9789147144051

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN Per Arvidson Thomas Carrington Gustav Johed Isabella Nordlund

Upplaga 22

DEN NYA AFFÄRS REDOVISNINGEN PER ARVIDSON

THOMAS CARRINGTON

GUSTAV JOHED ISABELLA NORDLUND

UPPLAG A 22

Innehållsförteckning Förlagets förord 6 Några principer för bokens uppläggning 8 1. EKONOMISK ­INFORMATION – GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE 10 Ekonomisk information – centrala frågeställningar 11 Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär? 12 Vilka frågor ställs, och av vem? 12 Intressentmodellen 13 Vilken typ av ekonomisk information ska löpande ­bokföras? 15 Hur ska den ekonomiska informationen presenteras? 16 Vad ska analyseras? 17 Företagets ekonomi 19 2. REDOVISNINGENS GRUNDER I 22 Hur gick det för Hjulman första året? 22 Kassaflödet: skillnaden mellan inbetalningar och utbetalningar 23 Resultaträkning 25 Balansräkning 27 Ekonomiska grundbegrepp – en sammanfattning 29 Löpande bokföring 33 Dubbel bokföring 34 Löpande bokföring på konton 36 Löpande bokföring för Hjulmans Budfirma 38 Bokslut 43 Avslutning av konton 44 Framräkning av resultat utan bokslut 48 3. REDOVISNINGENS GRUNDER II 52 Företagets miljö- och verksamhetsinriktning 52 Löpande bokföring 53 Löpande bokföring i Hjulmans Budfirma år 20x2 55 Bokslut 58 Periodisering av anläggningstillgångar 59 Periodisering av varuutgifter 59 Interimsfordringar och interimsskulder 60

Intäkter och kostnader till resultaträkningen 64 Tillgångar, eget kapital och skulder till balans­räkningen 66 Bokslut på bokslutstablå 67 4. REDOVISNINGENS ­TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER, ­NORMER, REGLER OCH PRAXIS 74 Teoretiska utgångspunkter 75 Gränser i tiden 75 Gränser i rummet 76 Redovisningens syfte 77 En ”politisk” process 79 Hållbarhetsredovisning 79 Normer 80 Redovisningens normbildare 80 Internationaliseringen av redovisningen 82 Normernas form 83 Grundläggande antaganden 84 Redovisningens kvalitativa egenskaper 88 Lagar och regler 90 Bokföringslagen 90 Allmänt om bokföringsskyldighet 91 Löpande bokföring 93 Hur den löpande bokföringen avslutas 96 K-regelverken 97 Årsredovisnings­lagen 98 Resultaträkningen 99 Balansräkningen 100 Praxis 102 God redovisningssed 102 Rättvisande bild 103 BAS-planen 104 Grundprinciper för BAS-kontoplanen 105 Kontoplanens uppbyggnad 106 Avläsningsmetoden – vid bokslut med dator 110 5. VARUTRANSAKTIONER 118 Varutransaktioner ur olika aspekter 118 Köpeavtalet – den juridiska aspekten 119 Leveransen – den materiella aspekten 119 Betalningen – den finansiella aspekten 120 Hemtagningsutgifter och utlägg 120

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Mervärdesskatt (moms) 124 Beräkning av moms 124 Redovisning av moms 127 Redovisning av varutransaktioner 133 Fakturan – information om transaktionen 133 Köparens redovisning av inköpsfakturor 135 Säljarens redovisning av försäljningsfakturor 135 Returer och gottgörelser – kreditnota 136 Dröjsmålsränta 137 Beräkning av betalningsbelopp 138 Sammanfattning 140 Bruttoresultat 140 Kundfordringar och leverantörs­skulder 146 Huvudbokföringens konton 146 Reskontra 147 Redovisning av förskott 147 Utländsk valuta 150 Redovisning av fordringar och skulder i utländsk valuta 150 Redovisning av kursdifferens 153 6. NÅGRA ANDRA ­AFFÄRSHÄNDELSER 156 Personalkostnader 157 Lön och preliminär skatt 157 Lagstadgade arbetsgivar­avgifter 159 Arbetsgivardeklaration på individnivå 159 Semesterlöner 160 Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter 160 Redovisning av löner, personalskatter och arbetsgivaravgifter (hela året) 161 BAS-planens uppdelning av personalkostnader 162 Fastigheter 164 Köp av fastighet 164 Redovisning av fastighet i rörelsen 165 Redovisning av fastighetsköp 166 Redovisning av fastighetsförsäljning 168 Värdepapper 172 Aktier och andra andelar 172 Köp och försäljning av aktier – kortfristig placering 174 Obligationer och andra värdepapper 175

Factoring och leasing 176 Factoring 176 Redovisning av factoring 179 Leasing 180 Aktiebolagets inkomstskatt 181 Företagets skattetransaktioner för beskattningsåret (inkomståret) 2 183 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 1 184 Redovisning av aktiebolagets inkomstskatt år 2 185 Årets beskattningsbara resultat 189 Skattekonto hos Skatteverket 190 Utan skattekonto 190 Med skattekonto 190 7. ÅRSBOKSLUT – ­TILLGÅNGAR 192 Lagens regler för redovisning och beskattning 193 Årsbokslutet – två funktioner 194 Kapitlets disposition 196 Tillgångar – ett teoretiskt perspektiv 196 Värdering av anläggnings­tillgångar 199 Grundläggande begrepp och regler 200 Fördelning av avskrivningar över tiden 201 Immateriella anläggningstillgångar 205 Materiella anläggningstillgångar 208 Finansiella anläggningstillgångar 214 Värdering av omsättningstillgångar 220 Grundläggande begrepp och regler 221 Varulager 222 Kortfristiga fordringar 229 Kortfristiga fordringar (och skulder) i utländsk valuta 234 Kortfristiga placeringar 236 Kassa och bank 238 8. ÅRSBOKSLUT – SKULDER OCH EGET KAPITAL 240 Skulder 241 Skulder – ett teoretiskt perspektiv 241 Avsättningar 244 Obeskattade reserver och bokslutspolitik 245

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Avskrivningar över plan 245 Bokfört värde enligt räkenskapsenlig avskrivning 249 Redovisning av överavskrivningar 250 Kollektiv överavskrivning på maskiner och inventarier 257 Periodiseringsfonder 262 Övriga möjligheter till resultatreglerande åtgärder i bokslutet 265 Eget kapital i olika företagsformer 267 Eget kapital – ett teoretiskt perspektiv 267 Företagsformer 268 Enskild firma 268 Handelsbolag 269 Kommanditbolag 271 Ekonomisk förening 271 Aktiebolag 272 Aktiebolagets organ enligt ABL 275 9. EXTERNA RAPPORTER 280 Årsredovisning i aktiebolag 281 Förvaltningsberättelse 282 Balansräkning och resultaträkning 282 Noter 286 Koncernredovisning 290 Utvidgad informationsskyldighet 291 Hållbarhetsredovisning 293 Revision i aktiebolag 295

10. RÄKENSKAPSANALYS 300 Lönsamhet 301 Lönsamhetsanalys för Game Invention AB 307 Soliditet 309 Soliditetsanalys för Game Invention AB 310 Samband mellan räntabilitet och soliditet 311 Likviditet 312 Likviditetsanalys för Game Invention AB 313 Andra nyckeltal 314 BAS-nyckeltal 316 Hållbarhet och nyckeltalets anatomi 321 Nyckeltal i hållbarhetsredovisningen 321 Nyckeltal för hållbarhetsanalys 324 11. KASSAFLÖDESANALYS 328 Teorin bakom kassaflödesanalys 330 Kassaflödesanalys av Game Invention 335 Kassaflöde från löpande verksamhet 335 Kassaflöde från investerings­verksamhet 341 Kassaflöde från finansierings­verksamhet 344 Analys av Game Inventions kassaflöde 346 Facit 351 Sakregister 387 Bilaga 392

6

Förlagets förord Första upplagan av Den nya affärsredovisningen (DNA) utkom 1975 och 1986 övertog Liber utgivningen. Det huvudsakliga syftet med denna bok är nu – liksom ­tidigare – att tjäna som kurslitteratur. Få läroböcker har lyckats behålla sin plats på kurslistor under så lång tid som DNA. Detta tror vi har sin förklaring i ­engagerade författare.

Den första upplagan av Den nya affärsredovisningen skrevs av Olov Larson och Lennart Rohlin, båda verksamma vid Företagekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Dessa två byggde ett framstående innehåll med hjälp av stor ämneskunskap och klargörande exempel. Tillsammans lade de grunden till det som kom att bli en av de mest framgångsrika läroböckerna på universitetsnivå inom ämnet företagsekonomi. År 1986 tog Jan Thomasson över boken och uppdaterade nu ensam bokens innehåll. Även Thomasson var knuten till Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Nu gjordes en genomgripande revidering av innehållet.

Inriktningen renodlades mot affärsredovisning, och redovisningens betydelse både för styrningen av företaget och för informationsgivningen till externa intressenter betonades. Framställningen skedde genomgående med utgångspunkt i BAS-kontoplanen. Övergivandet av den tidigare tillämpade kontoplanen med fem kontoklasser medförde en betydande förändring i pedagogiskt upplägg.

Sommaren 1988 avled Thomasson oväntat. Per Arvidson och Hans Lindqvist, som båda arbetat tillsammans med Thomasson och som såg honom som både läromästare och vän, tog nu över författarskapet. Nu började en tid med flera förändringar både vad gäller den pedagogiska strukturen och uppdateringar inom redovisningsområdet. Arvidson och Lindqvist säkerställde tillsammans under 20 års tid att Den nya affärsredovisningen fortsatte att utvecklas i takt med lärares och studenters behov av uppdaterad och relevant information, förankrad i den senaste forskningen och pedagogiskt utformad. Deras förmåga att förklara många gånger komplexa sammanhang i redovisningen torde ha varit unik.

Efter Hans Lindqvists bortgång tillkom år 2008 två nya författare – Thomas Carrington, då Uppsala universitet, och Gustav Johed då Stockholms universitet.

Trion Arvidson, Carrington och Johed utvecklade bl.a. boken mot ett fördjupat teoretiskt innehåll och stod som författare fram till denna upplaga, då Isabella Nordlund från Handelshögskolan i Stockholm anslöt till författarteamet.

Vi på Liber vill rikta ett särskilt tack till alla författare som deltagit under åren.

Vi vill också tacka de lärare och studenter som genom synpunkter, kommentarer och önskemål bidragit till bokens framgång.

Stockholm, i juni 2021 Liber AB

7 FÖRLAGETS FÖRORD

Förord till tjugoandra upplagan I den här uppdateringen har ett stort grepp tagits för att modernisera övningsoch lösningsboken. Med modernisera menar vi inte bara att exemplen i övningarna har förnyats utan även – och viktigare! – att vi har justerat formen för övningar och lösningar. Framför allt har lösningarna till de omarbetade övningarna kompletterats med kommenterande text vilket underlättar självstudier och minskar behovet att ställa frågor till lärare.

Redan i tidigare upplagor har vikten av hållbarhetsredovisning uppmärksammats. Affärsredovisning handlar inte längre bara om pengar utan många företag måste – och många andra vill frivilligt – berätta om sitt hållbarhetsarbete.

Dessutom analyseras allt fler företag ur ett hållbarhetsperspektiv. Den 22 upplagan har därför integrerat hållbarhetsperspektivet på så vis att hållbarhet beskrivs och diskuteras på flera ställen i boken. Till exempel lanserar och diskuterar vi begreppet hållbarhetsbokföring.

Ett annat område som uppdaterats och utökats är kapitlet om kassaflödesanalys.

I vår allmänna strävan att göra boken så pedagogisk som möjligt har vi redigerat befintlig text där vi sett förbättringsmöjligheter men också lagt till ytterligare förklarande text.

Därutöver har sedvanliga uppdateringar gjorts avseende ändrade regler för skatter, arbetsgivaravgifter, lagstiftning inom redovisningsområdet etc. En direkt konsekvens är att vårt samlingshäfte alltid innehåller den helt aktuella och gällande rätten inom redovisnings- och skattelagstiftningen i Sverige. För arbetet med det vill vi tacka Anneli Carlsson (Institutionen för Handelsrätt, Lunds universitet).

Vi vill därutöver särskilt tacka alla de lärare och kursansvariga runt om i landet som konstruktivt har bidragit med synpunkter på vår bok – ingen nämnd, ingen glömd. Denna återkoppling är helt nödvändig som hjälp för oss så att Den nya affärsredovisningen kan bibehålla sin ställning som Sveriges mest använda bok i affärsredovisning. Vi vill även rikta ett speciellt tack till Alexander Sunell Aalto (Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet) för noggrann genomläsning med därtill följande synpunkter på vår bok.

Avslutningsvis vill Gustav, Per och Thomas förstås hälsa Isabella välkommen som författare. Isabella är doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm och har dessförinnan under flera år undervisat i affärsredovisning vid Stockholms universitet.

Lund, Stockholm och Åbo juni 2021 Per Arvidson

Thomas Carrington

Gustav Johed

Isabella Nordlund

8

Modernt bokföringsprogram I ett samarbete med Visma Spcs får du som läsare av Den nya affärsredovisningen tillgång till bokföringsprogrammet Visma eEkonomi.

Hämta programmet (student) här: http://www.vismaspcs.se/elevlicens Ange utbildningskod: hc5q2 På http://vismaspcs.se/support hittar du filmer och skriven hjälp. Du kan även lära känna produkten genom att göra övningar på Vismas övningsplats: https:// www.vismaspcs.se/visma-support/ovningsplatsen/visma-eaccounting/se/content/ top.htm.

Vanliga frågor och svar: http://vismaspcs.se/skola-faq.

Några principer för bokens uppläggning En pedagogisk tanke med den senaste omarbetningen av denna lärobok i affärsredovisning är att den ska erbjuda två olika sätt att genomföra en grundkurs i externredovisning.

Alternativ 1 innebär att man följer kapitelordningen 1–11, och i så fall kan de nio första kapitlen sägas höra nära sam­man tre och tre. De tre första kapitlen handlar om redovisningens grunder. Här introduceras grundläggande begrepp och den dubbla bokföringens principer samt årsredovisningens betydelse som beslutsunderlag. I kapitel 1–3 följer man ett nystartat företag under dess två första verksamhetsår.

De tre följande kapitlen behandlar mer ingående redovisningen av olika typer av affärshändelser. Kapitel 4 behandlar grundläggande regler och principer av betydelse för redovisningsarbetet samt BAS-planen, en kontoplan som har fått stor spridning bland svenska företag. I kapitel 5 behandlas transaktioner med an­knytning till inköp och försäljning av varor, medan personal­kostnader och diverse andra affärshändelser behandlas i kapitel 6.

I de fem nästkommande kapitlen behandlas årsbokslut och årsredovisning samt annan extern rapportering samt finansiell analys av företagets årsredovisning.

Uppdelningen har gjorts så att kapitel 7 och 8 behandlar årsbokslutet: i kapitel 7 diskuteras värderingen av tillgångar och i kapitel 8 värderingen av skulder, obeskattade reserver och eget kapital. Kapitel 9 ägnas åt årsredovisningens och övrig extern rapportering medan analysen av årsredovisningen (s.k. räkenskapsanalys) behandlas i kapitel 10. Avslutningsvis, i kapitel 11, behandlas hur kassaflödesanalyser upprättas.

Alternativ 1 innebär att man utgår från konkreta händelser (fallföretaget Hjulman) och följer processerna bokföring och bokslut. Efter årsbokslut/års­redo­ visning och annan extern rapportering följer analys av räkenskaperna och kassa­ flödes­analys.

9 NÅGRA PRINCIPER FÖR BOKENS UPPLÄGGNING

Alternativ 2 innebär att man efter kapitel 1 fortsätter med kapitel 9, 10 och 11, dvs. efter att ha diskuterat årsredovisningen betydelse som beslutsunderlag för olika intressenter fortsätter man med att diskutera hur man kan analysera en årsredovisning (dvs. genomföra en räkenskaps- och kassaflödesanalys). Poängen med detta pedagogiska grepp är att utveckla studenternas förståelse för den helhet som balans- och resultaträkning utgör. Genom att tidigt visa studenterna en referensram kan man underlätta inlärningen av bokföring av olika affärshändelser.

Alternativ 2 innebär ■

ett initialt fokus på helheten (kapitel 1, 9, 10 och 11)

■

därefter grundläggande bokföring och redovisning (kapitel 2–8)

■ återkoppling

till helheten (repetition av kapitel 9 samt inläsning av ­kapitel 10 och 11). *

* *

Vi introducerar BAS-kontoplanen och avläsningsmetoden i kapitel 4, för att därefter helt basera framställning och tillämpningar på dem. Bokens illustra­ tioner och exempel baseras på BAS-planen, som i sin tur utgår från års­redo­vis­ ningslagen och bokföringslagen. BAS-planen är synnerligen flexibel i olika avseenden och man bör ägna ett betydande utrymme åt att diskutera alterna­ tiva möjligheter till lösningar av olika slag av problem inom BAS-planens ram.

Många av bokens uppgifter kan följaktligen lösas på olika sätt. Lösningarna bak i boken ger av bl.a. utrymmesskäl i allmänhet bara en möjlig lösning.

Andra lösningar kan vara minst lika bra och det är viktigt att man dis­kuterar olika alternativ.

För att inte principiella och viktiga drag ska skymmas av detaljer är exempel och siffror mycket enkla. Detta innebär att vi i vissa fall gjort en avvägning mellan, å ena sidan, pedagogisk tydlighet och, å andra sidan, bokföring i prak­ tiken. Exempelvis har vi valt att bokföra avskrivningar endast en gång per år, även om man i många företag gör detta oftare för att erhålla så aktuella rap­ porter som möjligt.

Till denna bok hör ett samlingshäfte med lagtext och en kontoförteckning enligt BAS-kontoplanen. Man bör gå igenom samlingshäftet översiktligt när man börjar stu­dera boken. Därefter bör man använda det flitigt under studiernas gång. Det är viktigt att man inte bara läser om t.ex. lagregler, utan att man någon gång ser originaltexten.

Boken är upplagd så att den ska ge goda möjligheter till självstudier. Den studerande ska själv kunna läsa in stoffet och arbeta med bokens uppgifter och repetitionsfrågor. Den lärarledda undervisningen kan koncentreras kring all­ männa översikter, tillämpningsuppgifter samt diskussioner kring bokens frå­gor och uppgifter.

KAPITEL 1

Ek o no m i s k i n fo r ma ti o n – c e n tr a l a fr å g e s tä l l n i n g a r 11 Fö r e ta g e ts e k o n o mi 19

Ekonomisk ­information – grund för beslutsfattande H

DEFINITION AV REDOVISNING (ENLIGT REDOVISNINGSPLAN HANDBOK) ”Registrering och rapporte­ ring av värdet av företagets resurser och deras finansie­ ring samt de händelser som förändrar dessa bl.a. så att utbytet av erhållna prestationer i relation till insatta resurser framkommer.”

ur vet vi att det går bra för en organisation? I alla verksamheter, obero­ ende av inriktning, ställs en mängd frågor av ekonomisk karak­ tär från olika perspektiv och intressenter. Man vill veta hur den ekonomiska utvecklingen har varit under den senaste tiden, om företaget klarar av att betala sina räkningar under nästa år, hur den framtida ekonomiska utveck­ lingen ser ut för företaget etc. För att kunna besvara alla dessa frågor behöver man någon form av ekonomiskt underlag som beskriver de gjorda ekonomiska transaktionerna i den berörda organisationen. Denna bok handlar om hur företag och organisationer på ett systematiskt och enhetligt sätt ställer sam­ man och rapporterar de händelser av ekonomisk karaktär som ägt rum, s.k. affärshändelser. Den metod som används och som beskrivs i denna bok kallas för affärsredovisning, vilket är en lära för att besvara frågan om det går bra eller dåligt för en verksamhet. Nedan följer några exempel på frågor som kan ställas, besvaras och fördjupas med hjälp av kunskaper i affärsredovisning. ”Tjänar företaget några pengar?”

Grundläggande för det stora flertalet företag är givetvis frågan om verksamheten genererar något överskott, dvs. går företaget med vinst? Svaret på denna fråga har en mängd implikationer som berör företaget och dess intressenter. I de allra ­flesta fall är det absolut nödvändigt att företag genererar ett överskott, åtmin­­

11 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

stone över en längre tidsperiod. I annat fall måste företaget få ekonomiska till­ skott från annat håll, exempelvis från ägare, banker eller stat. ”Har företaget några pengar?”

En för företag lika viktig förutsättning som att gå med vinst är att de har tillräck­ ligt med kontanta medel för att betala sina löpande räkningar, att varje månad betala lön till sina anställda etc. Normalt sköter företag som genererar en vinst sina betalningar så att det alltid finns likvida medel i företagets kassa. Dock är det ingen självklarhet – det finns exempel på företag som genererar vinst men som saknar tillräckligt med kontanta medel p.g.a. av stora investeringar, för stora skulder etc.

Alltså är vinst sällan tillräckligt för att kunna besvara frågan om det går bra för en verksamhet utan vi behöver utvärdera fler aspekter av en verksamhet. ”Är företaget skyldigt några pengar?”

När ett företag startas eller ska växa i storlek finns det ofta behov av extra kapital för att klara långsiktiga investeringar, etableringar etc. Anledningen till detta är dels att det ofta finns en tidsförskjutning från det att varorna/tjänsterna produce­ ras och levereras till dess att kunden betalar för dessa, dels att större investeringar många gånger kräver en längre tidsperiod innan de är återbetalda. När nytt kapi­ tal ska anskaffas för sådana ändamål är det därför av största vikt att känna till hur mycket som redan är upplånat, liksom hur företaget har skött tidigare återbetal­ ningar av lån eller motsvarande. I analyssammanhang fokuseras främst företagets betalningsförmåga på lång sikt, något som ibland benämns soliditet.

För att kunna besvara frågor om företag och för att kunna t.ex. jämföra olika företag med varandra är affärsredovisning uppbyggd efter en viss logik. Vidare, för att underlätta förståelsen för hur affärsredovisningen är uppbyggd inleder vi nedan med att diskutera redovisningens syfte och hur olika intressenter kan använda redovisningen i sitt beslutsfattande samt introducera redovisningens två kanske mest betydelsefulla dokument – resultaträkningen och balansräkningen.

(Den årsredovisning som används som illustration i detta kapitel är samma årsre­ dovisning som senare analyseras i kapitel 9.) Därefter introducerar och beskriver vi det fallföretag som genomgående används i kapitel 2 och 3 för att illustrera affärsredovisningens grundläggande begrepp, definitioner och tekniker.

Ekonomisk information – centrala frågeställningar Som antytts ovan utgör affärsredovisningen viktig information för företagen och dess intressenter. Nedan formuleras och besvaras ett antal centrala frågor kring syftet med den ekonomiska informationen och hur denna används.

AFFÄRS­R EDOVISNING Affärsredovisningens syfte är bl.a. att minst en gång om året förse externa intressenter med information om resultat och ekonomisk ställning.

Den tillgodoser också före­ tags­ledning­ens informations­ behov bl.a. för kontroll av ­kostnader, intäkter och resultat.

Den är obligatorisk enligt bokförings­lagen, vars regler gäller för alla bokförings­ skyldiga.

12 KAPITEL 1

Varför ställs frågor av ekonomisk karaktär?

REDOVISNINGENS TVÅ UPPGIFTER • Ge en del av den information som ligger till grund för verksamhetens styrning.

• Ge ekonomisk information till olika externa intressenter (= andra intressenter än beslutsfattare i företaget).

Den ekonomiska information som produceras i redovisningen har som främsta syfte att utgöra ett underlag för beslutsfattande. Tillsammans med företagets övriga informationssystem (statistik, prognoser, budget etc.) fattar företagsled­ ningen interna beslut om t.ex. produktion, prissättning, nedläggning av verk­ sam­heter eller investeringar i nya verksamheter. Sådana beslut ger ofta uttryck för företagens behov av att med hjälp av redovisningen planera och kontrollera sin verksamhet, vilket ibland också kallas ekonomistyrning. Internt i företagen kan man bryta ned den ekonomiska informationen utifrån vilket informations­ behov som föreligger i den enskilda situationen. Man kan exempelvis undersöka företagets ekonomi utifrån olika nivåer såsom hela företaget, delar av företaget, enstaka produkter och marknader. Dessa nivåer kan i sin tur analyseras med olika ekonomiska mått och för olika tidsperioder (helår, halvår, kvartal etc.).

Redovisningen utgör också, tillsammans med annan information (kreditupp­ lysningar, marknadsbedömningar, konjunkturanalyser etc.), underlag för beslut utanför företaget såsom beviljande av krediter, skatteberäkningar och aktievärde­ ring. Om vi jämför den ekonomiska information som är tillgänglig vid en extern analys i förhållande till en intern analys, så är den förstnämnda relativt begränsad.

Konkurrensvillkor och företags­hemligheter anges ofta som skäl för att begränsa mängden och detaljrikedomen av lämnad information. Som utomstående får man därför ofta hålla till godo med offentlig information i form av årsredovis­ ningar/årsbokslut, vilka emellertid är betydelsefulla informationskällor för den som har kunskap att läsa och analysera dem. Med andra ord, om vi är investerare eller kreditgivare och vill veta om det går bra för ett företag är det företagets affärsredovisning som till stor del kommer att användas för att besvara den frågan.

Vilka frågor ställs, och av vem?

Beslutssituationerna skiljer sig åt beroende på vem som ska fatta besluten eller, annorlunda uttryckt, utifrån vilket perspektiv besluten fattas. Det finns ett antal s.k. intressenter (se faktaruta ”Intressentmodellen”) till den verksamhet som före­ tagen bedriver, och därmed också till den ekonomiska information som beskri­ ver företagets utveckling. En av affärs­redovisningens viktigaste uppgifter är att till­ godo­ se alla dessa intressenters behov av relevant ekonomisk information.

Exempel på olika intressenter och besluts­situationer ges nedan.

Företagsledning Ledningen använder årsredovisningen för en rad olika ändamål, t.ex. för att fatta beslut om utrymmet för investeringar i nya maskiner, men också för att få en övergripande bild av företagets ekonomi. I större företag har ledningen normalt tillgång till mer detaljerad information än den som lämnas i årsredovisningen, men i många mindre företag är årsredovisningen alternativt årsbokslutet den

13 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

Intressentmodellen Företagets intressenter Företaget är för sin existens beroende av omvärlden på samma sätt som många individer – inte bara de anställda inom företaget – är beroende av företaget.

De individer eller grupper av individer för vilka detta

ömsesidiga beroendeförhållande är speciellt starkt kan med ett gemensamt namn kallas intressenter i företagets verksamhet.

Kunder och leverantörer Utbetalningar

FÖRETAG Varor

Inbetalningar

Varor

LEVERAN– TÖRER

KUNDER

LÅNGIVARE

STAT OCH KOMMUN

Enligt resursmodellen omvandlas produktions­resur­ serna från leverantörerna inom företaget till varor och tjänster som säljs till kunderna. Be­ tal­ nings­ ström­marna går i mot­satt riktning.

Långivare och samhälle

Lån Amorteringar Räntor

Skatter FÖRETAG

Samhällsservice

Intressentmodellen

ÄGARE STAT OCH KOMMUN

LÅNGIVARE

FÖRETAGSLEDNING

LEVERANTÖRER

Företaget stöds finansiellt med tillskott från långi­ vare och andra finansiärer. I motsatt riktning betalas amorteringar och räntor.

Företaget utnyttjar tjänster från det allmänna i fråga om rätts­kipning, undervisning, arbets­för­med­ ling m.m. Det allmänna uppbär skatter och får hjälp från företagen med inbetalning av skatter för an­ ställ­da m.m.

Anställda KUNDER

Företagets interna intressenter, företagsledning och anställda, utgör det man vanligen kallar företag och ersätter därför i denna figur rutan ”företag”. Även ägarna har skisserats mer centralt än de externa intressenterna för att markera att de intar en sär­ ställning i denna modell. Aktieägarnas intresse i företaget skiljer sig från många av de andra intres­ senterna genom att deras belöning – utdelning eller ökning i aktiepriset – inte är reglerad i lag.

Exempelvis har banker och anställda ingått ett avtal på förhand med företaget om hur de ska kompenseras, t.ex. med vilken ränta som ska gälla för ett lån och vilken lön en anställd ska ha.

För aktieägare saknas ett sådant avtal och i den meningen är aktieägarnas intresse i företaget för­ knippat med större risk. De anställda har gruppe­ rats runt företags­ledningen för att antyda att det i princip är genom de anställda som kontakterna med de externa intressentgrupperna upprätthålls.

Företagsledningen har en central roll. Den avgör inom vissa gränser bl.a. med vilka intressenter man ska hålla respektive ta kontakt och i vilken omfatt­ ning olika intressen­ters resurser ska engageras.

14 KAPITEL 1

enda mer systematiskt sammanställda ekonomiska information som existerar.

Exempel på områden som analyseras av företags­ledningen är: ■

Vilken lönsamhet har företaget?

■

Hur ser företagets soliditet ut?

■

Hur god likviditet har företaget?

Aktieägare Ägare, som ofta inte är direkt involverade i verksamheten, såsom aktieägare i börsnoterade företag, kan använda årsredovisningen för att bedöma följande områden: ■

Ska jag köpa eller sälja aktier i företaget?

■

Finns det utrymme för aktieutdelning i företaget?

■

Krävs det tillskott av ägarkapital i företaget?

Långivare Banker och andra kreditinstitut kan använda årsredovisningen som underlag för att fatta beslut om de ska bevilja företag ett lån eller inte, om storleken på lånet och om villkoren för lånet enligt följande: ■

Ska företaget beviljas kredit?

■

Hur mycket ränta klarar företaget av att betala?

■

Vilka ekonomiska säkerheter finns det i företaget?

Leverantörer Leverantörer kan använda årsredovisningen som underlag för beslut om de ska kräva kontant betalning eller lämna en kredit på de varor som ska levereras re­ spek­tive de tjänster som ska utföras. Exempel på frågor är därför: ■

Ska man bevilja sina kunder kredit?

■

Hur är kundens likviditet, dvs. betalningsförmåga på kort sikt?

■

Är kunden så betydelsefull att man ska hjälpa denne med mer långfristig finansiering?

Kunder Kundföretag, som överväger att anlita andra företag som leverantörer (av exem­ pelvis IT-tjänster), kan vara intresserade av att leverantören finns kvar på markna­ den i framtiden. Årsredovisningen kan då användas för att bedöma leverantörens förmåga att klara sämre tider, t.ex. en lågkonjunktur. Exempel på frågeställningar är: ■

Hur är leverantörens soliditet, dvs. kapitalstyrkan på längre sikt?

■

Ska förskott lämnas till leverantören?

■

Kommer leverantören att kunna fullfölja sina åtaganden?

15 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

Anställda Anställda och fackföreningar använder årsredovisningen för att uppskatta utrym­ met för exempelvis löneökningar, medan de som överväger att ta anställning kan använda årsredovisningen för att bedöma om företaget kommer att finnas kvar framöver eller riskerar att få problem inom kort. Exempel på frågor är: ■

Finns det utrymme för löneökningar?

■

Hur stor del av företagets kostnader utgörs av personalkostnader?

■

Hur mycket pengar sätts av till pensionsmedel?

Stat och kommun Eftersom företagen utgör en viktig del i samhällsekonomin har staten ett stort intresse av att följa den ekonomiska utvecklingen för dessa. Företagens samlade ekonomi har många gånger en stor betydelse för den näringspolitik som fastställs av riksdag och regering. Därutöver har företagens förmåga att betala skatt, något som kan utläsas i årsredovisningen, betydelse för hur olika sam­hälls­tjänster ska finansieras, vilket leder till frågor av nedanstående karaktär: ■

Hur mycket skatt ska företaget betala?

■

Hur stora skatteskulder har företaget?

■

Tar företaget emot bidrag från stat och kommun?

Trots att intressenternas beslutssituationer är mycket olikartade så finns det vissa lik­ heter i de analyser av årsredovisningar som intressenterna gör. Vanligtvis analyserar de företagets lönsamhet (”Tjänar företaget tillräckligt med pengar?”), företagets l­ikviditet och betalningsförmåga på kort sikt (”Har företaget några ­pengar?”) samt företagets soliditet och kapitalstyrka på lång sikt (bl.a. ”Är företaget skyldigt några pengar?”).

Vilken typ av ekonomisk information ska löpande ­bokföras?

För att säkerställa att företagens intressenter får tillgång till åtminstone viss mängd ekonomisk information som beslutsunderlag, finns det lagar som reglerar vad företagen löpande ska bokföra (bokföringslagen) liksom hur denna informa­ tion ska ställas samman och redovisas (årsredovisnings­lagen). Beträffande vad som noteras och bearbetas i företags redovisnings­system kan man skilja mellan två typer av information: ■

En typ av information rör företagets transaktioner med omvärlden, dvs. när företaget säljer till kunder, köper från leverantörer, betalar lön till anställ­ da, tar ut pengar från plusgirot och sätter in på ett företagskonto etc.

Enligt lag är närings­idkare skyldiga att bokföra sådana transaktioner med omvärlden, vil­ka i bokföringslagen benämns affärshändelser.

■

En annan typ av information rör interna förhållanden, t.ex. för vil­ket ända­ mål en viss resurs anskaffats och internleveranser mellan avdel­ningar. Det

16 KAPITEL 1

är helt och hållet upp till företagen om de vill bokföra detta. Framför allt är det något större och mer komplexa företag som gör detta, bl.a. för att göra bättre produktkalkyler och för att kontrollera intäkter och kostnader i verksamhetens olika delar.

All information bokförs och bearbetas normalt i ett och samma integrerade redovisnings­system, ur vilket man sedan (beroende på mottagare) hämtar infor­ mation och utformar rapporter. Indelningen av redovisningen i extern redo­ visning (eller affärsredovisning) och intern redovisning handlar då om vilken ­information som bokförs och re­dovisas, inte redovisningssystemet som sådant. I denna bok begränsar vi oss till att behandla redovisning av företagets transaktio­ ner med omvärlden (affärshändelser).

Hur ska den ekonomiska informationen presenteras?

Normalt en gång per år ska företag göra en offentlig sammanställning av sin affärsredovisning, vilken benämns ”årsredovisning” eller (om den är mindre omfattande och detaljerad) ”årsbokslut”. Omfattningen och detaljrikedomen beror främst på företagets storlek. Generellt sett gäller att ju större företaget är, uttryckt i omsättning eller antal anställda, desto mer detaljrik ekonomisk infor­ mation är företaget skyldigt att redovisa. Störst är kraven på börsnoterade företag.

Men även om omfattningen av och detaljrikedomen på den ekonomiska informa­ tionen varierar så är kärnan i alla årsredovisningar och årsbokslut resultaträkningen och balans­räkningen. För ett exempel på hur dessa vanligtvis ser ut, se resultaträkning och balansräkning på nästa sida för datorspelsutvecklingsföretaget Game In­ven­tion AB. I resultaträkningen kan man utläsa hur det under den se­ naste redovisningsperioden (normalt 12 månader) har gått för företaget eller, annorlunda uttryckt, om företaget har gjort en vinst eller förlust. Därutöver kan man också ut­ läsa vad det beror på om företaget har gått med vinst eller förlust. Exempel på frågor som kan besvaras utifrån resul­ taträkningen är: Har företaget ökat sin försäljning? Har lönekostnaderna minskat under året? Har räntekostnader ökat under året? Vanligtvis är man ju inte bara intresserad av hur det gått för företaget, utan också varför det gått som det gjort.

I balansräkningen kan man utläsa den ekonomiska ställningen för företaget vid en viss given tidpunkt, normalt dagen för bokslutet som inträffar den 31 december om företaget har kalenderår som redovis­ ningsperiod. I balansräkningen finner man dels en uppställning över alla ekonomiska tillgångar som finns i företaget (inventarier, ­ v arulager, kundfordringar,

17 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

l­ikvida medel etc.), dels hur alla dessa tillgångar är finansierade (banklån, leverantörsskulder, skatteskulder etc.).

Utöver ovanstående innehåller en årsredovisning också förklaringar och för­ tydliganden till hur olika poster uppstått i resultat- och balansräkningen, vilka vanligtvis benämns noter (tilläggsupplysningar). Djupet i och omfattningen av dessa noter varierar med företagets storlek. Börsnoterade företag har vanligtvis flera sidor förklarande text, exempelvis om hur ett resultat har uppstått.

I de allra största företagen ska man även presentera hur det s.k. kassaflödet förändrats under redovisningsperioden. Frågor som ”Hur har företaget genererat likvida medel under året?” och ”Till vad har företaget använt likvida medel under året?” besvaras i en kassa­flödes­analys.

Vad ska analyseras?

Som framgått av tidigare avsnitt finns det en mängd områden som kan analyse­ ras utifrån den information som finns i årsredovisningen. En mer systematiserad form av analys benämns nyckeltalsanalys alt. räkenskapsanalys. I dessa analyser beräknas, utifrån framför allt resultat- och balansräkningar (ibland också utifrån kassaflödesanalysen), en mängd nyckeltal. Dessa nyckeltal används för att bedöma hur framgångsrikt företaget varit, både historiskt och i förhållande till andra före­ tag. Slutsatserna från dessa analyser används i sin tur för att göra uppskattningar och bedömningar av företagets framtida utveckling. För börsnoterade företag blir därför denna form av analys en viktig del i värderingen av företaget, och därmed också i värderingen av exempelvis företagets aktier på börsen.

Rörelsens intäkter Årsredovisning 2020

550000-2238

Game Invention AB

Resultaträkning (tkr) Nettoomsättning

Not 1

Rörelsens kostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Not 3 Valutakursförluster Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Not 2, 8, 9

2020 2019 59 038

51 577

–11 264 –8 318 –30 675 –30 320 –10 669 –7 995 –150 –601 –2 273

–2 328

Rörelseresultat

4 007

2 015

Ränteintäkter Räntekostnader

101 176 –189 –356

Not 4 Not 5

Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner

Not 6

Skatt på årets resultat

Not 7

ÅRETS RESULTAT

3 919

1 835

–571 –537 –1 006

–503

2 342 795

18 KAPITEL 1

Game Invention AB

Årsredovisning 2020 550000-2238

Balansräkning TILLGÅNGAR (tkr) Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar

Varumärke och försäljningsrätter Not 8

Summa immateriella anläggningstillgångar

2020-12-31

2019-12-31

4 945 4 945

6 859 6 859

Materiella anläggningstillgångar Inventarier Not 9 543 785

Summa materiella anläggningstillgångar 543 785 Summa anläggningstillgångar

5 488

7 644

Varulager

Färdiga varor och handelsvaror

Summa varulager

5 361 5 361

5 444 5 444

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar Räntefordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

6 628 44 1 337

5 551 311 385 6 247

Omsättningstillgångar

Summa kortfristiga fordringar

8 009

Kassa och bank

11 859

7 713

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

25 229

19 404

SUMMA TILLGÅNGAR

30 717

27 048

Årsredovisning 2020 Game Invention AB

550000-2238

Balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) Eget kapital

2020-12-31

2019-12-31

Not 10

Bundet eget kapital Aktiekapital (l00 000 aktier, kvotvärde SEK 50)

Reservfond

Summa bundet eget kapital

5 000 1 000 6 000

5 000 100 5 100

Fritt eget kapital

Balanserad vinst

Årets resultat

Summa fritt eget kapital

1 634 2 342 3 976

1 738 796 2 534

Summa eget kapital

9 976

7 634

Obeskattade reserver

4 785

4 214

3 100 3 100

5 080 5 080

8 468 285 2 448

6 904 9 1 646

Not 11

Långfristiga skulder

Banklån

Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder Skatteskulder

Övriga skulder

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter Not 12

Summa kortfristiga skulder

1 655 12 856

1 561 10 120

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

30 717

27 048

Inga

Inga

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter

Ansvarsförbindelser Inga Inga

19 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

Den analys som grundar sig på resultat- och balansräkningen fokuserar i huvud­ sak de tre områden som vi nämnt tidigare, nämligen: ■

lönsamhet

■

likviditet, dvs. betalningsförmåga på kort sikt

■

soliditet, dvs. betalningsförmåga på lång sikt (kapitalstyrka).

De nyckeltal som beräknas för ovan nämnda områden är vanligtvis relationstal.

För exempelvis lönsamhetsmått är det vanligt att man definierar någon form av vinstmått utifrån resultaträkningen och relaterar detta till någon del av balansräk­ ningen. Ett exempel på detta är nyckeltalet ”Avkastning på sysselsatt kapital”, där vinstmåttet från resultaträkningen relateras till det kapital som kräver förräntning som företaget enligt balansräkningen förfogar över. Genom att sådana beräk­ ningar uttrycks i procent blir det fullt möjligt att jämföra lönsamheten för olika typer av företag, oavsett storlek och bransch. Ju högre procenttal, desto bättre avkastning/lönsamhet.

Detta, och övriga mått, återkommer vi till i kapitel 10. Där presenteras de viktigaste nyckeltalsmått som används vid räkenskapsanalys i olika samman­ hang. Där görs också beräkningar och tolkningar av nyckeltal utifrån dator­ spelsutvecklingsföretaget Game Invention AB:s årsredovisning.

Företagets ekonomi För att öka konkretiseringsgraden och reducera komplexiteten avseende redovis­ ning av affärshändelse utgår vi i återstoden av detta kapitel, liksom i kapitel 2 och 3, från ett litet nystartat företag.

I Astad, en stad i en medelstor kommun, arbetar Jan Hjulman som chaufför i ett större transportföretag. Hjulman kan sitt jobb och trivs med det, men han känner att han vill ”prova på något nytt” och funderar på att starta ett eget bud­ bilsföretag. Det är naturligtvis ett stort steg att säga upp sin anställning och starta en egen verksamhet, men efter 29 år i branschen kan han den. Hjulman är säker på att det finns en tillräckligt stor efterfrågan för att han ska kunna bedriva denna verksamhet i egen regi. Hans första fundering kring firman blir: Hur stort måste mitt startkapital vara och hur ska jag finansiera mitt företag?

Kapitalbehov och finansiering ”Hur stort måste startkapitalet vara, och har jag möjlighet att skaffa fram det­ta?” samt ”Vilka tillgångar behövs för att bedriva min verksamhet?” är viktiga frågor för Hjulman. Med ”tillgång” menar vi här en resurs som företaget kan använ­ da för att bedriva sin verksamhet. Vid den tidpunkt då en rörelse startar består företagets tillgångar vanligtvis endast av kontan­ter, men ganska snart kanske dess sammansättning förändras genom att en del av kontanterna används för att köpa in en annan tillgång, t.ex. en bil.

20 KAPITEL 1

FINANSIERING & TILLGÅNGAR Kapital kan anskaffas (finan­ sieras) genom bl.a.

• upptagande av lån från utomstående (främmande kapital) • kredit från leverantörer (främmande kapital) • ägarens egen insats (eget kapital).

Tillgångar är resurser som företaget använder för att generera ekonomiska värden.

Hjulman beräknar att kapitalbehovet vid starten är 600 tkr. För verksam­ heten krävs tillgång till budbil och han har förvissat sig om att kunna köpa en sådan för 500 tkr mot kontant betalning. Dessutom räknar han med att behöva ytterligare 100 tkr i kontanter för att kunna köpa in och betala för driv­medel under den första tiden då ännu inga pengar börjat flyta in från kunderna.

En annan fråga är finansieringen, dvs. från vilka finansieringskällor kapitalet (i form av pengar) ska anskaffas. Utifrån intressentmodellen på sidan 13 ser vi att ett företag har två källor till finansiering: från aktieägare, vilket benämns eget kapital, och från banker (banklån). I Hjulmans fall använder han sig av båda källorna och han klarar finansieringen genom en egen kontant insats på 120 tkr, som han har innestående på bank, och ett lån på 480 tkr av banken. Av kontanterna används 500 tkr första dagen för att finansiera bilköpet. I affärsredovisning samlas information om hur företaget finansierar sina tillgångar i en balansräkning. En balansräkning visar företagets ekonomiska ställning, dvs. finansiering (varifrån kommer kapita­ let?) och hur kapitalet har använts (vilka tillgångar har anskaffats?). Se bild 1:1.

BILD 1:1

Beräkning av ekonomisk ställning vid rörelsens start (tkr).

Tänkt balansräkning startdagens morgon

Tänkt balansräkning startdagens kväll

Kassa 600 Eget kapital

120

Bil 500 Eget kapital

120

480

Kassa 100 Banklån

480

Banklån

600 600

600 600

Nu när vi konstaterat att de nödvändiga förutsättningarna för Hjulman att starta sitt företag finns och att Hjulman dessutom har anskaffat en bil att använda i sin verksamhet, kommer vi i kapitel 2 och 3 att följa företagets utveckling under de två första åren. För att systematiskt kunna besvara frågor om Hjulmans verksam­ het genererar ett överskott behövs en sammanställning över företagets intäkter och kostnader.

Diskutera 1:1 En modell är en förenklad bild av en del av verkligheten. Den anger vissa väsentliga faktorer och samband (men inte alla) för det problem- eller tillämp­nings­område som modellen gäller. Varför använder vi modeller som t.ex. intressentmodellen?

1:2 Anta att Hjulman i stället överväger att starta en reparationsverkstad.

Beskriv verksamheten och bedöm Hjulmans förutsättningar mot bakgrund av verksamhetens krav.

21 E K O N O M I S K I N F O R M AT I O N – G R U N D F Ö R B E S L U T S FAT TA N D E

1:3 För vilka typer av beslut kan följande intressenter tänkas vilja få informa­ tion genom företagets externa rapporter, och vilket slags information vill man ha i respektive fall? a Bank som ska behandla en låneansökan från företaget. b Person som överväger att söka anställning i företaget. c Person som överväger att köpa aktier i företaget (eller sälja dem hen redan har). d Leverantör som överväger att bevilja företaget en relativt stor, kortfristig kredit.

1:4 Om ett företags tillgångar anskaffats för 100 tkr och det främmande kapita­ let är 40 tkr, hur stort är då det egna kapitalet?

1:5 Ange en generell ekvation, som kan ställas upp för posterna på balansräk­ ningen.

1:6 Varför slutar balansräkningens två sidor alltid på lika stort belopp?

1:7 En resultaträkning blir även en uppställning av nästan alla transaktioner som ett företag har med sina intressenter. Utgå ifrån resultaräkningen nedan och fyll i respektive intressent för varje enskild post.

Resultaträkning (tkr)

2018

Intressent

Försäljning

13 000

_______________________________

Handelsvaror

–2 600

_______________________________

Övriga externa kostnader

–4 300

Personalkostnader

–1 500

Avskrivningar

–1 500

Rörelseresultat

3 100

Ränteintäkter

_______________________________

20 _______________________________

Räntekostnader

–300 _______________________________

Resultat efter finansiella poster

2 820

Skatt på årets resultat

–705

_______________________________

ÅRETS RESULTAT

2 115

_______________________________

387 SAKREGISTER

Sakregister A affärshändelse 35, 92, 93, 94 affärsredovisning 11 aktie aktiebrev 172 aktieportfölj 215–217, 236 aktieägare 272 avräkningsnota 173 balansvärde 277 försäljning 174, 175 förvaltning 173 i andra företag (kortsiktig ­placering), värdering vid bokslut 215–219 i andra företag, löpande bokföring 173–175 i koncernföretag 173, 291 kupongark 172 kvotvärde 272 köp 173–175 mantel 172 nedskrivning 215, 218–219, 232–234 realisationsvinst och -förlust 174–175 se även aktiekapital syfte med aktieinnehav 172–173, 215–216 talong 172 utdelning 172–173 utdelningskupong 172 aktiebolag aktieägare 272 allmän redogörelse 272–275 balanserad vinst 273 bolagsstämma 272, 274 dispositionsfond 274 eget kapital 273–278 frivillig reservering 274 fåmansföretag 273 reservfond 273–274 revisor 273, 275, 295 se även aktiekapital styrelse 272, 275 vd 272, 275 vinstdisposition 308–309 årsredovisning i aktiebolag 281–290 aktiebolagets inkomstskatt allmän redogörelse 181–188 allmän självdeklaration 182 beräknad skatt 182 beskattningsbar inkomst 189–190

preliminär självdeklaration 181–182 preliminärskatt 182 sammanfattning av olika skatte­ begrepp 187 slutlig skatt 182–184 aktiebolagets inkomstsskatt sammanfattning av olika skatte­ begrepp 182–183 aktiekapital balansvärde 277 dispositionsfond 276 fritt och bundet 273 nominellt värde 287 se även emission ökning av 276–278 allmän självdeklaration 182 alternativregel, vid lagervärdering 226–227 anläggningstillgång anskaffningsvärde 200–201 avskrivning 59, 201–202, 44 definition 199 finansiell anläggningstillgång 200, 214–219 immateriell anläggningstillgång 199, 205–207 materiell anläggningstillgång 200, 208 nedskrivning 203 se även avskrivningar och nedskriv­ ningar uppskrivning 204–205 värderingsregler 205–220 anskaffningsutgift/-värde på anläggningstillgångar 200–201 på omsättningstillgångar 120, 221 apportegendom 278 apportemission 278 arbetsgivaravgift 159–162 arkivering 95 auktoriserad revisor 296 avgift för sociala kostnader 159–160 avläsningsmetod 110–113 avräkning av moms 127–128 avskrivningar ackumulerade överavskrivningar 246–255 ackumulerade överavskrivningar, minskning av 254 definition 43–44 degressiv avskrivning 201, 247 enligt plan 201–202

huvudregel 247, 249 kompletteringsregel 248–249 korrektivkonto 44 korttidsinventarier 209–212 progressiv avskrivning 201 proportionell (linjär) avskrivning 201, 248 på anläggningstillgångar 202–203 på fastigheter 167, 209–210 på goodwill 206 på immateriella anläggningstill­ gångar 205–207 på inventarier 211–214, 247–255 restvärdeavskrivning 248 räkenskapsenlig avskrivning 247–250 värdeminskningskonto 44–45 avslutning av konto. Se bokslut avsättning 244 B balansekvation 28–29 balanserad vinst 273 balansidentitet 28–29 balanslikviditet 313 balansräkning definition 43 enligt ÅRL 100–101 ÅRL och BAS-planen 109 balansvärde 277 BAS-nyckeltal 316–317 BAS-planen allmänt 104–112 grundprinciper 105 och avläsningsmetoden 110–113 och balansräkningen 109 och resultaträkningen 110 befarad kundförlust 230–234 belåning av kundfordran 176–179 betalningsmedel 120 betalningsvillkor 120 bokföringslagen (BFL) genomgång av 90–97 Bokföringsnämnden (BFN) 80 bokföringsskyldighet 91 bokföringsskyldighetens innebörd 92 bokfört värde 44–45 bokslut avläsningsmetoden 110–113 bokslutskommuniké 293 bokslutspolitik 194 bokslutstablå 66–69, 111, 114

388 SAKREGISTER

på T-konton 44–48 Se även årsbokslut och årsredo­ visning utjämningsmetoden 112 bolagsman 270 bolagsstämma 272, 274 Bolagsverket 268, 269, 271–272, 281–282 bruttoredovisning, principen om 87 bruttoresultat 140 budget balansbudget 28–29 resultatbudget 26, 28, 331–332 bundet eget kapital 273–274 byggnad byggnadsinventarier 209 byggnadsvärde 167, 209 byggnadsinventarie 165–166, 208 byggnadsvärde 165, 209 börsföretagens årsredovisning 292 C Cif 120 civilrättsliga värderingsregler 194 courtage 173, 200 D debet 34 debetsaldo 36 debitera 35 degressiv avskrivning 201, 248 delårsrapport 292 dispositionsfond 277 dotterbolag 290 dubbel bokföring 34–35 E eget kapital i aktiebolag 271–278 i ekonomisk förening 271–272 i enskild firma 268–269 i handelsbolag 268–269 i kommanditbolag 271 i konto 36 ekonomisk förening 271–272 ekonomisk planering 19–23 emission apportemission 278 emissionsprospekt 278 fondemission 277 kombinerad fond- och nyemission 278 kontantemission 278 nyemission 277–278 riktad emission 278 enskild firma 268–269

enskild värdering, principen om 87 Euroclear 172 Europeiska Unionen (EU) 82 euro, redovisningsvaluta 92, 150, 159, 184, 262 extern rapport 280–296 extern räkenskapsanalys 300–319 F factoring 176–179 faktura 133–135 FAR SRS 80 FAR (tidigare Föreningen Auktori­ serade Revisorer) 80 FASB (Financial Accounting ­Standards Board) 81 fastighet allmän redogörelse 164–171, 209–210 avskrivning 167, 209–210 byggnadsinventarier 167 fastighetsbok 165 försäljning 167–171 förvaltning 167 gravitationsbevis 165 köp 165–166 lagfart 165 lagfartsstämpel 165–166 löpande fastighetskostnader 167 mark 165, 209 markanläggning 209 om- och tillbyggnad 167 proportionering 165 taxeringsvärde 165–166 FIFU-principen 223 Financial Accounting Standards Board (FASB) 81 finansiell anläggningstillgång 200, 214–219 finansiell leasing 180 finansiering 20 Finansinspektionen 80 firma 268–269 fondemission 276–277 fortlevnadsprincipen 84 fria fonder 274 fritt eget kapital 273, 282 fritt köparens ort 120 fritt ombord (fob) 120 fritt å vagn (fåv) 120 frivillig reservering 274 funktionsindelad resultaträkning 99 fysisk person 91 fåmansbolag 273 fåmansföretag 272 Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) 80

föreningsstämma 271–272 förenklat årsbokslut 96 företagsform 267–268 förskott 147–148 försäljning av kundfordran 176–179 förutbetald intäkt 61–62 förutbetald kostnad 60–61 förvaltningsberättelse 281–282 G genomsnittsmetod 174–175, 213 god redovisningssed 102–103 god revisionssed 89 going concern 84 goodwill 206 gottgörelse 136–137 gravationsbevis 165 grundbokföring 93–94 H handelsbolag allmänt 269–271 eget kapital 273–274 resultatfördelning 270–271 årsbokslut 271 hemtagningsutgift 120 huvudbokföring 94 huvudregel, överavskrivning 247, 250 hållbarhetsbokföring 80, 229 hållbarhetsredovisning 79–80, 321–326 I IASB (International Accounting Standards Board) 83 IASC (International Accounting Standards Committee) 82 IB (ingående balans) 53 IFRS (International Financial ­Reporting Standards) 82, 97 immateriell anläggningstillgång 199, 205–207 inbetalning 29, 30 Incoterms 120, 392 ingående balans (IB) 53 ingående moms 124–127 inkomst 60 inkomstkonto 112 inkomstskattelag 193–194, 246–247 inkurans 224, 228 inteckning 165 interimsfordran 61–62 interimskonto 61–64 interimsskuld 61–64

389 SAKREGISTER

International Accounting Standards Committee (IASB) 82 internationaliseringen av redo­ visningen 81–82 intern redovisning 118 intern räkenskapsanalys 300 intresseföretag 215 intressentmodell 12–13 intäkt 25, 30–31 inventarier (se även avskrivningar) försäljning 212–213 värdering 209–212, 247–255 inventering 141 J juridisk person 91, 268, 271–272 jämförbarhet 84–85 K kapitalbehov 19–20 kapitalets omsättningshastighet 304 kapitalkonto 37 kassaflödesanalys 328 kassalikviditet 312 kommanditbolag 271 kommanditdelägare 271 komplementär 271 kompletteringsregel 248–249 koncern definition 215–216, 290–291 koncernbalansräkning 290 koncernredovisning 290 koncernresultaträkning 290 konsekvensprincipen 84–85 konstaterad kundförlust 230–235 kontantemission 278 kontinuitetsprincipen 87 konto 34–35, 107 kontogrupp 107 kontoklass 106 kontonumrering 106 kontoplanens uppbyggnad 106 korrektivkonto 108 kortfristiga fordringar (och skulder) i utländsk valuta 234 kortfristig fordran 229–235 korttidsinventarie 211 kostnad 25, 30 kostnadsslagsindelad resultaträkning 99–100 kostnad sålda varor beräkning 141 bokföring 141–147 och lagervärdering 141–143, 223–225 kredit 34 kreditera 35

kreditförsäljning 54–55 kreditinköp 55 kreditnota 136–137 kreditsaldo 36 kredittid, lämnad 315–316 kundfordran i utländsk valuta 150–153, 234–235 konstaterad förlust 230–235 konto 146, 54–55 kortfristig 229–232 långfristig 218 nedskrivning 218, 229–232 osäker 230–233 kundförlust 230 kundreskontra 146–149 kupongark 172 kursvinster och -förluster (se även utländsk valuta) löpande bokföring 150–153 orealiserade, vid bokslut 219–220, 234 reskontra 150–153 köpeavtal 118–120 köplag 119 L lager alternativregel 225 inkurans 224, 228 kostnad sålda varor 232–233 värdering 221–228 lagfart 165 lagfartsstämpel 164–166 lagreglering om redovisning och beskattning 193–194 lagstadgade arbetsgivaravgifter 159–162 latent skatteskuld 245 leasing 180 leveransklausul 119–120 leveransvillkor 119–120 leverantörsreskontra 147 leverantörsskuldkonto 55, 146–147 likviditet balanslikviditet 313 begreppet 24, 312–313 dynamisk bedömning 312 kassalikviditet 312 likviditetsbudget 23 rörelsekapital 313 statisk bedömning 312 långfristig fordran 218 långfristig fordran i utländsk valuta 218–220 lägsta värdets princip 85, 221–222 lämnad kredittid 315–316

lön 157–164 lönsamhet analys av 301–306 löpande bokföring 33–37, 93–96 M mantel 172 mark 165, 209 markanläggning 209 maskin, se inventarier och avskriv­ ningar materiell anläggningstillgång 200, 208–209 maximivärderingsregel 194 mervärdesskatt. Se moms minimivärderingsregel 194 minskning av ackumulerade över­ avskrivningar 259 moderbolag 291 moms allmänt om 124–133 avräkning 127 destinationsprincipen 130 EU-moms 130–132 ingående moms 124–127 redovisningsperiod 125–126 skattesatser 124–125 skattskyldiga och skattepliktiga 124 utgående moms 124, 126 momsdeklaration 125 N nedskrivningar av aktier (kortfristiga) 236 av aktier (långfristiga) 215–218 av anläggningstillgångar 203 av fordringar (kortfristiga) 218, 229–233 av kortfristig fordran och skuld i utländsk valuta 234 av långfristig fordran och skuld i utländsk valuta 218–220 nettoförsäljningsvärde 224 normbildare 80 normbildningsprocess 81 normer 80–82 noter 286–290 nyemission 276 nytta och kostnad 90 O obeskattad reserv 245 allmänt om 245 avskrivningar över plan 245–261 latent skatteskuld 245 periodiseringsfond 262–264

390 SAKREGISTER

obligation 175 offert 119 omslutning 39 omsättningshastighet, kapitalets 305 omsättningstillgång anskaffningsvärde 221–222 definition 220 FIFU-principen 223 genomsnittsmetod 174–175, 223 inkurans 224 lägsta värdets princip 221–222 verkligt värde 222 värderegler 220–238 operationell leasing 180 order 119 osäker fordran 230–233 P pantbrev 165 periodisering 59–60 periodiseringsfond 262–264 personalkostnad kontoöversikt 160–161 lagstadgad arbetsgivaravgift 159–161 lön 157–164 semesterersättning 160 semesterlön 160–163 praxis 102–103 preliminär självdeklaration 181–182 preliminär skatt aktiebolagets 182–187 anställdas 157–158, 160–161 principen om bruttoredovisning 87 principen om enskild värdering 87 progressiv avskrivning 201 proportionell avskrivning 201 proportionering 165 R redovisning affärsredovisning 11 bokföring 33–39 definition 10 externredovisning 15–16 huvudsyfte 12 innehåll 17 internationalisering 82–83 internredovisning 15–16, 118 normbildare 80–81 normbildningsprocess 81 redovisningens normbildare 80–81 redovisningens syfte 77 redovisningsperiod 92, 125–126 redovisningsvaluta, euro 92, 125–126, 151, 159, 184, 262

reklamation 136 relevans 89 reservfond 273–274 reskontra för kunder 147–148 för leverantörer 147–148 utländsk valuta 150–151 restvärde 44–45 restvärdeavskrivning 248 resultat 26 definition 26 matchningsprincip 26 periodiseringsproblem 26, 86 resultatbudget 25 resultatfördelning i handelsbolag 270 resultaträkningen definition 43 enligt BAS-planen 110 enligt ÅRL 99–100 retur 136–137 revision 295 revisionsberättelse 297–298 revisor auktoriserad revisor 296 godkänd revisor 296 kvalificerad revisor 296 riktad emission 278 råbalans 39 rådet för finansiell rapportering 80 räkenskapsanalys 300, 328 andel eget kapital 309 balanslikviditet 313 kapitalets omsättningshastighet 308 kassalikviditet 313 räntabilitet på sysselsatt kapital 303–304 räntetäckningsgrad 310 rörelsekapital 313 vinstmarginal 308 räkenskapsenlig avskrivning 247– 250 räkenskapsår 91–92 räntabilitet definition 303 eget kapital 303 på totalt kapital 304 räntefördelning, positiv och negativ 265 räntetäckningsgrad 310 rättvisande bild 103–104 rörelsefastighet. Se fastighet rörelsekapital 313

S saldo 36 saldobalans 39–40 semesterersättning 160 semesterlön 160–163 skatt se aktiebolagets inkomstskatt se lagstadgade arbetsgivaravgifter 160 se moms 238 skattekonto hos Skatteverket 190 skuld 241–244 skuldkonto 36 slutlig skatt 182–184 soliditet andel eget kapital 310 definition 309–310 räntetäckningsgrad 310 standardiserat räkenskapsutdrag (SRU) 108–109 T talong 172 taxeringsvärde 165–166 teoretiska utgångspunkter 75 tidpunkten för bokföring 94–95 tillförlitlighet 88 tillgångskonto 36–37 tillägg till rå- och saldobalans 67 T-konto 34–35 traditionell kontoplan 36 U underkonto 108 uppbördsdeklaration 157–158 upplupen intäkt 60–61 uppskrivning 204–205 utbetalning 24, 30 utdelning 173–174 utdelningskupong 172 utgift 23–28 utgiftskonto 37 utgående moms 124, 126 utjämningsmetod 112–113 utländsk valuta konstaterade kursvinster och -förluster 150–153 kortfristig fordran 234 kortfristig skuld 234 långfristig fordran 218–220 långfristig skuld 218–219 reskontra 152–153 utvidgad informationsskyldighet 291–292

391 SAKREGISTER

V valutakursvinst och -förlust 150– 153, 218–219, 235 varuutgifter bokföring 118–156 periodisering av 143, 222–229 se även lager 222 VAT 130 verifikation 35–36, 95–96 verkligt värde 222 vinstdisposition 274–276, 287 vinstmarginal 304 värdeminskningskonto 44–45 värdepapper se aktie resp. obligation väsentlighetsprincipen 89

Å årsbokslut (se även bokslut och års­ redovisning) enligt bokföringslagen 96–97 enligt årsredovisningslagen 98–102 sambandet mellan balans- och resultaträkning 194 skatterättsliga värderingsregler 194 två funktioner 194

årsredovisning allmänt om 96–102 i aktiebolag 281–290 i börsföretag 292 årsredovisningslagen (ÅRL) 101– 102 resultaträkning enligt ÅRL 99–101 återanskaffningsvärde 222

Den nya affärsredovisningen ISBN 978-91-47-14405-1 © 1986, 2004, 2006, 2010, 2013, 2016, 2018, 2021 Per Arvidson, Gustav Johed, Thomas Carrington, Isabella Nordlund och Liber AB Förläggare: Patrik Riddersporre Projektledare: Eira A Ekre Extern redaktör: Marie Ardehed Omslag: Nette Lövgren Formgivning: Fredrik Elvander Tjugoandra upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt ­BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Den nya affärsredovisningen är Sveriges äldsta och mest använda redovisningsbok med marknadens starkaste pedagogiska upplägg – både lärare och studenter uppskattar hur grunderna i redovisning successivt byggs på med nya utmanande redovisningsområden.

Boken behandlar grundläggande redovisning med en stark teoretisk förankring.

Den tar upp extern redovisning, ekonomisk planering och kontroll ur ett redovisningsperspektiv samt belyser löpande redovisning, årsbokslut och räkenskapsanalys.

Boken är avsedd för grundläggande kurser inom redovisning. Med sitt pedagogiska upplägg är den också lämplig för övrig eftergymnasial och företagsintern utbildning.

I den 22:a upplagan har framförallt övningsboken och lösningarna moderniserats, exempelvis genom att lösningarna kompletterats med kommenterande text vilket underlättar självstudier. Ett annat viktigt område som uppdaterats och utökats är kapitlet om kassaflödesanalys, och fenomenet hållbarhetsredovisning och dess konsekvenser för bokföring och analys fördjupas och diskuteras.

Per Arvidson är lärare och forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och konsult i Blueberryhill Management Consulting.

Thomas Carrington är lärare och forskare inom redovisning och revision vid Åbo akademi och Stockholms universitet.

Gustav Johed är lärare och forskare vid Stockholms universitet. Han undervisar främst i externredovisning och forskar om redovisningens roll i bolagsstyrning.

Isabella Nordlund är doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm och har dessförinnan under flera år undervisat i affärsredovisning vid Stockholms universitet.

Den nya affärsredovisningen är ett komplett utbildningspaket som vägleder dig genom hela lärprocessen. Paketet består av en huvudbok, en övningsbok, en separat lösningsbok samt digitalt övningsmaterial. Det pedagogiska upplägget med faktarutor, figurer, verklighetsanknutna fallstudier och övningsuppgifter underlättar inlärningen och hjälper dig att utveckla de färdigheter som behövs i en framtida yrkesroll.

Best.nr 47-14405-1 Tryck.nr 47-14405-1