användas, där han blir anklagad för att ha tagit silvernyckeln till barnens gemensamma koja. Jämför berättelserna. Använd ett venndiagram, det vill säga två cirklar som går in i varandra. Vad är gemensamt i berättelserna, vad är lika och olika?
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 30
2022-04-12 14:12
INLEDNING
SAMTAL • Kan en drake vara både ond och god? Vad betyder orden? • Vilka synonymer till ond och god finns det? • Kan vi vara både onda och goda? • Hur kan man märka av det onda och det goda? • Vilka sagovarelser känner du till och hur vet du att de är sagovarelser? Vilka är onda och goda? • Varför skriver vi? • För vem skriver vi? • Hur lär man sig att skriva?
3 MY HAR FEL INLEDNING 20 Kroppsspråk och ansiktsuttryck i bilden är av en annan karaktär i jämförelse med föregående kapitel. Jämför de båda kapitelbilderna. Som inledning kan man göra en övning där barnen får gestalta olika ord med en enkel pantomim. Hur ser du ut och hur rör du dig när du är: glad, ledsen, förvånad, lättad, orolig, nervös, rädd, ledsen, nyfiken? Bearbeta texten – se sidan 12–13.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
3 MY HAR FEL
– Ja, en grön, svarar My. – Vad kul! säger Moa.
20
GÅ VIDARE • Titta i tidningar. Vilka bilder kan vi hitta på temat gott och ont? • Duka i klassrummet med sagoböcker. Samla både ”faktaböcker” om drakar o sagoväsen, bilderböcker och antologier. • Låt eleverna redan nu skriva en saga som de senare kan jämföra med efter kapitlets slut.
SAMTAL • Berättar My för sin lärare om draken? Hur kan man veta det genom att läsa texten? • Hur tror du kompisarna i klassen reagerade när My berättar att hon sett en drake? • Hur skulle du reagerat? • Varför blev det rätt för My? Vad var det som hände? • Vad betyder ”en gång på miljonen”? • Vad tror du klassen kommer att arbeta med de följande veckorna?
BEDÖMNING INLEDNING 26 Berätta att bedömningssidan är viktig för eleverna, men också för dig som lärare. Den är viktig för att eleverna berättar för dig vad de själva tänker om vad de kan och vad de lärt sig. På så sätt kan du fundera och planera vad du ska tänka på när du undervisar. Ett syfte med bedömningen är att vi ska se vad vi kan, så att vi lättare ska kunna fundera på vilket nästa steg i lärandet är. • Vad behöver jag träna på nu? • På vilket sätt ska jag träna? • Vad behöver jag hjälp med? BEDÖMNING
DATUM
Vad kan du nu?
osäker
Jag kan skriva stora bokstäver. Jag kan skriva små bokstäver. Jag kan läsa.
Jag kan berätta något för klassen.
Mitt nästa steg:
4 TEMA GOTT OCH ONT
Det ska handla om sagor. Sagotema! – Kul, säger My.
24
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
– Vi ska ha tema, säger Moa.
26
24
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
4 TEMA GOTT OCH ONT
säker
Jag kan skriva mitt namn.
Kommentarer från min lärare:
INLEDNING I detta kapitel börjar sagotemat Gott och ont i Mys klass. I texten tas frågan upp om en drake kan vara både ond och god. Om språket skall vara ett redskap för att tänka, kommunicera och lära är det viktigt att de stora frågorna får plats i skolan. Bearbeta texten – se sidan 12–13.
på väg
Jag kan säga hela alfabetet.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
– En drake? säger Moa.
Ett annat syfte är att stanna upp och vara nöjd med vad man kan, och stanna i den känslan en stund. Det är svårt för barn att själva reflektera omkring sitt lärande. Frågan ”Vad har du lärt dig?” är inte alltid så
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 31
31
2022-04-12 14:12
INLEDNING
lätt att svara på för en sjuåring. Ibland är det lättare om man kan jämföra med något man gjorde för ett tag sedan med något man gjort nu. Vad har hänt med mitt sätt att skriva bokstäverna? Jämför nu och i början av boken. Ju längre barnen går i skolan desto mer har de att jämföra med och reflektera kring. Mitt nästa steg: Det är du som lärare som vet elevens nästa steg. Du har erfarenheten och kunskapen, men det är viktigt att inkludera eleven i det samtalet. Hur vi skapar förståelse kring elevens nästa steg är avgörande för att eleven ska få möjlighet att lyckas. Det är viktigt att nästa steg inte är ett jättekliv och att eleven har möjlighet att ta det. Kommentarer: I denna tomma ruta kan du kort ge eleven feedback på det hen lärt sig och beskriva nästa steg. Gör det tillsammans med eleven och låt hen få en möjlighet att komma med egna förslag och synpunkter.
GÅ VIDARE Låt eleverna skriva och/eller rita vad de kan och vad de är bra på utan att styra innehållet eller skilja på skol kunskaper och kunskaper som barnen tillägnat sig på andra sätt. Gör på liknande sätt med vad de vill lära sig just nu. Visa för varandra, samtala och gläds åt allt roligt ni kan! TILL SIST För att en bedömning skall vara lärande måste du som lärare handla på det du ser. Det spelar ingen roll hur många gånger vi diagnostiserar barnen om vi inte använder våra kunskaper om barnet för att forma vår fortsatta undervisning.
SAMTAL • Hur vet du att du har lärt dig något? • Hur lär du dig nya saker? • Varför är det viktigt att upptäcka vad vi kan? • Vem bestämmer vad vi ska lära oss i skolan? • Vad är ett mål? • Vad är ett ”nästa steg”? • Vad betyder osäker, på väg, säker? • Vad betyder ordet kommentar? • Vad betyder ordet bedömning?
32
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 32
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT Lgr
Läroplanen i fokus s. 34
Handledning till basboken s. 35 Högläsning s. 38 My börjar skolan En resa till drakarnas tid
I temat Gott och ont lägger vi extra vi kt vid att eleverna får lä sa och skriva berä ttande texter.
Bilduppgifter s. 42 Bygga sagovärld Tillverka en drake Tillverka dockor till sagovärlden Gemensamt berättande och skrivande Gruppövningar s. 45 Visa och berätta Hur gör ni och vad kommer att hända? Läs och rita tillsammans Dramaövningar s. 50 Vad tycker du? (fyrahörnsövning) Vem är jag? Gör en snabbteater Att göra en sagoteater Tips på skönlitteratur s. 54
Lgr
Analys och bedömning s. 55
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 33
33
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
Lgr
LÄROPLANEN I FOKUS I temat Gott och ont lägger vi extra vikt vid att eleverna får läsa och skriva berättande texter.
I Prima svenska 1–3 ges eleven möjlighet att möta/ träna/lära/behandla innehåll ur syftet och det centrala innehållet i Lgr22. Syftet med denna sida är att påminna dig om det centrala innehållet i Lgr22. Vill du samtidigt reflektera över syftet kan du läsa det på s. 10 i denna lärarhandledning. Det eleverna jobbar med i arbetsböckerna är bara en del av undervisningen. Det är din undervisning som fördjupar elevernas förståelse och det är du som ser vilka kunskaper och färdigheter dina elever behöver lära sig och träna på. Kanske kan du få stöd av tankar, struktur, tips och idéer i denna lärarhandledning.
CENTRALT INNEHÅLL LÄSA OCH SKRIVA • Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter. • Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter. • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. • Grundläggande textbearbetning. • Handstil och att skriva med digitala verktyg. • Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter. • Alfabetet och alfabetisk ordning.
34
TALA, LYSSNA OCH SAMTALA • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll. • Att ge och ta emot muntliga instruktioner. • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. TEXTER • Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar. • Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer. • Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras. • Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn. SPRÅKBRUK • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller. • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier. • Skillnader mellan tal- och skriftspråk. INFORMATIONSSÖKNING OCH KÄLLKRITIK • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet. • Hur texters avsändare påverkar innehållet.
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 34
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
GOTT OCH ONT Ett av syftena i Läroplanen 27 är att elevernas intresse GOTT OCH ONT skall stimuleras att skriva olika slags texter. Jag tycker att sagan är en bra genre att börja med eftersom berättandet och skrivandet är nära sammankopplat. Många barn är också trygga med sagogenren i olika former från tiden i förskoleklass och förskola. Orden Det var en gång … sätter hos de flesta barn igång både förförståelse och fantasi. Förförståelsen bidrar till samtalet tillsammans i klassen. Hur vet vi att det är en saga? Vad är typiskt för en saga? Vilka varelser finns med i en saga? På vilka platser utspelar sig sagan? I ett tema med sagan i fokus finns också många tillfällen att stimulera estetiskt berättande, t ex att ta hjälp av skapande eller dramatiseringar för att förstärka innehållet i berättandet och skrivandet. Ibland glömmer vi i skolan att det estetiska berättandet är en viktig del i berättandet, skrivandet och läsandet. De estetiska uttrycksformerna är tydligt framskrivna i läroplanens syftesdel i ämnet svenska. (Läroplanen, Syfte) Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
När kapitlet är klart ska du •
veta vad som är typiskt för en saga
•
kunna berätta en saga
•
kunna skriva en enkel saga med tydlig handling
•
kunna använda bilder till din text
•
kunna samtala och tänka om texter
•
veta något om hur man gör en
MÅL
text bättre
nellE
X
niboR
raksO
yM
derdliM
selrahC
abliD
rabiN
ilA
xaM
ylliL
anaJ
asotA
27
Temat handlar om sagor men glöm inte bort att prata och ge exempel på andra texttyper under tiden. Samtala så ofta du kan om skillnader och likheter mellan en saga och en berättelse. Jämför med faktatexter. Kommentar till det centrala innehållet: I Läroplanen är sagan ett av exemplen på berättande texter som eleverna skall bli förtrogna med och innehållet i kapitlet är knutet till det centrala innehållet. Bläddra i kapitlet, hitta läroplanen och gör kapitlet levande med dina egna berättelser och favoritsagor!
supmaH
Gå igenom målen tillsammans med klassen. • kunna berätta en saga • veta vad som är typiskt för en saga • kunna skriva en enkel saga med tydlig handling • kunna använda bilder till din text • kunna samtala och tänka om texter • veta något om hur man gör en text bättre
ÖVNINGAR Förutom dina egna tankar om vad som skall undervisas vad gäller läsförståelse, samtal om texter, skapande aktiviteter, drama etc ges i kapitlet olika stödstrukturer (scaffolding) för att eleven ska lära sig att hitta sagans innehåll och struktur: • fundera på sagoord, sagofigurer, sagoföremål • sagans struktur görs tydlig med serierutor: en början, ett problem, en lösning, ett slut • olika sätt att inleda • att jämföra sin text med en kompis text – en enkel start på kamratbedömningen mm SAMTAL • Vad är ett mål? • Vad är ett ”nästa steg i lärandet”? GÅ VIDARE • Gör målen tydliga och återkom till dem ofta. • Sätt upp målen i klassrummet. Låt eleverna vara med och fundera på hur man tydliggör målen i klassrummet. Hur kan man kombinera text och bilder för att förstå texten bättre?
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 35
35
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
6 TEATER
5 SAGAN OM GRODAN
Grodan var grön.
Grodan var förtrollad av en häxa.
Varje dag satt grodan på en stor sten. Den hade tråkigt och tänkte på hur det var förut.
Då var grodan en prins som åt godis varje dag.
Nu fick den bara äta flugor och maskar.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
Det var en gång en groda.
36
SAMTAL • Vad i texten Sagan om grodan väcker frågor? • Varför blev prinsen förvandlad från början, och hur går det sen, när prinsen kommer hem? Vem var egentligen gumman? Och vart tog hon vägen? • Vad betyder det att ”läsa mellan raderna”? GÅ VIDARE • Låt eleverna dramatisera texten på sidan 42. • Låt eleverna skriva rent och illustrera sina sagor från sidan 42 och upptäck hur många varianter det finns. • Sätt upp klassens listor på olika sago-ord i klassrummet. • Gör en sago-ordssamling som barnen kan använda. • Låt eleverna göra ett sago-ordsmemory.
36
INLEDNING 44 I kapitlet introduceras namnet checklista. Jag brukar plasta in ett antal checklistor så att eleverna kan hämta en när de har arbetat med ett utkast. Ett utkast kan vara med endast bilder, endast text eller med både bild och text. Beroende på var eleven är i sin läs- och skrivutveckling kan man använda listorna i par, grupp, tillsammans i klassen eller enskilt. Ett sätt att träna med checklistorna, och på det sättet träna på målet att kunna förbättra sin egen text, är att du skriver en enkel text som eleverna tillsammans ska bedöma utifrån checklistorna. Håll denna text väldigt enkel och låt det saknas något i den som eleverna kan upptäcka. I följande text finns det t ex inget problem och inte heller någon lösning. Det var en gång en prins. Prinsen bodde i ett slott. Prinsen hade en hund. Hunden var fin. Prinsen och hunden levde lyckliga i alla sina dagar. 6 TEATER
Nibar är fin, tycker My. Han har fina öron och en pilbåge.
Han ser fin och farlig ut. Nibar spelar en alv.
Alven Nibar ska rädda två troll från draken. Oskar och Atosa spelar två snälla troll.
Jag är en ond och farlig drake, tänker My.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
INLEDNING 36 Förutom arbetet med innehållet i kapiteltexten uppmuntrar kapitlet till att laborera med ord. Vilka ord är typiska sago-ord? Orden GOTT och ONT är motsatsord, som det finns gott om i sagor. En av övningarna handlar om dessa ord. Att jobba med sago-ords-synonymer är ett sätt att leka med orden och ger samtidigt ett rikare språk och en bättre ordförståelse. Övningen på sidan 42 där vissa ord saknas kan vara ett bra sätt att inleda kapitlet. Läs texten och låt dina elever fylla i tomrummen. Låt dem komma med många olika förslag. Hitta synonymer och motsatsord tillsammans. Skriv tillsammans klart sagan. När sedan eleverna skall göra uppgiften på egen hand eller i par är de förberedda och har en bra förförståelse för övningen.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
5 SAGAN OM GRODAN
44
SAMTAL • Finns det en början i sagan? Ett problem, en lösning och ett slut? • Vilka frågor väcker texten? • Vad hette trollen? Vart var de på väg? Hur visste de att de kunde hämta en alv? Vad hände med draken? • Vem skulle du hämta om du blev väldigt rädd? GÅ VIDARE • Om du låter dina elever spela upp enkla dramatiseringar av sagor är det bra att ta bilder. • Kopiera sedan bilderna och låt dina elever skriva till bilderna. Låt dem skriva ord, namn, meningar eller sagor. • Ta upp samtalet om målen i kapitlet. Ge ”feed-up”, dvs återkoppling av elevernas kunskaper i förhållande till målen.
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 36
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
SAMMANFATTNING
INLEDNING 50 Kapitlet är en kort avslutning på temat Gott och ont. Efter kapitel 7 är det dags för att fundera i klassen på vad som tränats och lärts under temat. På s. 52 avslutas temat med att skriva klart en saga som läraren Moa påbörjat. Låt eleverna använda serierutor för att skriva sin avslutning och ge tydliga instruktioner om att använda typiska sago-ord även om inledningen är lite annorlunda. Eller så väljer du att bryta genren och låter eleverna skriva helt fritt. 7 ETT SAMTAL MED JON
– Varför då? undrar Jon.
– För att jag var ond, svarar My.
– Vad har ni mer gjort i skolan? frågar Jon. – Vi har skrivit sagor och fakta.
En saga ska ha ett lyckligt slut, berättar hon. – Men draken i er teater dog ju, säger Jon. – Nibar tyckte att det var ett lyckligt slut. Inte jag, svarar My.
50
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
och jag dog, säger My.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
– Jag var en drake
Samtala tillsammans om svaren på frågorna. Skriv tillsammans och ge sedan möjlighet att svara självständigt för de elever som vill det. De sista två frågorna ger dig svar på vad eleverna kan om de olika texttyperna.
SAMMANFATTNING
54
DATUM
Skriv tillsammans. Hur brukar sagor börja?
Vad brukar sagor handla om?
Hur brukar sagor sluta?
Vad betyder det att sagor brukar handla om ont och gott? Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
7 ETT SAMTAL MED JON
Vad är det för skillnad på en berättelse och en saga?
Vad är det för skillnad på en faktatext och en saga?
54
BEDÖMNING Denna sida är viktig att 55 göra tillsammans. Vad betyder det att kunna något? Vad innebär det att vara osäker, att vara på väg och att vara säker? Syftet med denna sida är att träna eleverna i att reflektera över sitt lärande, var man befinner sig nu och vart man är på väg i förhållande till målen. Jämför med sidor och texter eleven skrev i början på terminen. Låt det bli synligt för dem hur de utvecklas. Uttrycket I SEE på engelska betyder både att man SER och att man FÖRSTÅR. Jag tror det är av stor vikt att göra lärandet synligt för eleverna så att de förstår. Ett annat viktigt syfte med bedömningssidan är det eleverna berättar för dig så att du förstår vad ditt nästa steg i undervisningen är. För mig är bedömningsarbetet tillsammans med eleverna en viktig del av mitt planeringsarbete. Vad har eleverna visat mig att de kan och förstår? Vad visar de mig att de inte förstår? Vad beror det på? Bör jag vara tydligare, repetera, skapa kontraster eller börja om? Ibland tänker jag att ordet analys bättre beskriver vad bedömningsarbetet i skolan handlar om. BEDÖMNING
DATUM
Vad kan du nu?
osäker
på väg
säker
Jag kan skriva alla bokstäver. Jag kan läsa.
Jag förstår vad jag läser. Jag kan skriva ord.
Jag kan skriva meningar.
GÅ VIDARE • Skriv klassens frågor och träna samtidigt på frågetecknet. Tillverka klassens frågebok. Svaren får läsaren komma med själv… • Vilka frågor vill du och klassen gå vidare med?
Jag kommer ihåg stor bokstav och punkt. Jag skriver mellanrum mellan orden.
Jag kan skriva en saga med tydlig handling.
Jag kan rita bilder som gör min text tydligare. Jag kan berätta en saga.
Jag kan berätta om något jag läst eller varit med om.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
SAMTAL • Jon ställer bra frågor, tycker My. Vad är bra frågor? • Hur många frågor finns det i texten? • Hur många svar? • Finns det några funderingar i texten? • Vad är ett samtal? • Vad händer med läsningen när man läser flera gånger?
Jag kan samtala om olika saker och berätta vad jag tänker.
Jag kan lyssna på en kompis.
Jag ställer frågor om det är något jag inte förstår eller undrar över.
Mitt nästa steg:
Kommentarer från min lärare:
55
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 37
37
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
HÖGLÄSNING 1
MY BÖRJAR SKOLAN Idag ska My börja skolan. Hennes lärare heter Moa. My vet inte så mycket om Moa och hon är väldigt nyfiken på vad de ska göra i skolan. Mamma och pappa har bestämt att Jon ska följa My till skolan varje dag. Jon är Mys storebror. Han är världens snällaste storebror. Men ibland är han den dummaste, tycker My. Men idag, när de går till skolan första dagen är han snäll och håller My lagom hårt i handen, fast de har bråttom. Jon tycker att My är världens bästa lillasyster. Men ibland blir han trött på henne. My frågar så mycket och stannar hela tiden och tittar på saker.
Och så frågor hon hela tiden om saker. De har bara kommit halvvägs till skolan men My har redan hunnit ställa flera jättesvåra frågor: – Jon, hur många meter ketchup finns det i en ketchupflaska? – Varför undrar du? suckar Jon. – Det kan vara bra att veta om man får världens längsta varmkorv, svarar My. – Du Jon, varför finns det inga drakar längre? – Det har aldrig funnits drakar, svarar Jon. – Men dinosaurierna var väl som drakar? – Kanske det. Kom nu My. Vi har bråttom!
FRÅGOR TILL HÖGLÄSNINGSTEXTEN My har många frågor. Vad undrar du över? Vem brukar du prata med om du har frågor? Har du någon fråga som du undrar över just nu? Vilka frågor brukar du få, hemma och i skolan? Vad betyder det att man är nyfiken? Varför är det bra att vara nyfiken och undra över saker? Hur tar man reda på frågor man inte vet? Hur tror du My känner sig när hon är på väg till skolan den första dagen? Hur kände du dig när du skulle träffa din nya klass och din nya lärare första gången?
UPPDRAG ATT UTFÖRA TILLSAMMANS I KLASSEN Skriv en lista på olika känsloord. Ord som beskriver hur man känner sig. Gör en lista på klassens svåra frågor. Bestäm hur ni ska jobba med frågorna. • Hur får man svar på allt man undrar? • Vilket är ditt drömyrke? • När använder vuxna läsning och skrivning? • När använder du läsning och skrivning?
38
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 38
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 39
39
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
HÖGLÄSNING 2
EN RESA TILL DRAKARNAS TID My tar skydd bakom en stor sten. Nilo, alven från Drakbergen, står bakom henne. Hon ser honom inte i mörkret men My hör hur han andas. Han andas lugnt och lätt. My känner sitt hjärta slå och tar ett par djupa andetag. – Jag måste vara lugn och inte skrämma henne, tänker hon och tittar fram bakom den mosstäckta stenen. Mellan träden ser hon lägerelden de nyss suttit vid. Nu står där en drake, en alldeles vit drake. Den lyser som av guld i skenet från elden. Draken nosar försiktigt på marken och rör sig med lätta steg, trots att hon är så stor. – Vilken tur att du hörde henne komma så att vi kunde dra oss undan, viskar My. – Det är en snödrake, svarar Nilo. Det är ovanligt att de kommer ner från bergen så här års, men det har varit ont om föda. Det är kanske därför. Säkert kände hon doften från soppan vi lagat. Snödrakar har väldigt bra luktsinne.
– Tänk att jag äntligen fick se en drake. Tack för att du tog mig med, Nilo. – Det var ett nöje, svarar Nilo med en bugning. – Jag trodde att alla drakar var gröna, säger My och kryper tillbaka bakom stenen. – Det finns över hundra olika arter, viskar Nilo. Snödrakarna hör till de mindre sorterna men det är de drakar som blir äldst. Jag gissar att draken vid vår lägereld är över trehundra år. Den får en ny svanstagg var femtionde år och jag kunde räkna till sju taggar. När måste du tillbaka? – Om en stund, viskar My. Det är snart lunch och sen ska vi ha idrott. – Nåväl, vi går tillbaka. My, jag ber dig, gör inga häftiga rörelser. Snödrakar är väldigt lättirriterade, särskilt när de är hungriga.
FRÅGOR TILL HÖGLÄSNINGSTEXTEN Vad har hänt? Hur kunde My komma till drakarnas tid? Alver är sagoväsen. Känner du igen alver från andra berättelser? Vilka olika slags sagoväsen kan det finnas i sagor?
UPPDRAG ATT UTFÖRA TILLSAMMANS I KLASSEN Skriv fantasifulla faktatexter om drakar. Gör en gemensam faktabok i klassen. • utseende • föda • miljö Vilka andra rubriker vill klassen dela in faktatexten i?
40
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 40
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 41
41
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
BILDUPPGIFT 1
BYGGA SAGOVÄRLD SYFTE Att skapa en värld där man kan placera olika sagoväsen. När ni byggt världen kan ni arrangera olika situationer och händelser som en hjälp i berättandet. Fotografera olika situationer och använd som illustrationer i skrivandet, enskilt eller gemensamt. Bilder som man tar är också bra att göra power-point sagor med. MATERIAL • stor skiva av trä eller ännu hellre frigolit • hönsnät • tidningspapper • tapetklister • färg • kartong och papper • lack av typen ”Marvin medium”
ARBETSGÅNG 1. Forma landskapet i hönsnät. 2. Spika fast nätet i träskivan. Om du har en frigolitskiva gör du märlor av tjock ståltråd eller gem och trycker fast hönsnätet. 3. Fukta tidningspapper med tapetklister och lägg det på nätet i några lager. Låt torka. 4. Måla landskapet. 5. Lacka med ”Marvin medium” om du vill få lite bättre och hållbarare yta. EFTERARBETE • Samtala om det tomma landskapet. Vad skall där finnas för olika sagoväsen för att det skall bli levande? • Vad mer behövs? (träd, stenar, berg, sjöar) • Gör listor på olika saker som skall tillverkas.
BILDUPPGIFT 2
TILLVERKA EN DRAKE ARBETSGÅNG 1. Platta till ena sidan på mjölkkartongen. Det blir svansen. 2. Klipp upp för munnen. 3. Måla kartongen grön och låt torka. 4. Klipp taggar, vingar, fötter, tänder, ögon och eld i kartong och fäst på draken. 5. Gör en tunga av filttyg. 6. Lacka. SYFTE Att förstärka och levandegöra texten. MATERIAL • en en-liters mjölkkartong, modell smal och hög • flaskfärg • kartong: svart, grön, vit, röd, gul • rött filttyg • limpistol eller bra klister • lack av typen ”Marvin medium”
42
EFTERARBETE • Häng drakarna i taket och samtala om de olika drakarna. • Jämför likheter och olikheter. • Gör listor på färger och olika nyanser. • Träna ord och begrepp: många, fler färre, flock.
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 42
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
BILDUPPGIFT 3
TILLVERKA DOCKOR TILL SAGOVÄRLDEN
(två modeller)
SYFTE Dockorna är bra att använda som en hjälp i berättandet, och i förlängningen skrivandet. Förbered genom att samtala om vilka olika sagoväsen som behövs och vad som utmärker dessa. Testa att dela upp dem i kategorier, det brukar bli givande samtal. OLIKA SAGOVÄSEN/PERSONER alv drake troll häxa vätte tomte älva skogsrå knytt trollkarl prinsessa prins kung drottning fe enhörning faun jätte skogsrå vampyr varulv pojke flicka styvmor styvfar gumma varg uggla räv mus padda sköldpadda groda hare myra
Det finns ju även en mängd sagofigurer som inte är lika klassiska men som ändå finns i barnens medvetande. Från Astrid Lindgrens värld har vi t ex, grådvärgar, rumpnissar, skumtroll, de underjordiska och vildvittror. Från Tove Jansons text mumintroll och hemuler. Att hitta på egna sagofigurer och ge dem karaktär är ett sätt att stimulera fantasin. MATERIAL TILL DOCKORNA • flirtkulor • toarullar eller rullar av kartong • tyg • garn • kartong och papper i olika färger • snören • tandpetare • ståltråd • vattenfärg • lim • trolldeg
Använd toarullar eller gör egna rullar av kartong. Fördelen med egna rullar (som på bilden) är att man inte behöver så mycket material och man kan då tillverka egna små huvuden av trolldeg, billigare än flirtkulor. ARBETSGÅNG 1. Fäst huvudet på rullen. 2. Låt skarven på rullen bli en del av kläderna på sagofiguren. Klipp ett jack som blir urringning på dräkten. 3. Låt resten av arbetsgången bli kreativ. Låt eleverna skapa fritt utifrån den sagofigur de valt. MATERIAL TILL FINGERFIGURER • enkla stickade fingervantar i olika färger. • bomullsgarn • nål och tråd • bomull ARBETSGÅNG 1. Klipp av fingrarna på vantarna. 2. Stoppa dem med bomull. 3. Sy igen ”fingret”. 4. Sy fast hår, ögon och mun i olika färger.
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 43
43
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
TIPS PÅ SKÖNLITTERATUR En barnboksbibliotekarie har valt ut skönlitterära böcker till varje tema i Prima svenska. Följande böcker kan passa bra i samband med temat Gott och ont. De kan fungera som högläsningsböcker eller som extra utmaning för vissa elever. Den citerade texten ingår i respektive förlags presentation av boken.
Det var en gång av Helena Bross ”En läsebok med sagor, legender och fabler som har bearbetats av Helena Bross. Här finns berättelser om Kung Midas, Trollen som kunde tiga, Prinsessan på ärten och många fler.”
Flickan som inte tyckte om att slåss av Siv Widerberg ”Flickan tyckte inte om att slåss! Hennes vapen var orden. Och de var förkrossande, otäcka, fräcka, grymma utan gräns. Hon retades. Hon munhöggs. Hon utmanade. Hon skällde. Hon hotade. Hon visste precis hur långt hon kunde gå, när hon förtryckte sin syster. Men hon slogs aldrig!”
Skorstensjul av Mårten Sandén och Lina Bodén ”Det är en kall decembernatt när Stella, Mago och Issa stiger av tåget på Stockholms Centralstation. De har rymt från barnhemmet för att leta efter Magos pappa. Mago har skrivit en massa brev till honom, och nu väntar de bara på att han ska dyka upp. (…) En stämningsfull och spännande adventsbok i 24 kapitel av Mårten Sandén, med fantastiska illustrationer av Lina Bodén. En bok med Charles Dickens-känsla, som kommer att älskas av både stora och små läsare. Läs ett kapitel om dagen ända fram till julafton.”
54
Monstret i natten serie av Mats Strandberg ”Dagen då Frank Steen fyller nio år händer något som förändrar hans liv. Grannen Alice hund Uffe blir så uppspelt att han råkar bita Frank i handen, och snart börjar Frank drömma mystiska drömmar. I drömmen är han täckt av lurvig päls och springer i skogen på fyra ben. Det enda han vill är att bli klappad, kliad mellan öronen och gosad med. Men varför blir alla så rädda? Spännande, roligt och lagom läskigt, med cliffhangers som gör att man bara måste läsa vidare. En berättelse om monster och människor, om att inte passa in, och om att hitta sin egen flock.”
Sagan om Despereaux av Kate DiCamillo ”Det här är berättelsen om Despereaux Tilling, en modig liten mus med stora öron, som förälskar sig i människoprinsessan Pea. För detta blir han förvisad av musrådet ner i den mörka fängelsehålan under slottet. Här kunde det hela ha slutat för Despereauxs del, men som tur är visar det sig bara vara början på ett äventyr fyllt av förtvivlan, kärlek och soppa.”
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 54
2022-04-12 14:12
GOTT OCH ONT
ANALYS OCH BEDÖMNING EFTER TEMAT GOTT OCH ONT BEDÖMNING På bedömningssidan efter 55 temat Gott och ont får eleven tillsammans med läraren fundera kring sitt eget lärande. I uppdraget som lärare ingår att ge eleverna ett gott självförtroende. Uppmana dina elever att vara snälla mot sig själva när de funderar och skriver om sitt lärande. • Jag kan skriva alla bokstäver. • Jag kan läsa. • Jag förstår vad jag läser. • Jag kan skriva ord. • Jag kan skriva meningar. • Jag kommer ihåg stor bokstav och punkt. • Jag skriver mellanrum mellan orden. • Jag kan skriva en saga med tydlig handling. • Jag kan rita bilder som gör min text tydligare. • Jag kan berätta en saga. • Jag kan berätta om något jag läst eller varit med om. • Jag kan samtala om olika saker och berätta vad jag tänker. • Jag kan lyssna på en kompis. • Jag ställer frågor om det är något jag inte förstår eller undrar över. BEDÖMNING
DATUM
Vad kan du nu?
osäker
på väg
säker
Jag kan skriva alla bokstäver. Jag kan läsa.
Jag förstår vad jag läser. Jag kan skriva ord.
Jag kan skriva meningar.
Jag kommer ihåg stor bokstav och punkt. Jag skriver mellanrum mellan orden.
Jag kan skriva en saga med tydlig handling.
Jag kan rita bilder som gör min text tydligare. Jag kan berätta en saga.
Jag kan berätta om något jag läst eller
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudet enligt lag och gällande avtal.
varit med om.
Jag kan samtala om olika saker och berätta vad jag tänker.
Jag kan lyssna på en kompis.
Jag ställer frågor om det är något jag inte förstår eller undrar över.
Mitt nästa steg:
Kommentarer från min lärare:
55
Lgr
MÅLFORMULERINGAR I KAPITLET GOTT OCH ONT När kapitlet är klart ska du • veta vad som är typiskt för en saga • kunna berätta en saga • kunna skriva en enkel saga med tydlig handling • kunna använda bilder till din text • kunna samtala och tänka om texter • veta något om hur man gör en text bättre
Som hjälp för din bedömning finns en checklista (se s. 18–21). Syftet är att ge dig ett verktyg så att du lättare har koll på var dina elever befinner sig och vad ditt nästa steg i undervisningen är. Checklistan är tänkt att följa eleven från årskurs 1 till 3. Den blir ett underlag för dig när du funderar på elevens nästa steg i lärandet. I kommentarsfältet kan du skriva på vilket sätt eleven har visat dig vad hon/han kan eller någon annan reflektion du gjort kring elevens lärande. I fältet KOLLA UPP skriver du om du märker att du måste kolla upp något specifikt kring en elev som du är osäker på. Du får också ett underlag för att på ett friare vis skriva om elevens utveckling. Använd det dokument som passar dig och dina elever.
I kommentarsfältet kan du ge eleven feedback och även förklara för eleven vilket nästa steg i lärandet är. ”Det var intressant och spännande att läsa din saga på s 49. Du visar att du vet hur man skriver en saga. Ditt nästa steg är att träna på att skriva mellanrum mellan orden i dina texter. Då är det lättare att läsa dem. Jag längtar efter att få läsa din nästa saga! Hälsningar Richard”
Prima Svenska 1 Lärarhandledning
51100159.1.6_Inlaga.indd 55
55
2022-04-12 14:12
SVENSKA 1 Lärarhandledning Prima svenska är en läromedelsserie för låg- och mellanstadiet skapad utifrån aktuell språkforskning och Läroplanen. För varje årskurs Lgr 11. För varje årskurs finnsfinns en en inspirerande basbok med texter och övningar, samt en hjälpsam en personlig loggbok för lärarhandledning. Tillsammans de en förutsättningar för en varierad och dokumentation och bedömning,ger samt hjälpsam lärarhandledning. flexibel svenskundervisning. Tillsammans ger de förutsättningar för en varierad och flexibel svenskundervisning. Prima svenska 1 Lärarhandledning är lärarens komplement till den tryckta boken Prima svenska 1 Basbok. I lärarhandledningen du läsa Prima svenska 1 Lärarhandledning är lärarens komplement kan till den om tankarna få uppslag till hur du konkret kan tryckta bokenbakom Prima materialet, svenska 1 Basbok. I lärarhandledningen kan arbeta du läsa med Prima svenska Basbok, samt ta del av lektionstips olika om tankarna bakom 1materialet, få uppslag till många hur du konkret kan av arbeta slag varjesvenska tema. Språket utvecklas sammanhang; när vi med till Prima 1 Basbok, samt tai många del av många lektionstips avläser olika och vi arbetar med dramasammanhang; och bild och när slag skriver, till varjenär tema. Språketpraktiskt utvecklas i många närviviskapar läser meningsfulla sammanhang för kommunikation klassrummet. och skriver, när vi arbetar praktiskt med dramai och bild och när vi skapar meningsfulla sammanhang för kommunikation i klassrummet. Boken inleds med ett inspirerande förord av Anne-Marie Körling. I den inledande delen kan också läsa förord om materialets övergripande Boken inleds med ettdu inspirerande av Anne-Marie Körling.idéer I den kring arbetet med bedömning, läsförståelse och skrivutveckling. inledande delen kan du också läsa om materialets övergripande idéer kring arbetet med bedömning, läsförståelse och skrivutveckling. Lärarhandledningen följer basbokens teman för åk 1: •Lärarhandledningen Gott och ont följer basbokens teman för åk 1: • Stor Gott och liten ont • Hemma Stor ochoch litenborta • Hemma och borta Till varje tema kopplas material som bilduppgifter, kommunikations övningar, läsförståelse, tips på skönlitteratur, läsläxor och så vidare. Till varje tema kopplas material som bilduppgifter, kommunikationsövningar, läsförståelse, tips på skönlitteratur, läsläxor och så vidare. I Prima svenska 1 Lärarhandledning finns två olika alfabetsunderlag för bokstavsträning som kopieringsunderlag. Du får också alla läseboksför I Prima svenska 1 Lärarhandledning finns två olika alfabetsunderlag texter som kopieringsunderlag, om du vill Du skicka hem dem läsläxa. bokstavsträning som kopieringsunderlag. får också alla som läsebokstexter som kopieringsunderlag, om du vill skicka hem dem som läsläxa. Författare till Prima svenska är Richard Hultén. Han arbetar som lärarcoach i Stockholm i lärare på Sjöängsskolan stad Älvsjöoch ochhar haröver över2525års års erfarenhet av undervisning i åk F–3. Dessutom har han under på lågstadiet. Dessutom har många år skrivit edel i han under mångaläro årmskrivit bland annat svenska. läromedel i bland annat svenska.
Anne-Marie Körling är lärare, lärarutbildare, författare och en stor inspiratör. 2015–2017 verkade hon som Sveriges läsambassadör. Anne-Marie har skrivit förordet till Prima svenska.
ISBN 978-91-51-10015-9
9
789151 100159