FÖR EN BÄTTRE FRAMTID
Skolan som arena för ungas psykiska hälsa
FÖR EN BÄTTRE FRAMTID
Skolan som arena för ungas psykiska hälsa
LIBER
Hur kan boken användas? 4
Författare 6
1 2 3 4 5
6
7
8 9
10
Kunskap ger förutsättningar att förändra 9
Ungas röster 23
Skolan som arena för psykisk hälsa 43
Hjärnan – drivkrafter och lärande 65
Att vara människa och hantera livets upp- och nergångar 91
Känsloskola 123
Relationer och bemötande 139
Se, våga fråga och agera 157
Digitala medier och effekter på psykisk hälsa 181
Tillsammans för en bättre framtid 205
Register 211
Appendix 212
Hur kan boken användas?
Varje dag i högstadie- och gymnasieskolor runt om i Sverige går hundratusentals elever till skolan för att få sin utbildning, träffa klasskamrater och träna på färdigheter som behövs i livet. Du som arbetar i skolan möter dagligen dessa elever, var och en med sina unika livserfarenheter och förutsättningar. För de flesta unga personer är tonåren en väldigt intensiv period i livet, som de dessutom ska gå igenom i en alltmer komplex verklighet, präglad av höga krav på prestation, sociala jämförelser och en osäker framtid. I denna kontext har skolan blivit en mycket viktig arena för att främja psykisk hälsa. Skolan som organisation behöver därför skapa bra förutsättningar för både personal och elever. Du som arbetar i skolan behöver vara rustad för möten med elever som genomgår livets upp- och nergångar.
I den här boken har vi samlat kunskap som är viktig för alla vuxna som arbetar i skolan. Vi vill lyfta skolpersonalens, och inte minst lärarnas, förmåga och kompetens att arbeta med psykisk hälsa. Vi vet att arbetet inom skolans värld är komplext, med många olika aspekter att ta hänsyn till. Boken kan ses som en introduktion till ämnet psykisk hälsa utifrån olika perspektiv. Varje kapitel ger också förslag på vidare läsning för att lära mer. Även om boken går utmärkt att läsa på egen hand är den utformad för att användas som en gemensam fortbildning. Ett förslag är att arbeta med kollegialt lärande där deltagarna förbereder sig genom att läsa ett kapitel inför en träff med hela arbetsplatsen eller arbetslaget. Ett mer detaljerat förslag på arbetssätt finns i appendix. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor. Med dessa kan ni forma ert lärande efter de behov som ni ser. Ni kanske behöver synliggöra det som redan görs, få ett gemensamt språk om grundläggande begrepp eller fördjupa er i konkreta verktyg.
Vår förhoppning är att ni med hjälp av boken kan stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på er skola. Några av kapitlen ger förslag på övningar som ni kan göra tillsammans med eleverna. Det finns underlag att ladda ner på liber.se (sök på bokens titel).
Vi är övertygade om att ni genom era kollegiala diskussioner kommer att få idéer på hur ni kan arbeta vidare, känna engagemang och kanske upptäcka hinder och motstånd för att genomföra idéerna. Precis som i livet självt möts man ofta av upp- och nergångar i förändringsprojekt. Det vi vill förmedla är att arbetet med psykisk hälsa är långsiktigt och systematiskt, och tillsammans kan en hel del göras med ett gemensamt mål och förhållningssätt.
Vi vill rikta ett stort tack till alla författare som har bidragit till den här boken. Ni kan läsa mer om vilka det är på nästa uppslag.
Författare
Alexandra Björnsson är personalvetare med inriktningen arbets- och organisationspsykologi. Hon har lång erfarenhet av området psykisk hälsa och har bland annat arbetat som rehabiliteringsspecialist med koppling till arbetslivet. I dag arbetar hon som projektledare med skolfrågor på Tim Bergling Foundation.
Siri Helle är psykolog och faktagranskare på 1177 och UMO. Hon medverkar regelbundet som psykologisk expert i TV4 och Sveriges Radio och är författare till bland annat Känslofällan, Smartare än din telefon och Lev mer!
Siri är initiativtagare till kampanjen Psykisk hälsa på schemat, som samlar över 30 ideella organisationer som Bris, Tim Bergling Foundation och Sveriges Elevkårer, för alla elevers rätt till kunskap om psykisk hälsa.
Edvin Johansson är politisk sekreterare på Sveriges Elevkårer och har flerårig erfarenhet av att jobba med ungas psykiska hälsa och ungas rätt till inflytande och delaktighet. I sitt jobb på Sveriges Elevkårer arbetar han särskilt med frågor som rör just ungas psykiska hälsa, bland annat har han varit delaktig i rapporten Det enda jag tänker på är stress och skola som beskriver skolstress ur ett elevperspektiv.
Fredrik Livheim är psykolog och forskar om psykisk ohälsa bland unga samt hur vi kan främja hälsa och han har doktorerat i dessa ämnen vid Karolinska institutet. Fredrik arbetar med att utveckla och undervisa om acceptance and commitment therapy (ACT) och andra relevanta metoder som kan hjälpa unga och vuxna att hantera stress och främja hälsa. Fredrik har skrivit ett flertal böcker och bokkapitel inom ämnet och bygger digitala självhjälpsprogram via de ideella stiftelserna www.29k.org och www.innerdevelopmentgoals.org.
Caroline Lundström är socionom och handledare med lång erfarenhet av arbete med barn och unga inom skola och socialtjänst. Caroline arbetar också som samordnare för Unga Lukas stödchatt och med skolutveckling som konsult. Hon har skrivit boken Relationskompetens i skolpraktiken – samspelssituationer mellan lärare och elev och är medförfattare till Psykosociala hälsosamtal, PSHS: en arbetsuppgift för skolkuratorn.
Sissela Nutley har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet. Hon forskar i dag på digitala medier och psykisk hälsa, är expertrådgivare till olika myndigheter och beslutsfattare och har skrivit flera bokkapitel och böcker, bland annat boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon är initiativtagare till Det syns inte som har tagit fram material för att systematiskt arbeta med att främja psykisk hälsa i skolan.
Embla Persson var ordförande för Sveriges Elevkårer mandatperioden 2023–2024. Som ordförande för Sveriges största ungdomsorganisation med över 135 000 medlemmar mötte hon många elever som beskrev vitt skilda utmaningar i vardag och skolmiljö. Med tio års erfarenhet av elevrörelsen har hon en unik bild av läget för elever i svensk skola. Embla sitter också i expertgruppen för utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden (U 2023:02).
Katarina Wellington är lärare med specialpedagogisk kompetens och har lång erfarenhet av specialpedagogiska insatser och arbete i elevhälsoteam samt av skolutveckling från förskoleklass till vuxenutbildning. Just nu är hon verksam som specialpedagog på gymnasiet.
Fredrik Bäck är legitimerad gymnasielärare inom ämnena psykologi samt idrott och hälsa. Han undervisar inom IB-programmet på Katedralskolan i Skara. Utöver undervisningen föreläser han om lärande, motivation och hälsa. Fredrik har bidragit med det pedagogiska upplägget för bokens läraktiviteter.
Kunskap ger förutsättningar att förändra
Klas Bergling & Alexandra Björnsson, Tim Bergling Foundation
Hur vi mår påverkas av vad vi gör, hur vi lever och vad vi är med om. Det är naturligt att känna många olika känslor och det är en del av livets uppoch nergångar. Det kan handla om en dålig dag, olycklig kärlek, föräldrar som skiljer sig eller någon närstående som går bort. Men det kan komma tillfällen i livet, även som ung, när livet ofta är tungt och det håller i sig under längre perioder. Då handlar det kanske inte längre om livets uppoch nergångar, utan i stället om att man har drabbats av psykisk ohälsa. Det här kapitlet inleds med reflektioner av Klas Bergling, pappa till Tim ”Avicii” Bergling, som blickar tillbaka på livet med Tim och delar insikter han har fått efter sin sons död. Vi fortsätter därefter med att förklara några av begreppen du kommer att möta i boken. Diskussionsfrågorna sätter ljuset på era kunskaper och erfarenheter. Ni får också fundera över era förväntningar på det gemensamma arbetet med boken.
Inledningsord
Klas Bergling, pappa till Tim ”Avicii” Bergling reflekterar över livet med Tim och tiden efter hans död.
Många frågar mig om det finns någonting jag skulle gjort annorlunda i dag och jag förstår att de menar om jag fick leva om livet med Tim. Efter att ha ryggat för frågan de första åren efter hans självmord så kan jag i dag svara med ett oreserverat ja!
Jag har lärt mig väldigt mycket om psykisk hälsa genom vårt eget arbete, men även genom att läsa artiklar och rapporter från bland annat Bris, Mind, Idéer för livet och Suicide Zero under de år vi har drivit Tim Bergling Foundation. I all information jag har tagit del av finns en gemensam ståndpunkt, och det är hur avgörande tidiga förebyggande insatser kan vara. Ser man tendenser i yngre åldrar kan man fånga upp problemen i tid och då är de ofta lättare att lösa.
När ett barn går in i tonåren möter det ofta stora förändringar både fysiskt och mentalt, men också i umgänget med skolkamrater, nya tuffare miljöer och ibland en mer oskyddad tillvaro. Samtidigt berättar man kanske inte längre allt hemma för sina föräldrar, utan skapar sin egen värld. Under denna period i livet finns också risken att man som förälder tappar lite av den tidigare ständiga kontakten med sitt barn.
Skolan får också allt större betydelse och tar en allt större del av ungdomens liv. Lärarna har i regel en full agenda och kan ha svårt att orka eller se elever som behöver mer tid, och förutom elevhälsan finns sällan någon trygg plats för den elev som har behov av det. För att ge lärarna rätt verktyg utan extra belastning, och eleverna rättvisa möjligheter att hantera livets upp- och nergångar, bör arbete med psykisk hälsa integreras i skolan och bli en del i läroplanen. Ju mer man lär sig om faktorer som gynnar psykisk hälsa respektive vad som driver psykisk ohälsa, desto bättre kan man hantera utmanande livssituationer, förstå när man utsätts för stress, nervositet och nedstämdhet och man lär sig också att söka hjälp när situationen så kräver. Det finns en grundregel som jag stödjer till 100 procent när det gäller barn och det är att det är viktigt att vara noga med sömn och avkoppling. Innan smartphones och sociala medier var det inte ett problem i lika hög grad, men många av dagens unga spelar dataspel och chattar, ofta sent på kvällen och ibland långt in på nätterna. Tyvärr är det många gånger otrevliga stressande chattar som håller en vaken. Sammantaget finns en stor risk för sömnbrist, som i dag drabbar en stor andel av våra unga. Vi vet att en
tioåring behöver 10–11 timmars sömn per dygn och en tonåring 8–9 timmar. Får de inte den vila och sömn de behöver är risken stor att drabbas av psykisk ohälsa med depressiva symtom och självmordstankar som följd.
Med det jag har lärt mig om psykisk hälsa och behovet av friskfaktorer som exempelvis omväxlande fritidsaktiviteter, sömn och fysisk rörelse, så tror jag att jag skulle ha agerat annorlunda och varit mer uppmärksam på vissa signaler som Tim visade. Han hade tidigt vissa anpassningsproblem i skolan och ibland i kamratrelationer. Det blev dock bättre med åren och han fick många kompisar. Men då hade han hunnit bli 16–17 år och som förälder blir det allt svårare att skapa förändringar och ”styra” sitt barn i vad man tror är rätt riktning. Därför är tidiga förebyggande insatser livsviktiga.
När Tim började som dj och snabbt blev berömd, självförsörjande och levde sin dröm hade vi som föräldrar mycket svårt att påverka hans livsföring. Då handlade det mer om att alltid finnas där och genom att stötta försöka skapa förändring. Tim mådde stundtals mycket dåligt och att i det läget som föräldrar uppleva sin maktlöshet är i dag de mest plågsamma minnena och grund för skuldkänslor.
Därför känns det fantastiskt och det är en ynnest att driva Tim Bergling Foundation, och tillsammans med duktiga medarbetare få möjlighet att vara med och bidra till ett samhälle där ett tidigt preventivt tänk kompletterar och ibland ersätter mer reaktiva insatser. Vi på stiftelsen önskar att skolan återfår den respekt den förtjänar som en av samhällets viktigaste grundpelare och att lärarnas status stärks ytterligare. Lärarna har en viktig roll i att ge barn och unga kunskaper och sociala färdigheter, som sedan ger möjligheter till fortsatta studier, arbete, familjebildning samt förmågan att bli goda samhällsmedborgare med demokratiska och inkluderande värderingar. Skolan är verkligen en central plats där unga kan rustas för ett gott liv med en god psykisk hälsa som grund!
Kunskap om psykisk hälsa
Det Klas pekar på i sin text är att kunskap är ett viktigt verktyg till förändring. Innan du läser vidare i boken är det bra att få med dig en förståelse för de olika dimensionerna som ryms inom psykisk hälsa. De begrepp som används i vardagligt tal kan betyda olika saker för olika människor, till exempel psykisk hälsa, psykisk ohälsa, att må bra och att må dåligt. Det är bra att ha en samsyn om vad de inbegriper när man pratar med personer med olika
perspektiv, exempelvis elever, vårdnadshavare, hälso- och sjukvården eller personal i skolan. Med en förståelse för vilka besvär elever kan bära med sig får du som läser det här förhoppningsvis insikter och goda förutsättningar för att kunna göra den förändring som passar bäst i din skola, oavsett om det är främjande, förebyggande eller åtgärdande insatser.
Begreppen är komplexa och vi ger en kortfattad beskrivning som baseras på det som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har enats om (2024).
Psykisk hälsa
Förenklat handlar psykisk hälsa om hur vi mår och trivs med livet och om vår förmåga att klara av livets upp- och nergångar. Den psykiska hälsan förändras genom livet och påverkas av många faktorer, såsom livshändelser, uppväxtvillkor, ärftlig sårbarhet, ekonomi, sociala faktorer, förmåga att hantera påfrestningar samt våra vanor och beteenden. Vissa saker kan vi påverka själva och förändra, till exempel genom att få mer kunskap, medan andra är svårare att göra någonting åt.
Psykiskt välbefinnande
För att elever ska kunna utvecklas på ett bra sätt och hantera livets utmaningar behöver de må psykiskt bra, det som också kallas för psykiskt välbefinnande. Det handlar om att kunna känna lycka och mening med livet, att trivas med sin tillvaro och känna tillfredsställelse. Vad som får en att känna välbefinnande kan skilja sig åt, men det är viktigt att notera att psykiskt välbefinnande inte är samma sak som frånvaro av psykisk ohälsa. Även om en person har en psykiatrisk diagnos kan hen ändå känna psykiskt välbefinnande.
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är en dimension av det övergripande begreppet psykisk hälsa och rymmer både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd (bild 1.1). Gemensamt för båda är att de påverkar hur man fungerar i vardagen, till exempel i skolan eller tillsammans med vänner. I vardagen kan psykisk ohälsa formuleras som ”att må dåligt”. Psykisk ohälsa påverkar oss människor på olika sätt. Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa kan förekomma samtidigt.
Psykiska besvär
Psykiska besvär är vanligt och handlar ofta om naturliga reaktioner på påfrestningar i livet. Alla människor, unga som vuxna, kan i perioder vara stressade eller oroliga och ha svårt att sova eller koncentrera sig. Besvären kan vara lindriga eller svåra och pågå under en kortare eller längre tid.
Ibland kan de även ge fysiska symtom, exempelvis huvudvärk, magont och yrsel. Besvären kan påverka vardagen, men oftast går de över av sig själv. Om de blir svåra eller långvariga kan man behöva hjälp av hälso- och sjukvården.
Känslomässiga naturliga reaktioner på en påfrestande livssituation kan vara svåra för elever att förstå och hantera på egen hand. Beroende på elevens ålder och mognad kan hen behöva guidning av en vuxen. Eleven kan behöva få stöd för att förstå sina känslor och förebygga att känslorna utvecklas till mer allvarlig psykisk ohälsa eller ett psykiatriskt tillstånd.
Psykiatriska tillstånd
Till psykiatriska tillstånd räknas psykiska sjukdomar eller diagnoser, till exempel depression och ätstörning. Hit hör även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), till exempel ADHD och autismspektrumtillstånd (AST). Den som har ett psykiatriskt tillstånd behöver ofta hjälp av hälsooch sjukvården, som ställer diagnos och ger behandling. Läs mer om psykiatriska tillstånd och diagnoser i kapitel 8, Se, våga fråga och agera.
Självmord
Självmord benämns ofta suicid och handlar om att avsiktligt ta sitt liv.
Självmord är i dag den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige mellan 15 och 24 år och i genomsnitt tar tre unga människor sitt liv varje vecka. De flesta som tar sitt liv har någon form av psykisk ohälsa, men ofta är det flera faktorer som gör att en människa inte vill leva. Många gånger handlar det inte om att personen vill dö, utan om att den lever med en smärta som gör att hen inte orkar leva. En person med självmordstankar behöver alltid snabb hjälp.
Kom ihåg att det inte är farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att en elev ska ta sitt liv. Med stöd och hjälp från närstående, skola och hälso- och sjukvården kan de flesta med allvarliga självmordstankar ta sig igenom krisen. Den här boken tar inte upp självmord på ett fördjupat plan. Därför tipsar vi i slutet av kapitlet om en digital utbildning riktad till lärare om att förebygga självmord.
Hur hänger begreppen ihop?
Bild 1.1 visar en modell som ger en förenklad beskrivning av hur begreppen inom området psykisk hälsa förhåller sig till varandra (Socialstyrelsen m.fl., 2024). I paraplybegreppet psykisk hälsa ingår psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa, som i sin tur innehåller psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Psykiska sjukdomar och syndrom
Bild 1.1 En schematisk bild som beskriver paraplybegreppet psykisk hälsa och dess dimensioner psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Dimensionerna är enbart olika, inte varandras motsatser. Exempelvis kan en person som inte har någon psykisk ohälsa ändå uppleva en låg grad av psykiskt välbefinnande och tvärtom.
Hur ska man då förhålla sig till påståenden om att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga? Med en förståelse för vad de olika begreppen betyder har du förutsättningar att få en mer nyanserad och konkret bild. Psykisk ohälsa kan med andra ord handla om allt från skolstress till en faktisk psykiatrisk diagnos. Det är viktigt att vara så specifik som möjligt när vi pratar om och reflekterar över de här frågorna. Det blir också lättare att hitta en lämplig väg framåt när vi förstår problemet bättre. En viktig tanke att ha med sig är att livet för de allra flesta går upp och ner, och ledsamhet eller nedstämdhet är inte alltid likställt med psykisk ohälsa. Genom bokens kapitel och diskussionsfrågor kommer du att öka din kunskap och möjlighet att resonera om de olika dimensionerna av psykisk hälsa.
Psykiatriska tillstånd
Psykisk ohälsa Psykiska besvär
Psykiskt välbefinnande
Psykisk hälsa
Kunskap om orsaker till ungas
psykiska ohälsa
Det finns många olika orsaker till att barn och unga inte mår bra, och de berör både individens särskilda situation och samhället i stort. Att förstå orsakerna är ett första steg till att kunna påbörja förändring, oavsett om man har möjlighet att påverka den faktiska orsaken eller om man får hantera det som man inte kan ändra. I den här boken kommer några av orsakerna att tas upp lite mer ingående. I kapitel 2 sätts ljuset på ungas perspektiv. Där visar vi också hur unga mår i dag, när det gäller bland annat välbefinnande och olika psykiska besvär. I kapitel 5 lyfter vi blicken till yttre faktorer och existentiella hot som förklaringar till den ökande psykiska ohälsan. Digitala medier diskuteras i kapitel 9. De har fått ett eget kapitel eftersom det är ett nytt och växande forskningsområde. Vi vill också väcka nyfikenheten hos er som läser boken att ställa frågan: Hur mår eleverna på vår skola?
Vi börjar med ett avstamp i en övergripande bild. Folkhälsomyndigheten (2023) har rapporterat vad som kan ha påverkat försämringen av barns och ungas psykiska hälsa sedan mitten av 1980-talet och slutsatserna pekar på en komplex bild. Här följer exempel på orsaker som Folkhälsomyndigheten har identifierat.
Långvarig och negativ stress ökar risken för att en människa ska drabbas av ohälsa. Det kan leda både till fysiska och psykiska reaktioner samt olika riskbeteenden och påverka vardagsliv och prestation på skola eller arbete. Höga krav på prestation i skolan kan för vissa elever vara en motivator och bidra till elevers utveckling, men för andra kan det vara en källa till stress, press och en känsla av misslyckande. Om kraven från skolan överstiger elevens resurser att möta dem kan konsekvenserna bli negativa för välbefinnandet och elevens psykiska hälsa. Det kan också vara tvärtom, det vill säga att psykisk ohälsa kan leda till ökad stress.
Skolan som organisation har en viktig roll att få elever att nå utbildningens mål och säkerställa att elever befinner sig i en lärmiljö som är trygg och främjar välmående. Sedan 1990-talets början har det svenska skolsystemet genomgått flertalet omfattande förändringar, vilket i hög grad har påverkat skolans struktur och lärares förutsättningar. Förändringar i läroplaner och betygssystem har genomförts och samtidigt har skolprestationer sjunkit och skolstressen ökat bland Sveriges elever. Dessutom finns samband mellan skolrelaterade villkor och elevers hälsa och välbefinnande. Att exempelvis ha goda relationer till lärare och skolkompisar, eller en känsla av gemenskap,
har samband med exempelvis bättre självskattad hälsa.
Folkhälsomyndigheten uppmärksammar också att insatser i skolan kan påverka elevers lärande, utveckling och hälsa. En förutsättning är att lärare och skolpersonal ges möjligheter att stödja elever på skol-, grupp- och individnivå och att elever får vara delaktiga och ha inflytande för att skapa trygghet och trivsel på skolan.
För unga i dag väntar en arbetsmarknad som är osäkrare och kräver högre utbildning och kompetens än tidigare. Många unga känner sig därför oroliga inför framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden, och oron över detta startar tidigt. Redan under högstadiet börjar elever fundera över sina möjligheter i livet och rädslan för att betygen ska stänga dörrar inför framtiden är stor. Förändringar på arbetsmarknaden har troligtvis bidragit till att den psykiska hälsan bland unga har försämrats över tid.
I början av 2000-talet kom de nya smarta mobiltelefonerna och med dessa ökade tillgängligheten till information, underhållning och kommunikationsmöjligheter. År 2012 introducerades sociala medier som appar, vilket ytterligare sänkte tröskeln för användning. Digitala medier innefattar allt från datorspel till sociala medier och kan föra med sig många positiva saker. Användandet kan däremot bli problematiskt och påverka ungas psykiska hälsa negativt. Forskningsunderlaget växer ständigt och mer kunskap behövs för att öka förståelsen för när och varför användandet av digitala medier kan bli ohälsosamt.
Kunskap och inspiration att förändra
Förhoppningen är att du som läser den här boken kommer att få ny kunskap och inspiration att förändra det som kan göra skillnad för eleverna på just din skola. Varje kapitel fokuserar på ett tema som vi tror är viktigt för alla vuxna i skolan, oavsett vilken roll du har. Författarna till kapitlen kommer från olika bakgrunder, både inom och utanför skolan, bland annat specialpedagogik, socialt arbete, psykologi, neurovetenskap och civilsamhället. Med hjälp av deras djupa kompetens och breda erfarenheter förmedlar vi en stabil kunskapsgrund att stå på för att reflektera på egen hand och diskutera med kollegor om hur ni på er skola kan förbättra och stärka arbetet med psykisk hälsa. Här följer en kort introduktion till kommande kapitel.
Kapitel 2, Ungas röster, beskriver psykisk hälsa ur barns och ungas perspektiv samt presenterar statistik över hur unga mår i dag med utgångspunkt i välbefinnande och olika typer av psykiska besvär. Ett viktigt budskap i kapitlet är att arbete med att främja psykisk hälsa kan göras både för och med elever. Genom elevinflytande och aktivt engagemang kan unga bli en viktig del av att kartlägga problemen, skapa lösningar och agera för en positiv förändring tillsammans med vuxna i skolan.
Kapitel 3, Skolan som arena för psykisk hälsa, reder ut begrepp som genomsyrar boken, bland annat skyddsfaktor och riskfaktor, och hur de är kopplade till förebyggande och hälsofrämjande arbete. Kapitlet visar också på samband mellan skolans viktiga uppdrag att tillgodose utbildning och att främja hälsa.
Förhoppningen är att synliggöra de strukturer som skolan som organisation redan har och kan bygga vidare på, bland annat genom elevhälsan.
Kapitel 4, Hjärnan – drivkrafter och lärande, ger grundläggande kunskaper om hur vi människor styrs av vår evolutionärt gamla hjärna och hur våra drivkrafter påverkar oss i en modern värld. Det som en gång i tiden räddade vår arts överlevnad är nu delvis delaktigt i att orsaka sämre psykiskt mående. Barns och ungas hjärnor genomgår en kraftfull utveckling under uppväxten och viktiga delar som pannloberna är inte färdigutvecklade förrän i 25-årsåldern. Det påverkar naturligtvis hur lärande går till och hur minnen skapas. Men det finns en del enkla verktyg som kan användas både hemma och i skolan för att stötta barn och unga till ett bättre mående och lärande. Kapitel 5, Att vara människa och hantera livets upp- och nergångar, åskådliggör nya perspektiv på orsaker till psykisk ohälsa och lyfter blicken till en orolig omvärld, relationella kriser och oro för klimat och krig. Läsaren får också följa med på ett resonemang om stress och olika ramverk som kan användas för att träna på färdigheter som vi behöver för att hantera livets upp- och nergångar. Ett viktigt budskap är att upp- och nergångar är en naturlig del av livet. Kapitlet är skrivet ur ett individperspektiv och ger exempel på övningar om acceptans och återhämtning som både skolpersonal och elever kan dra nytta av.
Kapitel 6, Känsloskola, förklarar hur känslor är en reaktion på det vi är med om och det vi tänker på. Det är viktigt att förstå vad våra känslor förmedlar till oss för att vi ska kunna hantera våra egna och andras känslor. Att träna upp färdigheten att sätta namn på känslor är en del i arbetet för ett bättre psykiskt välbefinnande. Du får tillfälle att sätta namn på känslor med hjälp av känslohjulet och öva på självmedkänsla.
Kapitel 7, Relationer och bemötande, inleder med en genomgång av den aktuella forskningen om varför relationsbyggande i skolan är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Därefter får läsaren inblick i en modell om relationskompetens baserad på förmåga att kommunicera, växla mellan närhet och distans samt socioemotionell kompetens. Avslutningsvis får du verktyg för att utveckla din relationella kompetens tillsammans med kollegor.
Kapitel 8, Se, våga fråga och agera, skiljer sig från övriga kapitel med sitt åtgärdande perspektiv. Ibland räcker det inte med att arbeta förebyggande och främjande och när en elev mår dåligt behöver vuxna i skolan agera. Du får kunskap om tecken på psykisk ohälsa och exempel på hur man kan närma sig en elev som man oroar sig för. När en elev mår väldigt dåligt kan det vara just dig som eleven har förtroende för och vänder sig till. Då gäller det att det finns en plan för hur du som vuxen på skolan agerar och hur olika roller, både på och utanför skolan, kan samverka för att hjälpa en elev. Det viktigaste budskapet är att man kommer långt med att vara medmänniska och att inte överge en elev som behöver hjälp, även när samhällets stödjande funktioner är svåra att nå.
Kapitel 9, Digitala medier och effekter på psykisk hälsa, ger en djupgående introduktion om det snabbt växande forskningsfältet om hur digitala medier kan ha både positiva och negativa effekter på den psykiska hälsan. Den genomsnittliga trettonåringen använder digitala medier 6–7 timmar per dag utöver skolarbete och det får konsekvensen att bland annat sömn, skolarbete och fysisk aktivitet trängs undan. Genom att stärka elevernas kunskaper om digitala medier och varför det är så lätt att fastna, samt att möjliggöra föräldrasamverkan, kan vi tillsammans lägga grunderna för ett hälsosamt användande av digitala medier.
Avslutande ord
Klas Bergling inledde kapitlet med den svåra frågan om det fanns någonting han skulle gjort annorlunda i dag om han fick leva om livet med Tim. Han är förmodligen inte ensam om den tanken, eftersom självmord i dag är den vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15 och 24 år. Vårdnadshavare är självklart viktiga för ett barns hälsa och välmående och är de som har ansvaret för ett barn. Klas lyfter också skolan som en viktig plats för barn och unga, och har en önskan om att vuxna i skolan ska få rätt verktyg att tidigt bemöta barn och unga för att stärka deras psykiska hälsa.
Det finns strukturella utmaningar i samhället i stort och i skolan som organisation som är bidragande orsaker till elevers psykiska ohälsa. Läroplaner och betygssystem diskuteras och debatteras, och bland annat ses elevhälsans roll och utformning över. Inom en överskådlig framtid kommer förmodligen politiska beslut att innebära förändringar på en övergripande organisatorisk nivå. Vilka förändringarna blir och hur dessa kommer att påverka hur elever mår får noggrant följas, analyseras och utvärderas. Redan innan dessa förändringar sker finns förutsättningar att agera på lokal nivå för att elevers psykiska hälsa ska vända i positiv riktning. Boken kan stötta utvecklingen av skolpersonalens och elevers kunskap om faktorer som kan påverka den psykiska hälsan. Vår förhoppning är att den kommer att utöka verktygslådan för ett förändringsarbete med insatser som kan göra stor skillnad – för en bättre framtid!
”Mer utbildning och kunskap till alla. Att komma till skolan eller jobbet där ens lärare, kollegor eller kamrater saknar kunskap om ohälsa och/eller olika diagnoser gör det inte lättare om man redan mår dåligt. Utan kunskap saknas förståelse och utan förståelse uppkommer fördommar.”
Ur Det här behöver vi For A Better Day, s. 90
Diskutera
Något som berör oss alla
Flera av oss kommer någon gång under vår livstid att drabbas av psykisk ohälsa och utveckla psykiska besvär, och några kommer även att bli diagnostiserade med ett eller flera psykiatriska tillstånd. Även om vi själva inte blir drabbade kommer de allra flesta av oss någon gång komma i kontakt med personer i vår närhet som mår psykiskt dåligt. Psykisk ohälsa kommer därmed beröra oss alla i en eller annan form under vår livstid.
Reflektera på egen hand
•Reflektera över vad psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa innebär för dig.
•Hur har dina erfarenheter av detta område påverkat din roll som du har inom skolan?
Diskutera tillsammans
•Vilka erfarenheter av psykisk ohälsa tänker ni att eleverna på skolan kan bära med sig och hur kan det påverka dem i skolan?
•Vilket språk och vilka uttryck använder eleverna när de diskuterar sitt eget och andras psykiska mående?
•Vilka kunskaper har ni redan om psykisk hälsa? Är det något särskilt område som ni vill lära er mer om?
•Till vilken grad är det skolans roll att bidra till en positiv förändring av psykisk hälsa bland elever?
•Vilka förväntningar får ni på boken efter kapitel 1 och vilka resultat hoppas ni att arbetet med boken kan leda till på er skola?
Läsa och lära mer
Webbsidor
Folkhälsomyndigheten, www.dinpsykiskahalsa.se
Stör döden, ett utbildningsmaterial för lärare med fokus på att förebygga psykisk ohälsa och självmord. Utbildningen är framtagen av Mind, Suicide Zero, Riksförbundet SPES och Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), www.stordodenutbildning.se.
Böcker och rapporter
Bähr, K. (2020). Psykisk hälsa i skolan: främja, skydda och stärka. Natur & Kultur.
Folkhälsomyndigheten & MUCF (2023). Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva.En kartläggning om ungas psykiska hälsa. Skolverket (2019). Hälsa för lärande – lärande för hälsa.
Referenser
Folkhälsomyndigheten (2023). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22. Nationella resultat.
Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges kommuner och regioner & SBU (2024). Begrepp inom området psykisk hälsa. Version 1.1.
ISBN 978-91-47-15494-4
© 2025 Författarna och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Anna Lindstam och Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Redaktör: Lisa Grafström
Formgivning: Lotta Rennéus
Omslagsbild: Shutterstock.com
Illustratör: Johnny Dyrander
Produktionsledare: Lars Wallin
Foton: s. 64 Getty Images, s. 81 Det syns inte, s. 104 Inner development goals (IDG), s. 204 Sean Eriksson, s. 207 Tim Bergling Foundation
övriga Shutterstock.com
Första upplagan 1
Repro: Exakta Print AB
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
FÖR EN BÄTTRE FRAMTID samlar livsviktig kunskap till dig som arbetar i skolan. Att livet går upp och ner är naturligt, men det kan vara särskilt svårt att hantera under tonårens intensiva tid. Hjärnan är fortfarande under utveckling och det finns många saker i omgivningen som skapar oro. Du som lärare eller skolpersonal har en viktig roll i mötet med eleverna och i arbetet med att skapa bra förutsättningar för deras utbildning.
Den här boken ger en lättillgänglig introduktion till psykisk hälsa ur olika perspektiv och hur skolan kan arbeta för att främja psykisk hälsa. Den är utformad för att användas för ett kollegialt lärande, där varje kapitel kan bli en startpunkt för samtal, lärande och utveckling, men går lika bra att läsa på egen hand. Forskningsresultat vävs in med verklighetsbaserade exempel och konkreta verktyg.
Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor och övningar.
Boken hjälper er att synliggöra de utmaningar, behov och resurser som finns på just er skola.
Boken är ett samarbete mellan Liber och Tim Bergling Foundation, en stiftelse som grundades 2019 av Tims föräldrar Klas Bergling och Anki Lidén. Klas Bergling inleder boken med reflektioner om psykisk hälsa och skolans roll.
FÖRFATTARE
Alexandra Björnsson, Tim Bergling Foundation
Siri Helle, psykolog och författare
Edvin Johansson, Sveriges Elevkårer
Fredrik Livheim, psykolog och forskare
Caroline Lundström, socionom och handledare
Sissela Nutley, forskare inom kognitiv neurovetenskap
Embla Persson, Sveriges Elevkårer
Katarina Wellington, specialpedagog
Fredrik Bäck, gymnasielärare