9789147149490

& vuxenblivande Ungas villkor

— En introduktion till kritiska ungdomsstudier

Linnéa Bruno (red.)

Innehåll

Förord 8

Författarpresentationer 10

Disposition 13

Kritiska ungdomsstudier — en introduktion 17

Linnéa B runo och Sara uhnoo

Villkor i tid och rum 18

Kritik på olika sätt 21

Forskning om unga, kön/genus och intersektionalitet 25

Referenser 30

Del 1: Perspektiv på vuxenblivande 35

1. Teoretiska perspektiv på ungdomskultur 36

ELiaS LE G rand

Ungdomskultur 37

Chicagoskolan 38

Funktionalistiska och kriminologiska perspektiv 40

Utvecklingen av interaktionistiska perspektiv 42

Birminghamskolan 43

Kritiken mot Birminghamskolan och postsubkulturella perspektiv 46

Utvecklingstendenser sedan millennieskiftet 47

Avslutande reflektioner 49

Referenser 50

2. Temporalitet — perspektiv på ungdom som tidskategori 52

K aLLE B ErGGrEn

Tidstänkande 52

Ungdom som utvecklingsstadium 53

Stadietänkandets begränsningar 55

Ungdom som övergångstid 56

Framväxande vuxenhet: En ny livsfas? 57

Konstruktivistiska perspektiv på livslopp 59

Queer temporalitet 61

Två svenska temporalitetsanalyser 63

Avslutande reflektioner 65

Referenser 66

Del 2: Livsvillkor och plats 69

3. Elevers val, vägar och villkor inom utbildningssystemet 70

JoSEfinE KriGh

Ett föränderligt utbildningslandskap 71

Betyg som konkurrensmedel — för skolor och elever 72

De tidiga valen — förskola och grundskola 74

Gymnasieskolan — parallella utbildningsspår 78

Kungsvägen och elitutbildningar 81

Avslutande reflektioner 83

Referenser 84

4. Ungas etablering på arbetsmarknaden — ett

platsperspektiv 87

hanna uddBäcK

Ungas inträde på arbetsmarknaden 88

Unga som varken arbetar eller studerar 89

Ungas villkor i arbetslivet 90

Platsens betydelse för ungas etablering på arbetsmarknaden 92

Utdragen etablering på en föränderlig arbetsmarknad 94

Etablering genom kontakter eller utbildning 96

Livet utanför arbetet 98

Avslutande reflektioner 100

Referenser 101

5. Ungas identitetsskapande och politiska subjektiviteter 103

SuSanna arESchouG

Ungdomar som politiska subjekt 105

Rummets dimensioner 107

Ungas identitetsarbete i skolan 108

”Gaming”-maskulinitet och politiskt trollande 109

Moppebrud eller EPA-drägg? 111

Den ”urbana” feminismen 115

Rural rasism? 117

Avslutande reflektioner 118

Referenser 119

6. På förortstjejers villkor — separatism som strategi 121

Sara uhnoo

Osynliggörande av förortstjejer 122

Forskning om förortstjejer 124

Förortstjejers separatistiska rum 127

Avslutande reflektioner 135

Referenser 136

Del 3: Utsatthet och kriminalitet 139

7. Ungdomar, kriminalitet och brottsutsatthet 140

VEroniK a B urcar aLm

En socialkonstruktionistisk utgångspunkt 141

Motspänstiga offer 145

Inte så idealiska offer 147

En idealisk eller icke-idealisk gärningsperson? 151

Osedda brottsoffer 153

Avslutande reflektioner 154

Referenser 155

8. ”Handlar det om hur jag ser ut?” — Rasism och motståndsstrategier i möten med ordningsvakter 157

LE andro SchcL arEK m uLinari och noor naSSEf

Rasism och intersektionalitet 158

Forskning om ordningsvakter och rasism i Norden 160

Mellan makt och motstånd 162

Avslutande reflektioner 167

Referenser 168

9. Vägar in i och ut ur gängkriminalitet 171

chriStoffEr carLSSon , EmELí LönnqViSt och roBin GåLnandEr

Vem är med, och i vad? 172

Vägarna in 173

Vägarna ut 178

Åtgärder för och mot unga i kriminella nätverk 181

Avslutande reflektioner 185

Referenser 186

Del 4: Aktivism och kamp för erkännande 189

10. Antirasistisk aktivism, feminism och gemenskap på nätet 190

fanny PérEz aronSSon

Vad är aktivism? 191

Ungas aktivism och politiska engagemang 193

Nätaktivismens särskilda ställning 194

Dekoloniala perspektiv 196

Separatistiska rum på nätet 197

Avslutande reflektioner 203

Referenser 204

11. Neuropsykiatriska diagnoser — berättelser, villkor och identitetsskapande 206

fanny EdEnroth cato

Ungas berättelser om NPF-diagnoser och tillbakablickar på barndomen 208

NPF-diagnoser och vuxenblivande 211

Könsnormer och NPF-diagnoser 212

Vuxna (kvinnors) perspektiv på NPF-diagnoser och identitet 214

En stereotyp bild av autism 215

NPF-diagnosen som förklaring till normbrytande identiteter 216

Framgång trots NPF-diagnosen 217

Biomedikalisering av socialt avvikande beteende 218

Avslutande reflektioner 219

Referenser 221

12. Ungas klimat- och miljöaktivism: Förutsättningar, strategier och vuxennormer 223

frida B uhrE och Jonathan JoSEfSSon

Barns och ungas roll i klimat- och miljöpolitiken 224

Proteströrelser och gräsrotsaktivism 225

Representation i politiska institutioner 228

Mobilisering i domstolar 232

Avslutande reflektioner 236

Referenser 237

Efterord 240

oVE SErnhEdE Register 245

Förord

Denna antologi belyser ungas villkor och erfarenheter i stad och landsbygd, utbildning, arbete, fysiskt och på nätet. Den visar och diskuterar vad kritiska ungdomsstudier kan vara. Några teman som tas upp är aktivism, brottsutsatthet och kriminalitet, diagnosberättelser, politisk subjektivitet och annat identitetsarbete, rasism, informellt lärande och gemenskapande. Boken skiljer sig från liknande svenska publikationer i det att huvudfokus varken är ungas utsatthet eller identitetsutveckling med utgångspunkt i socialt arbete eller psykologi, även om de slags frågor och perspektiv också berörs i några kapitel. Inte heller är ungas kulturkonsumtion eller egna kreativa uttryck i förgrunden, även om det i viss mån aktualiseras och referenser till sådana studier finns. Antologin kan i stället bäst förstås som en introduktion till kritisk forskning om unga, en samling som kan ge verktyg för ökad förståelse, inspiration för vidare läsning, och engagemang i ungas villkor.

Forskning om unga bedrivs inom ett flertal olika discipliner, som exempelvis barn- och ungdomsvetenskap, genusvetenskap, kriminologi, pedagogik, psykologi, sociologi och socialt arbete. Gränsen mellan kulturvetenskaper och samhällsvetenskaper är förvisso flytande, men i denna bok kan tyngdpunkten sägas ligga på de senare. Den ska kunna användas som kurslitteratur i flera ämnen, och läsas av berörda yrkesverksamma och andra som söker både introducerande och i vissa teman fördjupad kunskap om unga.

I flertalet kapitel är ungas egna röster inkluderade. Det innebär sannolikt inte att alla unga kan känna sig representerade eller se sina erfarenheter speglade i ens något av bokens bidrag. Avgränsningar har varit nödvändiga av flera skäl, tidsmässiga och andra. Arbetet med boken har genomförts utöver heltidsarbete som lektor. Några teman och perspektiv som hade kunnat ägnas egna kapitel är ungas kärleksrelationer, sexualitet, vänskap, klass, kropp och hälsa, delaktighet och politiskt inflytande, idrottande, unga samers och andra minoriteters villkor, erfarenheter av flykt, multipla etniciteter (mellanförskap), liv i diaspora och ungas eget kulturutövande.

Jag vill tacka alla medverkande författare för era fina bidrag och för gott samarbete i revideringen av dem. Helheten blev så mycket bättre än jag vågade hoppas på. Ett särskilt tack till Sara Uhnoo, som vänligt avböjde min inbjudan att vara medredaktör, men som utöver ett eget kapitel har bidragit till bokens inledning. Seminariet för kritiska ungdomsstudier (KUS) vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, har inte bara varit en inspirerande miljö, utan även ställt viktiga kritiska frågor. Tack därför även övriga engagerade kollegor, som inte medverkar i boken. Sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack till Helena Ekholm på Liber för uppmuntran, insisterande om att boken skulle bli av, och för skärpa och smidighet i processens alla faser.

Stockholm, februari 2024

Linnéa Bruno

Författarpresentationer

Linnéa Bruno (red.) är fil.dr i sociologi, docent i barn- och ungdomsvetenskap och lektor vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör bland annat våldsprevention med ungdomar och betydelsen av olika slags ojämlikheter i statens hantering av separationer och våld i familjen.

Susanna Areschoug är postdoktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar bland annat om ungdomskultur och identitetsskapande bland unga på landsbygden, liksom om ungas sexualitet och intima relationer.

Kalle Berggren är fil.dr i sociologi, docent i genusvetenskap och verksam vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hans forskning har framför allt handlat om svensk hiphop, killars våld mot tjejer, och teorier om maskulinitet.

Frida Buhre är fil.dr och forskare i retorik vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik, Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar på intergenerationell och postkolonial klimaträttvisa så som den tar form i barns och ungas aktivism och retorik.

Veronika Burcar Alm är docent i sociologi och verksam som lektor vid Institutionen för kriminologi och polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet samt vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Hennes forskningsintressen inkluderar bland annat ungdomar, våld och offerskap.

Christoffer Carlsson är docent i kriminologi och verksam som lektor vid Stockholms universitet. Hans forskning rör bland annat ålder och brott, kriminella karriärer, nätverkskriminalitet och våldsbejakande extremism.

Fanny Edenroth Cato är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som postdoktor vid Stockholms universitet. Hennes forskningsprojekt handlar bland annat om unga vuxnas förståelser av neuropsykiatriska diagnoser. Hennes forskningsintressen spänner över fälten medicinsk sociologi och kritisk funktionshinderforskning.

Robin Gålnander är fil.dr i kriminologi och biträdande lektor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Hans forskning fokuserar på vad som hjälper eller hindrar människor som försöker förändra sina liv och upphöra med brott.

Jonathan Josefsson docent och lektor vid Tema Barn, Temainstitutionen, Linköpings universitet. Hans forskning är inriktad mot barns och ungas politiska aktivism, rättigheter och representation i frågor om styrning, demokrati, migration och klimat i nationell och global politik.

Josefine Krigh är fil.dr i utbildningssociologi och verksam som lektor i pedagogik med inriktning utbildningssociologi vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om strukturer i utbildningssystemet och hur individer förhåller sig till dessa strukturer.

Elias le Grand är fil.dr i sociologi, docent i barn- och ungdomsvetenskap och lektor vid Stockholms universitet. Hans forskning är bland annat orienterad mot ungdomskultur, social och rumslig ojämlikhet samt generationella relationer och sociala figurer.

Emelí Lönnqvist är doktorand i kriminologi vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör hanteringen av brottslighet och kriminalpolitik, med särskilt fokus på häktning och frihetsberövades rättigheter.

Noor Nassef doktorerar i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes avhandlingsprojekt handlar om barns, ungas och föräldrars erfarenheter av polis och ordningsvakter och har ett fokus på förorten. Hon är särskilt intresserad av sociala processer som relaterar till ålder, ras och plats.

Fanny Pérez Aronsson är fil.dr och biträdande lektor i barn- och ungdomsvetenskap och verksam vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör främst barn och ungas upplevelser av rasism, antirasistisk aktivism och ungas skapande av gemenskap på nätet.

Leandro Schclarek Mulinari är fil.dr i kriminologi och arbetar som biträdande lektor i socialt arbete med polisiär inriktning vid Södertörns högskola. I sin forskning undersöker han frågor om kriminalitet, kontroll och viktimisering, ofta med fokus på rasism och diskriminering som strukturella problem.

Ove Sernhede är professor emeritus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Han har sedan 1980-talet forskat och publicerat på teman som rör modernitet, identitet, ungdomliga subkulturer, afroamerikansk kultur och urban segregation.

Hanna Uddbäck är fil.dr i arbetsvetenskap. Hon arbetar med bland annat utredning och analys inom Malmö stads verksamhet för unga utan sysselsättning. Hennes forskning handlar om ungas möjligheter till inträde på arbetsmarknaden med särskilt fokus på platsers skilda förutsättningar och villkor.

Sara Uhnoo är docent och lektor i sociologi vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar bland annat om normbrott, social kontroll och ungas livsvillkor och lärande med särskilt fokus på unga kvinnor.

Disposition

Antologin består av fyra delar. Efter en introducerande och mer teoretisk och historiskt översiktlig del följer tre delar som fördjupar specifika teman, utifrån empiriska studier. Kapitlen kan läsas fristående från varandra, men följer en viss logik. Varje bidrag refererar och hakar till viss del i andra kapitel. Boken avslutas med ett efterord av Ove Sernhede som utifrån sin mångåriga erfarenhet som ungdomsforskare reflekterar över dess innehåll och möjliga bidrag.

Del 1: Perspektiv på vuxenblivande

Kapitel 1 ger en historisk bakgrund med en genomgång av hur ungdomskulturforskning etablerades under mitten av förra seklet, med tyngdpunkt på det sena 1900-talet och med några exempel på viktiga studier från efter millennieskiftet. Bland de riktningar som här diskuteras är symbolisk interaktionism, olika slags klassanalyser, subkulturforskning samt ungdomskulturforskningens dialog med forskning om livsförlopp, generation och övergång till vuxenliv. Elias le Grand föreslår en pluralistisk syn på ungdomskultur som rymmer såväl stabila och intersektionella former av ojämlikhet som mer skiftande och hybrida subkulturer.

Kapitel 2 är också det ett mer teoretiskt inriktat bidrag som dock snävar in fokus genom att introducera centrala perspektiv och debatter specifikt gällande förståelsen av tid i forskning om unga. Kalle Berggren ger exempel från filosofi, psykologi, antropologi, sociologisk transitionsforskning samt på kritik och dialoger mellan dessa vetenskapliga traditioner. En viss fördjupning ägnas teorin om framväxande vuxenhet och studier om queer temporalitet. Avslutningsvis argumenteras för en ungdomsforskning som komplicerar förståelsen av tid och ålderskategorier. Detta för att undvika att göra ungdom till ett oreflekterat studieobjekt.

Del 2: Livsvillkor och plats

Kapitel 3 inleder bokens första mer empiriska del som inkluderar fyra kapitel. Josefine Krigh belyser ungas skilda villkor i utbildning – inledningsvis med en bredare skiss över avgörande förändringar i grundskolans och gymnasieskolans förutsättningar de senast decennierna. Därefter disku-

teras några faktorer och konsekvenser mer ingående, såsom introducerande av marknadslogik och betyg som konkurrensmedel för både elever och skolor i främst storstäderna. Utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa studier och en utbildningssociologisk utgångspunkt utforskas elevers val och vägar genom utbildningssystemet.

Kapitel 4 handlar om ungas villkor i arbetslivet. Hanna Uddbäck understryker ojämlikheter i dessa villkor och redogör för etablering på arbetsmarknaden, i allmänhet men i synnerhet i en mindre industriort. Därtill problematiseras en urban norm såväl inom ungdomsstudier som inom politik. Kapitlet tar även upp kunskapsläget gällande unga som varken arbetar eller studerar. Uddbäck använder ett relationellt platsbegrepp och visar hur platsspecifika resurser och livsvillkor, både bostad och sociala relationer, kan ha stor betydelse för ungas överväganden i början av arbetslivet, oaktat arbetsmarknadens organisering.

Kapitel 5 fördjupar diskussionen om betydelsen av plats och urban norm ytterligare – här med politisk subjektivitet i fokus. Susanna Areschoug analyserar etnografiska exempel på bland annat politisk trollning och (diss-/)identifikation med feminism i rurala rum. En utgångspunkt är att identiteter som feminist, antirasist och miljövän inte bör ses som stabila eller direkt avspeglande individers syn på samhället. Vidare understryks att politisk subjektivitet bör ses som en del i det identitetsarbete som alla människor är inbegripna i, snarare än att se dessa identiteter som sprungna ur platsen vi bebor.

Kapitel 6 undersöker det separatistiska rummet som frizon för tjejer i marginaliserade förorter. Sara Uhnoo diskuterar inledningsvis forskning om ungas liv på dessa platser, med fokus på tjejer med invandrarbakgrund, samt separatismens olika syften som strategi. Därefter presenteras tre empiriska exempel på separatistiska verksamheter: en boxningsklubb, en öppen kommunal mötesplats och en podd. Analysen av tjejernas berättelser föreslår att dessa rum möjliggör både synliggörande av deltagarnas villkor och ett osynliggörande på egna villkor, de två första främst som frizon och podden som folkbildande motoffentlighet.

Del 3: Utsatthet och kriminalitet

Kapitel 7 inleder denna del och introducerar temat unga som brottsoffer och/eller gärningspersoner. Utifrån ungas egna berättelser och kriminologisk forskning synliggör Veronika Burcar Alm glapp i kollektiva tolkningsresurser och narrativ, exempelvis vilka konsekvenser föreställningar om det ideala offret, förövaren och dikotomin offer–förövare kan ha. I sär-

skilt fokus är betydelsen av genusnormer (maskuliniteter och femininiteter) och ålder för tolkningar, positioner och handlingsutrymme – i såväl kriminella miljöer som i ungas nära relationer.

Kapitel 8 handlar om ordningsvakters maktutövning mot unga som rasifieras som icke-vita. Efter en introduktion om rasism och processer av särskiljande och våld inom olika delar av välfärdsstaten med viss internationell utblick, analyserar Leandro Schclarek Mulinari och Noor Nassef exempel på såväl anpassnings- som motståndsstrategier. Kapitlet har ett uttalat intersektionellt perspektiv som utöver rasifiering även beaktar betydelsen av klass, kön och ålder i sammanhanget, och som visar hur det som pågår är en kamp om människovärdet – vem som har rätt att röra sig, hur och vems ordning som upprätthålls.

Kapitel 9 undersöker ungas vägar in i och ur gängkriminalitet, samt hur åtgärder mot denna slags brottslighet kan förstås. Christoffer Carlsson, Emelí Lönnqvist och Robin Gålnander sammanfattar kunskapsläget och snävar därefter in fokus på att analysera fenomenet ur bland annat livsförloppsperspektiv. Grogrunden konstateras vara ojämlikhet, segregation och de nedskärningar som särskilt har drabbat redan utsatta barn och unga. Att stärka samhällets institutioner och sociala band, säkerställa fungerande skola, barn- och ungdomspsykiatri och andra sociala reformer framhålls framför ensidigt fokus på repressiva åtgärder.

Del 4: Aktivism och kamp för erkännande

Kapitel 10 inleder bokens sista del och handlar om ungas aktivism i allmänhet men i synnerhet antirasistisk sådan i separatistiska rum på nätet. Fanny Pérez Aronssons analys visar hur samtalen i dessa rum inbegriper såväl smärtsamma som hoppfulla personliga berättelser som teoretiska diskussioner, gemenskapande och förhandlingar om tillhörighet.

Kapitlet berör även det vuxna majoritetssamhällets avfärdande av denna slags aktivism som identitetspolitik som uttryck för epistemisk orättvisa.

En slutsats är att dessa rum kan vara både andrum från en förtryckande vardag och del av ett dekolonialt projekt.

Kapitel 11 handlar mindre om aktivism, men i hög grad också det om erkännande och identitetsarbete. Fanny Edenroth Cato utforskar ungas berättelser om att diagnosticeras med någon av de neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism, vuxenblivande och olika strategier. Analysen visar hur diagnosen kan innebära såväl stigma som upplevd ökad självförståelse och upprättelse. Ett centralt begrepp är biomedikalisering.

En slutsats är att föreställningar om funktionalitet, kön och ålder villkorar

handlingsutrymme, sociala relationer och tolkningar av diagnosens betydelse.

Kapitel 12 behandlar ungas klimataktivism. Frida Buhre och Jonathan Josefsson visar med exempel både från det globala syd och det globala nord på ungas strategier att nå inflytande genom demonstrationer och gräsrotsaktivism, representation i beslutsfattande institutioner och via klimatmål i domstolar. Barns och ungas politiska handlingsutrymme i relation till medier och politiska och juridiska institutioner analyseras. Med begrepp som åldersordning, adultism och intersektionalitet belyses hur unga aktivisters möjligheter att genomdriva miljö- och klimatomställningar villkoras.

I idealbild 146

identitet 149, 192

identitetspolitik 28, 203

idiokultur 42

iefterhandhet 65

inflytande 225

inkludering 229

institutioner 228

interna faktorer 179

intersektionalitet 25

intersektionellt perspektiv 127, 159

J

jämlikhet 192

jämställdhetsideal 27

K

kapital 93

kategorisering 59

Kleinman, Sherryl 42

klimatförändringar 227

klimat- och miljöaktivism 223

kollektiva tolkningsresurser 155

kommodifiering (varubildning) 116

konstruktivistiska perspektiv 59

konventionell vuxenroll 181

kriminalpolitiska reformer 182

kriminalpolitiska åtgärder 182

kritisk teori 22

krononormativitet 62

kvalitetsindikator 72

könsblindhet 122

könsnormer 212

könsseparatistisk organisering 122

L landsbygden 103

legal cynism 175

Lévi-Strauss, Claude 44

livsberättelse 211

livsfaser 217

livsförloppsperspektiv 176

livslinje 62

livslopp 59

livsloppsperspektiv 49

livsloppsvokabulär 61

lokalt kriminellt nätverk 172

ungdomskulturforskning

Ungas villkor och vuxenblivande – en introduktion till kritiska ungdomsstudier

ISBN 978-91-47-14949-0

© 2024 Författarna och Liber AB

Förläggare: Helena Ekholm

Redaktör: Elisabeth Åman

Projektledare: Stefanie Holmsved Thott

Produktionsspecialist: Helene Ågren

Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Foton omslag: Getty Images

Första upplagan

1

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: People Printing, Kina, 2024

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.

Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på

www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Ungas villkor & vuxenblivande

Många ungas möjligheter att utforska gemenskaper och identiteter, utbilda sig, skapa och sprida sin musik och sina ord, är svindlande i jämförelse med tidigare generationers.

Samtidigt präglas ungas liv och vuxenblivande av samspelande ojämlikheter. Klimatkrisen innebär att ålder som maktordning ställs på sin spets.

I denna bok tas bland annat aktivism, brottsutsatthet, gängkriminalitet, berättelser om diagnoser, rasism och politisk subjektivitet i stad, landsbygd, fysiskt och på nätet upp. Den introducerar kritiska ungdomsstudier och kan användas som kurslitteratur i ämnen som barn- och ungdomsvetenskap, socialt arbete och sociologi samt av yrkesverksamma som möter unga i sitt arbete.

”Linnéa Brunos antologi visar genom sin bredd och sitt intresse för ungas faktiska verklighet att dagens ungdomsforskning rör sig i en riktning som mindre bombastiskt vill finna vägar för den kunskapsutveckling och de interventioner som kan bidra till social förändring.”

Ove Sernhede, professor emeritus i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet

Bokens huvudredaktör är Linnéa Bruno, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Övriga medverkande författare är: Susanna Areschoug, Kalle Berggren, Frida Buhre, Veronika Burcar Alm, Christoffer Carlsson, Fanny Edenroth Cato, Elias le Grand, Robin Gålnander, Jonathan Josefsson, Josefine Krigh, Emeli Lönnqvist, Noor Nassef, Fanny Pérez Aronsson, Leandro Schclarek Mulinari, Hanna Uddbäck och Sara Uhnoo.