9789147136704

Genom olika exempel, metoder och strukturer vill författarna stötta skolledare i att skapa ordning i en stundom tämligen kaotisk verklighet. Boken är riktad till skolledare som vill skapa en hållbar och utvecklande skola, och som vill ha verktyg att faktiskt leda, delegera och prioritera för att få tid till att vara den goda pedagogiska ledaren.

Genom hela boken problematiserar, belyser och analyserar författarna alla delar av skolans verksamhet. Boken kan därmed användas som en handbok i praktisk skol- och förändringsledning, men även till att bara få idéer och inspiration till hur man som skolledare i praktiken kan leda och driva skolutveckling.

Henrik Ljungqvist är rektor på Ronnaskolan i Södertälje. Han har verkat inom skolan sedan 1996, och blev skolledare 2007. Under sin tid som rektor har han även arbetat med ledarskaps- och personalutveckling och med skolutveckling i Taiwan i samarbete med University of Taipei och Taiwan Ministry of Education. Han har ett förflutet som yrkesofficer och är utbildad arkeolog.

Renas Khezri arbetar som rektor i Trosa kommun. Hon började sin lärarbana år 2008 på Ronnaskolan och blev skolledare år 2014. På Ronnaskolan arbetade hon med skolutveckling och förändringsledning, vilket hon fortsätter med i sitt nya uppdrag.

Best.nr 47-13670-4 Tryck.nr 47-13670-4

47-13670-4 Förändringsledning i praktiken_omslag.indd 1

HENRIK L JUNGQVIST • RENAS KHEZRI

Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola bygger på författarnas egna erfarenheter från utvecklings- och förbättringsarbete som väckt intresse såväl inom Sveriges gränser som internationellt.

Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola

Är förändringsarbetet på din skola en ständig kamp? Går det för långsamt?

Får du inte med dig din personal? Räcker inte tiden till? En rektor som är en god pedagogisk ledare, och som också hinner med att leda en skola som ständigt utvecklas till det bättre, är det vackra ord eller något som är möjligt?

Författarnas svar på den frågan är: Ja, det är möjligt om man bygger upp fungerande strukturer.

Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola HENRIK LJUNGQVIST RENAS KHEZRI

2020-01-20 14.19

Innehåll Förord 9

Inledning 14 Bokens syfte 17 Bokens målgrupp 18 Bokens upplägg 19 Författarpresentation 20

1. En skolledares vardag 23 Rektorskapets guldkorn 24 Faktorer som styr ditt skolledarskap 25 Chefsansvar för många yrkeskategorier 26 Krav från huvudmannen 27 Rektors vardag 27 Du väljer! 30

2. Skolan är ingen egen ö 34 Några konkreta råd 39

3. Tankar om tid 46 Upplevelsen av tid 47 Fånge i tiden 48 Prioritera 50 Våga delegera 52 Röd och blå tid 53

4. Upptäck din skola 57 Måste jag kartlägga, och i så fall, vad och hur? 59 Datainsamling – olika metoder 62 Ta tid på dig – skynda långsamt 69 Vad behöver kartläggas? 69

Processer och forum 73 Se över din organisation 74 Yttre faktorer som påverkar din verksamhet 75 Var sker lärandet, och hur vet vi när det sker? 75 Kartlägg undervisningen 76 Varumärket – och tilltron och tilliten till skolan 76 Välj dina allierade 77

5. Att inleda förändring 79 Från bedömningskultur till utvecklingskultur 81 Från någon-annans-problem-kultur till ansvarskultur 82 Värdegrundsarbete – från det skrivna ordet till handling 84 Men hur åstadkommer vi en positiv utveckling? 86 Från person till profession 88 Den verbala kulturen 90 Gemensam tid med personalen 90 Den-förträffliga-skolan-kulturen 91 T-korset – ett generellt och bra verktyg 93 ”Droppa” – ännu ett bra verktyg 94

6. Ta avstamp i forskning 98 Utgå ifrån behovet, inte forskningstrender 103 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 104 Kompetensutveckling 105

7. Tänka är bra, agera är bättre 109 Om inte nu, när? Om inte vi, vilka? 110 Men först – vad ville vi åstadkomma? 111 Förankringsprocesser 113 Kompetensutveckling 115 Språk- och kunskapsutvecklande arbete på Ronnaskolan 116 Mod att fatta beslut – och stå kvar 119 Prioritering, väg- och metodval 120

8. Tänk långsiktigt! 124 Process och projekt 125 Att leda processer 128 Processledning kontra projektledning 130

9. Mod att stå kvar 134 Personal slutar 135 Ta tillvara de små framgångarna 138

10. Vad är framgång? 141 R som i reflektion 143 E som i elevfokus 143 S som i stolthet 144 U som i undervisning 145 L som i lärande 146 T som i tillit 147 A som i analys 148 T som i tilltro 150

11. Strukturer för praktisk skolutveckling 152 Organisation och omorganisation 154 Arbetslagens och ämneslagens roll 157 EHT-strukturen 162 Processen för det systematiska kvalitetsarbetet – SKA 166 Ämnesprognoser ▶ lärande observationer ▶ målsamtal 171 Lärande observationer 174 Målsamtal 175 Medarbetarsamtal i grupp 176 Arbetslagsråd 179 Auskultationssystemet lesson study 180

12. Professional Learning Community (PLC) 183 PLC som idé och metod 185 Skolledningens förväntningar och åtaganden 190 Stödstrukturer för PLC-arbetet 191 Problematisering av PLC 192

6

Ämneslagsdeklarationen 195 Ta hjälp av andra professioner 197

13. Skynda långsamt 199 Förståelse för förändring – underifrån 200 Uppmärksamma framsteg och goda exempel 203

14. Uppföljning och vidareutveckling 206 De magiska frågorna 208 Helhetsperspektiv 209 Skolledarens analys – viktig för utveckling 209

15. Värna varumärket 212 Bygg varumärket – inte dig själv 214 Personal och medarbetare 215 Eleverna – den dolda kraften 216 Skaffa ett gott rykte 218

16. Tio saker du inte fick lära dig på rektorsut­b ildningen 221 Anställningsbarhet 222 Du är chef 222 Lärare skulle aldrig acceptera en rektor som de säger att de vill ha 222 ”Bubblan” tar inte bort ansvaret 223 Ingen kommer att värna om din arbetsmiljö 223 Ekonomi som ska följas upp 223 Verbala vårdnadshavare 224 Skolan kan aldrig undandra sig ansvar 224 Det är alltid skolans uppgift 224 Våld på agendan 225

17. Tio saker som huvudmannen behöver vara medveten om 226 Förläggning av viktiga möten och inlämningar 227 Förberedda möten 227 Kompetensutveckling för skolledare 228

7

Kompetensutveckling för lärare 228 Skolexperter 229 Forskningstrender 230 Politikerstyre 230 Vikten av tillit 231 Värna om era rektorer 231 Uppmärksamma framgång! 232

18. Till dig som är skolpolitiker­ – personliga reflektioner från oss som författare och skolledare 234 Visa intresse 235 Håll dig till ditt uppdrag 235 Bejaka idéer – styr med resurser 236 Ställ krav och ha höga förväntningar 236 Efterord 238 Bilagor 239 Referenser 240 Register 244

Förord Boken Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola är skriven av två verksamma rektorer. Det är imponerande i sig. Rektorer är en hårt prövad yrkesgrupp när det gäller arbetsbörda och möjlighet att ta sig tid för reflektion. Till vardags behöver de ofta navigera bland en mängd olika intressenter och akuta ärenden som pockar på deras uppmärksamhet, samtidigt som de leder komplexa organisationer med komplicerade uppdrag. Rektorer förväntas leda det pedagogiska arbetet vid en skolenhet, vilket innefattar ansvar för kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. De är också chefer och arbetsledare för anställd personal, och de har ett särskilt ansvar för barn och ungdomar inskrivna i skolan samt för ordning och säkerhet vid en skolenhet. Rektorer är också företrädare för skolan gentemot externa intressenter och det omgivande samhället, och de åläggs särskilt att samverka med vårdnadshavare och hemmen. De hålls ansvariga för en mängd skolpolitiska mål och värden, samtidigt som de i allt större utsträckning utsätts för granskning, tillsyn och ökade administrativa krav.

Många rektorer upplever att deras mångfacetterade ansvar och tilltagande arbetsbörda gör att det blir knappt om tid för det pedagogiska ledarskap som de numera förväntas omfamna som huvudsaklig angelägenhet. Pedagogiskt ledarskap är dock inget nytt för svenska rektorer. De har tilldelats sådana ledningsuppdrag i över ett halvt sekel, men det tycks vara svårt att få till, vilket senare års studier visat (SOU 2015:22). Det är mot denna bakgrund betydelsefullt att bokens författare Henrik Ljungqvist och Renas Khezri inte enbart har tagit sig an att utforska, utforma och utöva pedagogiskt ledarskap och förändringsledning i skolan. De har dessutom tagit sig tid till att reflektera över pedagogiskt ledarskap och förändringsledning, och i denna process skriva den här boken så att deras erfarenheter blir tillgängliga för kollegor och alla vi andra som har skolledarskap som intresse.

Det betydelsefulla i att boken är skriven av två rektorer består av att det är alltför sällan som rektorer gör sig hörda offentligt i frågor 9

som berör deras egen yrkesutövning. Statsmakterna och skolmyndigheterna artikulerar ofta vad rektorer bör kunna och förmå att göra i sin yrkesutövning genom lagar och förordningar, under utbildningsinsatser och i tillsynsarbete samt granskningsrapporter. De skolhuvudmän som rekryterar rektorer anger på flera olika sätt vilka kvaliteter de önskar se hos en rektor. I en tid när skolverksamhet ska vila på vetenskaplig grund och när skolledaryrket förväntas knyta an till forskning väger också forskarsamhällets beskrivningar av (framgångsrika) rektorers kunskap och handlingsstrategier tungt. Men att enbart förlita sig på sådana beskrivningar av skolledarskap kan vara vilseledande av praktiska skäl.

Det är av största vikt att det publiceras beskrivningar av skolledarskap från det perspektiv som yrkesverksamma skolledare kan tillföra.

Skälet till detta är helt enkelt att skolledarskap kan framstå som bedrägligt enkelt, men också som alltför distanserat från rektorers vardagliga villkor i de beskrivningar som framförs av skolmyndigheter och forskare. Forskaren Larry Cuban (2013) menar att såväl politiker som forskare tenderar att framställa pedagogiskt ledarskap som mirakelkurer utförda av heroiska skolledare, vilket sällan är fallet i verkligheten. Den forskning som idag är tongivande inom fältet skolledarskap är ofta av syntetiserande eller meta-analytisk karaktär. Det innebär att forskarna huvudsakligen studerar och analyserar tidigare genomförda forskningsstudier i syfte att framställa generell kunskap om skolledarskap, och i synnerhet vad som kännetecknar framgångsrikt skolledarskap.

I sådan forskning framhålls vanligtvis skolledarskap som väsentligt för elevers studieresultat, och det beskrivs också som fördelat bland flera som jobbar i skolan och inte enbart som rektorers angelägenhet (se t.ex. Leithwood & Riehl, 2003, Robinson m.fl, 2009; Rönnström, 2018). Vidare brukar vissa ledarstrategier framhållas som framgångsrika, som till exempel att (a) artikulera, kommunicera och följa upp skolors mål, riktning och visioner; (b) skapa höga förväntningar och att bygga samarbetande skolkultur; (c) leda lärares lä10

rande och professionella utveckling; (d) kontinuerligt organisera och arbeta fram en organisation som stödjer undervisning och lärande, men också kontinuerlig förbättring av skolors kvalitet och kärnprocesser samt (e) etablera goda relationer och samverkan med externa intressenter och närsamhället.

Det är formuleringar som dessa som gör att skolledarskap kan framstå som bedrägligt enkelt och alltför distanserat från rektorers vardag i komplexa skolor med komplicerade uppdrag. De formuleringar som forskare gör är inte alltid lätta att översätta till konkret praktik för en enskild rektor, och man kan alltid fråga sig vad en rektor behöver kunna och göra för att göra just det där som de förväntas kunna och göra i sin yrkesutövning. Det är i detta praktiska avseende som boken Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola blir betydelsefull och särskilt intressant.

De beskrivningar av förändringsorienterat skolledarskap och pedagogiskt ledarskap som Henrik Ljungqvist och Renas Khezri lyfter fram i boken har hög grad av sammanstämmighet med den förståelse för skolledarskap som artikuleras i såväl internationell som svensk forskning. Det författarna tillför är dock ett praktiknära innehåll och en markkontakt som ofta saknas i andra framställningar om skolledarskapets villkor. Det skolledarperspektiv som författarna ger läsaren tillgång till är av betydelse för dem som söker en praktisk förståelse för senare års diskussioner av pedagogiskt ledarskap som ofta kretsat kring begrepp som måluppfyllelse, utbildningskvalitet, kärnprocesser, kvalitetsarbete, kollegialt lärande, professionella lär-gemenskaper (PLC), skolförbättring och skolors förbättringskapacitet. Ljungqvists och Khezris bok kan ses som ett exempel på vad rektorer idag förväntas kunna och förmå göra i rollen som pedagogiska ledare, beskrivet utifrån skolledares perspektiv med fötterna i en konkret skola.

Författarna döljer inte rektorers komplexa uppdrag och vardag.

De är noga med hur viktigt det är att använda den kritiska tiden på fruktbara sätt samt att fylla den med värdefullt innehåll. De ger också läsaren verktyg för detta kritiska moment i en skolvardag som alltför 11

lätt leder skolledares uppmärksamhet bort från utbildningens kärna.

Författarna ger flera exempel på hur arbete med visioner och målsättningar kan ske i skolorganisationen, och hur de själva arbetat med att främja skolkultur präglad av fördelat ansvar, lärande och samarbete.

De diskuterar ingående hur de tänkt kring och gått tillväga för att leda lärares professionella lärande, och hur de i flera avseenden och med en rik palett av organisatoriska verktyg har arbetat med organisering som antas stödja lärares undervisning och elevers lärande. De beskriver också hur rektorer kan tänka kring och agera i frågor som handlar om att stärka skolans legitimitet och varumärke i närsamhället, och de anger flera exempel på och metoder för hur skolans ledare kan undersöka och lära känna sina organisationer och skolkulturer. Det är detta innehåll i boken som gör att den kan förstås som en praktisk beskrivning från en skolledares perspektiv av de aspekter som många forskare idag framhåller som väsentliga för skolledarskap i mål- och resultatstyrda skolor.

I en tid när skolans ledare i allt högre grad förväntas främja en skola på vetenskaplig grund och förankra skolledarskap i forskning utgör boken också ett exempel på hur forskning kan komma till uttryck i skolledarskap. Det är vanligt att skolledare läser forskning för att förkovra och uppdatera sig. Det är också vanligt att forskning primärt inskränks till att vara ett medel för att övertyga andra. I en tid när kritiker i media tenderar att beskylla utbildningsvetenskap och skolforskning för dess irrelevans för skolan är det upplyftande att författarna ger flera exempel på hur de vägletts av skolforskning i skolledarskap och i skolförbättring. Det är till och med så att de rekommenderar skolans ledare att hålla sig ajour med skolforskning, att grunda pedagogisk diskussion i forskning, men också att själva vara förebilder när det gäller hur forskning kan användas i skolverksamhet i syfte att förbättra den.

Ett skäl till att skolledarskap bör knyta an till forskning har att göra med skolans offentliga karaktär. Skolledare kan ha många egna idéer om hur skolor ska ledas, men de behöver ta hänsyn till kunskaper, vär12

den och normer som går utöver deras egna åsikter, vanor och föreställningar. Forskning och vetenskap möjliggör sådan vidgning av mänsklig erfarenhet. Skolans offentliga karaktär gör den också föremål för ett nästan oräkneligt antal intressenter som vill utöva inflytande över den med mer eller mindre klara motiv. Skolledare som befinner sig i sådant korstryck antas kunna navigera med stöd i forskning eftersom sådant kunnande anses vara mer stabilt och mindre känsligt för tillfälliga trender. Betoningen på vetenskaplighet har också en koppling till skolors resultat, vilket fångar en annan aspekt av skolans offentliga karaktär. Boken Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola utgör ett intressant exempel på hur skolledare kan arbeta med att söka stöd i forskning i sitt arbete, men också hur forskning kan användas av skolledare för att forma pedagogisk verksamhet.

Henrik Ljungqvists och Renas Khezris pedagogiska ledarskap och idéer om förändringsledning är dock inte primärt en övning i att förankra skolor och skolledarskap i forskning. Boken handlar också om det mod som krävs för att våga leda skolor mot bakgrund av en tradition där rektorer främst verkat som administratörer, och där lärarens makt över den egna undervisningen har kunnat ses som oinskränkt eller självbestämmande. Idag är det osynliga kontraktet, eller den implicita arbetsdelningen mellan rektorer och pedagoger eller lärare som varit utbredd, på väg att brytas. Författarna har här inga mirakelkurer att luta sig mot. Tvärtom menar de att pedagogiskt ledarskap kräver mod att leda, och mod att bryta traditioner och konventioner när dessa inte längre främjar skolverksamheten och elevernas rätt till utbildning av hög kvalitet. Det ledarskap som artikuleras i boken kanske inte passar allas förutsättningar och alla sammanhang, men oavsett vem man är eller var man verkar som skolledare tror jag att man kan finna intresse i och lära en hel del av de skolledarerfarenheter som nu görs tillgängliga i Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola.

Niclas Rönnström, docent i pedagogik och utbildningschef vid Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet

13

Inledning När vi litar på att vi är havet, då är vi inte längre rädda för vågorna.

S a y a daw U. Pa n d i ta

Inledning

B

oken du håller i din hand är unik då den handlar om praktiskt skolledarskap och praktisk förändringsledning, ett område som är märkligt obehandlat i skollitteratur, åtminstone i Sverige. Den är dels produkten av våra bakgrunder, dels produkten av den spännande utvecklingsresa Ronnaskolan inledde 2014 – från att ha varit en skola som präglades av låga resultat, konflikter, otrygghet, låg självkänsla hos eleverna och en stark känsla av utanförskap, till en skola med goda resultat, stolta elever med framtidstro och en skola med studiefokus. Utifrån det perspektivet har vi valt att skriva denna bok om praktiskt och elevnära ledarskap.

Skolledarens vardag är ofta något kaotisk och ostrukturerad, fylld av ad hoc-uppgifter. Hen är inte sällan fast i ett nät av uppgifter som måste lösas, vilket begränsar möjligheterna att vara den pedagogiska ledare som hen ska vara. Genom olika exempel, metoder och strukturer vill vi med den här boken stötta skolledare i deras arbete med att skapa ordning i denna stundom tämligen kaotiska verklighet. Boken ska inspirera och stötta skolledare till att få modet att faktiskt leda, delegera och prioritera i syfte att skapa en hållbar skola som hela tiden utvecklas i positiv riktning.

Skolvärlden översvämmas av litteratur som teoretiserar kring ledarskap, skolutveckling och organisation. Det här är inte en sådan bok. Den tar visserligen avstamp i forskning och beprövad erfarenhet, men ska betraktas som en praktisk tillämpning av dessa teorier. Vår ambition är att genom hela boken problematisera, belysa och analysera alla delar av en skolas verksamhet. Den ska kunna användas som en handbok i praktisk skol- och förändringsledning, eller bara ge tankar, idéer och inspiration till hur man som skolledare i praktiken kan leda och driva skolutveckling.

Vi utgår ifrån forskningsnära praktik, där vi tar avstamp i våra egna erfarenheter, metoder, strukturer, processer och vårt sätt att leda – boken blir på så vis verklighetsnära och förankrad i skol­ ledares och lärares vardag. Den bygger också på en ganska stor skopa

15

Inledning

mod och lite galenskap. Allt detta har resulterat i en skolutveckling som lett till framgång för skolan och våra elever. Vår skola har också dragit till sig uppmärksamhet från media, och till vår skola kommer studiebesök från olika delar av Sverige och även övriga Europa.

Det vi beskriver i boken kring förändringsledning har stöd i aktuell skolforskning kring förbättringar och förändringsledning, som exempelvis Viviane Robinsons utmärkta böcker ”Elevnära skolledarskap” samt ”Förbättring i en förändringstrött skola” (Robinson 2015, 2019). Den nyfikne och kunskapstörstige läsaren kan med fördel läsa dessa parallellt med vår bok, för att få en teoretisk grund för ett bra förändringsarbete.

I boken kommer vi medvetet och konsekvent att använda begreppen skol- och förändringsledning samt skolutveckling, då fokus ska vara så mycket mer än bara elevernas goda resultat. Snarare ser vi resultaten som en konsekvens av skolans utveckling och ledning. Och när vi talar om skolutveckling kan vi inte enbart prata resultat, kanske borde vi sluta att prata om resultat i form av betyg och meritvärden, och börja prata om god och högkvalitativ undervisning istället? Vi anser det. Vi anser att fokus bör ligga på allt som leder till goda resultat, bortom siffror och betyg. Högkvalitativ undervisning handlar om relationer, kollegialt lärande, uppföljningssystem i undervisningen, organisationsförändringar, medveten rekrytering, regelbunden och tät uppföljning av elever och elevgrupper, förändringar i den fysiska miljön och om att skapa hållbara och långsiktiga processer. Framför allt handlar det om att som skolledare ta sig rätten att vara en undervisningsnära skolledare som ser på det som skapar förutsättningar för kvalitet i undervisningen ur ett bredare perspektiv, både i och utanför klassrummet. Det kan exempelvis handla om att använda professional learning communities (PLC) för att utveckla och förbättra undervisningen och lärarnas kompetens. Starkt förenklat är PLC i pe-

16

Inledning

dagogiska sammanhang ett strukturerat sätt att leda och utveckla undervisning genom ämneslag.

Det här är en nyckelfråga i vårt arbete, och kanske det som främst har bidragit till att undervisningens kvalitet har förbättrats.

Vi kommer att återkomma till detta, men redan här vill vi poängtera att nyckeln till att lyckas är att skapa en kultur där lärare sinsemellan och lärare och skolledning har förtroende och tillit till varandra. Det är en förutsättning för att kunna diskutera undervisning utan att fastna i prestige och känslan av kontroll.

För att lyckas med detta behöver du som skolledare vara modig, konsekvent och ihärdig, men också ödmjuk inför dina egna och andras begränsningar utan att låta detta hindra utvecklingen.

Med denna bok vill vi uppmuntra, stödja och inspirera till ett processtänk, i motsats till ett projekttänk som är alltför vanligt i svensk skola. Skolan drunknar i projekt som kortsiktigt vill göra förändringar som egentligen kräver en betydligt mer långsiktig insats, men som avstannar om nyckelpersoner försvinner, eller helt enkelt avslutas för att projekttiden är slut, eller för att ett nytt projekt tar över tiden och pengarna. Många är de trender som passerat genom skolan utan att få fäste, och ibland genom en tidens nyck.

Det här har skapat en ”trendtrötthet” i svensk skola, och många lärare, och för den delen skolledare, är misstänksamma mot nya insatser. Långsiktighet och öppenhet för att pröva och ompröva är därför nyckelfaktorer för ett framgångsrikt utvecklingsarbete, vilket innebär att vi hela tiden behöver försäkra oss om att vi arbetar i processer, där olika idéer, metoder och kreativa galenskaper ryms.

Bokens syfte Vi vill med den här boken dels problematisera skolledarens uppdrag och vardag, dels ge konkreta verktyg för att därigenom öka skolledares möjligheter och förmåga att leda skola, men framför allt handlar den om hur du som skolledare kan leda förändring i 17

Inledning

och av en skola. Det handlar om kartläggning, om att styra och leda processer, om hur man tar stöd i forskning och beprövad erfarenhet, om att skapa förutsättningar för lärande för såväl elever som lärare, om att bygga strukturer för uppföljning samt om hur man kan arbeta med att skapa en ansvarskultur, det vill säga att göra kulturförändringar på sin skola. Vi vill också få skolledare att förstå den enorma betydelse de har för skolans utveckling, kvaliteten i undervisningen och för elevers lärande.

Bokens målgrupp Vår bok riktar sig i första hand till skolledare, men även till lärare, skolpolitiker, tjänstemän i förvaltning och andra som har med skolan att göra i sin tjänsteutövning. Vi väljer dock att lägga fokus på skolledare, då de bildar första linjen ute på skolorna och det är i de funktionerna vi kan göra skillnad i praktiken. Tilltalet i boken är därför riktat till rektorer. Övriga tjänstemän samt politiker får en mer undanskymd roll, då deras inverkan på skolan ligger mer på en strategisk nivå, och den nivån behandlar vi inte här. Det är dock viktigt att även de får perspektiv på rektors arbete, eftersom de beslut de tar direkt påverkar rektors möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. Därför har vi valt att i slutet av boken ägna oss åt att ge några konkreta råd, tips och reflektioner även i den riktningen.

Innan vi går vidare i vår text vill vi tydliggöra begreppen rektor och skolledare. En röd tråd i vårt ledarskap, och genom den här boken, är att vi inte skiljer på rektors- och biträdande rektorsrollen förutom i rent juridisk mening. Båda rollerna innebär ett pedagogiskt ledarskap. Du som läsare kommer att se att vi återkommer till detta med uppföljning, delegering och förtroende, men också till hur viktigt det är att skolledningen drar åt samma håll, även om man inte alltid är överens. Skolledare är således för oss såväl rektor som biträdande rektor. Den enda skillnaden är att rektor alltid har det slutgiltiga ansvaret. Hur du som är rektor hanterar det är upp 18

Inledning

till dig själv, men vårt anslag är att rektor bör ha förtroende för att hens underställda gör rätt saker – handlar i chefens anda – annars kommer du inte att orka vara en god pedagogisk ledare och inte heller en god förebild. Vi vill också tydliggöra och problematisera, men också avdramatisera, skolutveckling utifrån olika perspektiv, såväl lärarens som skolledarens. Lärare behöver kunna se hur förändring och utveckling gynnar deras personliga utveckling och undervisning. Om man lyckas skapa en gemensam bas med ömsesidig förståelse och respekt för de respektive uppdragen kommer det att resultera i en samsyn kring skolutveckling och lärande.

Bokens upplägg Vi har valt att dela upp boken så som vi har valt att arbeta, vilket innebär en tydlig och följbar process.

Boken består av 18 kapitel. Det första kapitlet är övergripande och de följande fördjupande och förklarande. Du som läsare ska lätt kunna dyka ner i det kapitel som är aktuellt för dig, beroende på var du befinner dig i såväl din egen som din skolas utvecklingsprocess.

Kapitlen är i de flesta fall indelade i tre avsnitt. Det första avsnittet bildar bakgrund och beskriver hur vi tänker. Det andra avsnittet har ett utvecklingsperspektiv och tar upp vad som krävs för att driva utvecklingen i önskvärd riktning. Det tredje avsnittet, vilket dock inte återfinns i alla kapitel, utgår från pedagogernas perspektiv, hur de kan uppleva förändringsprocesser, vilka möjligheter de har, vilken roll de har i skolans utvecklingsarbete och hur de kan vara delaktiga i utvecklingsarbetet. Detta uttrycks i form av fiktiva lärar- och skolledarröster, men där har vi tagit intryck av verkliga personers tankar och funderingar.

I kapitel 1–3 ramar vi in hur vi resonerar kring förutsättningarna i skolan. Det handlar om tidsutnyttjande, delegation, hinder, prioriteringar, men kapitlet behandlar också omvärlden – de ut19

Inledning

maningar och möjligheter som finns i skolans närmiljö. Innehållet i dessa kapitel kommer sedan att förklaras och fördjupas i bokens följande delar.

I kapitel 4–6 behandlar vi det förberedande arbetet med kartläggning, om att förbereda organisationen för förändring, att skapa goda förutsättningar och att ta stöd i forskning.

Kapitel 7–10 bildar ingången till själva förändringen, där tankar och handling börjar ta form utifrån ett långsiktigt och tydligt formulerat mål. Här berör vi hur man kan arbeta med kulturförändring och leda processer, men vi för också ett resonemang kring vad en framgångsrik skola faktiskt är, då det behöver belysas och problematiseras.

I kapitel 11–13 ser vi på strukturer på olika nivåer som bidrar till skolutveckling samt kommenterar tempot i utvecklingsarbetet och vilka processer som ska drivas.

Kapitel 14–15 handlar om uppföljningsarbetet, om vikten av att behålla fokus på det som vi vet är framgångsrikt och om att värna varumärket och organisationen, samt att fortsätta att hålla en röd tråd i utvecklingsarbetet.

I bokens avslutande kapitel, 16–18, riktar vi oss även till politiker och tjänstemän inom utbildning. Dessa kapitel innehåller några tips, några frågor att ta ställning till, några utmaningar och personliga reflektioner.

Författarpresentation För att skapa förståelse för varför vi valde att skriva den här boken, är det nödvändigt att vi först går tillbaka till oss själva och varför vi en gång valde att börja arbeta i skolan, och då särskilt i skolor med stora utmaningar.

Vi som skriver detta har helt olika bakgrund. Den ena av oss har sett skolan som något självklart, medan den andra har sett, och ser, skolan som något nästan heligt, som ett privilegium som 20

Inledning

förunnas ett fåtal. Den ena upplevde en svensk skola som präglades av utanförskap, utsatthet, mobbning och frånvarande vuxna, den andra en skola där kunskap blev ett maktmedel i en frigörelse från orättvisor och förtryck. Det som förenar oss, men från helt olika perspektiv, är läroplanens kapitel 1 och 2, men kanske främst de delar som behandlar elevers rätt till likvärdig och högkvalitativ utbildning. Det kan låta väldigt högtravande, och sannolikt något som förenar de flesta som arbetar i skolan (eller borde göra det), men för oss finns det en verklig och inte helt smärtfri bakgrund.

HENRIK L J U N G QVIST

Henrik Ljungqvist har ett förflutet som yrkesofficer och är också utbildad arkeolog. De första stegen i skolvärlden tog han i Salem 1996. År 2004 tog han sitt första skolledaruppdrag i Enköping, och han blev rektor i Strängnäs 2007. Nu arbetar han sedan 2014 som rektor på Ronnaskolan i Södertälje. Ronnaskolan har sedan 2014 gjort en mycket stark utvecklingsresa, och ligger nu resultatmässigt bland de bättre skolorna i kommunen, gällande såväl betyg som mätningar av ledarskap och styrning.

Henrik har under sin tid som rektor även arbetat med ledarskaps- och personalutveckling, bland annat genom konceptet Förändringens fyra rum, i vilket han är certifierad. Han har också ­föreläsningar och seminarier, bland annat om framgångsrik skola på Skolverket och om integrationsfrågor på Integrationsforum.

Han har också ett uppdrag i Taiwan – ett samarbete kring ”Professional learning communities” i samarbete med University of Taipei och Taiwan Ministry of Education.

21

Register F flerlärarskap 154 forskning 15, 153 förankringsprocess 113, 130, 138, 213 förstelärare 118, 187, 191, 193, 195, 197 förändringsprocess 19, 113, 121, 144, 200

A agenda 161 alignmentplanering 112, 158, 190 analys 58, 88, 148, 166, 173, 196, 209, 210 analysarbete 143, 149, 151, 169, 172, 209 anställningsbarhet 222 ansvarsfördelning 31, 84, 88, 154 ansvarskultur 69, 86 arbetslag 39, 107, 114, 157, 159, 162, 203, 208, 209 arbetslagsdeklaration 88, 96, 168, 191 arbetslagsledare 161 arbetslagsmöte 160, 161 arbetslagsråd 64, 179, 217 auskultation 180, 195

H huvudman 27, 36, 40, 105, 218, 223, 226, 229, 230 huvudprocess 111, 125, 126, 132, 137, 153

B bedömningskultur 81, 139 bedömningstillfälle 127 bedömningsuppgift 127, 170 beprövad erfarenhet 15, 99, 103, 104, 230 bärande idé 30, 32, 58, 77, 84, 104, 155, 214, 228 D delningskultur 186 demokrati 114 E EHT 160, 162, 209 EHT-process 163 elevdata 63 elevdelaktighet 217 elevenkät 64 elevhälsoteam 61 elevråd 64, 179, 180, 217

K kartlägga 58, 59, 69, 76 kartläggning 18, 60, 62, 73, 76, 91, 99, 106, 125, 130, 214, 229, 235 kartläggningsprocess 69, 75, 80 kollegialt lärande 81 kompetensutveckling 27, 51, 81, 91, 99, 105, 106, 115, 125, 180, 228 kompetensutvecklingsprocess 66, 91 kultur 17, 35, 65, 71, 93, 100, 147 kulturanalys 73 kulturförändring 20, 80 kvalitet i undervisningen 16, 66, 111, 128, 145, 153, 170, 184 L LEAN 60 learning study 181, 189 ledningsgrupp 114, 162, 180, 209 lektionsstruktur 169 lesson study 180, 181, 189 lärandekultur 203 lärandemål 157, 170, 189 lärande observation 24, 51, 66, 67,

244

R resultat 16, 113, 142, 168, 171, 184, 196, 209, 218 resultatfokus 142 röd och blå tid 51, 53, 55

146, 166, 171, 174, 175, 180, 191, 193, 197 lärande organisation 146 M medarbetarsamtal 30, 50, 65, 69, 176, 193, 208 motivation 195, 201 målsamtal 40, 146, 164, 166, 171, 173, 175, 193, 208 N normalfördelning 73 normalfördelningskurva 93 O omvärldsanalys 40 organisering 130, 173 P PLC 16, 65, 158, 177, 181, 183, 185, 208 process 19, 53, 73, 80, 85, 99, 104, 118, 125, 126, 128, 130, 131, 142, 203 processkarta 154, 168 processledare 117, 130, 131 processledning 130 professional learning communities 158 professionsmatris 88, 179, 203 prognos 173 prognosuppföljning 175, 203 projekt 17, 85, 104, 125, 126, 130, 131, 132 projektfälla 125, 126, 132 projektgrupp 131 projektledare 130 projektledning 130

S skolkultur 69, 72, 231 skolutveckling 15, 19, 32, 66, 83, 91, 107, 125, 128, 152, 164, 217, 228 SMART:a mål 131 SOKA 116, 119, 166 språk- och kunskapsutvecklande arbete 116, 121, 127 språkutvecklande 179 språkutvecklande metoder 80, 102 stödprocess 128, 132 systematiskt kvalitetsarbete 166, 207 T tillit 147 tvålärarskap 66, 102, 113, 138, 154, 156, 175, 194, 236 U uppföljning 18, 88, 154, 172, 191, 206, 227 uppföljningsarbete 208 uppföljningsprocess 153 uppföljningsstruktur 54 uppföljningssystem 172 utvecklingsarbete 17, 36, 52, 149, 168 utvecklingsgrupp 114, 160 utvecklingskultur 81, 139 utvecklingsledare 27, 192, 229 utvecklingsprocess 19

245

V variationsteori 189 varumärke 20, 76, 139, 212, 217, 220 vetenskaplig grund 99, 103, 104 värdeskapande arbete 60 Å återkoppling 159, 186 Ä ämneslag 17, 65, 69, 114, 118, 157, 160, 185, 203, 208 ämneslagsdeklaration 178, 195 ämnesprognos 171

246

Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola ISBN 978-91-47-13670-4 ©2020 Henrik Ljungqvist och Renas Khezri och Liber AB Förläggare: Maria Granler Redaktör: Carin Soussi-Engman Projektledare: Helena Hammarqvist Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Omslagsfotografi: Shutterstock Illustrationer: Fredrik Elvander Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

Upphovsrätten till samtliga bidrag i denna produkt tillkommer rättighetshavarna. Liber AB har bett om tillstånd att få använda de skyddade bidragen. Eventuellt anspråk för enskilt upphovsrättsligt skyddat bidragg ska ställas till rattigheter@liber.se.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Genom olika exempel, metoder och strukturer vill författarna stötta skolledare i att skapa ordning i en stundom tämligen kaotisk verklighet. Boken är riktad till skolledare som vill skapa en hållbar och utvecklande skola, och som vill ha verktyg att faktiskt leda, delegera och prioritera för att få tid till att vara den goda pedagogiska ledaren.

Genom hela boken problematiserar, belyser och analyserar författarna alla delar av skolans verksamhet. Boken kan därmed användas som en handbok i praktisk skol- och förändringsledning, men även till att bara få idéer och inspiration till hur man som skolledare i praktiken kan leda och driva skolutveckling.

Henrik Ljungqvist är rektor på Ronnaskolan i Södertälje. Han har verkat inom skolan sedan 1996, och blev skolledare 2007. Under sin tid som rektor har han även arbetat med ledarskaps- och personalutveckling och med skolutveckling i Taiwan i samarbete med University of Taipei och Taiwan Ministry of Education. Han har ett förflutet som yrkesofficer och är utbildad arkeolog.

Renas Khezri arbetar som rektor i Trosa kommun. Hon började sin lärarbana år 2008 på Ronnaskolan och blev skolledare år 2014. På Ronnaskolan arbetade hon med skolutveckling och förändringsledning, vilket hon fortsätter med i sitt nya uppdrag.

Best.nr 47-13670-4 Tryck.nr 47-13670-4

HENRIK L JUNGQVIST • RENAS KHEZRI

Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola bygger på författarnas egna erfarenheter från utvecklings- och förbättringsarbete som väckt intresse såväl inom Sveriges gränser som internationellt.

Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola

Är förändringsarbetet på din skola en ständig kamp? Går det för långsamt?

Får du inte med dig din personal? Räcker inte tiden till? En rektor som är en god pedagogisk ledare, och som också hinner med att leda en skola som ständigt utvecklas till det bättre, är det vackra ord eller något som är möjligt?

Författarnas svar på den frågan är: Ja, det är möjligt om man bygger upp fungerande strukturer.

Förändringsledning i praktiken – mod att leda skola HENRIK LJUNGQVIST RENAS KHEZRI