9789147140312 by Smakprov Media AB

den vetenskapliga metodens kvalitativa och kvantitativa perspektiv parallellt samt grundläggande statistik. Syftet är att ge en systematisk och enkel vägledning vid planering och genomförande av examensarbeten, liksom vid analys och utvärdering av olika FoU-projekt. Boken har uppdaterats med bland annat nya riktlinjer och lagar. Forskningsprocessen beskrivs ur ett så brett perspektiv att boken är användbar på såväl grund- som forskarut-

Henny Olsson Stefan Sörensen

Denna fjärde upplaga av FORSKNINGSPROCESSEN beskriver

bildningsnivå. Den lämpar sig också som uppslagsbok där

Henny Olsson Stefan Sörensen

Kvalitativa och kvantitativa perspektiv

studenterna kan få svar på sina frågor, oavsett var i procesaktuellt. Boken vänder sig i första hand till studenter inom hälso- och sjukvård, det vill säga sjuksköterske-, fysioterapi-, arbetsterapi- och läkarprogram. Den är också lämplig för studenter inom beteende- eller samhällsvetenskapliga ämnen. Henny Olsson är professor emerita vid Institutionen för vårdvetenskap, Mälardalens högskola. Stefan Sörensen, fil.dr, var verksam vid Centrum för klinisk forskning, Centrallasarettet i Västerås och Uppsala universitet. Han undervisade bland annat medicinstuderande och yrkesverksamma läkare i biostatistik och medicinsk forskning.

FORSKNINGSPROCESSEN

sen de befinner sig eller vilket avsnitt i utbildningen som är

UPPLAGA 4

Best.nr 47-14031-2 Tryck.nr 47-14031-2

FORSKNINGSPROCESSEN UPPLAGA 4

Henny Olsson Stefan Sรถrensen

Kvalitativa och kvantitativa perspektiv

FORSKNINGSPROCESSEN Upplaga 4

Liber

Innehåll

1 2

Förord

Introduktion 8 Vad är vetenskap?

Vetenskaplig terminologi

Vetenskapliga traditioner och discipliner 10 The art of science

Vad är en teori?

Finansiering av forskning och utveckling 12 Perspektiv på forskningsproblem

1 Kvalitativ respektive kvantitativ ansats

2 Vetenskaplig arbetsmetod 35 Sammanfattning 35 Grundforskning 36 Tillämpad forskning

Interventions- och implementerings-

forskning Utvecklingsarbete 39 Forskningsanknytning 39 Forskning – utvärdering – utveckling

Lagar och föreskrifter

Indelning efter syfte

42 42

Pilotstudie 42 43

Tillnärmelseperspektiv 18

Explorativ undersökning

Inifrån–utifrån-perspektiv och

Deskriptiv undersökning

närhet–distans-perspektiv

Hypotesprövande undersökning

Vetenskap och sunt förnuft

Vetenskaplig kunskap

21 24

Metoder för insamling av data Begrepp och vetenskaplig arbetsmetod

Hypotes 47

Litteraturgenomgång 26

Teori 47

Problemformulering 27

Modell 47

Syfte 27 Ansats 27

Slutledning 47

Paradigm och paradigmutveckling

Närhet/distans 28

Tyst kunskap

Urval 28

Forskarens paradigm

Datainsamling 28

Nivåperspektiv 52

Bearbetning av data

Forskarsamfundets paradigm

Vårdvetenskapligt paradigm

Resultat 29

Kvalitativ och kvantitativ design

Metoddiskussion 31

Undersökningens syfte

Utvärdering av resultat

Risk–nytta-förhållandet i ett

Avrapportering 32 33

forskningsprojekt

7 8

Probleminventering 25

Fortsatt forskning

Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring 41

Formativ undersökning

Tolkning och analys av data

Utvärdering 38

Sammanfattning 17

Ett exempel

9 10 11

3 Problemformulering och struktur i en forsknings rapport

6 Metoder för datainsamling

129

Sammanfattning 129

Sammanfattning 59

Kvalitativa insamlingsmetoder

131

Intervju 132

Dimensioner i handledningsprocessen 62

Fokusgrupper 136

Formulär för dialog om handledningen 66

Observation 139

Vetenskaplig handledning

Problemformulering Ett exempel på projekt

Fallstudier 142

Skrivna berättelser/dokument/texter 143

Att läsa en vetenskaplig artikel

Forskningsrapportens struktur

Om publicering

Litteraturstudier 144

Kvantitativ insamlingsmetod Eget formulär

4 Forskningsetiska aspekter 79

148

Enkätundersökningar 148 151

Bortfall 153 Screening/riktade hälsostudier

155

Sammanfattning 79

Övriga informationskällor

155

Brus i forskningsprocessen

156

Konfidentialitet, sekretess och anonymitet Värde- och normsystem i samverkan Etiska principer

Kommunikationsmodeller

156

Kommunikationsformer

157

Brus, störningar och hinder

158

Urval av försökspersoner

Forskningsetisk granskning

5 Användning och integration av olika forskningsmetoder

98 102

Forskarens perspektiv

103

Informantens perspektiv

103

Genusperspektiv 104

Kvalitativa metoder Kvalitetskrav på kvalitativa

107 108

undersökningar

Kvantitativ ansats Kvantitativ metod

109 111

Studieuppläggning 112 Planeringsfas 113 Variabler 119 Beroende och oberoende variabler

121

Epidemiologiska studier

127

161

Sammanfattning 161

Kvalitativa bearbetningsmetoder

Sammanfattning 97

Triangulering och metodintegration Kvalitativ ansats

7 Metoder för databearbetning

162

Utveckling av kvalitativa synsätt

162

Bearbetningens utgångspunkter

163

Textbearbetning 164 Hermeneutik 166 Etnografi 171 Grounded theory – GT

181

Om konsten att förstå och beskriva

191

livsmöten

Kvantitativ bearbetningsmetod

193

Datakontroll 196 Databearbetning 196 Att bilda index

8 Metoder för dataanalys

202

209

Sammanfattning 209

Kvalitativ analys av data

210

Informationsanalys 211

Begreppsanalys 211

Beskrivningar av evidensbaserad vård 279

Innehållsanalys 213

Evidensbaserad hälso- och sjukvård

Analys utifrån ett pluralt perspektiv

214

– förhållningssätt och process

Analys av resultat i förhållande till

215

Systematisk litteraturgranskning som metod

andra forskares resultat Analys med utgångspunkt från

216

arbetsmodeller Analys med utgångspunkt från institutionsparadigm

219

Analys med utgångspunkt från

219

andras tolkningsmönster Ricoeur – diskurs

220

Gadamer – förståelseprocess

223

Fenomenologisk dataanalys

226

Kvantitativ analys av data

227

Kategorisering 228 Medelvärde 229 Standardavvikelse 229 Hypotesprövning 236 Variansanalys med ANOVA-tabell

241

Fel av typ I och typ II

242

Beräkning av urvalets storlek

243

– powerberäkning Chi-square

247

Samband mellan variabler

251

Regressionslinjen 252 Rangkorrelation 253 Att tänka på

255

Gradering av vetenskaplig kvalitet

Evidensgradering GRADE Något om epidemiologiska mätvärden Olika värderingsperspektiv kompletterar varandra

280 282 283 285

11 Att redovisa forskningsresultat

259

Sammanfattning 259

Att generalisera resultaten 261 Att bedöma samband och kausalitet 263 Att tolka och presentera data 264 Att uppfylla vetenskapliga krav 271 Att analysera sina argument 273

10 Forskning för evidensbaserad vård

275

Sammanfattning 275

Implementeringsvetenskap Behovsmotiverad forskning

277 278

293 293

297

4 5

Sammanfattning 297

Allmänna krav på vetenskaplig text Stil och språk Textens struktur

299 305

Omtal och tilltal

306

Orden 307 307

Meningar 308

Stycken 310 Kapitel och avsnitt

312

Rubriker och titel

312

Formalia

313

Titelblad 314 Innehållsförteckning 314

9 Resultatutvärdering

286 287

IDEAL-modellen 293 Nationella kvalitetsindikationer

Förkortningslista 314 Sammanfattning, summary och abstract 314 Citat 315

Källhänvisningar 317 Käll- och litteraturförteckning

318

– obligatoriska uppgifter

Referenssystem Presentation med hjälp av vetenskaplig poster

320 320

Muntlig presentation av vetenskaplig undersökning

321

När nytt blir gammalt och gammalt blir nytt

322

323

Förord Studenterna efterfrågar ofta en skriftlig handledning om forskningsprocessen, vilket gav bokens författare inspiration till att skriva denna lärobok. Både Henny Olsson och Stefan Sörensen bedrev forskning och undervisade i såväl grundutbildningar som forskarutbildningar. Läroboken är tänkt att ge en sammanfattande bild av forskningsprocessen och inspirera studenten till fortsatt fördjupning i olika teorier och metoder. Forskningsprocessen har genom åren främjat studenternas förståelse av vetenskapliga texter och hjälpt dem att skriva examensarbeten. Bokens ena författare Stefan Sörensen är tyvärr avliden, men boken lever vidare tack vare Henny Olssons arbete med denna fjärde upplaga. Solna, oktober 2020 Kristina Iritz Hedberg, förläggare

Introduktion Forskning är nyfikenhet, experimentlust, tålamod, engagemang och en berikande process där forskaren vill utveckla sitt ämne och sitt arbetsfält i samverkan med andra. Det är detta som boken handlar om – de olika moment som tillsammans utgör forskningsprocessens helhet, och där konsten att reflektera är avgörande genom alla steg. Att forska är att fördjupa sig i ett ämne, att försöka se samband och att finna lösningar på problem – att systematiskt söka ny kunskap eller nya sätt att använda befintlig kunskap. Det systematiska sökandet kan innebära att forskaren följer en plan som gör att de uppnådda resultaten kan kontrolleras och upprepas, som när en kvantitativ ansats tillämpas. Det kan också innebära att planer och frågeställningar får ändras under arbetets gång, vilket kan hända när forskningen har en kvalitativ ansats. Forskning innebär också att välja det perspektiv som ett problem eller ett område ska studeras utifrån. Den konkreta verkligheten må vara en enda, men perspektiven kan vara många! Forskningsstrategi och forskningsinriktning innebär att en organisation eller ett företag väljer vilka områden som ska studeras eller utvärderas och hur mycket resurser som satsas på forskning. Konkreta forskningsprojekt kan finansieras av forskningsanslag från staten eller inom ett universitet, en högskola eller ett institut. Finansiärerna kan också vara t.ex. stiftelser eller företag, kommuner eller regioner som vill ha ett forskningsuppdrag genomfört. Tillämpad forskning är ofta lättare att hitta finansiering till. Grundforskning finansieras ofta via forskningsmedel från t.ex. Vetenskapsrådet, EU:s forskningsfonder m.fl.

Vad är vetenskap? Vetenskap kan beskrivas som en aktivitet – en process – som forskare ägnar sig åt, men det är även ett ord för en viss typ av resultat eller en produkt av den vetenskapliga verksamheten. Vetenskap kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap som bygger på ett systematiskt och metodiskt inhämtande av och klassificering av data. Men mellan vetenskapens olika områden finns både likheter som förenar och olikheter som särskiljer, beroende på var gränser sätts. De vanligaste fyra aspekterna som då brukar framhållas är följande: • Ontologi – skillnader och likheter i olika vetenskapers innehåll. • Metodologi – skillnader och likheter i prövning av teorier och hypoteser, respektive induktion och deduktion. • Kunskapsintresse – skillnader och likheter i drivkrafterna bakom inhämtandet av kunskap. • Begreppssystem – skillnader och likheter i sättet att tala om och beskriva olika företeelser. (Carlshamre och Pettersson, 2003.)

Vetenskaplig terminologi Inom varje disciplin finns en rad facktermer, vars innebörd det gäller att vara klar över för att kunna kommunicera om de vetenskapliga frågeställningarna. Vanligen görs en skillnad mellan två typer av definitioner – den lexikala respektive den stipulativa definitionen. Den lexikala definitionen anger hur ordet används i det allmänna språkbruket, och den stipulativa anger hur begreppet är avsett att användas inom ett aktuellt forskningsprojekt och en viss vetenskaplig disciplin. Det går inte att komma ifrån att samma ord men med olika innebörd används inom olika forskningstraditioner, discipliner och verksamhetsområden. Det har därför betydelse vid diskussioner och samtal att det är klargjort vad som menas med vetenskapliga problem, definitioner och begrepp – att det råder konsensus om begreppens innebörd. Den övergripande tanken är att ökad begreppsklarhet underlättar kommunikationen mellan forskare och mellan lärare och studenter. 9

Vetenskapliga traditioner och discipliner Traditionellt har skillnad gjorts mellan huvudsakligen tre vetenskapliga discipliner: naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Gränsdragningen mellan humaniora och samhällsvetenskap är många gånger diffus, vilket har diskuterats av vetenskapsteoretiker under århundraden. Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929– ), grundare av universalpragmatiken (en teori om mänskligt samspel i samhället), anser att de tre disciplinerna ska hållas åtskilda, eftersom de representerar tre olika mänskliga inriktningar och kunskapsintressen, där naturvetenskapen söker behärska naturen, humaniora söker förståelse för människan, och samhällsveten skapen söker frigörelse från förtryckande strukturer. Skillnaden mellan det engelska ordet science och svenska ordet vetenskap har alltmer börjat suddas ut. Science betydde från början kunskap, och ursprungligen hade ordet innebörden av naturvetenskap. Under 1900-talet vidgades begreppet och nya discipliner som samhällsvetenskap växte fram. För att markera naturvetenskap används numera i allt större utsträckning begreppet natural science/life science och för samhällsvetenskap social science. Den del av vetenskapen som går under benämningen humaniora (humanities) brukar inordnas under begreppet arts. Flera akademiska discipliner strävar efter att få räknas som science. Det är inte kunskapsområdet utan metoden och arbetssättet, som avgör om ett verksamhetsområde ska räknas som vetenskapligt (Hansson, 2007).

The art of science I och med samhällsvetenskapens framväxt utvecklades olika metodologiska färdigheter som behövdes för analys och utvärdering av olika samhälleliga processer. Därigenom började också vetenskapliga arbetssätt att ifrågasättas, bland annat när vetenskapliga undersökningar visade oväntade resultat. Ett nytt begrepp började göra sig gällande – the art of science, myntat av professor Donald Schön redan 1983. Schön vände sig emot ett tidigare paradigm, kallat teknisk rationalitet, där forskaren sågs som en expert som tillämpar teorier och regler. För 10

Schön innebar forskning ett reflexivt handlande där det ingår i beräkningen att situationer är osäkra, instabila, unika och konfliktfyllda. I stället för det vetenskapliga prövandet av hypoteser för att lösa problem talar Schön om att konsten ligger i att reflektera, att ifrågasätta och ”störa” gamla påståenden för att vinna nya kunskaper (Schön, 1983, 2007; Tengblad, Solli och Czarniawska, 2005). Ett samgående mellan olika vetenskapsdiscipliner är ofrånkomligt och alltmer nödvändigt, men det måste ske på ett sätt som tar hänsyn till de olika särarterna. Överskridande av vetenskapliga gränser blir allt vanligare, men gränsöverskridande kan också skapa konflikter när det gäller tolkningsföreträde och på grund av olika disciplintraditioner (Myrdal, 2009). De gamla grekerna skiljde mellan faktakunskap (episteme) och handlingskunskap (techne), men i dag börjar dessa att närma sig varandra, och det har blivit allt svårare att dra gränser mellan dem. Ett exempel från hälso- och sjukvården är att den medicintekniska utrustningen (t.ex. röntgen och magnetresonanstomografi) har kommit att spela en allt större roll när diagnoser ska ställas (Hansson, 2007). Det viktiga kanske inte är benämningen på kunskapsdisciplinerna, utan att de har en gemensam strävan efter att uppnå allmängiltig kunskap och att de respekterar varandras resultat inom respektive specialområde. Men respekten får inte heller bli så stor att kreativa innovationer hindras. Vetenskapligt arbete är en mänsklig aktivitet och påverkas därför av begränsningarna i den mänskliga uppfattnings- och föreställningsförmågan. Det är en verksamhet som syftar till att nå kunskap som är giltig för alla människor och till att vara intersubjektiv och objektiv. Men är forskningsresultat en färskvara? Detta kan givetvis diskuteras, men samtidigt måste hänsyn tas till de snabba förändringar i samhället som sker såväl socialt som tekniskt och miljömässigt. En samverkan mellan dessa förändringar och vetenskapliga framsteg är oundvikliga. En diskussion finns också om att tid och pengar ägnas åt studier som inte tillför någon ny användbar kunskap. Gamla kunskaper tas inte alltid tillvara, de har blivit föråldrade och passar inte in i tiden, men ibland blir de gamla kunskaperna aktuella på nytt. 11

Vad är en teori? Ordet teori används ofta oklart och luddigt. Inom vetenskap, vetenskapshistoria och vetenskapsteori används vanligen termen teori för att beteckna ett omfattande, generellt hållet system av antaganden, lagar och begrepp. Valet av teori är avgörande för valet av forskningsdesign. En teori uttrycker fenomenens orsakssammanhang, liksom villkoren för orsakssammanhanget, medan en modell visar ordningsföljden mellan fenomenen. Ett analysschema kan användas för att kategorisera och fastställa förekomsten av fenomenen, men det säger ingenting om deras inbördes förhållanden till varandra i kausal mening. Ett välformulerat vetenskapligt problem leder läsaren fram till ett teoretiskt perspektiv. Teorin pekar i sin tur ut vilka data som behöver samlas in för att problemet ska kunna lösas. Forskare som medvetandegör sitt paradigm kan sätta sina resultat i relation till en viss preciserad teoretisk värld. Detta ger ett verktyg för att teoretiskt värdera och ställa frågor till sitt material på ett sätt som går utöver det rena personliga tyckandet (Bjureld, Demker och Hinnfors, 2009). Inom varje vetenskaplig verksamhet finns en strävan efter utveckling, och för att en allt större förståelse av vår värld ska uppnås måste teorierna därför utvecklas, förfinas, preciseras och kanske förändras och ifrågasättas. De vetenskapliga artiklar som denna lärobok bygger på är alla refereebedömda, och de metodböcker som finns under Källor är skrivna av erfarna forskare inom sina områden och är dels ”klassiker”, dels aktuell vetenskapsteori.

Finansiering av forskning och utveckling Staten är den största finansiären av forskning vid universitet och högskolor. Statliga anslag för forskning uppgick till 37 miljarder kronor för 2019. De viktigaste statliga forskningsfinansiärerna vid sidan av direkta anslag från staten till universitet och högskolor är forskningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter. Även offentliga forskningsstiftelser, EU, kommuner och

regioner ger anslag till forskning. Näringslivet investerar mer i forskning och utveckling än vad staten gör. Nästan all investering i forskning från näringslivet stannar dock inom företagssektorn. Det finns fyra forskningsfinansierande myndigheter: • Vetenskapsrådet fördelar forskningsmedel till grundforskning inom naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap. • Forskningsrådet för hållbar utveckling (Formas) stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar (dvs. de som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten) och samhällsbyggande. • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) stödjer och initierar grundforskning samt behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och sociala relationer. • Verket för innovationssystem (Vinnova) stödjer behovsmotiverad forskning inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Dessutom finns ett antal forskningsstiftelser som finansierar forskning. Dessa stiftelser bildades i mitten av 1990-talet med kapital från tidigare löntagarfondsstiftelser. Utöver dessa finansiärer finns privata fonder, stiftelser och insamlingsorganisationer. Att söka anslag till ett forskningsprojekt är tidskrävande och ställer stora krav på den sökandes kompetens och möjligheter att tillföra nya vetenskapliga kunskaper. Ansökningar kan utformas lite olika, och varje finansiär har som regel sina egna bestämmelser om vad som ska bifogas och hur. Men gemensamt är att den finansiär som beviljar anslag vill veta vad som ska göras, hur forskningen ska utföras och vilka vetenskapliga metoder som ska användas. De vill också veta vad som gjorts tidigare och vad som är viktigt med den planerade forskningen. Bilagor som ska följa med är beskrivning av forskningsprojektet inklusive referenser, cv för samtliga medverkande forskare och lista över de sökandes tidigare publikationer.

Debatten om forskningsfinansiärer som gynnar vissa forskare, eller bedömare som stöder forskare förekommer då och då. För att undvika jävssituationer i beredningsarbete har olika forskningsråd därför satt upp strikta interna riktlinjer. Exempel på jävssituationer kan vara när en av dem som granskar en forskningsansökan tillhör samma institution som en av de sökande eller nyligen har haft ett nära samarbete med en sökande. En jävssituation kan också orsakas av motsättningar eller konkurrens mellan en granskare och den som ska granskas. Vid publicering av medicinvetenskapliga artiklar kan numera följande text finnas efter artikeln: ”Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna”.

Perspektiv på forskningsproblem Denna bok skulle kort kunna sammanfattas med bilden av en snögubbe som ska beskrivas, sedd ur två aktörers perspektiv. Varför inte återknyta till de gamla grekerna som gjorde skillnad mellan faktakunskap (episteme) och handlingskunskap (techne)? De beskrev också handlingskunskap som beredskap för handling i förening med en tankeplan. Två sorters kunskap kan urskiljas. Den ena är vetande, som består av att kunna redogöra för olika sakförhållanden. Den andra sorten är handlingskunskap – att kunna utföra handlingar som leder till önskat resultat (Hansson, 2007). Låt oss alltså tänka att projektet är att ge en deskriptiv beskrivning av en snögubbe. Men vilket sätt är bäst? De flesta som vuxit upp i Sverige vet ungefär hur en snögubbe ser ut och får inga större problem. De vet att två eller tre stora snöbollar rullas till kroppen och en liten till snögubbens huvud. Men det finns ju även människor som aldrig ens har sett snö. De måste läsa in beskrivningar med exakta mått för att sedan kunna göra en beskrivning av hur en snögubbe skulle kunna se ut. Där kommer perspektiven närhet/distans in. Vilket paradigm eller mönster ska då användas? Ja, det beror på vem det är som ska lära ut konsten att göra beskrivningen. Den personens förebilder, kunskaper och erfarenheter spelar in. Kanske finns det tyst kunskap, teorier, hypoteser, disciplinära riktlinjer eller referensramar som styr tillnärmelseperspektivet. 14

Det kan vara hållfastheten som ska beräknas på snögubbebygget, eller också ska det konstnärliga uttrycket tolkas – eller perspektivet kanske rent av är anatomiskt. Är det helheten eller delarna som ska beskrivas? Eller är det ”utsmyckningen”, som morotens placering, stenarna till ögon, apelsinskalsmunnen eller de övriga tillbehören som är av intres15

se? Det kan vara den kvalitativa eller den kvantitativa uppläggningen som styr – eller kanske båda. Hur stor är populationen? Det ena arbetssättet utesluter inte det andra. Men en arbetsmetod/ strategi är nödvändig, och ett syfte med beskrivningen måste till. Är det bäst att börja beskriva snögubben nedifrån eller uppifrån? Ska beskrivningen göras ur ett förklarande eller experimentellt perspektiv? Vad är det för ytterligare perspektiv som ska anläggas, kanske ett genusperspektiv? Är det verkligen en gubbe? Eller ska perspektivet vara historiskt eller pedagogiskt – eller kanske ett omvårdnadsperspektiv? Det gäller att få till en design av studien. Behövs det några etiska aspekter inom projektet? Vilken metod ska användas? Är det enkätmetod, litteraturstudier, tekniska beräkningar, kvantitativa metoder – eller ska snögubbens hattstorlek kanske vara utgångspunkten? Hur kan ”medelsnögubben” beskrivas och vilka avvikelser ska tolereras? Bearbetnings- och analysmetoden är helt beroende av designen. Vid utvärdering av projektet kanske det blir lite bråttom, snön töar så småningom och nya perspektiv och nya synsätt visar sig. Bortfallet kan bli totalt! Reflektioner behövs innan beskrivningen är klar – och var ligger konsten? Är det i beskrivningen, i utförandet eller i reflektioner över tidigare modeller? Och var kan man finna referenser? Pusselbitarna längst ned på bilden associerar dels till att det gäller att hitta alla bitarna för att få pusslet att gå ihop, dels till tanken att alla bitarna måste passa in för att helheten ska bli av bästa kvalitet.

KÄLLOR Bjureld U., Demker M., Hinnfors J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur. Carlshamre S., Pettersson A. (red.). (2003). Types of interpretation in the Aesthetic disciplins. Montreal: McGill-Queen’s University Press. Hansson S.O. (2007). Konsten att vara vetenskaplig. Stockholm: KTH, Institutionen för filosofi och teknikhistoria. Myrdal J. (2009). Spelets regler i vetenskapens hantverk. Om humanvetenskap och naturvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur. Schön D. (1983, 2007). The reflective practitioner. New York: Basic Books. Tengblad S., Solli R., Czarniawska B. (red.). (2005). The art of science. Liber & Copenhagen Business School Press.

Kvalitativ respektive kvantitativ ansats

1 2 3

Sammanfattning • Exempel på kvalitativa respektive kvantitativa ansatser i forskningsarbetet. • Olika tillnärmelseperspektiv: inifrån–utifrån-perspektiv eller närhet–distans-perspektiv.

4 5

• Valet av perspektiv med hänsyn till vilka frågor eller problem som står i fokus.

• Kravet på objektivitet och trovärdighet utifrån målet att vinna ny kunskap.

• De olika stegen i ett forskningsprojekt. • Hur ett forskningsprojekt kan generera fortsatt forskning.

8 9 10 11

Kvalitativ forskning Kvantitativ forskning

Allt forskningsarbete utgår från en eller flera frågor, problem eller funderingar som är i fokus inför ett forskningsprojekt. Den medicinska och vårdvetenskapliga forskningen bedrivs av en rad olika yrkesgrupper och är vanligen tvärvetenskaplig. Olika projekt inom dessa områden har en varierande flora av ansatser, där alla i olika former strävar efter att beskriva, förutsäga, påverka eller förändra existerande förhållanden. Forskaren måste hela tiden besvara frågor om hur något faktiskt förhåller sig i eller till verkligheten. Varje forskningsbart problem kan belysas ur två perspektiv – kvalitativt och kvantitativt. Hur de olika perspektiven ska tilllämpas måste vägas mot vad forskaren önskar veta. De två perspektiven kan i korthet karakteriseras som i rutan nedan.

Tillnärmelseperspektiv Tillnärmelseperspektiv

Den kvalitativa och den kvantitativa uppläggningen, designen, är två tillnärmelseperspektiv inom forskningen, och de representerar olika kunskapsperspektiv. Vad forskaren vill veta är avgörande för valet av metod. Vad är möjligt att undersöka med hjälp av kvalitativ metod respektive med kvantitativ metod? Är tanken att få svar på hur många människor som äter choklad varje dag – kvantitet – eller vilken

Kvalitativ forskning

Kvantitativ forskning

• Forskaren är subjektiv, står ”innanför” och har ofta långvarig kontakt med försökspersonen. • Forskningen är flexibel, och frågeställningarna fördjupas successivt. • Forskningen bygger på ett successivt framväxande där fenomenet upptäcks och tydliggörs. • Resultaten grundar sig på ett litet antal individer (mikro) och ett stort antal variabler. • Resultaten går på djupet och gäller specifika miljöer, omständigheter och tidpunkter, dvs. specifika kontexter.

• Forskaren är objektiv och står ”utanför”, har distans och ofta kortvarig eller ingen kontakt med försökspersonen. • Forskningen är strukturerad med frågeställningar som har formulerats entydigt i förväg. • Relationen mellan teori och forskning bygger på bekräftelse (hypotesprövning). • Resultaten grundar sig på ett stort antal individer (makro) och ett begränsat antal variabler. • Resultaten är generella och variablerna entydiga, valida och reliabla.

känsloupplevelse de får då de äter choklad – kvalitet? En medvetenhet om vilken design som den egna forskningen utgår ifrån är viktig att ha.

Inifrån–utifrån-perspektiv och närhet–distansperspektiv Inifrån–utifrån

Närhet–distans

Att närma sig ett problem inifrån respektive utifrån framställs ofta som varandras motpoler, men det mesta av den forskning som i dag bedrivs inom samhälls- och beteendevetenskap befinner sig någonstans däremellan. Oavsett vilket tillnärmelseperspektiv forskaren använder sig av, är målet att relatera teori och verklighet till varandra. Kvalitativa studier brukar karakteriseras av en närhet till undersökningsproblemet eller ett inifrånperspektiv, och det finns en närhet och en öppen interaktion mellan informant och forskare. Forskaren deltar oftast själv i insamlingen av data. Mellan intervjuaren/forskaren och informanten råder ett jag–du-förhållande. Själ möter själ. I dessa studier är förutsättningen att de båda genom språket kan ta del av varandras inre världar och att forskaren sedan kan tolka och beskriva den inhämtade informationen. Vid kvantitativa studier brukar värdet av att hålla en viss distans till undersökningsobjektet betonas. Den kvantitativa forskningen syftar till att beskriva och förklara hur de genomförda mätningarna utfallit. Forskaren har ett utifrånperspektiv, med avstånd, neutralitet, selektivitet och en formell interaktion med informanterna. Även andra kan engageras för att samla in data. Mellan intervjuaren/forskaren och informanterna råder ett jag– de-förhållande. Uppgiften är att så långt det är möjligt neutralisera det subjektiva inslaget och inhämta den information som det handlar om så objektivt som möjligt. Detta är en nödvändig förutsättning för kvantitativ bearbetning och analys. Det subjektiva inslaget måste hållas under kontroll, eftersom undersökningen ska kunna upprepas senare.

Vetenskap och sunt förnuft Det finns många fallgropar i sökandet efter ny kunskap. Nedan följer tre olika exempel som alla är hämtade från verkliga ”forskningsprojekt”. Som tur är införlivades inte slutsatserna i den vetenskapliga kunskapsmassan. Det sunda förnuftet tog över. Det första exemplet kommer från 1930-talets USA. Tuberkulos härjade, och många studier gjordes för att hitta orsakerna till varför vissa människor drabbades medan andra skonades.

Prevalens Incidens

I en studie från Texas kunde man påvisa att tuberkulos förekom i väsentligt mycket högre grad bland vita i befolkningen än bland svarta. Detta ledde till att man startade flera mycket stora studier som syftade till att hitta de skyddsfaktorer som gjorde att svarta inte drabbades av sjukdomen. Bland annat lades stora summor ned på blodundersökningar. Men någon skillnad mellan vita och svarta som kunde förklara skillnaden i tuberkulosfrekvens gick inte att påvisa. Hade det sunda förnuftet fått råda så skulle man inte ha förvånats över resultaten. Då hade man redan från början insett att den vita befolkningen, som hade en högre materiell levnadsnivå, skickade sina tuberkulospatienter till sanatorier där de fick vård. De överlevde. Den svarta befolkningen hade inte denna möjlighet. De dog. Alltså fanns det fler tuberkulossjuka i den vita befolkningen. Hade man i stället för att studera frekvensen sjuka (prevalensen) i de olika befolkningsgrupperna studerat antalet nyinsjuknade (incidensen) i respektive grupp, så skulle resultatet ha blivit det motsatta. Detta visades också i senare studier.

Det andra exemplet handlar om studier av rökning och lung cancer. Man kunde påvisa att rökare hade lungcancer i större utsträckning än icke-rökare. Men lungcancern var mest utbredd bland före detta rökare. Är det alltså farligt att sluta röka? Några forskare försökte förklara detta resultat med ett enzym (AHH), som man antog utvecklades när man hade börjat röka. När man sedan slutade röka skulle detta enzym fortsätta att utvecklas i ännu högre grad och därför orsaka att lungcancern utvecklades främst bland före detta rökare. Forskarna fick lyckligtvis inte anslag för att verifiera denna egendomliga teori. Det sunda förnuftet rådde. De lungcancerdrabbade slutade röka först när de hade blivit sjuka. Det är alltså inte farligt att sluta röka, tvärtom.

Bild 1.1. Bilstölder och gräddfilsproduktion.

Slutligen fann en forskare följande resultat vid studier av gräddfilsproduktion och bilstölder. (Det var tänkt att studien så småningom skulle leda till ett avhandlingsarbete.) När gräddfilsproduktionen var relativt hög var också bilstölderna många (se bild 1.1). När sedan gräddfilsproduktionen gick ned pressades bilstölderna ned, och när gräddfilsproduktionen ökade igen gav det fritt spelrum för ökade bilstölder. Slutligen stagnerade gräddfilsproduktionen och därmed också bilstölderna. Förklaringen skulle enligt forskaren vara att gräddfilskonsumtion leder till produktion av vissa muskelsyror som orsakar ett aktivitetsbehov, vilket tar sig uttryck i att personen stjäl en bil. En forskare med sunt förnuft skulle redan från början ha kunnat inse att gräddfilsproduktionen minskade under andra världskriget, och att det inte fanns så många bilar att stjäla då.

Låt det sunda förnuftet få råda inom all forskning.

Vetenskaplig kunskap Qualitas är latin och betyder beskaffenhet, egenskap eller sort. Kvalitativ metod är alltså en metod där systematiserad kunskap används för att beskriva hur något är beskaffat eller vilka egenskaper det har. Vid en sådan analys används en metod som, till skillnad från den kvantitativa, inte innebär en strävan efter precisa mätningar av ett fenomen. Kvalitativa ansatser kan oftast relateras till någon av tre traditioner inom vetenskaplig kunskap, nämligen: socialantropologi och sociologi, hermeneutik som utvecklats ur en teologisk eller humanistisk diskurs eller fenomenologi med filosofiska rötter. 21

Vetenskaplig kunskap

I den traditionella naturvetenskapliga eller biomedicinska forskningen hävdas ofta att vetenskaplig kunskap ska vara kvantitativ. Företrädare för den kvantitativa forskningen söker efter lagar, systematiska relationer och förklaringar av fenomen som ska vara möjliga att bearbeta statistiskt. Att observationer kan kvantifieras anses i dessa sammanhang vara ett gott tecken på vetenskaplig kvalitet. När det talas om ”vetenskap” i något slags allmän mening är det vanligen vetenskap med en positivistisk ansats som avses. Naturvetenskapen fick sitt genombrott under 1600-talet. Humanoch samhällsvetenskapens företrädare inspirerades på 1800-talet av naturvetarnas framgångar och imiterade naturvetenskapens synsätt och metoder. Sedan mitten av 1850-talet började forskare spekulera i möjligheten att allt inte gick att mäta med kvantitativa metoder. Först på 1900-talet startade utvecklingen av de kvalitativa metoderna. Den kvalitativa forskningen har sedan dess vunnit mark inom allt fler vetenskapsområden. Barney Glaser och Anselm Strauss är två forskare i USA som tidigt publicerade ett kvalitativt forskningsperspektiv i boken The discovery of grounded theory (1967). Glaser kom från Columbia University där han hade skolats in i avancerad kvalitativ analys och använt modeller för teorigenerering, en arbetsmetod som uppstod på 1950-talet. Strauss kom från Chicago University där man redan i början av 1900-talet hade arbetat med kvalitativ metod och fältnära forskning. De båda forskarna började samarbeta på 1960-talet, och intresset väcktes för kvalitativa metoder. I samband med studentoroligheterna 1968, där Jürgen Habermas (tysk filosof och sociolog, född 1929) var en av huvudaktörerna, väcktes intresset för den kritiska teorin, som betytt mycket för utvecklingen av kvalitativa perspektiv i forskningen (Habermas, 1981). Den kritiska teorin är en filosofisk riktning där man anser att filosofins uppgift är att vara en kritik av samhällsvetenskapen som uttryck för rådande samhällsförhållanden. Habermas har, bland annat, klargjort hur språket ger människan förmågan att inte bara beskriva världen utan också reflektera över och genomskåda sina handlingar. Hans intresse riktades mot socialvetenskapliga teoriers funktion i förhållande till sociala och politiska frigörelseprocesser.

Företrädare för såväl det kvalitativa som det kvantitativa forskningsperspektivet hävdar att forskningen måste präglas av objektivitet för att bli trovärdig, genomföras systematiskt och vila på vetenskaplig grund. Detta innebär att de ställningstaganden som görs och de slutsatser som dras verkligen ska vila på en saklig argumentation. Forskaren ska redogöra för teorier som präglar forskningen, och argumentationen ska åskådliggöras så att den kan förstås av andra forskare. Den kvalitativa forskningen bygger på förutsättningen att vi genom språket kan ta del av varandras inre världar. Detta innebär att själva inifrånperspektivet är en förutsättning för forskningsprocessen. Forskarens värderingar och erfarenheter är hjälpmedel och en oumbärlig förutsättning för att över huvud taget kunna tolka den information som hon eller han får. Det är texten som är det centrala uttrycket och arbetsmaterialet när det gäller kvalitativa metoder. Men mängdangivelser och siffror förekommer även i kvalitativa forskningsrapporter. Om det t.ex. i en kvalitativ studie talas om livskvalitet, kan det förekomma utsagor som: ”De flesta i undersökningsgruppen tyckte att de hade hög livskvalitet.” Försökspersonerna har då fått ange en kvantitet genom att svara om de hade ”hög”, ”varken hög eller låg” eller ”låg” livskvalitet. När kvantitativa metoder används är arbetsmaterialet siffror – hårda data till skillnad från mjuka data. Den kvantitativa forskningen syftar till att beskriva och förklara mätningsresultatet. Forskaren har ett utifrånperspektiv, och uppgiften är att neutralisera det subjektiva inslaget och inhämta den önskade informationen så objektivt som möjligt. Objektiviteten vid informationsinsamlingen innebär att olika individers värden kan jämföras, vilket är en nödvändig förutsättning för kvantitativ bearbetning och analys. Dessutom måste det subjektiva inslaget hållas under kontroll, eftersom kvantitativ forskning måste uppfylla kravet på reproducerbarhet, dvs. att undersökningen ska kunna upprepas exakt och då ge samma resultat. Skillnader och likheter mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats illustreras i bild 1.2.

Probleminventering

Litteraturgenomgång

Etikprövning

Litteraturgenomgång

Forskningsfrågor

Problemformulering

Kvalitativ ansats

Kvantitativ ansats Statistisk generalisering

Analytisk beskrivning

Avstånd och selektivitet

Heterogena ej slumpmässiga urval

Homogena eller heterogena slumpmässiga urval

Datainsamling Bearbetning Tolkning Analys

Datainsamling Bearbetning Statistisk analys Utvärdering

Litteraturgenomgång

Resultatredovisning

Diskussion av: Metod Resultat Jämför tidigare studier Konsekvens Anknytning till teori

Avrapportering

Bild 1.2. Kvalitativ och kvantitativ forskningsansats.

Ett exempel

1.2

Här ska först ett forskningsprojekt beskrivas kort som ett exempel på hur olika frågeställningar kräver olika metodologiska inriktningar. Projektet bestod av ett tjugotal delprojekt som samtliga berörde generell humor och dess effekt och funktion på människan. Eftersom det var ett paraplyprojekt och olika forskningsansatser användes, kan inte skillnaderna och likheterna mellan metoderna följas helt. 24

Historiskt har både humor och vård som begrepp en tvärvetenskaplig karaktär. Båda företeelserna omfattar såväl etik som empati och inkluderar teori, erfarenhet, praxis och konst. Humorn hör hemma överallt, och ändå är den svår att definiera. Här menas den generella humorn, dvs. vardagslivets humor. Projektet inleddes 1993 vid institutionen för vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, med en deskriptiv undersökning av relationen mellan humor och vård. Humor har i folkmun alltid aktualiserats som en hälsofaktor men i liten utsträckning förknippats med offentlig hälso- och sjukvård. Vårdhandlingar har däremot i stor utsträckning förknippats med allvar. Därför väcktes nyfikenheten att vetenskapligt undersöka relationerna mellan humor och vård. Efter den kvantitativa kartläggningen genomfördes en rad kvalitativa studier. Dessa kompletterades också med en experimentell undersökning där humorns effekt på hjärtverksamheten studerades samt biomarkörers relation till humor och hälsa.

Probleminventering När forskningsprojektet startade var den första frågan: Har folk i allmänhet, och inom vård i synnerhet, någon humor? Redan denna fråga visade att förförståelsen när det gäller begreppet humor varierar. En annan fråga som ställdes var: Hur mycket humor tillåts inom hälso- och sjukvård och inom utbildningar som förbereder för vårdyrken? Värdet av att använda humor för att uppnå bättre resultat inom vården har länge diskuterats. Däremot har inte några vetenskapliga studier genomförts om effekten av denna metod inom omvårdnadsarbetet. Vid probleminventeringen konstaterades att alla vårdmoment innehåller fysiologiska, psykologiska, sociokulturella, spirituella och utvecklingsmässiga variabler. Flera vårdforskare pekar på vård som både en vetenskap och en konst, och att konsten ger vetenskapen en extra dimension. ”Humorteoretiker” hävdar samma sak, att humorn innehåller variabler från olika vetenskapsfält och att humorn också är en konstart.

48 Abstract 314 Abstraktionsnivå 262 Abstraktionsprocess 211 Aktionsforskning 42 Analysschema 12 Anonymitet 80 ANOVA-tabell 241 Argumentationsanalys 273 Art of science 10 Autonomiprincipen 84 Axial kodning 189

Bakgrundsvariabel

122 Bakomliggande variabel 122, 200, 264 Bearbetningsmetoder 28 kvalitativa 162 kvantitativa 193, 194 Begreppsanalys 211 Begreppsbildning 167 Begreppsvaliditet 126 Begriplighetskrav 87 Beroende variabel 121 Beskrivningskategorier 131, 179 Bifynd 261 Bilagor 73 Bivariat databearbetning 196 Blockat urval 117 Bortfall 153 externt 153 internt 153 Bortfallsanalys 155

Checklista 77 Chi-square (χ2) 247 CINAHL 271 Citat 315 Confounders 44 Coxcombs 193 Cross-over-design 112 Databearbetning 161, 196 bivariat 196 multivariat 196 univariat 196 Datainspektionen 81 Datakontroll 196 Data reduction program 205 Datatriangulering 100 Deduktion 48

Definition 122 exemplifierande 123 kännetecknande 123 nominell 123 operationell 123 Deltagande observation 139 Deskriptiv undersökning 42, 45, 107, 111, 212 Dialektisk process 169 Dialektiskt förhållande 180 Direkt observation 139 Diskriminationsanalys 212 matrisfas 213 paradigmfas 213 tolkningsfas 213 Diskurs 131, 220 Dubbelblindning 111, 236 Dubbla frågor 152

2 3 4 5

Empati

65 Endogen forskning 42 Enkelblindning 124 Enkätundersökning 148 Entydiga frågor 151 ESAS (Edmonton Symtom Assessment Scale) 140, 141 Estimation 236 Etikprövningsnämnd 88 Etiska principer 84, 89 Etnografi 162, 171 Etnometodologi 163, 174 Etymologisk analys 212 Evidensbaserad medicin 273 Evidensbaserad omvårdnad 279, 280, 281, 282 Exemplifierande definition 123 Exklusionskriterier 114 Experimentella studier 111, 116 urval 116 Explanativa projekt 111 Explorativ undersökning 43 Externt bortfall 153 Extern validitet 271

6 7 8 9 10 11

Fackspråk

307 Faktoranalys 200, 201 Fall–kontrollstudie 112, 118 Fallstudie 142 Fenomenografi 163, 176 Fenomenologi 21, 102, 130, 162, 176 Fenomenologisk dataanalys 226 Fenomenologisk hermeneutik 171 Fenomenologisk metod 136 Fishers exakta sannolikhet 251

323

Fokusgrupp 136 Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) 13 Formativ undersökning 43 Forskning 36 aktions- 42 avrapportering 32 endogen 42 finansiering 12 grund- 36 kvalitativ 18 kvantitativ 18 lagstiftning 42 tillämpad 37 Forskningsanknytning 39 Forskningsetisk granskning 87 Forskningsfusk 90, 91, 92 Forskningsrapport 298 struktur 71 Forskningsrådet 13 Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) 13 Frihetsgrader 234, 238, 248, 250 Frågeformulär 148 Frågeställning 103 Frågor 150 dubbla 152 entydiga 151 förutsättande 151 hypotetiska 152 kunskaps- 153 känsliga 152 ledande 151 onödiga 153 vaga 150 öppna 150 För-dom 223, 224 Fördom 170, 220 Förförståelse 103 Förkortningar 314, 320 Försökspersoner, urval 86 Förutsättande frågor 151 Förutsättningsmedvetenhet 135 Förväntad frekvens 247, 249 Förväntat värde 236

Gender-Based Analysis (GBA)

104 General data protection regulation (GDPR) 82 Generalisering 262 Genusperspektiv 104 Godhetsprincipen 85 Grounded theory (GT) 181 Grundforskning 36 Guttmanskala 205

Handledning

61 Harvard-systemet 320

324

Healthy worker effect 262 Helsingforsdeklarationen 87 Hermeneutik 21, 102, 130, 162, 166, 219 fenomenologisk 171 universalitetskrav 219 Hermeneutiska postulatet 183 Hermeneutiska spiralen 167, 169 Hierarkiskt kategorisystem 181 Holism 173, 219 Horisontellt kategorisystem 181 Horisontsammansmältning 170, 225 HUGO-projektet 36 Hypotes 47 Hypotesprövande undersökning 47 Hypotetiska frågor 152

Icke-parametrisk statistik 120 IDEAL-modellen 293 Impaktfaktor 74 Implementeringsvetenskap 38 IMRAD-modellen 71 Incidens 20, 111 Index 196, 202 Index medicus 271 Indirekt observation 139 Induktion 48 Informant 103, 130 Informationsanalys 211 Informationskrav 86 Inifrån–utifrån-perspektiv 19 Inklusionskriterier 114 Inkongruensteorin 29 Innehållsanalys 138, 214 Innehållsvaliditet 125 Insamlingsmetoder kvalitativa 131 kvantitativa 148 Institutionsparadigm 219 Integritet 93 Intentionalitet 166, 191, 227 Interbedömarreliabilitet 124 International Nursing Index 271 Internet, hänvisning till 319 Internt bortfall 153 Intern validitet 271 Intersubjektivitet 108 Intervallnivå 120 Interventionsforskning 38 Intervju 132 standardiserad 133 strukturerad 133 Item 120, 202 diskriminationsfråga 205 Jargong 307 Jämställdhet 105

Kartläggningsmetoden

181 Kategorisering 228 Kategorisystem 181 hierarkiskt 181 horisontellt 181 vertikalt 181 Kausalitet 111, 198, 263 Klusteranalys 201 Kodning axial 189 selektiv 189 öppen 185 Koherensteorin 31 Kohort 111 Kohortstudie 112, 117 Kommunikationsnivå 65 Komplementaritetsprincipen 56 Kompositionell analys 210 Konfidensintervall 228, 233, 235, 255, 257 Konfidentialitet 80 Konsekutivt urval 116 Kontext 168 Kontextuell analys 180, 210 Korpus 165 Korrelation 251 produktmoment- 252 rang- 253 Korrespondensteorin 31 Kreativitet 65 Kriterievaliditet 125 Kritiskt t-värde 238 Kulturmönster 168 Kunskapsfrågor 153 Kvalitativa insamlingsmetoder 131 Kvalitativ analys 210 Kvalitativ ansats 18 Kvalitetssäkring 41 Kvantitativa insamlingsmetoder 148 Kvantitativ analys 227 Kvantitativ ansats 18 Kvantitativ metod 23, 111 Kvartilavstånd 231 Kvartilavvikelse 231 Kvasiexperimentell studie 122 Kvotskalenivå 121 Kvoturval 116 Källhänvisningar 317 internet 319 Kännetecknande definition 123 Känsliga frågor 152

Lagstiftning 42 Ledande frågor 151 Likertskala 205 Lingvistisk bearbetning 163 Litteraturförteckning 318 Litteraturgenomgång 26 enligt GT 182

Litteraturstudier 144 Livsvärld 107, 134, 166, 175 Logisk kontroll 196 Logisk validitet 125 Longitudinell studie 111

Makroetnografi

172 Manipulering 43 Marxistisk teori 168 Medeldifferens 240 Medelfel 233 Medelvärde 229 Median 229 Medline 271 Meningsbyggnad 305, 306 Meningskategorier 164 Meningskoncentrering 131, 164 Mentorskap 61 Metaanalys 112 Metatext 312 Metodintegration (se även Metodtriangulering) 98 Metodtriangulering 99 Mikroetnografi 172 Minnesfel 150 Modell 12, 47 Mothypotes 236 Multipla svar 195 Multivariat databearbetning 196 Mättnad 185

2 3 4 5 6 7

Narrativt element

222 Nationella kvalitetsindikationer 293 Neumans systemteoretiska hälsomodell (NSM) 217 Nivåperspektiv 52 Nollhypotes 237 Nominalnivå 119 Nominell definition 123 Nottingham Health Profile (NHP) 202 Nyhermeneutik 220 Närhet–distans-perspektiv 19

Oberoende variabel 121, 267 Observation deltagande 139, 171 direkt 139 indirekt 139 ostrukturerad 140 strukturerad 140 Observatörstriangulering 100 Oddskvot (OR) 127, 287 Ogdens trekant 212 Onödiga frågor 153 Operationell definition 123, 213 Ordinalnivå 120 Ostrukturerad frågeställning 55 Ostrukturerad observation 140 Oxford-systemet 320 Öppen kodning 185

8 9 10 11

325

Öppna frågor 150 Överensstämmelsevaliditet 126

Paper

298 Paradigm 14, 49 Paradigmutveckling 49 Parameter 119 Parametrisk statistik 120 Patientdatalagen 82 Peer review 75, 105 Personberättelse 143 Personuppgiftslagen (PUL) 82 Perspektivförskjutning 65 Pilotstudie 42, 153 Placebo 37, 111 Plagiat 91 PM 298 Polaritet 56 Pool of meanings 180 Population 113 Positivism 50, 220 Poster 320 Power 242, 243 Prediktiv validitet 126 Prevalens 111 Primärdata 46 Principen att inte skada 85 Problemformulering 27, 67 Probleminventering 25, 67 Produktmomentkorrelation 252 Projektplan 298 Pseudoterm 307 Psykoanalytisk teori 168 Psykologisk nivå 53 Publicering 73 Punktuppställning 311 P-värde 257

Randomisering 111 Rangkorrelation 253 RCT (randomiserad kontrollerad studie) 111 Referensram 102 Referenssystem 320 Regressionslinje 252 Relationskontakt 65 Relationskontrakt 65 Relationsmönster 64 Relativ risk (RR) 127, 287 Reliabilitet 123 interbedömar- 124 Respondent 130 Resultatkvalitet 109 Retrospektiv studie 112 Risk–nytta-förhållande 56 Rubriker 312 Rättviseprincipen 85

326

Samband mellan variabler

251 Sammanfattning 72, 314 Samplingsfördelning 234 Sannolikhet 232 SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) 273 Screening 155 Segmentering 136 Sekretess 80 Sekundärdata 46 Selektiv kodning 189 Semantisk analys 212 SEM (standard error of the mean) 233 Sensitivitet 126 Signalharmoni 65 Signifikans 242, 256 Simple random sample 115 Skensamband 200 Skriven berättelse 143 Skyddskrav 80 Slump 228, 256 Slumpmässigt urval 115 Slutledning 47 abduktiv 47, 48 deduktiv 47, 48 induktiv 47, 48 Socialantropologi 21 Sociologisk nivå 53 Spearmans rangkorrelation 253 Specificitet 126 Split-half-metoden 124 Språkets komplexitet 165 Standardavvikelse 231 Standardiserad intervju 133 Standardisering 43 Statistisk analys 110 Stickprovsmedelvärde (se även Medelfel) 233 Stratifierat urval 115 Strukturalistisk bearbetning 163 Strukturerad frågeställning 55 Strukturerad intervju 133 Strukturerad observation 140 Studie epidemiologisk 127 experimentell 111, 116 fall- 142 fall–kontroll- 112, 118 kohort- 111, 117 kvasiexperimentell 122 longitudinell 111 pilot- 42 randomiserad kontrollerad (RCT) 111 retrospektiv 112 tvärsnitts- 45 Styckeindelning 306 Subjektivt urval 116

Subkultur 172 Substantiv kod 185, 189 Summary 314 Syntes 210 Systematisering av data 185 Systematiskt urval 115 Söksystem 271

Talhändelse

221 Teoretisk kod 190 Teoretisk nivå 52 Teori transfererbar 271 Teorigenerering 182 Teoritillskott 109 Teoritriangulering 100 Testbarhetsanalys 213 Test–retest-metoden 124 Textbearbetning 164 THEA-cirkeln 110 Tidsföljd 263 Tillfällighetsurval 114 Tillit 64 Tillnärmelseperspektiv 18 Tillämpad forskning 37 Tolkningslära 163 Transfererbar teori 271 Transkription 131, 164 Triangulering 98 data- 99 metod- 99 observatörs- 99 teori- 99 Trippelblindning 124 Tvåstegsurval 115 Tvärsnittsstudie 45 Typ I/II-fel 242 Typvärde 229 Tyst kunskap 51

Unddersökning

hypotesprövande 42 Undersökning deskriptiv 42, 45, 107, 111 explorativ 42, 107 formativ 43 förberedande 42

Undersökningens syfte 42, 55 Undersökningsinstrument 42 Univariat databearbetning 196 Universalpragmatik 10 Urval 114 konsekutivt 116 kvot- 116 slumpmässigt 115 stratifierat 115 subjektivt 116 systematiskt 115 tillfällighets- 114 tvåstegs- 115 Urvalsram 115 Utvecklingsarbete 39 Utvärdering 31, 38

1 2 3 4

Vaga frågor

150 Validitet 125 begrepps- 126 extern 271 innehålls- 125 intern 271 kriterie- 125 logisk 125 överensstämmelse- 126 Vancouver-systemet 320 Variabler 119 bakgrunds- 122 bakomliggande 122, 264 beroende 121 oberoende 121, 264, 267 samband mellan 251 Variansanalys 241 Variationsvidd 231 Verket för innovationssystem (Vinnova) 13 Vertikalt kategorisystem 181 Vetenskaplig artikel 71, 271, 299 Vetenskaplig handledning 61 Vetenskaplig uppsats 299 Vetenskapsrådet 13 Värde- och normsystem 82

Yrkesorganisationer

5 6 7 8 9 10

327

ISBN 978-91-47-14031-2

© 2021 Henny Olsson, Stefan Sörensen och Liber AB Kapitel 11 är en bearbetning av ett avsnitt ur Studentens skrivhandbok, Liber 1999 Förläggare Kristina Iritz Hedberg Omslag Lotta Rennéus Omslagsfoto Shutterstock (Savelov Maksim) Grafisk form Anna Hild Illustrationer AB Typoform/Tomas Widlund Första upplagan 2001 Andra upplagan 2007 Tredje upplagan 2011 Fjärde upplagan 2021 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Henny Olsson Stefan Sörensen

Denna fjärde upplaga av FORSKNINGSPROCESSEN beskriver

bildningsnivå. Den lämpar sig också som uppslagsbok där

Henny Olsson Stefan Sörensen

Kvalitativa och kvantitativa perspektiv

FORSKNINGSPROCESSEN

sen de befinner sig eller vilket avsnitt i utbildningen som är

UPPLAGA 4

Best.nr 47-14031-2 Tryck.nr 47-14031-2

FORSKNINGSPROCESSEN UPPLAGA 4