Lärarguide SOS
Religion
4-6
Johanna Hübinette
ISBN 978-91-47-15848-5
© 2025 Johanna Hübinette, Kerstin Dahlin och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
FÖRLÄGGARE: Anna Karlberg
REDAKTÖR: Birgitta Fröberg, Thomas Johansson
PROJEKTLEDARE: Emilie Szakál
PRODUKTIONSLEDARE: Maria Tholander
OMSLAG: Eva Jerkeman
ILLUSTRATIONER: Johnny Dyrander, Anders Nyberg och Joio Falk (s. 12)
Första upplagan 1
REPRO : Integra Software Services
TRYCKERI : Graphycems, Spanien 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm liber.se/kundservice www.liber.se
INNEHÅLL
Välkommen till SOS Religion
4–6 Lärarguide 4
Lgr22 5
Pedagogiska tankar 6
Prov och bedömning 9
Den digitala lärarlicensen 10
Frågor om livet13
Livsfrågor 15
Etik och moral 16
Religion är en livsåskådning 17
Ritualer och ceremonier 18
Heliga byggnader och platser och Religion och samhälle 19
Sammanfattning 20
Judendom21
Att vara jude 22
Judendomens historia 23
Helig skrift – Tanach 24
Den judiska läran 25
Riktningar och Vardag och högtid 26
Sammanfattning 27
Kristendom
Att vara kristen 29
28
Kristendomens historia 30
Kristendomens heliga skrift Bibeln 31
Den kristna läran 32
Riktningar inom kristendomen 33
Vardag och högtid 35
Sammanfattning 36
Islam 37
Att vara muslim 38
Islams historia 39
Islams heliga skrift Koranen 40
Islams lära 41
Riktningar inom islam 42
Vardag och högtid 43
Sammanfattning 44
Syskonreligionerna 45
Likheter och skillnader mellan religionerna 46
Sammanfattning 47
Etiska frågor och problem 48
Hur ska vi leva tillsammans? 49
Hur kan vi prata om etik? 50
Etiska dilemman 51
Mer om etiska problem 52
Hinduism och buddhism 53
Samsara – det eviga kretsloppet 54
Hinduismen 55
Buddhismen 56
Sammanfattning 57
Religion och samhälle 58
Människor tror på många olika sätt 59
Kristendomens betydelse i Sverige 60
Vår tids mångfald 62
Sammanfattning 63
Bildförteckning 64
VÄLKOMMEN TILL SOS RELIGION 4–6 LÄRARGUIDE
I den här lärarguiden finns information om hur du kan arbeta med läromedlet SOS Religion 4–6. Det handlar om:
• kommentarer till alla moment i grundläromedlet
• kopplingar till kursplanens syfte och centrala innehåll
• lärandemål
• facit med exempelsvar
• länktips
• pedagogiska tips etc.
Lärarguiden är den tryckta versionen av den lärarhandledning som finns i den digitala lärarlicensen till SOS Religion 4–6. Den digitala lärarlicensen innehåller även mycket annat material och mer om det kan du läsa på sidan 10. Här i lärarguiden använder vi symbolen x för att visa var det finns kompletterande material att hämta från den digitala lärarlicensen. Genom att kombinera denna lärarguide med materialet i den digitala lärarlicensen har du ett komplett underlag för undervisningen i religionskunskap åk 4–6.
Åk 4
Lgr22
SOS Religion 4–6 utgår helt från Lgr22. Nedan följer ett förslag på vilka arbetsområden som kan ingå i vilken årskurs, och varför de kommer i den ordning de gör baseras på det centrala innehållets disposition i Lgr22 och ämnesinnehållets svårighetsgrad.
SAMHÄLLSKUNSKAP
• Vad är ett samhälle?
• Du och alla andra
• Vår ekonomi
Centralt innehåll
• Individer och gemenskaper
• Samhällsresurser och fördelning
Åk 5
• Politik och demokrati
• Lag och rätt
• Frågor om livet
• Judendom
• Allt blir historia
• Vikingatiden
• Medeltiden
• Religioner och andra livsåskådningar
• Religion och samhälle
• Etik och livsfrågor
• Kristendom
• Islam
• Syskonreligionerna
• Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500
• Vasatiden
• Stormaktstiden
• Geografi beskriver jorden
• Sverige
• Väder och klimat
• Naturen som resurs
• Geografiska förhållanden, mönster och processer
• Hållbar utveckling
• Geografins metoder och verktyg
• Nordens folk och landskap
• Nordens naturresurser
• Europas klimat och landskap
• Europas produktion och handel
• Europas länder
Centralt innehåll
• Beslutsfattande och politiska idéer
• Rättigheter och rättsskipning
Åk 6
• Du har rättigheter
• Sveriges nationella minoriteter
• Medier och kommunikation
• Granskning av samhällsfrågor
Centralt innehåll
• Information och kommunikation
• Granskning av samhällsfrågor
• Rättigheter och rättskipning
• Religioner och andra livsåskådningar
• Etik och livsfrågor
• Etiska frågor och problem
• Hinduism och buddism
• Religion och samhälle
• Religioner och andra livsåskådningar
• Religion och samhälle
• Etik och livsfrågor
• Maktförhållanden och levnadsvillkor
i Norden, cirka 1500–1800
• 1700-talets Sverige
• 1800-talet
• Maktförhållanden och levnadsvillkor
i Norden, cirka 1500–1800
• Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900
• Geografiska förhållanden, mönster och processer
• Hållbar utveckling
• Geografins metoder och verktyg
• En hållbar värld
• Världens klimat
• Världsdelar och världshav
• Geografiska förhållanden, mönster och processer
• Hållbar utveckling
• Geografins metoder och verktyg
Ett förslag på vilken del av det centrala innehållet som kan tas upp i vilken årskurs.
Pedagogiska tankar
Ämnesintroduktioner
I åk 4 möter många elever för första gången religionskunskap som ett enskilt ämne, efter att tidigare ha arbetat mer övergripande med SO. För att introducera ämnet inleds boken därför med introduktionskapitlet Frågor om livet. Detta kapitel är tänkt att ge eleverna en lite mer utförlig introduktion av religionskunskap och presentera vissa centrala begrepp och särdrag för ämnet.
Arbetsgång
För att få ut det mesta av läromedlet rekommenderar vi att ni använder både grund- och arbetsboken samt det digitala materialet. I grundboken finns alla texter till alla kapitel. I arbetsboken finns uppgifter och övningar till alla kapitel.
I den digitala elevlicensen återfinns allt innehåll från grundboken och arbetsboken, med exempelsvar på frågorna, självrättande frågor, filmer, begreppsträning med mera.
I den digitala lärarlicensen finns planeringar för terminerna och kapitlen, extramaterial, arbetsblad, filmer, bildsatta sammanfattningar samt prov och bedömning med mera.
SOS studietips
Allra först i grundboken ligger SOS studietips. Där får eleven generella studietips kopplade till läsning av läromedlets texter. Där tas det inte bara upp hur eleverna kan ta sig an brödtexten, utan det ges även tips på hur de ska använda bilder, bildtexter, kartor, ordförklaringar och rubriker för att bättre förstå och ta till sig kapitlets innehåll. Det handlar både om att tillgodogöra sig och befästa kunskaper.
Rubrikerna är informationsrika för att snabbt ge en förståelse för vad texten handlar om och för att underlätta sökläsning efter en grundlig genomläsning.
Bilder och bildtexter förtydligar, förstärker och kompletterar texten. Fotografier exemplifierar och visar det som kan vara svårt att förklara med ord. Grundboken innehåller också rikligt med illustrationer och teckningar som bland annat visar på samband och det som kan vara svårt att förklara både i text och med fotografier.
Kapitelstruktur
Varje kapitel inleds med en kapitelbild och en kapitelingress som kortfattat tar upp vad kapitlet handlar om. Därefter kommer ett antal övergripande frågor som besvaras i kapitlet. Frågorna kan både inleda och avsluta arbetet med kapitlets innehåll.
Centrala begrepp presenteras i början av varje avsnitt under rubriken Viktiga ord. Dessa förklaras i brödtexten för att eleven inte ska störas i sin läsning.
Om eleven behöver lämna texten för att läsa en ordförklaring bryts flödet i läsningen. Tanken är att kontexten ger en djupare förståelse för ett begrepp än vad en lösryckt ordförklaring kan ge. Skolverket har i de nya kursplanerna tagit bort punkten om begrepp i bland annat historia för att markera att begrepp ska ingå som en naturlig del i alla delar av det centrala innehållet och inte läsas fristående som glosor.
De ordförklaringar som finns längst ned på vissa sidor är ord som kan behöva förklaras för förståelse av texten, utan att de för den sakens skull är centrala eller ämnesspecifika.
I varje kapitel finns ett antal avsnitt. Avsnitten inleds med Viktiga ord och avslutas med Frågor på texten, som kan besvaras efter läsning av avsnittets text. I marginalen ligger här och där en annan typ av frågor, Reflektera. Dessa ska hjälpa eleven att fundera över betydelsen av vad hen just läst, eller koppla till elevens egna erfarenheter eller till annat eleven sett eller läst om.
Vissa avsnitt innehåller berättelser, porträtt och faktarutor, som ger både bredd och djup till texten. Dessa är tydligt markerade för att kunna särskiljas från brödtexten.
Alla kapitel avslutas med en sammanfattning med bildstöd. Den följer kapitlets disposition och tar upp alla kapitlets viktiga ord. Sammanfattningen kan inte bara läsas som avslutning på arbetet med kapitlet. För vissa elever kan det vara bra att först läsa sammanfattningen för att ha lite förförståelse inför läsningen av den mer omfattande brödtexten. Studiehandledare kan utgå från texten i arbetet med andraspråkselever, både som introduktion och som avslutning på ett arbetsområde.
I den digitala lärarlicensen till alla kapitel finns en utökad och bildsatt sammanfattning, Bra att veta, som kan skrivas ut och kopieras till de elever som behöver en enklare och mer kortfattad text än den som ligger i grundboken. Bra att veta kan användas av alla elever, men kanske i synnerhet av lässvaga elever, av modersmålslärare som kan översätta texten och förklara för elever med annat modersmål eller av elever som av andra skäl behöver en tydlig översikt över innehållet i arbetsområdet.
Facit och övrigt extramaterial
Facit till arbetsbokens uppgifter finns i den digitala lärarlicensen. Facit till Frågor på texten finns i respektive kapitel i denna bok, men de finns också samlade i den digitala lärarlicensen.
I den digitala lärarlicensen finns kompletterande material såsom filmer, kopieringsunderlag och Powerpointpresentationer.
SOS Religion 4–6
ARBETSGÅNG för bästa lärandeupplevelsen
Om du inte har det tryckta materialet finns allt material i SOS Religion 4–6 Digital.
Förbered
Läs om kapitlet och se efter vilka extrauppgifter som finns att skriva ut.
Efter läsningen
Arbeta, gärna tillsammans, med Frågor på texten för att skapa en gemensam reflektion av det lästa.
Grundboken
Befäst kunskaperna
Repetera, reflektera och tillämpa kunskaperna i arbetsboken.
Arbetsboken
Introducera kapitlet eller avsnittet
. Inledande frågor, bilder och film
Samla klassen, samtala om bilden, visa eventuellt film och gå igenom kapitlets lärandemålsfrågor och begrepp. Checka av förförståelsen.
Förtydliga
Förstora bilderna och kartorna samt titta på filmer som förtydligar.
Arbeta med källor och fördjupningar
Det finns mycket extramaterial att skriva ut som eleverna kan arbeta med.
I Digital (elevlicens) kan eleven lyssna på alla texter
Inhämta fakta
. Reflekterande frågor Läs texten i grundboken. Reflekterafrågor hjälper eleven att fundera över betydelsen av vad hen just läst.
Grundboken
Testa grunderna
I Träna mera tränas begrepp och ämnesspecifika ord.
Prov
Finns i den digitala lärarlicensen, med bedömningsstöd.
I Digital (lärarlicens) finns bland annat:
• Facit till arbetsboken
• Texterna sammanfattade på
• Facit till Frågor på texten enklare nivå – Bra att veta
• Olika typer av stödmallar
• Begreppsschema och
• Värdegrundsmaterial begreppsförklaringar
• Begreppskartor
Digital (lärarlicens)
Digital (lärarlicens)
Digital (lärarlicens)
Digital (lärarlicens)
Digital (lärarlicens)
Digital (lärarlicens)
Prov och bedömning
Bedömning
Till alla arbetsområden finns ett prov med bedömningsanvisningar.
Ett alternativ är att låta eleverna visa sina förmågor och kunskaper genom att de skriftligt får resonera fritt kring kapitlets lärandemålsfrågor. Eleverna kan få arbeta med lärandemålsfrågorna enligt EP, det vill säga först börja enskilt och sedan fortsätta med en klasskamrat. Om du som lärare vill se skillnaden mellan enskilda och parvisa resonemang kan du be eleverna skriva de tillägg de gör som par med en annan färg på pennan. Låt gärna eleverna ha tillgång till kapitlets begrepp (utan förklaringar).
Ytterligare ett alternativ är att låta eleverna få diskutera lärandemålsfrågorna muntligt i smågrupper.
Prov
Till varje kapitel finns ett prov med bedömningsanvisningar att ladda ned från den digitala lärarlicensen.
Namn: _____________________
PROV: Religion och samhälle
1 a) Läs påståendena. Markera med ett kryss om det är sant eller falskt. SANT FALSKT
När man säger att Sverige är ett kristet land betyder det att alla människor i Sverige är kristna. De som var kritiska mot den katolska kyrkan kallades för protestanter. Martin Luther var en av dem som ledde protestanterna.
Jul, påsk och ramadan är exempel på religiösa traditioner.
En ateist är en person som tror på flera olika gudar.
I Sverige har kvinnor kunnat bli präster sedan mitten på 1900-talet.
Nästan 100% av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan.
b) Tre av påståendena är falska. Gör om dem så att de blir sanna:
PROV: Religion och samhälle
1. ____________________________________________________________________ ______________________________________________________________________
2. ____________________________________________________________________ ______________________________________________________________________
2 Vad betyder det att religionsfrihet är en mänsklig rättighet?
Får kopieras
lärobo
mångkulturellt religionsfrihet stereotyp katekesen pastor
Något som människor gör eller firar återkommande, tillsammans eller själva, kallas
är den lilla läroboken om hur man skulle vara en När människor från olika länder, religioner och med olika vanor och _______________________ samhälle. är ett annat ord för präst, inom frikyrkorna.
Shutterstock
Den digitala lärarlicensen
Du håller nu i din hand den tryckta lärarguiden till SOS Religion 4–6. Här har vi samlat sådant som är beständigt. För att få ut det mesta av läromedlet behöver du också använda det heldigitala läromedlet, inte minst för att det digitala materialet hela tiden tillförs nytt innehåll och nya funktioner. Det heldigitala läromedlet finns både som lärarlicens och som elevlicens.
Förutom en lärarhandledning innehåller lärarlicensen även allt det som finns i elevlicensen. I lärarlicensen finns dessutom mycket extramaterial i form av Powerpointfiler, kopieringsunderlag, prov med bedömningsanvisningar, filmer, länkar till intressant fördjupningsmaterial med mera. Det är med andra ord sådant som lätt kan kompletteras och förändras för att vara aktuellt.
Grundboken har ett rikt och informativt bildmaterial. Alla dessa bilder går också att hämta i den digitala lärarlicensen så att du kan visa dem på whiteboarden. Många av våra förslag på hur ni kan arbeta med SOS Religion 4–6 bygger på samtal kring bilderna.
I elevlicensen finns all text och de bilder som finns i den tryckta grundboken. För att befästa sina kunskaper kan eleverna arbeta med Frågor på texten, Övningar och Träna mera. Du kan som lärare enkelt följa upp elevernas resultat, som sammanställs automatiskt. Eleverna kan få texten uppläst och anpassa textstorlek och dylikt.
De digitala licenserna innehåller dessutom ett helt kapitel som heter Värdegrund och ett som heter Kul och klurigt.
Värdegrund
I Lgr22 har det införts nya formuleringar i de inledande delarna i alla läroplaner för årskurs 1–9. Formuleringarna handlar om jämställdhet, sexualitet, samtycke och relationer och om andra delar av skolans värdegrundsarbete. I SOS Religion 4–6 Digital har vi samlat material som kan underlätta för klassen att diskutera frågor som rör känslor, samtycke och relationer. Här finns också texter om jämställdhet, heder, samtycke och porr.
Att samtala om känslor med elever är värdefullt och personlighetsutvecklande, för både elever och lärare. Genom samtalet kan eleverna träna på hur de kan formulera sig, sätta ord på sina känslor, tänka annorlunda och få nya infallsvinklar. Det är något som vi tycker får för lite plats i vardagen och behöver lyftas fram. Genom att göra det tillsammans i klassen stärks också gruppklimatet.
Det händer mycket i 9–12-årsåldern. Förmågan att tänka abstrakt börjar utvecklas. Eleverna börjar fundera på och ställa frågor utanför de egna erfarenheterna. De jämför sig med varandra och det är bra att börja öva sig på att tala om känslor och uttrycka hur man mår.
Det finns många sätt att visa känslor på. Vi är olika och reagerar olika. Inget är rätt eller fel. När man sätter ord på sina känslor, blir lyssnad på och delar tankar med varandra blir det lättare att förstå sig själv och inse att alla inte är som jag. Det kan öka toleransen för andra. Att bli van att prata om känslor kan vara en hjälp i det förebyggande arbetet inom ramen för likabehandlingsplanen på skolan.
Enligt Lgr22, del 1 och 2, är skolans mål att varje elev ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla med deras bästa för ögonen. Kursplanen i svenska lyfter bland annat fram att det är genom vårt språk som vi människor utvecklar vår identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. I det centrala innehållet framgår att eleverna ska få möta olika former av samtal: att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer i undervisningen. Berättelserna i det här värdegrundsmaterialet behandlar vardagliga moraliska frågor som rör bland annat identitet, utanförskap och sociala relationer som till exempel nämns i det centrala innehållet i kursplanerna för religion och biologi.
Värdegrundskapitlet återfinns i alla SOS-titlar, samt i Spektrum NO 4–6 och Liber Svenska 4–6. Detta för att underlätta gemensamt arbete med klassen.
Känslor och Läs & diskutera
Texterna som handlar om känslor är skrivna av Kerstin och Lisa som är lärare i årskurs 4–6. De har skrivit berättelser utifrån tankar de delat och samtal som de har haft med elever i sina klasser. Texterna handlar om vardagliga händelser som är vanliga under åren på mellanstadiet. Ofta kretsar innehållet kring prestation, tillhörighet och att jämföra sig med andra. Frågor och funderingar som barn i den åldern ofta har – men kanske inte alltid uttrycker.
Materialet består av sex teman med två texter i varje. Efter varje berättelse har vi skrivit ”Tankar om texten” där vi resonerar om det centrala i händelsen. Därefter kommer ”Att prata om” som är tre frågor kopplade till elevernas egna upplevelser och erfarenheter.
I lärarhandledningen finns förslag på ”Läsförståelsefrågor” med facit. Det finns också några öppna diskussionsfrågor under rubriken ”Fler frågor till texten”.
Att prata med kompisar om känslor är värdefullt, både när man är glad och när man är ledsen. Men om man mår dåligt eller om något känns fel kan man behöva prata med en vuxen också. Det kan vara en förälder eller någon annan som står en nära. I skolan finns fler vuxna att vända sig till. Kanske en lärare, fritidspedagog, skolsköterska, kurator eller skolpsykolog. Uppmana eleverna att prata med den som de litar på och känner sig trygga med.
Det kan också vara så att man inte vill prata med någon som man känner. Det är viktigt att inte bära på tunga tankar själv. Tipsa eleverna om att de kan ringa BRIS, en barnrättsorganisation som stöttar barn. Samtalet är gratis och man är helt anonym. Vårdguiden 1177 har bra sidor på nätet. Sök på ”Vågaberätta”. På biblioteket finns böcker som handlar om känslor.
Sexualitet, samtycke och relationer
Texterna som handlar om samtycke, jämställdhet, hedersförtryck och porr är skrivna av Maria Dufva. Maria Dufva arbetar som kriminolog, författare och föreläsare. På mellanstadiet befinner sig eleverna i väldigt olika stadier vad gäller pubertet, nyfikenhet på naket och sex. De kan ha med sig väldigt olika erfarenhet och kunskap in i klassrummet. Just därför ska lektionerna och samtalen vara väl förberedda för att kunna möta eleverna på bästa sätt och hantera olika situationer som kan uppstå. Materialet hjälper dig som lärare att vara förberedd för dessa diskussioner.
Det som i tidigare läroplaner hette Sex och samlevnad ändrades i Lgr22 till Sexualitet, samtycke och relationer. Skolverket skriver på sin hemsida:
Regeringen har fattat beslut om läroplansändringar i kunskapsområdet som i dag kallas sex och samlevnad. Det nya namnet blir sexualitet, samtycke och relationer. Beslutet gäller alla skolformer. Förändringarna i läroplanerna ska tillämpas från höstterminen 2022.
Flera undersökningar visar att elever vill ha mer och bättre sex och samlevnadsundervisning. Att diskutera frågorna i alla skolans ämnen ger dem ökade möjligheter att samtala om och reflektera kring sex och samlevnadsfrågor utifrån olika aspekter.
Det står också att:
Förutom att kunskapsområdet byter namn till Sexualitet, samtycke och relationer är områdets bredd tydligare framskrivet i läroplanerna. Området ska:
• främja elevernas hälsa och välbefinnande
• stärka förmågan att göra medvetna och självständiga val
• bidra till förståelse för egna och andras rättigheter
• förmedla betydelsen av samtycke
• omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck
• utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet.
Kul och klurigt
I kapitlet Kul och klurigt finns material som eleverna kan använda när de får en stund över. Kapitlet innehåller läsning, klurig läsförståelse och lite allmänbildning. Syftet med detta kapitel är att eleverna ska fortsätta att utveckla sin läsförståelse och allmänbildning och ta sig an SO-ämnena på ett lustfyllt sätt.
Kapitlet består av olika uppgifter och är tänkt som ett extramaterial med blandade övningar som tränar olika kunskaper och förmågor. Precis som vid allt annat arbete med SOS rekommenderar vi att ni låter diskussioner mellan eleverna och i helklass ta tid då de är värdefulla lärandetillfällen och hjälper eleverna att utveckla många förmågor.
FRÅGOR OM LIVET
Syfte och centralt innehåll
Syftet med det här kapitlet är att eleverna ska reflektera över och få kunskap om livsfrågor, etik och moral samt om vad religion och andra livsåskådningar innebär. Eleverna får möjlighet att läsa texter, diskutera och göra övningar som dels ger grundläggande kunskap om etik, dels ger tillfällen att reflektera över viktiga livsfrågor. Syftet med den senare delen av kapitlet är att eleverna ska reflektera över och få kunskap om vad religion och livsåskådning är samt vilka likheter och skillnader som finns mellan dem. De ska också reflektera över, och få en inledande inblick i, vilken roll religioner och andra livsåskådningar kan spela i samhället och i enskilda människors liv.
Genom arbetet bygger eleverna upp en grundläggande förståelse för de religioner och livsåskådningar som sedan studeras i övriga kapitel. Eleverna får möjlighet att läsa texter, diskutera och göra övningar som dels ger grundläggande kunskap, dels stimulerar nyfikenheten att veta mer om religion och livsåskådning.
Kapitlet tar upp följande delar av det centrala innehållet i religionskunskap:
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
• Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
• Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
• Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
Lärandemål
Lärandemålet är att eleverna ska kunna besvara frågorna:
• Vilken sorts frågor är livsfrågor?
• Vad handlar etik och moral om?
• Vad är en livsåskådning?
• Vad är gemensamt för nästan alla religioner?
• Varför är vissa platser och byggnader heliga?
Dessa frågor finns också i den digitala lärarlicensen så att du kan visa dem för eleverna på whiteboarden.
Inledning
Här följer ett förslag på lektionsgång för kapitlet. Man kan självklart lägga upp arbetet på annat sätt eller med en annan tidsplan. Det är dock fördelaktigt att låta diskussioner mellan eleverna och i helklass ta tid. De är värdefulla lärandetillfällen och hjälper eleverna att utveckla många förmågor.
I kapitlet finns under avsnittet Etik och moral två etiska problem. Även om dessa är tänkta som elevens eget arbete är det mer fördelaktigt att diskutera dessa tillsammans i klassen där alla får möjlighet att ta del av varandras tankar. Det är dessutom bra att sprida ut dessa dilemma-diskussioner över flera tillfällen då tankar och diskussion annars kan hämmas av problemtrötthet.
För att underlätta för gemensamma diskussioner finns fler frågeställningar samlade i en Powerpointpresentation. Till de flesta frågorna behöver läraren dock först läsa den text som hör till frågeställningarna. I följande förslag till lektionsgång finns dilemmadiskussioner omnämnt på flera ställen. Tanken är då att ni tillsammans diskuterar några dilemman åt gången. Du som lärare känner hur många frågeställningar som är lagom för din grupp vid varje tillfälle.
Livsfrågor
Lektionsförslag
Inled med att presentera lärandemålsfrågorna. Berätta att det är frågorna ni ska arbeta med, försöka hitta svar på och i slutänden kunna besvara på ett utvecklat sätt. Skriv gärna ut lärandemålsfrågorna och sätt upp dem på ett lämpligt ställe i klassrummet. På det sättet kan frågorna enkelt följa er genom arbetet och fungera som påminnelse, repetition, lärandemotor och slutmål.
• Vad är viktigt i livet?
Fundera och diskutera elevernas tankar kring detta tillsammans. Låt eleverna göra egna tankekartor. Arbeta gärna enligt EPA. E = Eleverna tänker själva och skriver ned sina tankar i tankekartan. P = Eleverna diskuterar sina tankar i par. A = Tankarna tas upp i en gemensam klassrumsdiskussion och ni fyller i en gemensam tankekarta på tavlan.
Läs tillsammans igenom den introducerande texten under Livsfrågor. Arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken.
Presentera kapitlets begrepp i relation till lärandemålsfrågorna. De är viktiga begrepp som eleverna behöver känna till och använda för att kunna besvara frågorna på ett utvecklat sätt. Texterna innehåller fler begrepp som också behövs, men många av dem är troligen redan bekanta för eleverna.
I den digitala lärarlicensen finns stödmallar och begreppskort som ni kan använda då ni arbetar med begreppen.
Facit till Frågor på texten s. 9
1. Till exempel: Vem är jag? Varför finns jag? Vad händer efter döden? Vad är viktigt i livet?
2. Identitet betyder ungefär din bild av dig själv, vem du är.
Etik och moral
Lektionsförslag
Återknyt till ämnet genom lärandemålsfrågorna. Repetera begreppen, till exempel genom att eleverna arbetar med begreppskort och förklarar för varandra. Du kan också läsa upp begreppsförklaringarna en i taget och låta eleverna i par välja rätt begrepp till förklaringen.
Arbeta med avsnittet Etik och moral. Läs texten och låt eleverna arbeta med Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. När eleverna har arbetat färdigt kan ni lyfta elevernas svar och eventuella funderingar gemensamt i klassen. På det sättet både stöttar och utmanar du elevernas lärande. De får bättre tillgång till varandras tankar och kunnande och kan då uppmuntras och utmanas att själva nå en högre nivå och själva delta i tankeutbytet.
Till avsnittet Etik och moral finns frågeställningar samlade i Powerpointpresentationen Etiska frågeställningar. Gå igenom och diskutera dessa tillsammans.
Diskutera något/några av de dilemman som finns samlade i Powerpointpresentationen Dilemman och etiska problem
Facit till Frågor på texten s. 11
1. Etik handlar om vad som är rätt och fel. Moral är hur man faktiskt beter sig, vad man gör i verkligheten.
2. Det som vi tycker är viktigt för oss. Till exempel att det är viktigt att tala sanning.
Religion är en livsåskådning
Lektionsförslag
Återknyt till tidigare tillfällen genom att repetera vad ni har lärt er om etik och livsfrågor.
Påminn om lärandemålsfrågorna. Vad vet vi nu? Vad behöver vi arbeta vidare med?
Arbeta med avsnittet Religion är en livsåskådning. Läs texten och låt eleverna arbeta med uppgifterna under Frågor på texten och aktuell sida i arbetsboken.
När eleverna har arbetat färdigt kan ni lyfta elevernas svar och eventuella funderingar gemensamt i klassen. På det sättet både stöttar och utmanar du elevernas lärande. De får bättre tillgång till varandras tankar och kunnande och kan då uppmuntras och utmanas att själva nå en högre nivå och själva delta i tankeutbytet.
Extramaterial
Gör en gemensam jämförelse av religion och livsåskådning. Sammanställ er jämförelse i stödmallen Religion och livsåskådning – jämförelse som finns i den digitala lärarlicensen. Arbeta gärna enligt EPA. E = Eleverna tänker själva och fyller i sina tankar i stödmallen. P = Eleverna diskuterar sina tankar i par. A = Tankarna tas upp i en gemensam klassrumsdiskussion och ni fyller i en gemensam stödmall på tavlan.
Facit till Frågor på texten s. 14
1. Ett sätt att se på livet.
2. Tron på en gudomlig makt, en gud, som skapat världen och människan.
De troende samlas i en grupp för att fira sin gud och det sker på ett speciellt sätt (ritualer).
Det finns levnadsregler som människorna ska följa.
Det finns heliga platser som människorna besöker.
3. Inom religioner tror människor på en eller flera gudar, men det finns livsåskådningar där man inte tror på en gudomlig makt.
Ritualer och ceremonier
Lektionsförslag
Återknyt till lärandemålsfrågorna. Vad vet vi nu? Saknar vi något?
Arbeta med avsnittet Ritualer och ceremonier. Läs texten och låt eleverna arbeta med uppgifterna under Frågor på texten och aktuell sida i arbetsboken. När eleverna har arbetat färdigt kan ni lyfta deras svar och eventuella funderingar gemensamt i klassen. På det sättet både stöttar och utmanar du elevernas lärande. De får bättre tillgång till varandras tankar och kunnande och kan då uppmuntras och utmanas att själva nå en högre nivå och att själva delta i tankeutbytet.
Facit till Frågor på texten s. 16
1. Det är något som man gör i en speciell ordning och som man upprepar.
2. Elevens eget svar.
3. Det är en mer högtidlig ritual som flera människor gör tillsammans.
4. Elevens eget svar.
Heliga byggnader och platser och Religion och samhälle
Lektionsförslag
Arbeta med avsnitten Heliga byggnader och platser, samt Religion och samhälle. Läs texten och låt eleverna arbeta med uppgifterna under Frågor på texten och aktuella sidor i arbetsboken. När eleverna har arbetat färdigt kan ni lyfta elevernas svar och eventuella funderingar gemensamt i klassen. På det sättet både stöttar och utmanar du elevernas lärande. De får bättre tillgång till varandras tankar och kunnande och kan då uppmuntras och utmanas att själva nå en högre nivå och själva delta i tankeutbytet.
I den digitala lärarlicensen finns en film som heter Vad är religion? Filmen är tydlig, men innehåller en del begrepp som kan behöva förklaras. Därför bör eleverna inte lämnas ensamma i sitt tittande. Gå gärna tillsammans igenom begreppen: vördnad, gudsdyrkan, trossystem, kännetecknas av, den fysiska världen och anhängare.
Facit till Frågor på texten s. 20
1. Det är något högtidligt som inte är som det vardagliga.
2. Det är en byggnad som är speciell för en religion. Det är där människor samlas för att be eller offra till sin gud/sina gudar.
3. Till exempel Mecka, Jerusalem och Varanasi.
Facit till Frågor på texten s. 21
1. Kristendomen har till exempel påverkat hur vi talar. Vi säger ”herregud!” ibland när vi vill säga något starkt, eller svär genom att säga ”jävlar”. Många av de traditioner vi firar kommer från kristendomen, till exempel jul och påsk.
Sammanfattning
Läs igenom sammanfattningen tillsammans. Låt därefter eleverna arbeta med aktuell sida i arbetsboken. Gå gärna igenom svaren tillsammans när alla är klara.
Om ni använder de digitala elevlicenserna kan eleverna där arbeta med Träna mera. Avsnittet Träna mera som ligger sist i kapitlet innehåller begreppsträning och språkträning och syftar till att träna begrepp och ämnesspecifika ord. Begreppsträningen tar upp de viktigaste orden som rör ämnet/kapitlet och språkträningen syftar till att träna eleverna i ordkunskap som hjälper dem att ta till sig informationen i texterna och i samtalen kring innehållet. Eftersom målet med de här övningarna är att ge eleverna ett rikare ordförråd, så att de ska kunna läsa och ta till sig texten samt medverka i samtal kring innehållet, finns här fler ord än vad som tas upp i texten.
Använd gärna kopieringsunderlaget Bra att veta som är en bildsatt sammanfattning. Kopieringsunderlaget finns i den digitala lärarlicensen.
Förbered eleverna på att de kommande tillfälle får ett prov på kapitlet. Informera om att provet kommer att bestå av lärandemålsfrågorna och att elevernas uppgift kommer att vara att svara på dem så utvecklat som möjligt.
VIKTIGA BEGREPP
etik och moral, värderingar, livsåskådning, religion, ritual, ceremoni, helig, tempel, synagoga, moské, kyrka, helig plats
Bildförteckning
Bildförteckningens sidhänvisningar är till grundboken vars sidor visas i lärarhandledningen.
Guy Bell/Alamy Stock Photo 6
Maskot/TT 9
Jörgen Wiklund/Scandinav/TT 11
Pool for Yomiuri/AP/TT 15
Ink Drop/Shutterstock 16
Kirill Skorobogatko/Shutterstock 18 (1) trabantos/Shutterstock 18 (2)
Roland Magnusson/Shutterstock 18 (3)
Irene Castro Moreno/Shutterstock 18 (4)
DH Saragih/Shutterstock 18 (5)
Cecilia Larsson/DN/TT 19 (1)
Joe Raedle/Getty Images 19 (2)
Nurlan Mammadzada/Shutterstock 20
Christine Olsson/TT 21 joserpizarro/Shutterstock 24
Ungvar/Shutterstock 32
Renata Sedmakova/Shutterstock 33 joserpizarro/Shutterstock 35
Ungvari Attila/Shutterstock 37 (1)
JekLi/Shutterstock 37 (2)
Gonzalo Azumendi/Stone RF/Getty Images 38 (1)
Adrienne Bresnahan/Moment Open/ Getty Images 38 (2)
Magnus Bergström/TT 39
Rafael Ben-Ari/Chameleons Eye/Getty Images 40
Donna Ellen Coleman/Shutterstock 41 (1)
ChameleonsEye/Shutterstock 41 (2)
Kristofer Sandberg/TT 42 (1)
David Dahlberg/DN/TT 42 (2)
Julia Sudnitskaya/Shutterstock 43
Wendy Maeda/The Boston Globe/Getty Images 44 (1)
Sean Gallup/Getty Images 44 (2)
Alex Wong/Getty Images 45 (1)
Jurek Holzer/SvD/TT 45 (2)
Inna Reznik/Alamy Stock Photo/TT 47
Csaba Tökölyi/Moment RF/Getty Images 50
M.Moira/Shutterstock 56
VladKK/Shutterstock 57
Anders Good/TT 58
Mark Earthy/TT 59
TriceratopsSwe 62
Anmmar Awad/Reuters/TT 63
Vatican Media Handout/EPA/TT 64
PaPicasso/Shutterstock 65 (1)
Michael Campanella/Getty Images 65 (2)
Vincenzo Pinto/AFP/TT 66
Martchan/Shutterstock 67 (1)
GOLFX/Shutterstock 67 (2)
Ann-So_ Rosenkvist/DN/TT 67 (3)
Zoran Karapancev/Shutterstock 68
Jonathan Nackstrand/AFP/Getty Images 69
Alessia Giuliani/Vatican Pool/Getty Images 70 (1)
Anders Good/TT 70 (2)
RPBaiao/Shutterstock 71 (1)
Jan-Erik Henriksson/TT 71 (2)
Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/ TT 72 (1)
I99pema 72 (2)
Thomas Karlsson/DN/TT 73 pownibe/Shutterstock 74 (1)
Jonathan Nackstrand/AFP/TT 74 (2)
Wol_lser/Shutterstock 74 (3)
Noella Johansson/TT 75
E_red/Shutterstock 78
ayazad/Shutterstock 82
Krister Hansson/Aftonbladet/TT 84 (1)
Ann-So_ Rosenkvist/DN/TT 84 (2)
s-artmedia/Shutterstock 85
Berke/Shutterstock 86
Omar Salem/AFP/TT 87
E_red/Shutterstock 88 (1)
Boris Roessler/DPA/TT 88 (2)
Ann-So_ Rosenkvist/DN/TT 89
Boris Stroujko/Shutterstock 91 (1)
Leo Sellén/TT 91 (2)
Photographer RM/Shutterstock 92 (1)
Paman Aheri/Shutterstock 92 (2)
Kaveh Kazemi/Getty Images 94 (1)
Ahmad Al-Rubaye/AFP/TT 94 (2)
Anders Hansson/TT 95 (1)
Björn Lindgren/TT 95 (2)
Dan Kitwood/Getty Images 96 (1)
Maskot/Getty Images 96 (2)
Heiko Wolfraum/DPA/TT 97
Anna Maria Liljestrand 98
Hunter82/Shutterstock 99
Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/TT 100 kiraziku2u/Shutterstock 101
Hanan Isachar/Goding/Getty Images
104
JekLi/Shutterstock 106
Oleg Ivanov IL/Shutterstock 108 (1)
Camilla Cherry/TT 108 (2)
Krister Hansson/Aftonbladet/TT 108 (3)
Chanin Wardkhian/Moment/Getty Images 110
Maskot/Getty Images 112
Christophe Archambault/AFP/ TT 116
Ulf Lundin/Bildhuset/TT 119
Roger Turesson/DN/TT 123
Röda halvmånen 125 (1)
Röda Korset 125 (2)
Läkare utan gränser 125 (3)
Ali Lorestani/TT 125 (4)
Vladimir Zhoga/Shutterstock 126
travelwild/Shutterstock 130 (1)
Frank Bienewald/LightRocket/Getty Images 130 (2)
AJP/Shutterstock 131
Sheeraz Rizvi/Hindustan Times/Getty Images 132 (1)
Petr Svarc/Education Images/Universal Images Group/Getty Images 132 (2)
SantiPhotoSS/Shutterstock 133 gg-foto/Shutterstock 135 (1)
Chanrasmey Miech 135 (2)
Radiokafka/Shutterstock 136
Magnus Bergström/TT 138, 140
Paulina Westerlind/Bildhuset/TT 141
Porträtt av Martin Luther, olja av Lucas Cranach den äldre 1529 145
Trelleborgs museum 147
Topfoto/TT 148
Jessica Gow/TT 149
Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT 150 (1)
Lars Pehrson/SvD/TT 150 (2)
_zkes/Shutterstock 151
Marianne Earthy/SVT 154 (1)
Tupungato/Shutterstock 154 (2)
Fredrik Sandberg/TT 155 (1)
Olha Solodenko/Shutterstock 155 (2)
E+/Getty Images 156
mikhail/Shutterstock 157 (1)
Robban Andersson/XP/TT 157 (2)
Stefan Mattsson/Aftonbladet/TT 157 (3)
SOS Religion 4-6
ingår i SO-serien 4–9 från Liber. Det är ett heltäckande läromedel som möjliggör att arbeta med innehåll och språk från grunden.
Med SOS Religion 4–6 blir det lättare att nå målen i religionskunskap.
SOS Religion 4–6 utgår i upplägg och innehåll från Lgr22.
För alla komponenter i serien se liber.se
