Kemi 7
Folke Nettelblad
Karin Nettelblad
ISBN 978-91-47-15621-4
© 2024 Folke Nettelblad, Karin Nettelblad och Liber AB
PROJEKTLEDARE Stina Sturesson, Theres Lagerlöf, Stefanie Holmsved Thott och Sara Ramsfeldt/MeningsUtbytet AB
REDAKTÖR Mattias Ljung
FORMGIVARE Cecilia Frank/Frank Etc. AB , Lotta Rennéus
BILDREDAKTÖR Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder
OMSLAG Cecilia Frank
PRODUKTIONSSPECIALIST Eva Runeberg Påhlman
RÅDGIVARE OCH SPRÅKLIG GRANSKNING Karin Forsell, Begripsam
Första upplagan
1
Repro: Integra Software Services
Tryck: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.s
Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se
kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Välkommen till Liber Spektrum Kemi 7
Den femte upplagan av Spektrum Kemi möter det centrala innehållet i Lgr22 med uppdaterat stoff och nya kapitel. De tre långsiktiga målen är i fokus i det inledande kapitlet, och återkommer i olika inslag i hela Spektrum Kemi.
I KAPITELINGRESSERNA lyfts de tre långsiktiga målen fram med bilder och frågor, målbeskrivningar samt ett urval av begrepp. Ett nytt inslag i avsnitten är FRÅGOR TILL TEXTEN, nertill på varje sida. De hjälper läsaren att snabbt repetera viktigt innehåll, och ger en paus i läsandet. FÖRDJUPNINGSRUTOR förstärker kemins mångsidighet. TESTA DIG SJÄLV erbjuder begreppsträning och uppgifter som ger träning på innehållet, informationssökning och faktagranskning samt mer utmanande uppgifter. PERSPEKTIVEN lockar till diskussion och ställningstaganden. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att utveckla ett kritiskt tänkande. Varje kapitel avslutas med en SAMMANFATTNING följd av FINALEN med uppgifter som förankrar kunskaperna och ger träning inför de nationella proven.
I Spektrum Kemi låter vi kemin bli ”den centrala vetenskapen”. Redan i det inledande kapitel 1 visar vi hur en värld utan kemi skulle bli en stoppad, död värld. På det sättet blir det lättare att förstå att kunskaper i kemi behövs för att beskriva och förklara samband i naturen, samhället och människokroppen.
Kapitel 2–6 (åk 7–8) ger de begrepp och förklaringsmodeller som krävs för att beskriva och förklara kemiska samband. I kapitel 7–9 (åk 8–9) djupdyker vi sedan i kemin i människokroppen, naturen och samhället. Vi visar problemen som vi människor och vår planet ställs inför, men vi visar också hur nytänkande forskare och företag ger snillrika lösningar. Det avslutande kapitel 10 ger en fördjupning inom bland annat materialutveckling och kemiska beräkningar.
Spektrum Kemi är resultatet av ett nära samarbete mellan författarna Folke och Karin Nettelblad. Folke är medicinare och kemist, och Karin är kemist och språkvetare. De har skapat alla kapitel tillsammans, under intensiva, men givande, diskussioner om innehåll och förklaringsmodeller.
Liber Spektrum Kemi finns även som heldigitalt läromedel.
1 Informationssökning
. Utmaningar
Innehåll
1.1 Utan kemi stannar världen ............. 8
1.2 Kemi undersöker världen ............. 11
1.3 Kemikunskaper ger argument 14
PERSPEKTIV Vad tycker du om laborationer?
2.1 Materia, ämnen och analyser 22
2.2 Atomer – naturens egna byggstenar 25
2.3 Molekyler är grupper av atomer 29
2.4 Grundämnen och kemiska föreningar 32
2.5 Kemiska reaktioner .
. 36
2.6 Kemiska formler ..................... 39
2.7 Joner och jonföreningar .............. 41
2.8 Det mesta du ser är blandningar 47
3.1 Perioder, grupper och elektronskal .... 68 3.2 Tre av grupperna i systemet .......... 71
3.3 Molekylbindning 76
3.4 Jonbindning och metallbindning 79
3.5 Neutroner och isotoper 84 PERSPEKTIV Konspirationsteorin:
pH och neutralisation
Buffertar dämpar pH-förändringar
Salter
Utan kemin i kroppen skulle Armand Duplantis aldrig
hoppa så högt.
Om vi inte visste hur atomerna fungerar, skulle vi inte förstå hur viktigt det är att återvinna material. 1
Vad är kemi?
Den centrala vetenskapen
Visste du att kemi är livsviktig? Din kropp är helt byggd av kemiska ämnen, och utan kemiska reaktioner skulle du inte kunna leva. Och kemin spelar stor roll för allting omkring oss: mat och hälsa, natur och miljö, alla våra prylar. Det är därför det är så bra att veta en del om kemi. Det kan hjälpa oss att sköta om hälsa och miljö. Och det hjälper oss också att upptäcka om någon försöker lura oss med helt felaktiga påståenden.
kunna
Fridays for future lyfter klimatproblemet. Men för att lösa det behövs det skickliga kemiforskare.
HÄR FÅR DU LÄRA DIG
• beskriva hur stor betydelse kemin har för hela vår värld
• förklara vad ämnet kemi handlar om
• beskriva och använda det naturvetenskapliga arbetssättet
• använda och granska argument och tillämpa källkritik för kemifrågor inom till exempel miljö och hälsa
NÅGRA VIKTIGA BEGREPP
forskare systematiska undersökningar upprepbarhet labbrapport argument saklig osaklig källkritik omvänd bildsökning Vilka begrepp känner du igen?
1.1
Utan kemi stannar världen
Tänk dig att elaka utomjordingar har hittat på ett nytt vapen. De har en teknik för att stänga av alla kemiska reaktioner på jorden. Vad händer när de gör det?
Vad kan utomjordingarna ställa till med?
PÅMINNELSE
En kemisk reaktion är när ämnen förvandlas till nya ämnen.
En stoppad värld
Om alla kemiska reaktioner stängs av på jorden –vad händer då? Det korta svaret är att nästan allting slutar att fungera. Här kommer några exempel: I mobiler, surfplattor och elbilar behövs det kemiska reaktioner i batterierna. Utan dem lägger mobilerna, plattorna och bilarna av. Bilar och bussar som drivs av bensin eller diesel stannar genast, för när bränslena förbränns i motorerna är det kemiska reaktioner. Och det skulle bli helt omöjligt att laga mat och baka, eftersom det också är kemiska reaktioner.
Vad menas med livscykelanalys? Varför behöver kroppen vitaminer? Hur fungerar batterier?
En död värld
En stoppad värld skulle vi kanske ändå kunna klara av på något sätt. Vi människor är bra på att hitta lösningar i svåra situationer. Men om kemin slutar att fungera, skulle vi aldrig få möjlighet att försöka. För en värld utan kemiska reaktioner är en död värld!
Ingenting kan leva utan kemiska reaktioner. Allt som händer i människors och djurs kroppar, i växter, i svampar och i bakterier är kemi. Om de kemiska reaktionerna stoppas, så stoppas också livet.
Men du behöver inte vara orolig. Det går inte att stoppa de kemiska reaktionerna. Vi ville bara visa hur väldigt viktig kemin är för oss alla.
Kemin i centrum
Kemi är en vetenskap. Man brukar till och med säga att kemin är den centrala vetenskapen. Anledningen är att all annan NO behöver kemin som en grund.
Hur kan Ipren ta bort huvudvärk?
Hur kan vi göra nytt tyg av slitna jeans?
Miljövetenskap Materialvetenskap Jordbruksvetenskap
Medicin/ hälsa
Central kan betyda viktig också. När vi beskrev vad som skulle hända om någon stoppade de kemiska reaktionerna, märkte du själv hur väldigt viktig kemin är.
Vad är höghöjdseffekt?
Här ser du några av alla molekyler som bygger upp din kropp.
Går det att bygga en hiss som går ända ut i rymden?
Vad är
Hybrit och varför är det så bra? Behöver man proteintillskott om man tränar?
Kemin förklarar och ger svar på frågor
Det finns ytterligare en anledning att kalla kemin för den centrala vetenskapen. Kemin förklarar väldigt mycket av världen omkring oss. Och den ger oss svar på många viktiga och spännande frågor, bland annat inom de här områdena:
• mat, kropp och hälsa
• läkemedel och gifter
• miljöproblem och klimatförändring
• nya spännande material
I bubblorna i det här avsnittet ser du exempel på några kemifrågor som du hittar svar på här i Spektrum Kemi.
Varför rostar en cykel fortare i Göteborg än i Östersund?
Forskare gör kemin ännu bättre
Kemin är en vetenskap. Det betyder att den beskriver hur världen fungerar. Men det betyder också att det finns människor som jobbar med kemi. De kallas för forskare, och de använder kemi för att förklara varför världen fungerar som den gör.
Det finns också forskare som använder kemi för att utveckla nya ämnen. Det kan till exempel handla om nya material. Ibland behövs det nya material därför att de gamla är farliga för miljön. Och ibland behövs det nya material därför att de fungerar bättre än de gamla materialen.
Men det gemensamma för all forskning är att forskarna använder naturvetenskapligt arbetssätt och gör systematiska undersökningar. Häng med i nästa avsnitt, så får du veta mer.
Forskare gör experiment för att upptäcka nya saker.
kemi undersöker världen
Kemiforskare vill ta reda på exakt hur världen fungerar. Då måste de använda reglerna för det naturvetenskapliga arbetssättet. Men tror du att det går att använda de reglerna för vardagssaker också?
Systematiska undersökningar
När du labbar i skolan arbetar du faktiskt på samma sätt som forskarna. Du använder naturvetenskapligt arbetssätt och gör systematiska undersökningar. När man gör en systematisk undersökning, ska man:
• FORMULERA FRÅGOR OCH HYPOTES: Vilka frågor ska undersökningen ge svar på? Vad tror du att resultatet blir?
• PLANERA: Hur ska undersökningen genomföras? Vilken utrustning behövs?
• GENOMFÖRA: Följ planeringen och observera resultatet.
• DRA SLUTSATSER: Jämför resultatet med frågorna och hypotesen som du formulerade i början.
• UTVÄRDERA: Vad kan göra undersökningen bättre?
• DOKUMENTERA: Beskriv stegen i undersökningen.
Forskare på universitet och företag använder systematiska undersökningar för att få fram ny kunskap. Då är det viktigt att de gör om experimenten flera gånger, och att de får samma resultat. Det kallas för upprepbarhet. Upprepbarhet visar att det går att lita på resultaten.
En hypotes är en gissning vilket resultat man kommer att få i en undersökning.
Du får också göra experiment på kemilaborationerna.
PÅMINNELSE
Labbrapporter
När du har gjort en systematisk undersökning måste du skriva en labbrapport. Den ska visa:
• hur du har tänkt
• vad du har gjort
• vilka resultat du har fått
De här delarna brukar finnas med i en labbrapport:
SYFTE
Vad ville du ta reda på med undersökningen?
HYPOTES Vad trodde du att resultatet skulle bli?
MATERIEL Vilka saker behövdes för undersökningen?
METOD Hur gjorde du undersökningen?
RESULTAT Vad visade undersökningen?
SLUTSATSER Stämde hypotesen? Vad är svaren på frågorna i del 1 (”Syfte”)?
FÖRBÄTTRINGAR
Hur kan metoden förbättras?
Systematiska undersökningar utanför labbsalen
Man kan göra systematiska undersökningar utan att hålla på med laborationer. Vi ska berätta om en sådan undersökning.
Ture går i sjuan och har fått i läxa att hitta en vardagssituation som det går att göra en systematisk undersökning av. Helst ska undersökningen handla om kemi.
Läs Tures labbrapport så får du veta vad han gjorde.
Vilken container ???
Metall eller plast? Ture
Syfte Någon hade slängt en burk på marken på återvinningsstationen. Jag ville ta reda på vilket material den var gjord av så att jag skulle kunna lägga den i rätt container.
Hypotes Min hypotes var att materialet i den okända förpackningen var metall, och inte plast.
Materiel
• förpackningen av okänt material
• en kontrollförpackning av plast med ungefär samma storlek och form
• en kontrollförpackning av metall med ungefär samma storlek och form
• en fungerande våg som någon hade lämnat under batteriholken
• kaffe som pappa köpte på macken i en termosmugg men som han inte tyckte smakade bra
Metod Jag undersökte de här båda egenskaperna:
• Om man har en sak av metall och en sak av plast som har ungefär samma storlek och form, så är metallsaken klart tyngre än plastsaken. Jag använde vågen som jag hittade för att väga den okända förpackningen och de båda kontrollförpackningarna.
• Metall leder värme bra, men det gör inte plast. Jag hällde lite av pappas kaffe i den okända förpackningen och kände efter med handen om utsidan blev varm. Sedan gjorde jag likadant med kontrollförpackningen av plast. Jag gjorde experimentet totalt fyra gånger. Pappa fick känna efter två gånger, och jag kände efter två gånger.
Resultat • Vägning: Kontrollförpackningen av plast vägde 15 g, kontrollförpackningen av metall vägde 45 g och den okända förpackningen vägde 48 g.
• Värmeledning: Blev förpackningen varmare på utsidan av varmt kaffe inne i den?
Försök 1: Pappa
Försök 1: Ture
Försök 2: Pappa
Försök 2: Ture
Förpackningen av okänt material Ja Ja Ja Ja
Kontrollförpackningen av plast Nej Nej Nej Nej
Slutsatser Undersökningen visade att min hypotes stämmer. Förpackningen är av metall.
Förbättringar Det hade varit bättre om det inte hade varit samma personer som hällde kaffet i förpackningarna och sedan kände efter om de blev varma på utsidan. Nu kan vi ha påverkats av att vi visste vilken förpackning som var av metall, så att vi tyckte att den blev varmare.
kemikunskaper ger argument
Händer det att du och dina kompisar tycker olika? Och kanske börjar diskutera vem som har rätt? Det kan ni få göra i kemin också. I alla kapitel utom det sista hittar du ett uppslag som heter Perspektiv. Där får du ta ställning, argumentera och vara källkritisk. Här ska vi ge lite tips på hur du kan tänka när du jobbar med Perspektiven.
Vad menas med argument?
När man argumenterar, berättar man vilka argument man har. Det betyder att man förklarar varför man tycker att något är bra eller dåligt.
I en debatt kan någon säga ”socker är dåligt” utan att använda något argument för att motivera varför det är dåligt. Men om hen säger ”socker är dåligt, för man kan bli sjuk av det”, så har hen gett ett argument.
Sakligt eller osakligt?
När man argumenterar kan man välja mellan två strategier. Den första strategin är att vara saklig. Då baserar man sin argumentation på fakta.
Den andra strategin är osaklig argumentation. Då använder man ord som är laddade med känslor men inte baserade på fakta. Ibland kan man till och med ljuga medvetet.
I verkligheten innehåller en argumentation ofta lite av båda strategierna. Vissa delar är sakliga och faktabaserade, men i andra delar finns det känslor och kanske lögner.
Ett exempel på osaklig argumentation
Hur märker man att en argumentation är osaklig? Här är några saker att hålla utkik efter:
• Finns det känsloladdade ord? Några exempel på känsloladdade ord är ”hemskt”, ”kul”, ”jättebra”, ”meningslöst” och ”självklart”. Det viktiga är att de känsloladdade orden bara säger vad någon tycker.
De säger aldrig något som kan bevisas med naturvetenskapligt arbetssätt.
• Är argumenten baserade på fakta? Om den som argumenterar säger saker som inte är bevisade eller som är svåra att bevisa, så är argumenten inte baserade på fakta. Tänk dig att en politiker säger att hens politik gör att alla högstadieelever får högre betyg. Det är svårt att bevisa att det är politiken som har betydelse i det fallet.
• Hur hanterar personen fakta som går att bevisa? Använder hen dem korrekt?
Det skulle till exempel kunna vara en person som säger att klimatkrisen är ett påhitt. Hen säger att mer koldioxid i atmosfären inte alls höjer temperaturen. Istället gör koldioxiden bara att fotosyntesen blir ännu bättre. Men då använder hen inte korrekta fakta. Det går faktiskt att bevisa att den ökade koldioxidhalten i atmosfären ger en temperaturhöjning på jorden. Det här visar att det är viktigt att ha kunskaper i kemi och annan NO. Om man har det, kan man visa att någon annans argument är dåliga. Och man kan själv använda riktigt bra argument.
Vem har bäst argument?
Aaceton 49 alabaster 118 alkalimetall 73, 74–75 alkohol, destillation 55 aluminium, skyddande hinna 124 aluminiumoxid 124 ammoniak 102–103 och salmiak 119 som råvara 103 ammoniumjon 43, 102, 119 ammoniumklorid 44, 119 analys 23 genom fällning 120 med lågfärg 120 argon 71 argument 14 argumentation osaklig 14, 15 saklig 14, 15 astat 73 atomens delar 27 atomer 25 delar 27 storlek 26 atomkärna 27 atomnummer 27 atomslag 25 i kroppen 25, 26 i universum 26 och grundämne 35 vad bestämmer 27 attrahera 27
Bbarium, lågfärg 120 baser 101–105, 102 ammoniak 102, 103 frätande 103 i rengöringsmedel 101 koncentrerade och utspädda 102 korresponderande 113 natriumhydroxid 103 och hydroxidjoner 102 och vätejoner 102, 105 propplösare 104 starka 103 svaga 102 berggrund och försurning 112
bildsökning 16 bindningar 76–83 jonbindning 79–82 metallbindning 82, 83 molekylbindning 30, 76–78, 77 blandningar 47–56 emulsion 48 lösning 49 och kemisk förening 37 olja och vatten 48 sand och vatten 48 separationsmetoder 51–56 uppslamning 48 blodstensmalm 123 brom 73
bränd gips 118
BTB 107 buffertar 110, 111 i blodet 110 i naturen 112 buffrande berggrund 112
C cancer
behandling med isotoper 85 orsakad av strålning 84 centrala vetenskapen 9 centrifug 52–53 centrifugering 52–53 citronsyra 31, 97 och citratjon 113
Dde Laval, Gustaf 53 dekantering 52 deoxiribonukleinsyra 97 destillation 54, 55 alkohol 55 råolja 55 starksprit 55 destillerat vatten 54 deuterium 84 DNA 97 Döda havet 116
E egenskap 23 elektrisk laddning 27 elektroner 27
laddning 27 lämna bort och ta upp 41 elektronhav, i metaller 82 elektronpar 77 elektronparbindning 77 elektronskal 69 emulsion 48 energi 23 i fotosyntesen 37 enkla joner 43 explosion, knallgas 36
FFalu rödfärg 122, 123 fenolftalein 107 fetter, som blir tvål 104 filtrering 52 filtrerpapper 52 fingerborgsblommor, hjärtmedicin från 56 fluor 73 i tandkräm 73 fluoridjon 73 formelenhet 45 forskare 10 fosforsyra 97 fotosyntesen 37 frätande 96 fyrverkerier 120 fysikaliska omvandlingar 38 fällning 120 färgpenna, kromatografi 55 försurning och kalkning 108
G
gifter halogener 73 kaliumcyanid 23 klorgas 42, 73 gips 118 bränd 118 figurer 118 gjutning 118 obränd 118 gjutning, av gips 118 grekiska ord hematit 123 magnetit 123 grundämne 32–34 kemiskt tecken 33
metaller och icke-metaller 33 och atomslag 35 grupp 69 grädde, separation 53 guldring, trasig 99
H
halogen 73, 74 havsförsurning 108 helium 71 hematit 123 hjärtmedicin, från fingerborgsblommor 56 hydroxidjon 43, 102 hypotes 11, 12
I
icke-metaller 33 joner av 80 indikatorer 106, 107 isotoper 84, 85 i reaktioner 84 radioaktiv 84
J jod 73 jodid, brist på 117 jonbindning 79–82 joner 41–46, 79, 80 av olika atomslag 80 egenskaper 42 enkla 43 kemiskt tecken 42 namn 42 sammansatta 43 jonföreningar 43–45, 80–82, 114–124 i vattenlösning 82 jonkristall 43, 45, 81 järn och syra 99 som brinner 123 järnjon 46 järnmalm 123 järnoxid 46, 123
K
kalcium, lågfärg 120 kalciumjon 45 kalciumkarbonat 120 kalciumklorid 45 kalciumsulfat 118 kalisalpeter 115
kalium 74, 75 lågfärg 120
kaliumdikromat 115
kaliumjodid, i koksalt 117 kaliumpermanganat 115 kalkning av sjöar 108 kalksten 108, 120 kalottmodell 30 karbonat 115 kaustiksoda 103 kemi
den centrala vetenskapen 9 eget språk 22 kinesiskt ord 36 kemihistoria Mendelejev 68 periodiska systemet 68 kemins språk 22 kemisk förening 34 och blandning 37 kemiska reaktioner 36, 37 och fysikalisk omvandling 38 stoppad 8 kemiskt tecken 33 kemiskt ämne 23 kinesiskt ord för kemi 36 klor 73 bakteriedödande 73 i simbassänger 73 som vapen 73 kloridjoner 42 kontrollknep 120 Klorin 74 knallgas 36 koksalt 44, 114, 116, 117 från havet 116 i kroppen 116, 117 jonkristall 81 med jodid 117 med kaliumjoner 117 och blodtryck 117 som handelsvara 116 som råvara 116 stensalt 116 utvinning 116 koldioxid och havsförsurning 108 och kolsyra 97 kolsyra 97
salter av 115 konspirationsteori 86 koppar, lågfärg 120
kopparacetylid 83 kopparsulfat 115 korresponderande bas 113 korund 124 kristallvatten 118 krita 120 kromatografi 55 krypton 71 kungsvatten 99 källkritik 16
L
labbrapport 12 om återvinning 13 lackmus 106 lackmuspapper 106 lacknafta 49 laddning, elektrisk 27 latinska ord, grundämnesnamn 33
Laval, Gustaf de 53 lika löser lika 50 litium 74, 75 lågfärg 120 litiumatom 27, 41 litiumjon 41 läsk 97 löslighet och värme 49, 51 lösning 49 av gas 50 av vätska 50 mättad 49 omättad 49 lösningsmedel 49
M
magnesiumoxid 122 magnetit 123 marmor 120 materia 23 oförstörbarhet 37 materiel 12 matspjälkning, och saltsyra 98 Mendelejev, Dimitrij 68 metallbindning 82, 83 metaller i molekylföreningar 83 joner av 80 skyddande hinna 124 metallhydroxider 114 metalljoner, lågfärg 120 metalloxider 122–124 metod 12 miljöproblem försurning 108, 112
havsförsurning 108 surt regn 112 mineralsalt 117 mjölksyra 97 salter av 115 molekylbindning 30, 76, 77, 108 i vattenmolekyl 77 och jonglörer 76 molekyler 29 antal atomer 29 molekylformel 39 molekylförening 45 molekylmodell 30 mättad lösning 49 N
natrium 74, 75 lågfärg 120 natriumbensoat 44 natriumfluorid 74 natriumhydroxid 103, 104 natriumjon 42 natriumklorid 44, 114 naturvetenskapligt arbetssätt 11 negativ laddning 27 neon 71 neutral 27, 105 neutralisation 108, 114 till koksalt 114 till salmiak 119 neutroner 27, 84 nitrat 115 nitrit 115 Nobelpristagare Becquerel 85 Curie 85 nukleinsyror 97
O
obränd gips 118 oladdad 27 omättad lösning 49 opolär 50 organiska lösningsmedel 49 osaklig argumentation 14, 15 oxider 122 byggnad 122 oxidjon 43, 46 oädla metaller 99
P
papperskromatografi 55 period 69
periodiska systemet 34, 68–75 grupper 69 perioder 69
pH-mätare 107
pH-papper 107 pH-värde 106–108 basiskt 106 i blodet 110, 111 neutralt 106 surt 106 under noll 106 pinn-kulmodell 30 polär 50 positiv laddning 27 propplösare 104 proton 27 laddning 27
R radioaktivitet 84, 85 reaktionsformel 40 relikt havsvatten 126 rengöringsmedel, baser i 101 repellera 27 resultat 12 rost 46 rubin 124 råolja, destillation 55 rödfärg 122, 123
S
safir 124 saklig argumentation 14, 15 salmiak 44, 119 salpetersyra 98 salter av 115 salpetersyrlighet 115 salter 114–120 färger 115 gips 118 kalciumkarbonat 120 koksalt 117 lågfärg 120 löslighet 120 namn 115 salmiak 119 svårlösliga 120 tabell 115
saltlakrits 43, 44, 119 saltning av vägar 117 saltsyra 98 och salmiak 119 salter av 115 sammansatt jon 43 separation 51
separationsmetoder 51–56 centrifugering 52, 53 dekantering 52 destillation 54, 55 filtrering 52 för färgpenna 55 grädde och mjölk 53 kromatografi 55 lösningar 55 separator 53 separera 51 silverklorid 120 skyddsgas 72 sköldkörteln 117 slutsatser 12 starka baser 103 starka syror 98 användning 98 starksprit 55 stensalt 116
strontium, lågfärg 120 sulfat 115 svaga syror 96, 97 svartmalm 123 svavelsyra 98 salter av 115 syfte 12 Syrien 73 syror 94–99 frätande 96 i kroppen 97 koncentrerade och utspädda 95 kungsvatten 99 och vätejoner 94 som blir baser 113 som löser metaller 99 starka 96, 98 svaga 96, 97 systematisk undersökning 11
Ttallium, lågfärg 120 tandemalj 73 tandkräm 73, 74 tenness 73 thinner 49 tritium 84 tvål, tillverkning 104
U
uppslamning 48 utomjordingar 8
V
valenselektron 70 i metallbindning 82 valensskal 70 vatten
destillerat 54 som lösningsmedel 49 vattenmolekyl 29
bindningar i 77 väte, isotoper 84 vätejoner 94
X
xenon 71
Z zink, lågfärg 120
Å
återvinning, labbrapport 13
Ä
ädelgas 71–73
ädelgasstruktur 78
ädelstenar 124
ämne 23
äppelsyra 97
ättiksyra 97
Bildförteckning
OMSLAGSBILD
oxygen/Moment/Getty Images
ILLUSTRATIONER
Typoform, alla utom: MicroOne/Shutterstock 8:1
Emily frost/Shutterstock 98:1
Anders Nyberg 39, 123
FOTOGRAFIER
6:1 Abrice Coffribi/AFP/TT
7 Jonathan Nackstrand/AFP/ TT
10 Hinterhaus Productions/ Getty Images
11 Anders Good/TT
15 Susanne Walström/Johnér
16:4 martin-dm/Getty Images
16:5 mikkelwilliam/Getty Images
16:6 Paul Bradbury/Getty Images
17:2 Portra/Getty Images
20 Aurélien Brusini/hemis.fr/TT
21:1 Lieselotte Van Der Meijs/ Johnér
21:2 Ulf Huett Nilsson/Johnér
22 Lourdes Balduque/Getty Images
25 Dr Mitsuo Ohtsuki/Science Photo Library/TT
26:2 © LEGO
28 Mike Hill/Getty Images
29 Grant Ordelheide/Getty Images
31 Michael Jönsson/Johnér
32 Peter Cade/Ascent Xmedia/ Getty Images
33:1 Martyn F. Chillmaid/Science Photo Library/TT
33:2 Maskot Bildbyrå AB/Johnér
33:3 Awrence Lawry/Science Photo Library/TT
36 European Space Agency/ CNES/Arianespace-CSG, A Vergnaud/Science Photo Library/TT
41 Siqui Sanchez/Getty Images
42 francesco gisolfi/Getty Images
44 Tony McConnell/Science Photo Library/TT
47 Hans Berggren/Johnér
48 Plattform/Johnér
50 Jonathan Knowles/Getty Images
52 KTSDESIGN/Science Photo Library/Getty Images
53:1 Nordiska museet
53:2 Annika af Klercker/SvD/TT
55 Sroon Phukeed/Getty Images
56 Maximilian Stock Ltd/ Science Photo Library/TT
57:2 Visoot Uthairam/Getty Images
58 Ulf Huett Nilsson/Johnér
59:1 Jeppe Wikström/Johnér
59:2 Elena Elisseeva/Mostphotos
59:3 Anna Koldunova/ Mostphotos
66 Emilija Randjelovic/iStockphoto
67:1 Catherine MacBride/Getty Images
67:3 emyerson/iStockphoto
68 Heritage Images /Hulton Archive/Getty Images
71 Stefan Isaksson/Johnér
73 Stefan Isaksson/Johnér
74 Charles D. Winters/Science Photo Library/TT
75 Martyn F. Chillmaid/Science Photo Library/TT
79:1 Elliot Elliot/Johnér
79:2 Michael Jönsson/Johnér
79:3 Lisa Björner/Johnér
81 Power and Syred/Science Photo Library/TT
85 Universal Images Group/ Getty Images
86 Scott Barbour/EPA/TT
87 Anadolu Agency /Getty Images
92:2 Heide Benser/Getty Images
93 Izumi T/Getty Images
94 Ulf Huett Nilsson/Johnér
96 Karolinska Institutet
99 K-A Larsson
101 Erik G Svensson
107:1 Laszlo Podor/Getty Images
107:3 Science Photo Library/TT
109 Ola Jennersten/N/TT
110 Michael Erhardsson/ Mostphotos
112 Arterra/Getty Images
115 K-A Larsson
117 Johan Nilsson/TT
118:1 Dorling Kindersley/UIG/ Bridgeman Images/TT
118:2 Ralf Turander/Johnér
119:1 Science Photo Library/TT
119:2 Pär Eliasson
120:1 K-A Larsson
120:2 Tetra Images/Getty Images
122 Björn Dahlgren/Johnér
123 Libers arkiv
124:1 benedek/Getty Images
124:2 SunChan/Getty Images
126 Boy_Anupong/Getty Images
127 Anna Roström/Johnér
Övriga fotografier: Shutterstock
LIBER SPEKTRUM KEMI ingår i en serie naturvetenskapliga läromedel för grundskolans årskurs 7–9. I serien finns även Liber Spektrum Biologi, Liber Spektrum Fysik och Spektrum Teknik.
I den femte upplagan hittar du:
• Centralt innehåll i linje med Lgr22
• Ett inledande kapitel som beskriver kemi utifrån de tre långsiktiga målen
• Kapitelingresser med målbeskrivningar, bilder med frågor och ett urval av begrepp
• Frågor till texten på varje sida, som stöd för läsaren
• Testa dig själv-uppgifter med begrepps- och sökträning samt utmaningar
• Perspektiv som uppmuntrar till att ta ställning och att granska information
• Fördjupningsrutor
• Sammanfattningar till varje kapitel
• Finaler som förstärker kunskaperna och ger träning inför de nationella proven
Till varje ämne finns en digital lärarhandledning. Läromedlet finns också som en heldigital produkt.
Liber Spektrum Biologi, Kemi och Fysik tar vid efter Spektrum NO 4–6, som är uppbyggd efter samma struktur.