9789147140411 by Smakprov Media AB

KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR Libers Privatjuridik är ett läromedel som främst är avsedd för kursen Privatjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Libers Privatjuridik Kommentarer och lösningar innehåller lösningar till samtliga uppgifter i Libers Privatjuridik Fakta och uppgifter, vilket inkluderar hänvisningar till lagrum, lagtext och ifyllda blanketter. Utöver detta återfinns utförliga kommentarer till många av uppgifterna, vilka kan användas som bedömningsstöd. I vissa fall så finns det flera svar som kan tänkas vara korrekta, och då har vi angivit tänkbara lösningsförslag.

Libers Privatjuridik

Anders Pihlsgård Katarina Stjernfelt Birgitta Davidsson

Följande komponenter ingår i serien Libers Privatjuridik: • en kombinerad fakta- och uppgiftsbok (tryckt och digital), • kommentarer och lösningar, • en digital lärarhandledning, • digitalt övningsmaterial.

Anders Pihlsgård är en erfaren författare som skrivit en mängd titlar för Liber, bland annat Libers Rätten och samhället, M3000 Marknadsföring samt H2000-serien. Anders är gymnasielärare och utbildningskonsult och verkar i både privat och offentlig verksamhet. Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och offentlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik på Linnéuniversitetet. Katarina är verksam som gymnasielärare i juridik och driver dessutom ett företag inom området familjerätt. Katarina har även skrivit Libers Rätten och samhället. Birgitta Davidsson är även hon verksam som gymnasielärare och har en gedigen erfarenhet efter att i flera decennier undervisat i juridikämnet.

KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR

OM FÖRFATTARNA

Libers

Privatjuridik KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR

ISBN 978-91-47-14041-1 © 2021 Anders Pihlsgård, Katarina Stjernfelt, Birgitta Davidsson och Liber AB Förläggare: Patrik Riddersporre Projektledare: Tina Tärnrot Redaktör: Lena Öhrström Grafisk form och omslag: Anna Hild Design

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Förord

Libers Privatjuridik Kommentarer och lösningar innehåller utförliga kommentarer och lösningar till uppgifterna i Libers Privatjuridik Fakta och uppgifter. Till uppgifterna i Kan du detta? och Redogör och förklara finns kom pletta lösningar. Till uppgifter som Tänk till och Reflektera är det dock av naturliga skäl inte möjligt att ge svar som täcker alla möjliga förslag. Till dessa, och andra uppgifter där det inte finns ett entydigt svar, har vi i stället skrivit ”Egen lösning” och valt att kommentera och resonera kring vad som kan tänkas eller bör ingå i svaren. För uppgifterna inom kategorierna Lös problem och Fördjupa dig finns lösningar med hänvisning till relevanta rättskällor, vilka återges i förkortad form. Dessa svar kan förefalla omfattande och det är knappast realistiskt att förvänta sig att elevernas svar är så fullständiga som dessa lösningar. Syftet är att dessa ska användas som stöd för den som vill värdera sin lösning på egen hand eller vill fördjupa sig i ämnet. Rättskällorna är dessutom ett bra stöd för läraren i den egna undervisningen. Vårt mål är att ständigt utveckla våra läromedel och därför tar vi tacksamt emot synpunkter. Författarna & Liber AB

Innehåll

Förord

Block 1

1 Rättssystemet i Sverige

Kan du detta? Tänk till

1. Varför behöver grundlagarna skyddas?

Redogör och förklara 2. Normer och regler 3. Rättsordningen 4. Två statliga myndigheter 5. Ordningen på lagstiftningsprocessen 6. Olika rättsområden 7. Juridisk metod och rättskällorna

Lös problem

3 8

9 10 10

11 11 11 11 11 12 12

8. Granska deklarationer på rätt sätt 13 9. Medborgarförslag mot demonstrationer 13 10. En intressant utredning 14 11. Facebook-förbud för lärare 14 12. Norrlands befrielsefront 15 13. Grundlagarna kan behöva ändras ibland 15

Reflektera 16 14. Tillträdesförbud i handeln

Fördjupa dig

15. Juridisk metod i praktiken (gruppuppgift) 16 16. Gå på djupet inom konstitutionell rätt (gruppuppgift) 17

Block 2

2 Att leva ihop Kan du detta? Tänk till

1. Varför ska samhället lägga sig i? 2. Betänketid

Redogör och förklara 3. Vem är egentligen sambo? 4. Sambors egendom 5. Äktenskapshinder 6. Giftorätt och giftorättsgods 7. Sambo eller gift? 8. Äktenskapsförord

Lös problem 9. Dela sambors tillgångar vid samboavtal 10. Nu är det slut mellan Sofie och Alicia 11. Arv och enskild egendom 12. Skilsmässa till slut 13. En jobbig skilsmässa 14. Skulder och giftorättsgods

19 20 20 20

16. Bodelning efter ett långt samboförhållande 17. Analysera en tvist om äktenskapsskillnad (gruppuppgift)

3 Föräldrar och barn Kan du detta? Tänk till

1. När föräldrar inte bor ihop

Redogör och förklara 2. Vårdnaden om barn 3. Adoption 4. Vad händer vid en separation? 5. Namnet

Lös problem 6. Sambo och gemensam vårdnad 7. Bråk om vårdnaden 8. Anja vill gå vidare 9. Ett kul namn 10. Vårdnadstvister i rätten

Fördjupa dig

4 När livet tar slut Kan du detta? Tänk till

1. Behövs verkligen regler om arv?

Lös problem

15. Ska vi lägga oss i utländska äktenskap? 28

28 29

32 33 33

33 33 34 35 35

36 36 36 36 37 37

11. Ekonomin är ett ständigt problem för Trine 38 12. Rättsfall – Omhändertagande 39 13. Vårdnadstvister och barns rättigheter (gruppuppgift) 39

Redogör och förklara

23 24 24 25 26 27

Reflektera 37

21 21 22 22 22 23

Reflektera 28

Fördjupa dig

2. Vem kan egentligen ärva? 3. Testamente 4. Hur ska ett testamente vara upprättat? 5. Ärver sambor varandra? 6. Hjälp till arvingarna 7. Vem ärver Sigrid? 8. Arvet efter Fanny 9. Arv med särkullbarn 10. Kan ett barn som mördat sina föräldrar ärva dem? 11. Hjälp med testamente 12. Dela boet vid sambons död

41 42 42

42 42 43 44 44 45

45 45 45 46 47 47 47

Reflektera 48 13. Ska vi behålla nuvarande arvsordning?

Fördjupa dig

14. Gör en bouppteckning och arvskifte efter Moses Josefsson 15. Vilket lands regler gäller? (gruppuppgift)

Redogör och förklara 2. Vad krävs för att handlingen ska vara brottslig? 3. Har ett brott begåtts? 4. Vilken påföljd handlar det om? 5. Brott mot offentliga intressen 6. Är nödvärn ett brott eller ej? 7. Specialstrafflagarna

Lös problem 8. Är det brottsligt? 9. Slagsmål på många ställen 10. Har ett brott begåtts? 11. Två grannar som bråkar 12. Falskleg på krogen 13. Gå på djupet med ett brott (gruppuppgift)

13. Varför klaras så få fall upp?

52 53 53

14. Skjuten i benet i Mellanöstern 15. Gå på en rättegång (studiebesök, gruppuppgift) 16. Rollspel (gruppuppgift)

Fördjupa dig

1. Ikea betalade miljonskadestånd efter en olycka

53 53 54 54 55 55

Redogör och förklara 2. Vilken lag gäller i dessa fall? 3. Vilken slags skada handlar det om? 4. Undantag och jämkning av ansvaret 5. Beräkning av skadestånd

Lös problem

56 56 57 58 58

Kan du detta? Tänk till

1. Gryningspyromanen

Redogör och förklara 2. Förklara begrepp 3. Förklara de grundläggande principerna 4. Placera stegen i rätt ordning 5. Målsägarbiträde och advokat 6. Begrepp i tvistemål

Lös problem 7. Vad händer sen …? 8. Anhållan och häktning 9. Vilka tvister är dispositiva och vilka är indispositiva?

12. Skadeståndets storlek

Fördjupa dig

63 64 64

65 65 65 66 66 67

67 67 68 69

Block 4

6 Processrätt

75 76 76

77 77 77 77 78

Reflektera 82

74 74

6. Vad krävs för skadeståndsskyldighet? 78 7. Är Johan ansvarig? 79 8. Skadestånd för mordbrand 79 9. Tre småpojkars lek slog ut el 80 10. Kvinna sköt grannens får 81 11. Handyman hjälper till 81

Kan du detta? Tänk till

15. Sonen körde trimmad A-traktor 16. Brå arbetar med brottsligheten (gruppuppgift)

7 Skadeståndsrätt

Reflektera 60 14. Varför straff? (gruppuppgift)

Fördjupa dig

Block 3

1. Varför begår människor brott?

Reflektera 72

5 Brottsbalken och specialstrafflagarna 51 Kan du detta? Tänk till

10. Villaägare missnöjd med renoveringen 69 11. Gör en stämningsansökan åt hästköparen 70 12. Vid vilken domstol? 72

13. Svårt för brottsoffer att få ut skadestånd 82 14. Skadestånd på djupet (gruppuppgift) 82

8 Avtal

Kan du detta? Tänk till

84 86

1. Avtal eller inte

Redogör och förklara

2. Anbud-accept 3. Muntligt och skriftligt anbud 4. Behörighet och befogenhet 5. Konkludent handlande

Lös problem 6. Tolka ett anbud 7. Billig robotgräsklippare 8. Anbud och accept i praktiken 9. Husbilsköpet 10. Fullmakt för försäljning av soffa 11. Ett bra pris på klänningen

86 87 87 88

88 88 89 89 90 90 91

12. Taskiga lånevillkor 13. Kompisarna gör affärer

92 92

Reflektera 93 14. Risker med framtidsfullmakter

Fördjupa dig 15. Rättsfall – Tvist efter en nätauktion 16. Skriv affärsdokument (gruppuppgift)

9 Köp- och konsumenträtt Kan du detta? Tänk till

1. Problem med köp

Redogör och förklara 2. Vilken lag gäller? 3. Tvingande eller dispositiva lagar 4. Reklamation 5. Behövs kvittot vid reklamation? 6. Vad gäller enligt konsument tjänstlagen? 7. Köplagen 8. Distansavtal

Lös problem 9. Trafikfarlig bil 10. Mobilen slutade fungera 11. Julias moped 12. Reparation med tilläggsarbete 13. Ångra markisköp 14. Köp på Blocket 15. Ångra mobiltelefonköp 16. Ta reda på mer om ARN

94 94 97

99 101 101

101 101 102 102 103 103 104 105

105 105 107 107 108 110 110 111 112

Reflektera 113 17. Inbyggt planerat åldrande

Fördjupa dig 18. Går det att ångra Thailandsresan? 19. Presentera några konsumentsajter (gruppuppgift)

10 Lån och skulder

Kan du detta? Tänk till

1. När är det okej att låna?

Redogör och förklara 2. Konsumentkreditlagen 3. Effektiv ränta 4. Högkostnadskrediter och sms-lån 5. Bankkort och kreditkort 6. Borgen

Lös problem 7. Granska information vid lån 8. Bil med återtagandeförbehåll 9. Vem står för kostnaden?

113

114 114 115

116

117 118 118

119 119 120 120 120 121

122 122 123 124

10. Stulen väska 11. Köpa en bostadsrätt 12. Slarv med faktura

125 126 127

Reflektera 128 13. Skuldsanering 14. Behövs regler om högkostnadskrediter?

Fördjupa dig

128 129

129

15. Bynk gick över gränsen 129 16. Skuldsättning hos unga (gruppuppgift) 130

11 Boende i hyresrätt Kan du detta? Tänk till

1. Fördelar med hyresrätt

Redogör och förklara 2. Hyresrätter – hur fungerar det? 3. Bytesrätt och överlåtelse 4. Hyresgästens skyldigheter 5. Dags för födelsedagsfest 6. Slarv med hyran

Lös problem 7. Vems ansvar är det? 8. Studera ett hyresavtal 9. Fastighetsägaren vill förbättra huset 10. Andrahandslägenhet med häftig hyra 11. Mia vill bo kvar i lägenheten 12. Kan Karim hyra ut sin lägenhet?

131

132 133 133

133 133 134 134 134 135

135 135 137 137 139 141 142

Reflektera 143 13. Bostadsbolaget i Göteborg jagar svartkontrakt

Fördjupa dig 14. Får hyresvärden säga upp en hyresgäst hur som helst? 15. Analysera ett rättsfall 16. Kösystemet i din kommun (gruppuppgift)

143

143 143 144 145

12 Att köpa bostadsrätt eller fastighet 146 Kan du detta? Tänk till

1. För- och nackdelar med olika boendeformer

Redogör och förklara 2. Bostadsrätter och lagstiftningen 3. Mitt ansvar som ägare av en bostadsrätt 4. Vad händer om min förening får dålig ekonomi? 5. Undersöka huset före köp 6. Låna på huset

147 148 148

149 149 149 150 150 150

Lös problem

151

7. Hur fungerar arbetsmiljölagen? 8. Diskrimineringslagen 9. Jourtid och övertid

151 152 153 155 157 159 159

Lös problem

14. Rev ett skyddsvärt hus – fick böter 15. Upplysningsplikten vid försäljning 16. Undersök marknaden för bostads rätter på din ort (gruppuppgift)

160

161

Reflektera 190

161

18. Arbetsmarknadens parter tycker ofta olika

162

13 Försäkringar 163

Kan du detta? Tänk till

1. Försäkringar vid köp av elektronik

165

166 166 168 168 169 169

Reflektera 170 10. Länsförsäkringar försäkrar inte nybygge

Fördjupa dig

170

171

11. Skjuten fick ingen ersättning 171 12. Alfred behöver hjälp med försäkringarna (gruppuppgift) 171

Block 5

14 Arbetsvillkor 173 Kan du detta? Tänk till

1. Gå med i facket eller inte? 2. Din arbetsmiljö

Redogör och förklara 3. Primär förhandlingsskyldighet 4. Förklara begrepp i lagen om anställningsskydd 5. Uppsägning av en anställd 6. Spara semester

174 175 175 176

176 176 176 177 177

190

191 191 192 192 193

15 Sverige och FN, EU och Europarådet 194

Block 6

5. Nybliven bilägare 6. Skidresa med skada 7. Stulen bil skadad 8. Familjens försäkring 9. Försäkringsbolaget ersatte inte allt

19. Hemsjukvårdare ljög 20. Till vilket pris som helst 21. Den psykosociala arbetsmiljön har uppmärksammats allt mer 22. Gå på djupet (gruppuppgift)

164 165

2. Försäkringsavtalslagen 165 3. Betalning och förlängning av försäkring 166 4. Tvister om ersättning 166

Lös problem

Fördjupa dig

Redogör och förklara

179

10. Behöver jag en MBL-förhandling? 179 11. Rätt och fel i anställningar 179 12. Ta fram en turordningslista 181 13. Hur mycket semester får Viktor? 183 14. Nya maskiner 184 15. När anställda känner sig diskriminerade 186 16. Övertid 189 17. Mertid 189

Reflektera 160 Fördjupa dig

178 178 178

7. Albin vill byta kök och fräscha upp lägenheten 8. Hjälp med dolda fel 9. Uthyrning av bostadsrätt i andra hand 10. Köp av fastighet 11. Fel på huset 12. Dolt fel 13. Fastighetstillbehör

Kan du detta? Tänk till

1. Varför ska vi ha internationella samarbeten?

Redogör och förklara 2. FN-resolutioner och lagstiftningen 3. Säkerhetsrådets uppgifter och arbetssätt 4. FN:s domstolar 5. Från EU till svensk lag 6. Europarådet

Lös problem 7. Vilket FN-organ ska sköta frågan? 8. Vad gäller enligt barnkonventionen? 9. Vad gäller i EU? 10. EU-lagstiftning – vad händer sedan? 11. Vilken domstol ska avgöra?

195 196 196

196 196 197 197 197 198

198 198 199 202 202 202

Reflektera 203 12. Får ett EU-land göra hur som helst?

Fördjupa dig 13. Ta reda på mer om FN:s arbete 14. Fördjupa dig om konventioner (gruppuppgift)

203

203 203 204

Bildförteckning 206

Block 1 RÄTTSSYSTEMET

1 8

Rättssystemet i Sverige

Kan du detta? 1. En norm är en oskriven regel, ett förhållningssätt eller ett mönster som påverkar hur människor beter sig.

3. Rättsmedvetande är den allmänna synen på lag och rätt. Lagarna måste ha en folklig förankring och vara accepterade av medborgarna för att fungera. 4. Rättsordningen består av grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter. 5. Grundlagarna innehåller de mest grundläggande reglerna om bland annat hur det svenska demokratiska systemet är uppbyggt. 6. Egen lösning: till exempel avtalslagen, konsumentköplagen, sambolagen. 7. En föreskrift är en regel som en myndighet kan utfärda för någon del av myndighetens verksamhet.

Rättssystemet i Sverige

2. Sociala regler kan vara till exempel att vi hälsar på varandra när vi möts eller att vi ställer oss sist i kön i affären. Moraliska regler handlar mer om att förhålla sig till moral och etik i samhället, som att inte vara otrogen mot sin partner.

8. För att riksdagen ska kunna ändra en grundlag krävs det två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan. 9. Två exempel på regler som finns i RF är 1 kap. 1 § ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” och 2 § ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet”. 10. I successionsordningen finns regler om vem som kan utses till Sveriges statschef. 11. Offentlighetsprincipen. Den innebär att medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar som upprättas på myndig heterna samt har rätt att till exempel närvara vid en huvudförhandling i domstol. 12. Den yngsta av grundlagarna heter yttrandefrihetsgrundlagen. Den reglerar rätten att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor i medier, som radio, tv och sociala medier.

13. Begränsningar i yttrandefriheten är till exempel förtal och GDPR. GDPR är en dataskyddsförordning som EU stiftat och som gäller som svensk lag. 14. Civilrätten handlar om rättsliga förhållanden mellan medborgare, mellan medborgare och företag samt mellan företag.

15. Den offentliga rätten handlar bland annat om den enskilda medborgarens förhållande till stat och kommun. 16. Med tvingande lag menas en lag som innehåller regler som inte kan avtalas bort. 17. Att en lag är dispositiv innebär att den innehåller regler som kan avtalas bort. Då gäller i stället det som avtalats mellan parterna. 18. Lagrådet granskar lagförslag och kontrollerar att de inte strider mot gällande lagstiftning. 19. Egen lösning. Förslag till lösning är till exempel Skatteverket som arbetar med beskattning, eller Skolverket som arbetar med tillsyn och utveckling av svensk grundutbildning. 20. En arbetsmetod som juristen använder då ett juridiskt problem ska lösas.

Tänk till 1. Varför behöver grundlagarna skyddas? A. Nej, en grundlag kan bara ändras genom två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan. B. Egen lösning. Förslag till lösning kan vara: Ja, det kan behövas ett starkare skydd mot grundlagsändringar, eftersom de innehåller många viktiga regler som garanterar det demokratiska styrelse skicket i Sverige.

Redogör och förklara 2. Normer och regler A. Egen lösning. En norm kan vara att behandla alla människor lika. B. Egen lösning. En social regel kan vara att hälsa när man möter någon eller att ställa sig sist i kön.

D. Att stjäla från en annan person är omoraliskt. Det är dessutom olagligt enligt brottsbalken 8 kap. 1 §.

3. Rättsordningen A. Rättsordningen består av grundlagar, lagar, förordningar och före skrifter. Exempel på en grundlag är regeringsformen. Exempel på en lag är köplagen. Exempel på en förordning är förordning (2009:263) om vigsel som förrättas av särskilt förordnad vigselförrättare. Exempel på en föreskrift är lokala regler för parkering i en stadskärna som kommunens trafiknämnd utfärdat.

Rättssystemet i Sverige

C. Egen lösning. En moralisk regel kan vara att inte vara otrogen mot sin partner.

B. Grundlagar och lagar beslutas av riksdagen, förordningar av regeringen och föreskrifter kan beslutas av till exempel kommuner eller myndigheter.

4. Två statliga myndigheter Egen lösning. Viktigt att ta fram uppgifter om vilken verksamhet de två myndigheterna har.

5. Ordningen på lagstiftningsprocessen A. Lagstiftningsprocessens olika steg sker i följande ordning: förslag till ny lag, utredning, remiss, utarbetande av förslag, propositionen behandlas, riksdagsbeslut.

B. Förslag till lösning kan vara: En utredning tillsätts av regeringen. Att sända ut förslaget som kommit ut av utredningen på remiss innebär att intresseorganisationer och myndigheter får komma med synpunkter på förslaget. Riksdagen fattar beslut gällande lagen – de har den lagstiftande makten.

6. Olika rättsområden A. Civilrätten reglerar juridiska förhållanden mellan civila personer, mellan personer och företag eller mellan företag. B. En lag som gäller inom det offentligrättsliga området reglerar till exempel rättsförhållandet mellan enskilda personer och myndigheter. Exempel är socialtjänstlagen, förvaltningslagen, kommunlagen och regeringsformen (som är en grundlag).

7. Juridisk metod och rättskällorna A. De fem stegen i den juridiska metoden är följande: ta del av beskrivningen av fallet, bestäm vilka juridiska frågor det handlar om och vilket lagstöd som finns för dessa, avgör vilken eller vilka rättsregler som ska användas, ta reda på om det finns några särskilda omständigheter av betydelse för fallet som påverkar ställningstagandet, ta ställning och bestäm en juridiskt hållbar lösning med hjälp av det som framgått i de fyra föregående stegen. B. Syftet med den juridiska metoden är att försöka uppnå den mest sannolika och hållbara lösningen på ett juridiskt problem. C. De två viktigaste rättskällorna är lagen och prejudikat. Förarbeten till lagen kan också vara mycket informativa. D. En rättskälla är lagen, det är den som ska tillämpas i ett enskilt fall. En annan rättskälla är prejudikat. Ett prejudikat kan sägas vara en dom som högsta instans beslutat. Av den domen framgår hur en viss paragraf ska tolkas i en viss situation. E. De ovan nämnda rättskällorna lag och prejudikat har som funktion att ge juristen lagstöd för lösningen av det juridiska problemet eller den juridiska frågan.

Lös problem 8. Granska deklarationer på rätt sätt

9. Medborgarförslag mot demonstrationer A. Rätten att demonstrera är skyddad i grundlagen regeringsformen, RF. I 2 kap. 1 § finns de så kallade fri- och rättigheterna uppräknade. En av dem är demonstrationsfrihet, de övriga är yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Det finns även regler i brottsbalken gällande hets mot folkgrupp och det finns en diskrimineringslag som förbjuder diskriminering på olika grunder. RF 2 kap. 1 § lyder:

Rättssystemet i Sverige

Nej, den granskande myndigheten ska granska de båda inlämnade deklarationerna på samma sätt, utifrån samma regelverk. I regeringsformen finns stadgandet i 1 kap. 2 §: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.”

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupp tagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar.

B. Vimmerby kommun kan inte fatta ett beslut som strider mot en grundlagsskyddad frihet eller rättighet. Förslaget om demonstrationsförbudet avslogs helt säkert.

10. En intressant utredning A. Ja, journalisten har rätt att få ta del av utredningen som Skolverket har gjort. Offentlighetsprincipen säger att en myndighet har skyldighet att lämna ut en så kallad allmän handling. Detta regleras i grundlagen tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 1 §. B. Egen lösning.

11. Facebook-förbud för lärare A. Ja, arbetsgivaren leder och fördelar arbetet på arbetsplatsen. Det har stöd i rättsliga principer i arbetslivet. Om användning av sociala medier inte ingår i en anställd persons arbetsuppgifter kan arbetsgivaren förbjuda användning av sociala medier på arbetstid. Det kan dock vara svårt att kontrollera att förbudet efterlevs. Se även regeringsformen 2 kap. 1 §. B. Regeln om att personalen endast ska yttra sig positivt om arbetsgivaren i sociala medier är tveksam. Den strider mot yttrandefriheten och meddelafriheten, som är grundlagsskyddade.

12. Norrlands befrielsefront A. Ja, det kan du eftersom det råder föreningsfrihet i Sverige. Den är reglerad bland annat i regeringsformens 2 kap. 1 §. B. Nej, se svaret på A.

A. Egen lösning. Förslag på ändringar som diskuteras just nu är yttrandefrihetsfrågor. Det diskuteras om yttrandefriheten kan vara för långtgående och kanske kan skada människor. B. Egen lösning. Journalister och andra som arbetar med artiklar och officiella uttalanden i medierna förespråkar oftast en så omfattande yttrandefrihet som möjligt. Sverige har det. C. Förslag till lösning kan vara att söka på Sveriges riksdags webbplats. I oktober 2020 fanns ett antal pågående, vilande grundlags ändringar. Det gäller beslut om ändringar av grundlagar som röstats igenom under mandatperioden 2014–2018. För att ändringarna ska komma att gälla krävs ett nytt likalydande beslut under nu gällande mandatperiod. Exempel på ändringar som beslutats är förstärkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten, olaga hot och förolämpning. Dessa brott finns även i tryckfrihetsförordningen.

Rättssystemet i Sverige

13. Grundlagarna kan behöva ändras ibland

Reglerna om hur grundlagar ska stiftas finns i RF 8 kap. 14 §: Stiftande av grundlag och riksdagsordningen 14 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet.

Reflektera 14. Tillträdesförbud i handeln

A. Egen lösning. Förslag på argument för ett tillträdesförbud kan vara att det skulle kunna minska antalet stölder, ett argument mot ett tillträdesförbud kan vara att det inskränker den enskildes rörelsefrihet. B. Riskerna med att införa en sådan lag är flera. Domstolarna har redan nu många mål att döma, belastningen på rättssystemet skulle kanske öka. Det kan också vara svårt att formulera tillträdesförbudet: var ska det gälla och hur länge? Ett sådant förbud kan framför allt befaras strida mot till exempel likhetsprincipen i regeringsformen eller mot regler i diskrimineringslagen. C. Se svaret på uppgift B.

Fördjupa dig 15. Juridisk metod i praktiken (gruppuppgift) Egen lösning. Förslag till lösningar: A. Det handlar om att Skurups kommun vill införa förbud mot huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg. Förbudet gäller kommunens förskolor och skolor upp till sjätte klass. B. Den juridiska frågan är om en kommun kan fatta ett beslut som påverkar människors (barns) och vuxna medarbetares rätt att klä sig som de vill i skolan och om det i så fall strider mot någon lag. C. Här finns flera möjliga ingångar i detta fall. Regeringsformen ger individen vissa grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 1 §, diskrimineringslagen skyddar medborgarna mot diskrimi nering. Diskrimineringsombudsmannen skriver så här om fallet:

Frågan om en kommun har rätt att fatta ett sådant beslut i strid mot gällande lagstiftning kan också vara en möjlig ingång i fallet. Dessutom kan ett sådant förbud strida mot religions- och yttrandefriheten i Europakonventionen. Men då ska det först prövas i Sverige.

D. Det framgår inte av beskrivningen. Tänkbara omständigheter kan vara att skolorna haft problem med detta på något vis, att det finns hygieniska argument eller andra skäl. Men det är sannolikt att det inte påverkar en bedömning. E. Slutsatsen är att det förbud som Skurups kommun har infört är olagligt eftersom det strider både mot grundlagen och mot diskrimineringslagen. Det som har hänt i fallet är att Diskrimineringsombudsmannen (DO) har valt att inleda en tillsyn mot Skurups kommun för att utreda om det kan anses vara förenligt med diskrimineringslagen. Den är vid denna boks skrivande inte klar. Men om DO kommer fram till att förbudet strider mot lagen kan denne ta upp fallet i allmän domstol (för eleverna) och i Arbetsdomstolen för de anställda.

Rättssystemet i Sverige

”I arbetslivet är diskriminering, med några få undantag, förbjuden. Det framgår av 2 kap. 1–2 §§ diskrimineringslagen (2008:567). Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Det framgår av 2 kap. 5 § diskrimineringslagen.”

F. Det finns även en möjlighet att driva detta som ett förvaltnings ärende och pröva om Skurups kommun har rätt att fatta ett beslut om förbud. Om beslutet prövas rättsligt, sker det i ett så kal lat kommunalbesvär i förvaltningsrätten, sedan är nästa instans kammarrätten och slutligen kan ärendet prövas i Högsta förvaltningsdomstolen.

16. Gå på djupet inom konstitutionell rätt (gruppuppgift) A–F. Egen lösning. 17

Libers Privatjuridik

Anders Pihlsgård Katarina Stjernfelt Birgitta Davidsson

KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR

OM FÖRFATTARNA

Libers

Privatjuridik KOMMENTARER OCH LÖSNINGAR