Hälsopedagogik
Hälsopedagogik
NIVÅ
LISELOTTE OHLSON
1 Introduktion till hälsopedagogik
Ämnet hälsopedagogik handlar om människors hälsa och hur den kan främjas. Begrepp som levnadsvanor, livsstil och ojämlik hälsa presenteras och utforskas i de a kapitel. Grunderna i hälsopedagogik hämtas från era olika vetenskaper och teorier, och fokus ligger på a förstå hela människan. Det hälsopedagogiska arbetet utgår från era olika perspektiv och handlar i stor utsträckning om a utbilda och stö a människor så a de själva kan förbä ra sin hälsa.
Centralt innehåll
• Centrala begrepp och teorier, till exempel KASAM (känsla av sammanhang).
• Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.
Centrala begrepp
• Levnadsvanor och livsvillkor
• Hälsorelaterade levnadsvanor
• Livsstil
• Välbefinnande
• Salutogent förhållningssätt
• Känsla av sammanhang – KASAM
Vad är hälsopedagogik?
Hälsopedagogik är e tvärvetenskapligt ämne. Det betyder a era olika vetenskaper och teorier ingår i ämnet. Centralt för ämnet är hälsa, som är e stort och bre område. Pedagogik är vetenskapen om undervisning och utbildning. Hälsopedagogik handlar alltså om a utbilda och stö a människor i frågor om hälsa.
Grundläggande för begreppet hälsa är a det handlar om hela människan. Hälsa betraktas o a ur e helhetsperspektiv, även kallat e holistiskt perspektiv.
I det hälsopedagogiska arbetet utgår man o a från a det är individen själv som har ansvar för och kunskap om sin hälsa.
Hälsopedagogiskt arbete kan se ut på många olika sä , som a utbilda, informera eller genomföra olika former av hälsokampanjer. I arbetet utgår man alltid ifrån övertygelsen om a det går a främja människors hälsa genom kunskap, stöd och vägledning.
Hälsa – en mänsklig rättighet?
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO (World Health Organization) är hälsa en mänsklig rä ighet. Alla har rä till en god hälsa och en hög livskvalitet. Men både i omvärlden och i vår närhet ser förutsä ningarna för a uppnå god hälsa väldigt olika ut.
För alla som arbetar med hälsa är det viktigt a försöka förstå vad som orsakar ojämlikhet och orä visa för a främja god hälsa. Fokuset i det hälsopedagogiska arbetet bör ligga på de personer och de grupper som har sämre förutsä ningar,
främja gynna, stödja individ enskild person
1. Introduktion till hälsopedagogik
stress levnadsvanor livsstil
Hugo skriver följande sms till Isak:
Tjena
Blir sen, körde ihop sig på jobbet + Systemet
Fest i morgon!
Skyndar mig
Oj, nu ringer brorsan
sömn återhämtning vila
fysisk motionaktivitet träning
social hälsa relationer
arbete och hälsa arbetsmiljö livsvillkor konflikter
alkoholkonsumtion riskfaktor
relationer primär grupp
fysisk hälsa friskfaktor
Isak skriver följande sms till Hugo:
No problem
Klar på gymmet, tar promenad
Ses där vi bestämde
Ingen fest för mig, spelningar med bandet
Ses snart
KASAM meningsfullhet coping copingstrategi
Inom hälsopedagogik intresserar vi oss för människors hälsa och sätt att leva. Vi får mycket information i dessa två korta meddelanden mellan två vänner.
social miljö sekundärgrupp
så kallade riskgrupper. Om vi lyckas nå ut till dessa grupper kan samhället blir mer jämlikt. Längre fram i boken kommer du a få lära dig mer om folkhälsa och inte minst utmaningarna när det gäller den ojämlika hälsan.
Reflektera
Fundera över Världshälsoorganisationens tanke om att hälsa är en mänsklig rättighet. Hur ser det ut för dig och för de människor som du har i din närhet? Har alla lika möjligheter att uppnå god hälsa? Hur tänker du kring det? Motivera dina funderingar. Diskutera gärna med en eller flera klasskamrater.
Att arbeta som hälsopedagog
Gillar du a jobba med människor? Är du dessutom intresserad av hälsa? Då kan du bli en bra hälsopedagog.
I det hälsopedagogiska arbetet är det viktigt a ha en positiv människosyn. Det vill säga en tro på människans förmåga och möjlighet a påverka si liv och sin hälsa.
Det nns utbildningar till hälsopedagog på högskolor och universitet. Vissa som har gå dessa utbildningar arbetar sedan som hälsopedagoger. Andra arbetar som exempelvis friskvårdskonsulenter, hälsovägledare eller hälsokonsulenter. Många arbetar inom kommuner eller annan o entlig verksamhet. Hälsopedagoger kan också jobba inom privata företag.
Som hälsopedagog bör du vara mångsidig. Till a börja med måste du ha grundläggande kunskaper inom ämnena hälsa, folkhälsa och pedagogik. Du behöver även kunna en del om folksjukdomar och om hur människor blir motiverade. A kunna kommunicera, organisera, planera och utvärdera ingår också o a i arbetet.
o entlig som är öppen för och tillgänglig för alllmänheten
mångsidig kunnig inom många områden
Ett hälsosamt liv
Det hälsopedagogiska arbetet handlar om a a hjälpa och stö a människor så a de kan leva sina liv på e sä som är bra för dem och för deras hälsa. De vanor vi har påverkar vår hälsa både på go och ont. Hälsan påverkas även av vår omgivning, våra värderingar som o a styr våra beslut och beteenden, samt våra relationer till andra människor.
För a beskriva hur människors sä a leva sina liv påverkar deras hälsa, används o a tre begrepp som förklaras närmare i de a avsni : • levnadsvanor • livsvillkor • livsstil
Levnadsvanor
Vår hälsa påverkas väldigt mycket av våra levnadsvanor.
Levnadsvanor är de vanor och aktiviteter vi har i vårt dagliga liv. Det handlar till exempel om vad vi äter och dricker, hur mycket vi sover och hur o a vi motionerar.
värdering en grundläggande uppfa ning om något, t.ex. hur bra något är
fysisk kroppslig
psykisk
själslig eller mental
hälsorelaterad som har med hälsa a göra
Det är inte bara vår fysiska hälsa som påverkas av våra levnadsvanor. Vårt psykiska mående kan också vara kopplat till våra vanor. Till exempel kan känslor av stress eller ensamhet ha en negativ inverkan på vår hälsa.
Hälsorelaterade levnadsvanor är e begrepp som beskriver de starka sambanden mellan våra vanor och vår hälsa. Många av de vanligaste sjukdomarna kan vara orsakade av våra levnadsvanor. Genom a ha goda levnadsvanor, som a inte röka, a äta hälsosamt, vara fysiskt aktiv och hålla en må lig konsumtion av alkohol, kan vi främja vår hälsa. De a leder till e längre och friskare liv.
Livsvillkor
ömsesidig
gemensam eller från båda sidor
Våra livsvillkor är de omständigheter som omger oss, såsom vår bostad, vårt arbete, vår ekonomiska situation samt vår sociala situation med familj och vänner. Levnadsvanor och livsvillkor är nära sammankopplade och påverkar varandra ömsesidigt.
E exempel beskrivs här:
Sömnen är en viktig del av en individs levnadsvanor, men den kan också påverkas av livsvillkoren. Till exempel kan en person som arbetar som polis på natten ha svårt att sova under dagtid. Våra levnadsvanor är ofta nära kopplade till de livsvillkor vi har.
Reflektera
Hur ser dina levnadsvanor och livsvillkor ut? På vilket sätt hänger de ihop? Hur påverkar de din hälsa?
bestående något som håller i sig konstruktiv positiv och framåtblickande förutsä ning utgångspunkt resurs tillgång och möjlighet
A förändra sin livsstil kan vara svårt. Många klarar av tillfälliga förändringar, men a etablera nya vanor som håller över tid och blir bestående är svårare. De som inte lyckas följa de råd eller instruktioner som ges kan känna sig misslyckade. Som hälsopedagog kan det vara en utmaning a bemöta dessa personer på e konstruktivt sä .
Y re faktorer kan också försvåra en livsstilsförändring. Det kan till exempel vara svårt a få tillräckligt med sömn när omgivningen, som vänner eller sociala medier, gör a man stannar uppe sent och använder mobilen i stället för a sova.
Livsstilssjukdomar
Begreppet livsstilssjukdomar handlar om sambandet mellan livsstil och hälsa. Dessa sjukdomar uppkommer som ett resultat av vår livsstil, till exempel högt blodtryck, hjärt–kärlsjukdomar, stroke, övervikt med mera.
Olika förutsättningar och resurser
Många människor skulle behöva förändra sina levnadsvanor eller till och med sin livsstil för a förbä ra sin hälsa. Det som kan hindra dem från a göra de a är faktorer som motivation, kunskap eller ekonomiska förutsä ningar. Alla har olika förutsä ningar och resurser.
Vi har alla personliga resurser som vi kan använda på olika sä . Till exempel kan en fysiskt frisk person bli mer aktiv, och en person med god ekonomi kan göra hälsosammare val i vardagen. Även tiden och hur vi väljer a använda den kan ses som en resurs för a främja vår hälsa.
A ha kunskap om sin egen hälsa kallas livsstilskompetens. Det handlar om a förstå hur våra vanor och livsstil påverkar vårt välbe nnande och vad som kan förbä ras. Trots a man har denna kunskap kan det vara svårt a genomföra förändringarna i praktiken. För a lyckas krävs inte bara insikt utan också motivation och handling.
Reflektera
Vilka resurser (fysiska, mentala, sociala, ekonomiska) har du tillgång till och som kan bidra till en bättre hälsa? Hur använder du dessa resurser i din vardag, och hur kan du utnyttja dem ännu mer effektivt för att främja din hälsa? Är det några resurser du inte använder idag? Vad hindrar dig från att använda dem?
förebygga
förhindra eller hindra (prevention)
FALLBESKRIVNING
Erik har genomfört en nulägesanalys för a identi era de delar av sin livsstil som han vill förändra. Han har markerat de områden han är nöjd med med e plus (+) och de han vill förändra med e minus (–). Hans resultat ser ut som följande:
stress + trötthet + fysisk aktivitet + ensamhet – vikt + ekonomi + sömn + alkohol –
Reflektera: Använd begrepp såsom hälsorelaterade levnadsvanor, sociala och fysiska resurser, samt livsstilskompetens för a analysera de områden Erik behöver förändra. Re ektera över hur de negativa områdena som Erik vill förändra hänger ihop.
Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för att förbättra folkhälsan och förebygga ohälsa. Myndighetens arbete har med levnadsvanor och livsvillkor att göra.
Varje år rapporterar Folkhälsomyndigheten till regeringen om hur befolkningen i Sverige mår. Hälsoläget i Sverige är bra på många sätt, men det finns stora skillnader mellan olika grupper – och mycket tyder på att dessa skillnader ökar. Det är detta som brukar kallas för den ojämlika hälsan. Ett av de stora målen med folkhälsoarbetet är att alla ska ha samma förutsättningar till god hälsa, och att skillnaderna mellan olika grupper ska minska.
Välbefinnande, tillfredsställelse och livskvalitet
Välbe nnande handlar om a må bra och trivas med si liv och sin livsstil. Det kan upplevas även vid sjukdom eller skada, om fokus är på de positiva aspekterna av livet.
Tillfredsställelse är något annat och handlar om a få sina behov tillgodosedda. En person i en svår situation, som i e krigsdrabbat land, kan känna tillfredsställelse när hen får mat, även om den övergripande livssituationen fortfarande påverkar välbe nnandet negativt.
Ett holistiskt perspektiv
Inom hälsopedagogik har man e holistiskt perspektiv på människan och på begreppet hälsa. Det betyder a man intresserar sig för hela människan: både kroppen och själen. Även det som omger människan är intressant, till exempel relationer, arbete, fritid och bostadsmiljö.
perspektiv synvinkel
Olika områden i en människas liv kan antingen främja hälsa eller ohälsa, och även påverka varandra. Stressar man under arbetsdagen kan man få svårt a sova under na en, och sover man inte bra orkar man kanske inte träna. Allt hänger ihop.
Tankarna om a hälsans olika delar hänger samman och påverkar varandra är inte nya. Det holistiska synsä et fanns redan i den tidiga grekiska och kinesiska läkekonsten, där man förstod vikten av a se till hela människan för a uppnå god hälsa.
läkekonst metod för a bota människor
Ett salutogent förhållningssätt
Utgångspunkten i hälsopedagogiskt arbete är a förstärka det friska och positiva hos en människa. Det brukar man kalla e salutogent förhållningssä . Man väljer då a fokusera på möjligheter och det friska hos individen i stället för på hens svårigheter eller sjukdom.
Utgångspunkten i det salutogena förhållningssä et är a alla människor som lever är mer eller mindre friska. Man ser inte på människan som en sjuk patient. Även om en sjukdom är allvarlig nns det mycket hos den drabbade personen som fortfarande är friskt.
Motsatsen till e salutogent förhållningssä är e patogent perspektiv. Det innebär a ha e medicinskt synsä som utgår från sjukdom och ohälsa. Skillnaden mellan e salutogent och e patogent perspektiv kan beskrivas som i rutan på nästa sida:
KASAM – känsla av sammanhang
SAM, som står för känsla av sammanhang, utvecklades av den amerikansk-israeliske sociologen Aaron Antonovsky. Han menade a människors sä a hantera livets motgångar och påfrestningar beror på deras upplevelse av sammanhang, eller brist på sammanhang. Om en person har en stark känsla av sammanhang kan hen bä re hantera och uthärda svårigheter, så länge situationen upplevs som begriplig. Om någon till exempel söker många jobb utan a få något positivt svar, så kan det vara till stor hjälp a någon berä ar a det är svårt a få e jobb just nu. Då kan situationen kännas mer begriplig. Utan de a sammanhang kan det kännas hopplöst a inte få något jobb.
Enligt Antonovsky går det inte a undvika motgångar – de är en del av livet. Men a ha en stark känsla av sammanhang är avgörande för a kunna hantera dem på rä sä .
Tre delar är centrala inom
• begriplighet
• hanterbarhet
hantera a handskas med eller tackla
påfrestning prövning eller besvär
SAM:
• meningsfullhet
Begriplighet
Begriplighet är kärnan i SAM. Det handlar om a på det stora hela uppleva livet som förståeligt, hanterbart och förutsägbart. För a undvika a livet känns kaotiskt, oväntat och oförklarligt är det viktigt a tillvaron känns tydlig, strukturerad och sammanhängande. Det gör a vi känner oss tryggare och mindre stressade e ersom vi förstår och kan förklara vad som sker omkring oss.
Hanterbarhet
Hanterbarhet handlar om a ha tillräckliga resurser för a möta de krav som ställs på oss och hantera de motgångar vi stöter på. Våra resurser kan till exempel vara vår egen kunskap, våra sociala nätverk, vår ekonomi eller hur mycket tid vi har till förfogande. Om man upplever hanterbarhet, upplevs livet som okej och ganska rä vist. Man känner sig inte som e o er även om man får e dåligt resultat på e prov eller inte lyckats få e jobb. Tråkiga och jobbiga saker händer i de esta människors liv. Men de som upplever hanterbarhet kommer a klara sig bra och gå vidare.
Meningsfullhet
Meningsfullhet handlar om a känna a vårt liv har en djupare betydelse och a det vi gör känns viktigt och relevant för oss. Meningsfulla aktiviteter bidrar till a vi upplever oss delaktiga och engagerade. Det kan handla om intressen som musik, hästar, klimatpolitik och mycket annat. Människor som upplever hög meningsfullhet i tillvaron och i sina liv känner sig o a motiverade. De antar utmaningar och engagerar sig i olika sammanhang.
Reflektera
Vilket av de tre begreppen inom KASAM tycker du är viktigast för dig och för att du ska må bra? Försök att motivera och ge exempel i dina svar.
FALLBESKRIVNING
Karim arbetar som hälsopedagog. Han har låtit en patient ska a sin SAM genom a svara på e antal frågor. När han har e uppföljande samtal med patienten handlar samtalet främst om begriplighet, och självska ningen visar a det området behöver utvecklas för a patientens upplevelse av SAM i vardagen ska öka.
Reflektera: Karim ska prata med sin patient om begriplighet. Vad kan samtalet tänkas handla om?
141Hans Bjurling/Johnér
145Maskot/Ge y Images
146Henrik Sorensen/Ge y Images
149Pla form/Johnér
153Pla form/Johnér
154Stefan Holm/Mostphotos
157Fredrik Sandberg/
158Kentaroo Tryman/Maskot/
160Susanne Lindholm/Johnér
167Juliana Wiklund/Johnér
170Ulf Hue Nilsson/Johnér
172FG Trade/Ge y Images
Shu erstock
176:1Anetlanda/Mostphotos
176:2Sirpa Ukura/Mostphotos
178Maskot/Johnér
179Pla form/Johnér
181Stefan Isaksson/Johnér
183Phia Bergdahl/Johnér
185Marcus Palmqvist/Friskis & Sve is 187Maskot/Johnér
189Pla form/Johnér
192SolStock/Ge y Images
195Mikael Svensson/Johnér
206Michael Jönsson/Johnér
209Henrik Montgomery/
211Jörgen Wiklund/Johnér
212Henrik Isaksson/
213Jan Töve/Johnér
215Marie Linnér/Johnér
218–219Photo And Co/Ge y Images
221Pla form/Johnér
223shauni/Ge y Images
224Catherine Harbour/Zuma Press/ 226Maskot/Johnér
227Maskot/Johnér
ISBN 978-91-47-15426-5
© 2025 Liselotte Ohlson och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Johan Ekelund, Elisabeth Åman
Formgivare: Anna Hild
Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder
Tecknare: Matilda Petersson
Omslag: Anna Hild Design/Matilda Petersson
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Stort tack till Marita Walter, Magnus Blomqvist och Tina From för värdefulla synpunkter.
Första upplagan 1
Repro: Exakta Print AB
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. ' Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se