Håkan Aldskogius
Bo Rydqvist
Den friska människan
Anatomi och fysiologi
Arbetsbok
Den friska människan
Håkan Aldskogius Bo Rydqvist
Anatomi och fysiologi
Innehåll
Kroppens uppbyggnad 4
Behov och förutsättningar 4
Fysikaliska och kemiska principer 5
Celler och vävnader 8
Kommunikation och styrning 17
Nervsystemet 17
Endokrina systemet 39
Stöd och rörelse 49
Stöd- och rörelseorganens funktion och nervförsörjning 52
Kroppens försörjning 59
Cirkulation 59
Respiration 69
Ämnesomsättningen 74
Matspjälkningssystemet 77
Temperaturreglering 85
Utsöndring 87
Integrerad vätske- och saltbalans 92
Syra–basreglering 93
Arbetsfysiologi 94
Kroppens försvar 97
Huden 97
Immunsystemet 98
Fortplantning och utveckling 106
Fortplantning 106
Utveckling 110
Det friska åldrandet 113
Facit 115
Kroppens uppbyggnad
Behov och förutsättningar
1. Ange fyra funktioner som kännetecknar liv.
2. Hur kan evolutionsbiologin förklara uppkomsten av de arter som finns på jorden?
3. Ange kroppens organsystem (1–10) i tabellen och vilken/vilka huvuduppgifter respektive organsystem har.
4. I bilden visas riktningar och plan i kroppen. Ange latinska benämningar på de riktningar som pilarna 1–10 visar samt namnge de plan (11–13) som markerats i figuren.
Fysikaliska och kemiska principer
1. Skriv namnen på de elementarpartiklar som bygger upp en atom.
2. Vilka är de tre vanligaste grundämnena som bygger biomolekyler i människokroppen? Skriv både namn och kemisk beteckning.
3. Flera andra grundämnen förekommer också i varierande mängd. Skriv den kemiska beteckningen för respektive grundämne.
Kalium Natrium Kalcium Klor Kväve Svavel Fosfor
4. Molekylmassan (= molekylvikten) för bordssalt (NaCl) är 58. Hur många gram behöver man lösa till 1 liter vatten för att få en lösning med koncentrationen 0,1 mol/liter = 100 mmol/liter?
5. Vad kallas grundämnen som har samma antal protoner men där antalet neutroner varierar?
6. Vilka biomolekyler är vanligast i människokroppen?
7. Skriv för var och en av molekylerna i bilden det nummer som svarar mot ämnets namn.
Fosfolipid
Glukos
Glykogen
Kolesterol
Ribos
Sukros
Triacylglycerol
8. Vilken typ av fetter utgör grundstrukturen i cellmembranen?
9. Vilka mindre ”byggklossar” är proteinerna uppbyggda av?
10. Vilka ”byggklossar” bygger upp DNA respektive RNA?
11. Vad är koncentrationen av H+-joner [H+] om pH är 2?
12. Vad är pH i vanligt dricksvatten?
1 3. Hur definieras begreppet kraft? Vilken enhet används?
14. Det finns flera typer av energi. Ange minst tre av dem.
15. Skriv vilka olika enheter som gäller för kraft, arbete och energi.
Enhet
Kraft
Arbete
Energi
Förkortning Synonym (alternativ förkortning)
16. Om en ström på 2 ampere flyter genom ett motstånd på 10 ohm, vad blir då spänningen i volt (V) över motståndet?
A. 0,2
B. 2
C. 20
D. 200
E. 2 000
Celler och vävnader
1. Var uppstår embryonala stamceller och vad kännetecknar dessa?
2. Vad innebär apoptos?
3. Namnge strukturerna 1–6 i bilden och beskriv kort vilken funktion som respektive struktur svarar för!
4. Människokroppen består till cirka 60 % av vatten. Hur fördelas denna mängd mellan de intra- och extracellulära rummen?
5. Ange den relativa koncentrationen av jonerna Na+, K+, Cl– i de intra- respektive extracellulära rummen. Hög koncentration Låg koncentration
6. Vilka slags molekyler bygger upp cellmembranet och hur är dessa organiserade i förhållande till varandra?
7. Förklara skillnaden mellan osmolalitet och tonicitet.
8. Vad karaktäriserar en isoton, hyperton respektive hypoton lösning?
9. Ämnen kan passera cellmembranet genom olika processer. Skriv vilka dessa processer är samt vilka av dem som kräver energi (E) och vilka som inte kräver energi (IE).
11. Ange två molekyler som är vanliga beståndsdelar i extracellulär matrix.
12. Vilken funktion har tight junctions respektive gap junctions?
13. Vad är en molekylär receptor och vilken funktion har den?
14. Vad innebär begreppet affinitet för hur en receptor fungerar?
10. Vad är extracellulär matrix och vilken funktion har denna?
15. Många läkemedel påverkar målcellernas funktion genom att binda till deras receptorer och därvid a) stimulera eller b) motverka målcellens aktivitet. Vad kallas ett receptorbindande ämne (en ligand) som åstadkommer a) respektive b)?
16. G-proteinkopplade receptorer är en vanlig kategori av receptorer. Bilden visar vad som händer när ett signalämne binder sig till en sådan receptor. Förklara hur receptorn är uppbyggd (1) och vad som händer vid stegen 2–4.
17. Vad är en second messenger?
18. DNA-molekylen byggs upp av nukleotider. Vad består dessa av?
19. Bilden visar ett avsnitt av DNA-molekylen med nukleotidernas baser. Vad kallas dessa baser och hur binds de till varandra?
20. Varför är denna bindningsprincip viktig för DNA-molekylens replikation?
21. Vilket enzym har en central roll i DNA-molekylens replikation?
22. Vad är en kromosom, och hur många kromosomer har människan?
23. Proteinsyntesen innefattar i tur och ordning ett antal processer. Vilka? Ange också vad som sker vid de olika processerna.
24. Vad innebär följande begrepp?
Kodon
Exon
Triplett
Intron
Skräp-DNA
25. Vad innebär begreppet epigenetik?
26. Hur frigörs energi från det adenosintrifosfat (ATP) som bildas i mitokondrierna?
27. Mitokondrier innehåller en liten mängd DNA (mt-DNA). Hur ärvs detta?
28. Bildningen av ATP sker på två huvudsakliga vägar. Vilka? Vilken av dessa vägar alstrar den största mängden ATP?
29. Ungefär hälften av den energi som bildas i mitokondrierna vid oxidativ fosforylering lagras i ATP. Vad händer med resten av energin?
A. Används för att driva citronsyracykeln
B. Avges från kroppen
C. Lagras i muskulaturen
D. Omvandlas till andra energirika molekyler
E. Omvandlas till värme
30. Hur uppstår reaktiva syremetaboliter (ROS) och vilken effekt kan sådana ha på cellers funktion?
31. Begreppet cellskelett innefattar tre huvudtyper av långsträckta strukturer. Namnge dessa och beskriv deras huvudsakliga funktion.
32. Cytoplasman innehåller strukturer som tar hand om t.ex. felaktigt bildade proteiner, ROS eller ämnen som tagits in från omgivningen för att ”oskadliggöras”. Vilka är dessa strukturer?
33. Vad skiljer mitos och meios?
34. Definiera följande begrepp.
Diploid
Haploid
Autosomal nedärvning
Könsbunden nedärvning
Allel
Homozygot
Heterozygot
Genotyp
Fenotyp
Mutation
35. Bilden visar cellcykelns olika faser. Sätt beteckningar på fas 1–4 och ange vad som sker i respektive fas.
36. Vad är telomer, och vilken betydelse anses den kunna ha för en cells möjlighet att dela sig?
37. Förklara begreppet ”crossing-over” och vad denna process kan innebära för en avkommas egenskaper.
38. I en familj är båda föräldrarna Aa (A = dominant gen, a= recessiv gen). Hur stor andel (%) av avkomman kommer att uppvisa den dominanta genens egenskaper? Förklara hur du kommer fram till svaret!
39. Parets son visar sig vara färgblind beträffande rött och grönt. Ingen av föräldrarna har något sådant problem. Förklara hur sonen sannolikt ärvt sin färgblindhet.
40. Vad kallas den embryonala struktur som uppstår efter befruktning och som några dagar därefter fäster i livmoderslemhinnan?
A. Blastocyst
B. Embryoblast
C. Inre cellmassa
D. Ovoblast
E. Trofoblast
41. Vad är groddskiva respektive groddblad?
42. Förklara vad som menas med begreppet vävnad.
43. Vad kännetecknar epitel?
44. Ge exempel på hur epitelets uppbyggnad varierar med dess funktion i olika organ.
45. Vilket samband finns det mellan epitel och uppkomsten av körtlar?
46. Vilka likheter finns det mellan bindväv, brosk och ben som gör att alla tre ingår i begreppet stödjevävnad?
47. Bindväv fyller bland annat ut områden mellan inre organ men också i ledband. Vad är skillnaden i bindvävens uppbyggnad i dessa båda områden?
48. Vilka celltyper är markerade med 1–4 i bilden?
49. Vad är skillnaden mellan vita, beiga och bruna fettceller?
50. Brosk brukar delas in i tre huvudformer. Vilka? Ge exempel på var de finns och på vilket sätt deras egenskaper skiljer sig åt.
Brosktyp Lokalisation Egenskap
51. Skador/sjukdomar i broskvävnad kan vara svåra att läka. Förklara varför.
52. Ange de tre huvudformerna av muskelvävnad och beskriv deras huvudsakliga kännetecken.
53. Glatt muskulatur förekommer i två huvudtyper. Vilka? Vilka egenskaper har de och var finns de?
Glatt muskeltyp Egenskap Lokalisation
54. Vilka molekyler samverkar så att en muskelkontraktion åstadkoms?
55. Bilden visar kontraktionsmekanismen i en glatt muskelcell. Skriv vad som sker vid 1–8.
ISBN 978-91-47-14976-6
© 2024 Håkan Aldskogius, Bo Rydqvist och Liber AB Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare Kristina Iritz Hedberg Förlagsredaktör Christina Brynolfsson
Projektledare Annika Sandström
Grafisk form och omslag Nette Lövgren Design
Illustrationer
Integra Software Services, Indien, AB Typoform, Jonny Hallberg Ombrytning ord & form, Gudbrand Klæstad
Första upplagan 2019
Andra upplagan 2024
1
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tel 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Arbetsbok Den friska människan är ett komplement till huvudboken Den friska människan – anatomi och fysiologi som vänder sig till blivande sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper som behöver kunskap om och förståelse för människokroppens uppbyggnad och funktion.
Att tänka igenom och besvara frågor är inte bara en av de grundläggande processerna för lärande, utan också en grundbult inför examination av kunskap och förståelse. Det är mot bakgrund av detta som frågorna till denna arbetsbok har tagits fram. Frågornas utformning har dels varierats för att undvika enformighet, dels anpassats efter den aktuella frågeställningens karaktär. En annan strävan har varit att ge frågorna olika svårighetsgrad för att stimulera studenter som vill ta sig an mer utmanande frågeställningar, men också för att boken enkelt ska kunna användas på utbildningar med varierande inriktning och nivå på kunskapsmål.
I slutet av boken finns alla svar samlade i ett facit. Svaren har dessutom en hänvisning till aktuell sida och/eller bild i Den friska människan – anatomi och fysiologi. På så sätt kan studenter som behöver friska upp sina kunskaper eller önskar mer omfattande förklaringar snabbt hitta det de söker.
Håkan Aldskogius är leg. läkare och professor emeritus i medicinsk strukturbiologi vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Bo Rydqvist är professor emeritus i fysiologi vid Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska institutet i Stockholm.