Ingrid Engdahl • Ingrid Pramling Samuelsson • Eva Ärlemalm-Hagsér
Barns lärande om hållbarhet
förskolan bygger framtiden
Ingrid Engdahl • Ingrid Pramling Samuelsson • Eva Ärlemalm-Hagsér
Barns lärande om hållbarhet
förskolan bygger framtiden
Förord
Frågeställningarna var många bland oss som skulle delta när forsknings- och utvecklingsprogrammet Hållbar förskola drog igång. Vad innebär egentligen hållbar utveckling? Varför är det så svårt att få tag i vad hållbarhet handlar om? Varför väcker samtal om hållbarhet så starka känslor?
Samtidigt som frågorna fanns där, rådde stor enighet om att vi i förskolan alltid haft fokus på hållbarhet genom ett medvetet arbete med att utveckla omsorg om varandra, naturen och miljön. Många av oss funderade därför på hur hållbarhetsarbetet skulle kunna fördjupas och förtydligas ytterligare i vardagen tillsammans med barnen, väl medvetna om att förskolans uppdrag att bidra till en hållbar framtid aldrig varit viktigare och mer aktuellt. Planeten behöver vår hjälp. Nu.
Författarna till boken Barns lärande om hållbarhet: förskolan bygger framtiden är närmast unika med sin långa och gedigna erfarenhet som forskare och författare när det gäller förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.
Utifrån ett urval av vetenskapliga metoder, som användes av de deltagande förskollärarna och rektorerna under forsknings- och utvecklingsprogrammet, kunde forskarna samla in och analysera konkreta undervisningssituationer. Ett resultat av den processen blev boken du håller i handen. Den innehåller en mängd exempel på teman och barns uttryck, hämtade ur samtal och estetiska och tematiska lärprocesser tillsammans med barn och vuxna från olika förskolor.
Här kopplas vetenskapliga perspektiv och resonemang till det konkreta arbetet i vardagen och belyser hur förskollärare gör för att utveckla barnens djupare förståelse om hållbarhet, utan att väja för de stora frågor och dilemman som kan uppstå under arbetet.
Vi får en tydlig inblick i hur barns tankar tas tillvara och hur lyhörda vuxna viktiggör barnens perspektiv och utmanar dem att vidareutveckla den förståelse och den handlingskompetens som behövs för att möta en föränderlig värld. Boken blir därmed en värdefull resurs som underlag för reflektion och idéskapande om hur förskolans undervisning för hållbarhet kan vidareutvecklas tillsammans med barnen.
För mig som haft förmånen att följa processen i forsknings- och utvecklingsprogrammet, blir boken ännu ett bevis på författarnas osvikliga och starka tilltro till barns förmåga att bidra med sina perspektiv i frågor, dilemman och utmaningar som berör dem. Om vi alla kännetecknas av en sådan tilltro till barns förmåga och agerar utifrån det, kommer det att ge stora avtryck långt utanför förskolans väggar och för en hållbar framtid.
Februari 2025
Helén Engdahl, Kvalitetschef Pysslingen förskolor
Förord
Inledning
Det här är en bok som fokuserar förskolebarns lärande om hållbarhet och förskolans arbete för hållbarhet. Syftet med boken är att förskolans personal ska kunna använda den för att komma igång eller vidareutveckla hållbarhet som ju är ett centralt innehåll i förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Vi ser med andra ord boken som en metodbok som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hos dem som deltog i projektet. Vi tre forskare är väldigt glada över att ha fått vara med om den fantastiska utveckling som skett i dessa förskolor, och vi har själva lärt oss mycket i detta forsknings- och utvecklingsprojekt som har varit annorlunda jämfört med vanliga forskningsprojekt, då vi i detta program planerat alla steg tillsammans med deltagarna.
Vår avsikt med denna bok är att fördjupa kunskaperna om utbildning och undervisning för hållbarhet i förskolan i förhållande till barns utvecklade kunnande. Dels genom att diskutera relevant innehåll, metoder och arbetssätt, dels genom att visa olika exempel från förskolor som under en längre tid arbetat med att utveckla sin kunskap och kompetens om hållbarhet som kunskapsområde. Boken skrivs i en omvälvande tid då flera gemensamma mål inte minst kring hållbar utveckling ifrågasätts och till och med försvagas. Exempel på detta globalt är att president Trump i januari 2025 meddelade att USA lämnar Parisavtalet som handlar om klimatförändringarna och att minska uppvärmningen av atmosfären. Riksdagen och regeringen har antagit miljömål för Sverige (Naturvårdsverket, 2023), men i mars 2025 framförde Klimatpolitiska rådet allvarlig kritik mot den
Inledning 9
svenska regeringens klimatarbete. Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade under år 2024. De nationella miljömålen kommer inte att nås med beslutad politik. För att hindra klimatförändringarna, eller i alla fall få dem att gå långsammare, måste alla länder samarbeta utifrån Agenda 2030 (FN, 2015). Omställningen till och utbildning för hållbarhet har aldrig varit viktigare.
Denna bok har tillkommit som ett resultat av ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som leddes av Ifous (Institutet för forskning och utveckling inom förskola och skola). Programmet pågick under 3,5 år, mellan åren 2021 och 2024. I projektet deltog fem kommuner (Hässleholm, Strängnäs, Örebro, Österåker och Stockholm med Bromma, Enskede/Årsta/Vantör, Farsta och Hässelby/ Vällingby stadsdelsförvaltningar) samt en fristående verksamhet (Pysslingen). Totalt deltog cirka 300 personer: förskollärare, rektorer, processledare och ansvariga chefer för förskolan (se även information i Bilaga). Vi tre forskare hade uppdraget att bidra i planeringen av innehåll, att hålla föreläsningar och att utarbeta uppgifter för deltagarna att genomföra under utvecklingsprocessen.
Projektet innebar en givande dialog genom hela processen, som finns beskriven i Ifous-rapporten Små steg – stora avtryck! (2024).
I denna populärvetenskapliga bok är vår ambition inte att presentera programmet som helhet, men väl att lyfta fram det som vi uppfattar har bidragit till att de deltagande förskolorna har utvecklats mot hållbara förskolor. I en hållbar förskola lär sig barn om hållbarhet och för hållbarhet i samhälle, kultur och natur.
Vi bad förskollärarna att skicka in exempel på teman de arbetat med och dokumentationer de gjort för att använda som inspiration till delar av denna bok. Vi använder också utsagor från både förskollärare och rektorer från intervjuer vi genomfört, enkätsvar och material från slutrapporten från Ifous (se ovan). Vi anger dock som regel inte exakt vem som skrivit eller sagt något eller vilken uppgift som
10 Inledning
citaten kommer från. Vi använder heller aldrig ett helt tema från början till slut från någon förskola, utan vi har valt ut delar för att belysa aspekter av hållbarhet som vi menar är centrala. Vi vill rikta ett stort varmt tack till alla deltagare som deltagit i programmet och bidragit till denna bok.
Stockholm, Göteborg och Västerås, mars 2025
Ingrid Engdahl, Ingrid Pramling Samuelsson och
Eva Ärlemalm-Hagsér
Bokens upplägg
Boken består av tre delar. I bokens inledande del går vi igenom olika sätt att förstå och närma oss hållbar utveckling. Vi beskriver hur nationella och globala styrdokument definierar uppdraget och det ansvar förskolan har att stödja barns lärande om hållbarhet. Hållbarhet är ett komplext begrepp som handlar både om innehåll och om arbetssätt. Uppdrag, innehåll och arbetssätt introduceras i del 1 och beskrivs med flera exempel.
Del 2 inleds med kapitel om barns lärande med särskild tonvikt på barns rätt till delaktighet och inflytande, att vara aktörer i sitt lärande, samt personalens kunskap och lärande, där kommunikation och samtalets betydelse för att kunna närma sig barnens perspektiv uppmärksammas. Tematiskt, holistiskt arbete för hållbarhet och ett kritiskt förhållningssätt är väsentliga delar i följande kapitel och de innehåller rikligt med exempel från förskolor. Del 2 avslutas med ett kapitel som behandlar samverkan med vårdnadshavare och barnhälsovård för att stödja omsorg och barns hälsa.
Del 3 lyfter fram vad hållbart ledarskap kan innebära samt rektors viktiga roll. En hållbar förskola inkluderar alla delar – barn, personal, lokaler ute och inne, mat, städning, fastighetsfrågor och
Inledning 11
alla de resurser och förutsättningar som behövs för att lyckas. Detta beskrivs i perspektivet Hela förskolan ska med. Därefter följer en diskussion och en uppmaning om att fortsätta förändringsarbetet för en hållbar förskola – för barnens, samhällets och planetens bästa.
En beskrivning av Ifous-programmet Hållbar förskola, som denna bok i stora delar bygger på, finns i slutet som bilaga; den kan ge en bra orientering inför läsningen av boken.
12 Inledning
DEL 1
Vad ska barnen lära om
hållbarhet?
Vi lever i en kritisk tid där svårigheter och problem av miljömässig, social och ekonomisk karaktär genererar nya frågor om mänsklighetens framtid. Barn lever här och nu med rätt till inflytande och delaktighet i sina pågående liv, med de frågor som berör dem. Förskolan spelar en avgörande roll i att arbeta med barns lärande om och för hållbarhet och barns känsla av tillhörighet, trygghet och framtidstro. Detta innebär att alla som arbetar i förskolan är med och tar ansvar för att bygga ett förhållningssätt som vi i boken benämner Hela förskolan ska med.
I det första kapitlet av boken beskrivs styrdokument som förskolans läroplan, barnkonventionen och FN:s globala mål som styr arbetet om och för hållbarhet. Vi argumenterar för betydelsen av att arbeta med ett sammanhållet, genomtänkt och systematiskt systemtänkande som skapar ett långsiktigt hållbarhetstänk inom verksamheten. Vidare beskrivs olika teoretiska perspektiv för att förstå betydelser av och innebörder i arbetet om och för hållbarhet och vad ett transformativt och transaktivt arbetssätt kan innebära och hur det kan implementeras i förskolans utbildning och undervisning.
Det andra kapitlet i del 1 har fokus på att utveckla barns kunnande om hållbarhet, för hållbarhet i förskolan. Här beskriver vi arbetet för hållbarhet och dess mångfacetterade kunskapsinnehåll. Genom exempel på olika arbetssätt, aktiviteter och innehåll där barns meningsskapande, delaktighet, kreativitet och problemlösningsförmåga är i fokus, hoppas vi inspirera läsaren och sprida den kunskap om arbetet om och för hållbarhet som utvecklades inom programmet Hållbar förskola.
1. Hela förskolan ska med – ett växande
ansvar för
hållbarhet
Utbildning för hållbarhet syftar till att möjliggöra nödvändiga transformationer i samhället. För förskolan handlar det om att genomföra förändringar i utbildning och undervisning som bidrar till ett samhälle där barn och vuxna tillsammans bygger en hållbar nutid och framtid. Det är av avgörande betydelse för denna omställning att arbetet för en hållbar värld startar i förskolan genom att barn lär om hållbarhet, även om det alltid är vuxna som har det yttersta ansvaret för det som sker i samhället. Här återstår mycket att lära, men genom Ifous-programmet Hållbar förskola har vi sett att förskolepersonalen går in i detta arbete med stort engagemang och i den här boken beskriver vi många exempel från programmet på hur förskolorna arbetar för hållbarhet. Bokens första kapitel utvecklar vad som menas med hållbarhet i förskolan och presenterar nationella och internationella styrdokument. Vi visar också vad förskolepersonal tänker om detta förändringsarbete och att en nödvändig utgångspunkt är att hela förskolan är med i arbetet.
16 DEL 1 Vad ska barnen lära om hållbarhet?
Att skapa en hållbar värld
En av de mest centrala uppgifterna för framtiden är att skapa en hållbar värld. Den här boken handlar om förskolebarns lärande om hållbarhet, och utbildning och undervisning för hållbarhet i förskolan. Idag står mänskligheten och allt levande på jorden inför många lokala, globala och synnerligen komplexa hållbarhetsutmaningar – utmaningar som klimatkris, förlust av biologisk mångfald, extrema väderförhållanden, föroreningar, orättvisor i form av ojämställdhet, ojämlikhet, ohälsa samt olika konflikter (Ärlemalm-Hagsér, 2022). Svensk förskola har under lång tid arbetat med frågor kopplade till hållbarhet (Pramling Samuelsson m.fl., 2021; Ärlemalm-Hagsér, 2013). Det är nu dags att fördjupa och bredda detta arbete.
Nationella och globala styrdokument
Hållbarhet, som det framkommer i förskolans läroplan (Skolverket, 2018, fortsättningsvis läroplanen), är både ett övergripande grundläggande värde och ett innehåll som är närvarande i specifika mål.
Det övergripande värdet formuleras som:
Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen. (Skolverket, 2018, s. 5)
Eftersom hållbar utveckling är ett grundläggande värde i läroplanen genomsyrar det målen i kapitel 2. Några av målen har en särskilt tydlig koppling till hållbarhet och nedan citeras utvalda mål från läroplanen:
1. Hela förskolan ska med – ett växande ansvar för hållbarhet 17
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp, samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation. (Skolverket, 2018, s. 12–16)
I läroplanen (s. 5) står det att ”Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling”. I detta sammanhang är det viktigt att slå fast att hållbarhet inte är ett ämne som ska lyftas in, utan det handlar om att ha olika hållbarhetsglasögon på sig och göra hållbarhet till något ständigt pågående i förskolans utbildning och undervisning.
Det som också styr arbetet i utbildning på alla nivåer är FN:s globala mål fram till 2030 för att säkra en utveckling i riktning mot en mer hållbar värld (https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/). Läroplanens uppdrag och mål är direkt knutna till dessa globala mål för hållbarhet (FN, 2015), för människan och för planeten. Målen syftar till att till år 2030 avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen. Kopplat till de 17 globala målen (se figur 1.1) finns 169 delmål och 230 indikatorer som visar hur arbetet ska följas och utvärderas.
Alla 17 mål kan kopplas till förskolans uppdrag, men några är särskilt viktiga, till exempel mål 4 som är God utbildning för alla. Tillgång till utbildning är oerhört viktigt, men utbildning har också en särställning,
18 DEL 1 Vad ska barnen lära om hållbarhet?
Figur 1.1 FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (FN, 2015).1
då utbildning behöver genomsyra arbetet med alla övriga 16 mål. Mål 4 handlar om att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande, med flera viktiga delmål.
Delmål 4.2 innebär att ”Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan” (FN, 2015). Om barn får gå i en förskola av hög kvalitet främjas deras lärande och utveckling, och den fortsatta utbildningen och skolgången underlättas i ett fördjupat och vidareutvecklat kunskapande.
Delmål 4.7 tar upp utbildning för hållbarhet och gäller alla skolformer, det vill säga oavsett barns ålder. Lärande för hållbarhet är en livslång lärprocess som pekar ut väsentliga innehållsområden:
1 The content of this publication has not been approved by the United Nations and does not reflect the views of the United Nations or its officials or Member States.
1. Hela förskolan ska med – ett växande ansvar för hållbarhet 19
4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. (FN, 2015)
I boken beskrivs exempel som på olika sätt tagit sin utgångspunkt i de globala målen. Mål 1 Ingen fattigdom och mål 2 Ingen hunger har blivit mer angelägna för barn i Sverige i takt med att vi ser att barnfattigdomen ökar och att det sitter tiggare utanför affärerna. Mål 3 God hälsa och välbefinnande handlar om vägen till en hållbar livsstil. Området har prioriterats i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2025), där hälsa, rörelse och betydelsen av fysiska aktiviteter i förskolan lagts till på flera ställen.
Andra mål, som mål 14 Hav och marina resurser och mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald, kan kopplas till barns stora intresse för naturen. Förskolans arbete med växter och djur fördjupas genom att lyfta in konsekvenserna av klimatförändringar och miljöförstörelse.
Arbeten kopplade till dessa mål förekommer också i olika grad i de teman eller den tematisering som görs kring olika innehåll i förskolan. Alla mål kan arbetas med i förskolans undervisning. Genom bokens kapitel presenterar vi många exempel på förskolors temaarbeten.
Agenda 2030 – en plan för hållbarhet
Arbetet med de globala målen har samlats i en plan – Agenda 2030. Det är en dagordning om färdriktningen mot dessa mål fram till 2030. Som de globala målen visar kan hållbar utveckling knytas till många olika områden. Lärande för hållbar utveckling tog sin början i miljödimensionen där man kopplade utbildning om djur och natur till de snabba förändringarna som pågår på grund av miljö- och
20 DEL 1 Vad ska barnen lära om hållbarhet?
klimatkrisen. Miljödimensionen kallas därför ibland för den ekologiska dimensionen. Hållbar utveckling handlar också om människan som individ och gruppvarelse och relationen mellan olika människor, vilket beskrivs som en social dimension av hållbarhet. Slutligen handlar hållbarhet om material och resurser, om företagande och pengar, vilket benämns den ekonomiska dimensionen. Hållbarhet handlar om att dessa tre dimensioner integreras och att miljö, samhälle och ekonomi samverkar i riktning mot hållbarhet.
Figur 1.2 De globala målen som en tårta (Stockholm Resilience Centre).2
Figur 1.2 visar ett sätt att illustrera hur de globala målen hänger samman med de tre dimensionerna. Bottnen är grundad i miljödimensionen (här benämnd biosfär) och innehåller mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald, mål 14 Hav och marina resurser, mål 6 Rent vatten och sanitet för alla, samt mål 13 Bekämpa klimatförändringarna. I mellan-
2 ”The SDGs wedding cake”. Illustrationen är producerad av Azote för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Hämtad 2025-04-02 från https://www.stockholm resilience.org/research/research-news/2016-06-14-the-sdgs-wedding-cake.html.
1. Hela förskolan ska med – ett växande ansvar för hållbarhet 21
lagret på tårtan finns den sociala dimensionen (här benämnd samhälle) och där finns de flesta målen: mål 1 Ingen fattigdom, mål 11 Hållbara städer och samhällen, mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen, mål 7 Hållbar energi för alla, mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål
4 God utbildning för alla, mål 5 Jämställdhet samt mål 2 Ingen hunger.
Överst på tårtan balanserar den ekonomiska dimensionen med mål 8
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål 10 Minskad ojämlikhet, samt mål 12
Hållbar konsumtion och produktion. Rosen överst på tårtan är mål 17
Genomförande och globalt partnerskap.
Tårtbilden är vald för att visa hur de olika dimensionerna av hållbar utveckling tillsammans ger en helhet eftersom en tårtbit består av lite från varje lager. Man kan till och med säga att kombinationen av de tre tårtlagren behövs för att ge ett fullgott resultat. På motsvarande sätt är det integrationen av de tre dimensionerna som kan leda till hållbarhet.
I förskolan är det vanligt att man får idén till ett tema i en dimension, till exempel tänker man kanske först på miljödimensionen då ett barn berättar att hen sett en överkörd igelkott. Men genast när man fördjupar sig i igelkotten framträder trafiken, bilarna och hastigheten de kör i, och därmed kommer ekonomiska frågor, liksom sociala frågor eftersom det är människor som kör bilarna och använder vägarna. Ett temainriktat arbetssätt öppnar för en förflyttning mellan dimensionerna och de olika globala målen och olika perspektiv kan integreras i förskolans utbildning.
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen (FN, 1989), är ett annat globalt styrdokument som används i förskolans demokratifostran. De värden och rättigheter som slås fast i barnkonventionen utgör också underlag för utbildning och undervisning om hållbarhet, särskilt inom den sociala dimensionen (läs mer om barnkonventionen i kapitel 3 Barns rätt till delaktighet och aktörskap i sitt lärande).
22 DEL 1 Vad ska barnen lära om hållbarhet?
Bildförteckning
47 Sue Elliott
52 Johanna Ericsson
99 Ingrid Pramling Samuelsson
128 Bromma stadsdelsförvaltning
136 Christina Widström/Svenska OMEP
141 Ingrid Pramling Samuelsson
160 Eva Ärleman Hagsér
162 edChild/Svenska OMEP
Övriga bilder är tagna inom programmet Hållbar förskola och inlämnade med tillstånd från deltagande förskolor.
182 Bildförteckning
Illustrationsförteckning
18 FN
21 Azote för Stockholm Resilience Centre
32 Anna-Karin Engberg/Svenska OMEP
37 Anna Hild Design
54 Anna Hild Design
88 Anna-Karin Engberg/Svenska OMEP
133 Maria Lyberg/Svenska OMEP
135 Maria Lyberg/Svenska OMEP
148 Anna Hild Design
Illustrationsförteckning
ISBN 978-91-47-15723-5
© 2025 Ingrid Engdahl, Ingrid Pramling Samuelsson och Eva Ärlemalm-Hagsér och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Helena Hammarqvist
Redaktör: Magdalena Tellenbach
Grafisk form inlaga och omslag samt sättning: Anna Hild Design
Illustrationer: Anna Hild Design
Projektledare: Magnus Winkler
Produktion: Lars Wallin
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: Graphycems, Spanien, 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.
BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Den här boken ger förskolans personal kunskap och inspiration att komma i gång med eller vidareutveckla utbildning och undervisning för hållbarhet. Författarna visar hur personalen kan stödja barns nyfikenhet och fördjupa förståelse för hållbarhet, även i mötet med stora frågor och dilemman. Med ett lyhört och medskapande förhållningssätt kan personalen både bekräfta och utmana barnens tankar, vilket stärker deras handlingskompetens inför en föränderlig värld.
Barns lärande om hållbarhet består av tre delar. Första delen tar upp olika sätt att förstå och närma sig hållbar utveckling.
Andra delen fokuserar på kommunikation och barns lärande och deras rätt till delaktighet och inflytande, samt på personalens kunskap och kommunikation för att förstå barnens perspektiv. Tredje delen behandlar hållbart ledarskap och rektorns betydelse, inklusive alla aspekter av en hållbar förskola.
Boken riktar sig i första hand till förskolans personal men förskollärarstudenter har också god behållning av att läsa den. Den bygger på insikter från ett forsknings- och utvecklingsprogram, Hållbar förskola, som letts av Ifous.
Ingrid Engdahl, docent och Svenska OMEP, Ingrid Pramling Samuelsson, professor vid Göteborgs universitet, och Eva Ärlemalm-Hagsér, professor vid Mälardalens universitet, har lång och gedigen erfarenhet som forskare och författare kopplat till förskolans förutsättningar och undervisning, både nationellt och internationellt.