Anders PihlsgĂĽrd Katarina Stjernfelt Birgitta Davidsson
Libers
Privatjuridik FAKTA OCH UPPGIFTER
Anders PihlsgĂĽrd Katarina Stjernfelt Birgitta Davidsson
Libers Privatjuridik FAKTA OCH UPPGIFTER
FörordFörord Libers Privatjuridik är ett nyutvecklat läromedel för gymnasiekursen med samma namn, som är en del av ämnet juridik. Boken, som är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok, passar även för självstudier i ämnet. Till läroboken finns även kommentarer och lösningar, en nedladdningsbar lärarhandledning samt digitalt övningsmaterial. Libers Privatjuridik tar fasta på dagens problematik inom privatjuridiken och vi har strävat efter att göra läromedlet så aktuellt och tilltalande för läsaren som möjligt. Kursplanens centrala innehåll behandlas på ett fylligt och intressant sätt, och faktadelen har en tydlig struktur som liknar kursplanens målformuleringar.
Faktadelen Detta läromedel är indelat i block för att visa läsaren vilka kapitel som hänger ihop. Det inleds med en utförlig redogörelse av den konstitutionella rätten. Därefter tar den upp familjerätten i ett block, samt straff- och processrätten tillsammans med skadestånd i ett block. Efter detta kommer ett block om avtal, köp, lån och obestånd samt bostad där konsumenträtten har ett stort utrymme. Arbetsrätten är nästa ämne och slutligen behandlas internationella samarbeten i ett avslutande kapitel. Varje kapitel inleds med ett aktuellt fall eller en händelse som fungerar som intresseväckare. Därefter följer kapitlets innehåll i en tydlig och pedagogisk struktur. I alla kapitel återfinns rikligt med rättsfall och exempel som tydliggör och illustrerar ämnet, och relevanta begrepp förklaras i marginalen. På några ställen får läsaren också möta yrkesverksamma inom något område. Avslutningsvis finns i alla kapitel en sammanfattning, och i anslutning till denna kommer kapitlets uppgifter.
Uppgiftsdelen Libers Privatjuridik har många och varierande uppgifter som eleverna löser både enskilt och i grupp. Uppgiftsdelen är indelad i sex kategorier efter de förmågor som eleverna ska utveckla under kursens gång: • Kan du detta? är repetitionsuppgifter som tränar förmågan att beskriva och redogöra för kapitlets begrepp och innehåll. • Tänk till är en uppgiftskategori där läsaren får fundera och resonera kring juridiska frågor utifrån sin förförståelse och det läsaren har lärt sig av att läsa det aktuella kapitlet. • Redogör och förklara är en uppgiftskategori som tränar förmågan att beskriva, söka svar på och redogöra för juridiska frågor och begrepp. • Lös problem innehåller uppgifter där förmågan att tillämpa och genomföra de juridiska kunskaperna tränas. • Reflektera innehåller uppgifter som tränar förmågan att nyansera sitt resonemang och reflektera över bedömningen i olika juridiska frågor. • Fördjupa dig innehåller uppgifter som integrerar kunskaperna från hela kapitlet och som går på djupet. Alla uppgifter är märkta, där BR står för träning av förmågan att beskriva och redogöra, TG för träning av förmågan att tillämpa och genomföra samt NR för träning av förmågan att nyansera och reflektera. Utöver att uppgifterna är märkta efter förmåga är de även märkta efter vilka betygssteg som går att uppnå i respektive uppgift: Står för E-nivå
Står för C-nivå
Står för A-nivå
Slutligen Vi författare och Liber önskar dig som läsare lycka till med studierna i privatjuridik och hoppas att du kommer finna ämnet och boken givande. Vårt mål är att ständigt utveckla och förbättra detta läromedel, och därför tar vi tacksamt emot synpunkter på boken. Författarna och Liber AB
Block 1
1 Rättssystemet i Sverige
Innehållhåll
Normer Sociala och moraliska regler underlättar samvaro Rättsmedvetande – att lagarna uppfattas som viktiga Rättsordningen – lagar på olika nivåer Sveriges konstitutionella rätt finns i grundlagarna Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Lagar Tvingande och dispositiva rättsregler Förordningar Föreskrifter Hur stiftas en ny lag? Myndigheterna verkställer Rättskällor används som underlag för juridiska beslut Den juridiska metoden – ett systematiskt sätt att arbeta Detta har du lärt dig Uppgifter
Block 2
2 Att leva ihop
Detta har du lärt dig Uppgifter
3 Föräldrar och barn
Barnens rättsliga ställning Vem är förälder? Om föräldrarna är gifta med varandra Om föräldrarna inte är gifta med varandra Vårdnaden om barnet Om föräldrarna inte sköter sitt ansvar som vårdnadshavare Adoption Vem får adoptera? Internationella adoptioner
10
11 12 13 14 15 15 16 17 18 18 19 20 21 22 23 26 27
34
36 37 40 41 42 44 46
52 53 54
62 64 66 66 66 68 70
71 71 71
Om föräldrarna separerar Vårdnaden Var barnen ska bo Umgängesrätt – barn och förälder har rätt att träffas Ekonomi – båda föräldrarna ska försörja sitt barn Om föräldrarna inte kommer överens Barnets namn – och vad som är ett lämpligt namn Detta har du lärt dig Uppgifter
4 När livet tar slut
Vem som ärver – den legala arvsordningen Bröstarvingar och andra arvingar Allmänna arvsfonden ärver om arvingar saknas Arvsrätt för makar Särkullbarn får sitt arv direkt Sambor ärver inte varandra Testamente – en möjlighet att uttrycka sin vilja Formella krav på ett testamente Arvingar kan klandra ett testamente Formella krav när en person avlidit Bouppteckning – en förteckning över tillgångar och skulder Arvskifte – fördelning av arvet Dödsboanmälan Begravning Detta har du lärt dig Uppgifter
72 73 73 74 74 75
77 79 80
86 88 89 91 91 92 93
94 94 96 97 97 100 102 102 103 104
5 Brottsbalken och specialstrafflagarna 110 Vad är brottsligt? Brott leder till påföljder för gärningspersonen Rättssäkerhet – ska skydda den misstänkte Brottsbalken Brott mot liv och hälsa Förmögenhetsbrott Brott mot offentliga intressen Nödvärn Förberedelse och anstiftan till brott Specialstrafflagarna Terroristbrott Skattebrott Miljöbrott
112 113
117 118 118 123 126 128 128 129 129 129 130
Block 3
Att vara sambo Sambolagen Samboavtal Att vara gift När man ska gifta sig Den ekonomiska gemenskapen mellan makarna Om äktenskapet upphör – skilsmässa Juridiska skillnader mellan att vara sambo och att vara gift
8
10
Trafikbrott Vapenbrott Detta har du lärt dig Uppgifter
6 Processrätt
131 131 133 134
142
Domstolarna 144 Allmänna domstolar 144 Förvaltningsdomstolar 147 Specialdomstolar 147 Brottmålsprocessen 148 Ett brott begås 148 En förundersökning inleds 148 Hur tänker domstolen när den beslutar om påföljden? 153 Båda parter i huvudförhandlingen får stöd 156 Tvistemål 159 Tvistemålsprocessen 159 Arbetsgången i en tvistlösning i domstol 160 Förenklat tvistemål 164 Tvistlösning på annat vis 164 Detta har du lärt dig Uppgifter
7 Skadeståndsrätt
Skadestånd i olika situationer Skadestånd i avtalsförhållande När det inte finns något avtal som grund Olika typer av skador kan ge skadestånd Vad krävs för att någon ska vara ansvarig? Orsakssamband krävs mellan skadan och följderna Nödvärn ger undantag från ansvar Jämkning av skadeståndet Minderåriga har också ansvar Arbetsgivare har ansvar för medarbetarnas agerande Strikt ansvar Hur beräknas ersättningen vid olika slags skador? Personskada Sakskador Ren förmögenhetsskada Kränkning Försäkringar kan avräknas Den rättsliga processen Detta har du lärt dig Uppgifter
Block 4
8 Avtal
Avtalslagen Vilka kan ingå avtal? Hur ingås ett avtal? Anbud – att erbjuda någonting
165 166
174 176 177 177 178 179 181 181 181 182 183 183
185 185 185 186 186 186 187 188 189
196 198 198 200 200
Accept – kunden vill köpa Både skriftliga och muntliga avtal gäller Vad ska ett avtal innehålla? Ogiltiga avtal Skadestånd vid avtalsbrott Standardavtal Fullmakt – när en part inte kan närvara Ställningsfullmakt Framtidsfullmakt Detta har du lärt dig Uppgifter
9 Köp- och konsumenträtt
Köparens rättigheter Konsumentköplagen Avbeställning Om varan inte kommer i tid Fel på varan Konsumenttjänstlagen Pris och tilläggsarbeten Fel på tjänsten – reklamation Dröjsmål Avbeställning Köplagen Fel på vara – reklamation Handel på distans Handel på nätet utanför och inom EU Paketresor ARN hjälper till vid tvistlösning Detta har du lärt dig Uppgifter
10 Lån och skulder
Lån av pengar Konsumentkreditlagen Avbetalningsköp Överlåtelse av lån Dröjsmålsränta Återtagandeförbehåll Några vanliga typer av lån Kontokort Högkostnadskrediter Skuldebrevet är en värdehandling Säkerhet vid lån Borgenslån Pant av lös egendom Vad händer om du inte betalar en skuld? Kronofogdemyndigheten Skuldsanering – en sista utväg Detta har du lärt dig Uppgifter
202 204 205 206 207 207 208 209 210 211 212
220 222 222 224 225 225 228 229 230 231 231 232 232 233 234 235 236 237 238
246 248 249 252 252 252 253 254 254 255 257 258 258 259 260 261 265 267 268
11 Boende i hyresrätt
Hyresavtalet Avtalstiden Hyran Hyresgästens skyldigheter Hyresvärdens skyldigheter Hyresnämnden Byte och överlåtelse Uthyrning i andra hand måste godkännas Detta har du lärt dig Uppgifter
12 Attellerköpa bostadsrätt fastighet Bostadsrätt – att köpa en lägenhet Köpa en bostadsrätt Lån med säkerhet i bostadsrätt Att äga en bostadsrätt Köp av fastighet Köparen har undersökningsplikt Säljaren har upplysningsplikt Köpehandlingar Lån med säkerhet i eget hus Vad man får göra och inte göra med sitt hus Detta har du lärt dig Uppgifter
Försäkringsavtalslagen sätter regler för försäkringarna Den som vill teckna försäkring ska få information Försäkringsavtalet Ersättning vid skada Premien måste betalas i tid Tvister om ersättningar Vanliga försäkringar Fordonsförsäkringar Hemförsäkring är en paketförsäkring Olycksfallsförsäkring Sakförsäkring Djurförsäkring Detta har du lärt dig Uppgifter
Block 5
14 Arbetsvillkor
Lagar och avtal skapar reglerna Kollektivavtal täcker in mycket Medbestämmandelagen reglerar medarbetarnas inflytande Föreningsrätten
278 279 279 280 283 284 284 284 287 288
296 298 299 300 301 303 304 304 305 306 307 312 313
320 322 323 324 325 329 329
330 330 330 331 332 332 333 334
340 342 343 346 346
Förhandlingsskyldighet Informationsplikt Några andra regler i MBL Vad händer om arbetsgivaren bryter mot MBL?
346 348 348
348 Anställningen regleras av lag om anställningsskydd 349 Anställningsformer 349 Anställningsavtalet 350 Under anställningen 351 Att avsluta anställningen med uppsägning 352 Avsked – när medarbetaren grov misskött sig 354 Brott mot LAS 355 Semesterreglerna finns i semesterlagen 355 Arbetsmiljölagen 357 Arbetsmiljölagen – sätter ramen för arbetsmiljöarbetet 358 Spänner över hela arbetsmiljön 358 Diskrimineringslagen 361 Diskriminering kan ske på olika sätt 361 Diskriminering i arbetslivet 362 Diskrimineringsombudsmannen 364 Arbetstidslagen 364 Ordinarie arbetstid och jourtid 364 Övertid och mertid 365 Andra regler i arbetstidslagen 365 Detta har du lärt dig Uppgifter
367 369
15 Sverige och FN, EU och Europarådet 380 Internationella samarbeten leder till förändring Från överenskommelser till lagstiftning FN – ett globalt samarbete Generalförsamlingen är FN:s beslutande organ Säkerhetsrådet arbetar med fred Beslut av olika dignitet i FN FN:s domstolar EU – länder med liknande värderingar Började med energifrågor EMU – ett samarbete kring en valuta EU:s institutioner EU:s lagstiftningsprocess EU-domstolen löser tvister mellan länder Europarådet – för länder i Europa Europadomstolen övervakar att Europakonventionen följs Detta har du lärt dig Uppgifter
Register Bildförteckning
382 382 384 384 385 385 387
388 389 390 390 391 393 394 395 396 398
405 411
Block 6
13 Försäkringar
276
Block 1 RÄTTSSYSTEMET
1 8
Block 1
Rättssystemet i Sverige
Nästa statschef i Sverige blir en kvinna I Sverige finns sedan 1980 en regel i grundlagen som säger att tronen kan ärvas av en man eller en kvinna som finns med i tronföljden. Den regeln finns i successionsordningen, som är Sveriges äldsta grundlag. Den stiftades 1810. På den tiden kunde endast män ärva tronen. När riksdagen ville ändra på tronföljden så att den förstfödde, oavsett kön, skulle ärva tronen krävdes det två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan för att få igenom beslutet. Det beror på att när en ändring görs i en grundlag är det av stor betydelse för landet. Kronprinsessan Victoria står först i tronföljden sedan den 1 januari 1980. Hennes dotter, prinsessan Estelle, är nummer två. Sveriges nästa statschef blir därmed sannolikt en kvinna. Fundera på:
•
Varför krävs det två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan, för att göra en ändring i en grundlag?
•
Vad har kung Carl XVI Gustaf för titel enligt successionsordningen?
Sverige är ett demokratiskt styrt land. Det finns en folkvald riksdag, en regering samt domstolar och förvaltningsmyndigheter. Dessa olika institutioner arbetar samtliga i ett demokratiskt samhällssystem och det finns rättsregler som styr både riksdagens arbete och förvaltningsmyndigheternas arbete. I detta läromedels första kapitel kommer du att lära dig om dessa regler samt hur de är indelade. Avslutningsvis kommer vi i detta kapitel att behandla den arbetsmetod som jurister använder. I kapitlet tar vi i tur och ordning upp följande: • normer • förordningar • rättsmedvetande • föreskrifter • rättsordningen • hur en lag stiftas • konstitutionell rätt • rättskällor • lagar • juridisk metod.
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
9
Normer
Normer: är oskrivna regler och tankar som styr hur vi förväntas bete oss mot varandra.
Människor har alltid levt tillsammans i kringflyttande grupper, och sedan i byar, större samhällen och städer. Det har under dessa omständigheter uppstått mönster och traditioner som har gjort att människor i ett samhälle har vetat hur de ska bete sig mot varandra. Sådana förhållningssätt, eller mönster, som inte är nedskrivna och kanske inte ens uttalade kallas normer. Normerna i ett samhälle förändras över tid, och det som var rätt för 200 år sedan kanske inte längre upplevs som rätt för oss i dag. Vissa normer är seglivade, kanske för att de ibland är allmängiltiga och fungerar oavsett tid och rum, men kan också vara negativa och förtryckande.
Sociala och moraliska regler underlättar samvaro Sociala regler: regler som styr hur vi bemöter varandra och som förändras över tid.
10
Block 1
Normer är tankar om hur vi ska bete oss i samspel med andra människor. Det finns sociala regler, som exempelvis att vi hälsar på varandra. Att vi hälsar när vi möter någon vi känner är en naturlig
och självklar gest, men hur vi hälsar har förändrats över tid. I dag kanske vi kramar om personen vi möter trots att vi inte har någon närmare relation, medan ett sådant beteende tidigare var otänkbart. Det behövs en moral och en etik i samvaron människor emellan för att gruppen och samhället ska fungera. Det finns därför moraliska regler som handlar om rätt och fel beteende i moraliska frågor. En moralisk regel kan exempelvis vara att man ska vara trogen mot sin partner. Moraliska regler förändras långsammare eftersom de ofta är djupt förankrade i kulturen och ibland har sitt ursprung i starka religiösa föreställningar. I dagligt tal skiljer vi inte mellan moral och etik, där moral enklast kan beskrivas som ett beteende och etiken beskriver varför vi beter oss som vi gör. Det är inte brottsligt att bryta mot moralregler, men den som bryter mot sociala och moraliska regler gör ett fel som gruppen inte accepterar, vilket kan leda till kritik eller uteslutning ur gruppen.
Moraliska regler: rätt beteende i moraliska frågor.
Etik: skiljer sig från moral och beskriver varför vi beter oss som vi gör.
Rättsmedvetande – att lagarna uppfattas som viktiga I det dagliga livet omgärdas vi inte bara av normer, sociala och moraliska regler, för det räcker naturligtvis inte. Därför finns också lagar som beskriver vad som är tillåtet och inte tillåtet. Samhället är till stora delar uppbyggt på rättsregler, exempelvis lagar och förordningar. För att medborgarna i ett land ska vara beredda att följa lagarna måste rättsreglerna ha en folklig förankring. Det innebär att människor ska uppfatta dem som viktiga och meningsfulla. De ska finnas i rättsmedvetandet, vilket är den allmänna synen på lag och rätt. Dagens svenska samhälle bär på värderingar och rättsregler som bland annat har sitt ursprung i kristendomen. I Bibelns texter står det exempelvis uttryckligen att ”du ska icke dräpa”. Den person som ändå dräper någon gör sig skyldig till ett brott enligt rådande rättsregler och tilldöms ett straff.
Lagar: är rättsregler som beslutas av riksdagen.
Rättsmedvetandet: är den allmänna synen på lag och rätt.
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
11
Rättsordningen – lagar på olika nivåer Rättssystem: består av lagar och regler. Rättsregler: är nedskrivna och av riksdagen beslutade lagar. Sanktion: det vi normalt kallar för ”straff”, och som exempelvis kan vara böter eller fängelse.
Rättsordning: det system av rättsregler som består av grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter.
För att ett samhälle ska fungera behövs förutom sociala och moraliska regler även ett rättssystem. Ett rättssystem består av lagar och andra regler som medborgarna är skyldiga att följa, så kallade rättsregler. Om någon bryter mot en rättsregel, kan den personen drabbas av en sanktion, det vi normalt kallar för ”straff ”. Sanktionen kan exempelvis vara böter, fängelse eller att få körkortet indraget efter ett trafikbrott. Rättsreglerna beslutas i riksdagen, och i dagligt tal kallar vi dem för ”lagar”. Det som kännetecknar rättsreglerna i samhället är att de är nedskrivna, vilket gör det lättare för medborgarna att ta del av dem och veta vad de innebär. Systemet med rättsregler kallas för rättsordningen och består av grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter. Rättsreglerna har olika hög dignitet, vilket betyder att vissa rättsregler väger tyngre än andra. En rättsregel får inte strida mot en regel högre upp i rättsordningen. En lag får exempelvis inte strida mot grundlagarna.
1. Grundlagar (enligt RF 8 kap. 14 §)
2. Riksdagsordningen (enligt RF 8 kap. 17 §)
3. Lagar
4. Förordningar (enligt RF 8 kap. 7 §)
5. Föreskrifter (enligt bemyndigande)
12
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
Sveriges konstitutionella rätt finns i grundlagarna Grundlagarna innehåller rättsregler om bland annat hur det svenska demokratiska systemet är uppbyggt, vilket kallas den konstitutionella rätten. Det hörs på namnet att dessa lagar lägger grunden för samhället. De flesta länder har givetvis olika typer av grundlagar men de kan ha andra namn, som exempelvis ”konstitution” eller ”författning”. Grundlagarna stiftas av riksdagen och de har ett starkare skydd än andra lagar och därför kan riksdagen inte ändra grundlagarna hur som helst. Det krävs två riksdagsbeslut om att ändra en grundlag, och mellan dessa beslut ska det dessutom vara ett ordinarie val. Det gör att folket i ett val kan stoppa en oönskad förändring av en grundlag.
Grundlagarna: är de lagar som lägger grunden för det svenska demokratiska systemet. Konstitutionell rätt: handlar om hur Sverige styrs och regleras till stor del av de olika grundlagarna. Stifta: är ett annat ord för att besluta om en lag. Det är riksdagen som gör detta.
I Sverige bygger konstitutionen på grundlagarna, och dessa är: regeringsformen (RF), successionsordningen (SO), tryckfrihetsförordningen (TF) samt slutligen yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Fasaden på Östra riksdagshuset, som ligger på Helgeandsholmen i Stockholm.
Block 1
13
Regeringsformen Regeringsformen beskriver det system och de regler som gäller för det svenska samhället. Den inleds så här: ” 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.”
Denna paragraf i regeringsformen skapar en stabil grund för Sveriges styrelseskick. Att Sverige har ett demokratiskt styrelseskick innebär bland annat att det är genom allmänna val som riksdagen utses. I regeringsformen finns också andra viktiga principer nedskrivna, som exempelvis: Regeringsformen: är en grundlag som beskriver det system och de regler som gäller för det svenska samhället.
” 2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.”
Denna paragraf innebär att domstolar och myndigheter i sin verksamhet ska beakta, det vill säga ta hänsyn till, allas likhet inför lagen. Domstolarna ska vara opartiska och sakliga när de dömer och även myndigheterna ska vara det när de fattar beslut som gäller människor. Även de så kallade fri- och rättigheterna, som är så viktiga för en demokrati och som alla människor har rätt till, finns reglerade i regeringsformens andra kapitel. Dessa är: 1. yttrandefrihet
4. demonstrationsfrihet
2. informationsfrihet
5. föreningsfrihet
3. mötesfrihet
6. religionsfrihet.
Människor som bor och lever i Sverige har en grundlagsskyddad rättighet att exempelvis demonstrera och att vara med i olika föreningar. Det råder även religionsfrihet så det finns inget förbud mot att tillhöra en religion eller att utöva sin tro.
14
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
EXEMPEL 1 Skärpta straff för brott som begås i ”getton” I Danmark har straffen för brott som begås inom vissa geografiska områden skärpts. Påföljden ska vara dubbelt så hård om brottet begås i vad som i Danmark kallas ett ”getto” – det vill säga ett bostadsområde som bland annat har en hög andel arbetslösa och invandrare. Förutom straffskärpningen finns krav på obligatorisk förskola samt fängelsestraff för föräldrar som skickar sina barn till ursprungslandet under en längre period. Den som flyttar till ett ”getto” ska också få sitt socialbidrag halverat. I Sverige skulle sådana beslut strida mot den svenska principen om allas likhet inför lagen.
Successionsordningen I successionsordningen finns de regler som bestämmer vem i Sverige som kan utses till statschef. Av successionsordningen framgår sedan 1980 att det är kungens förstfödda barn, det vill säga kronprinsessan Victoria, som ska efterträda honom som statschef när han dör.
Successionsordningen: är den grundlag som reglerar vem som kan bli Sveriges statschef.
Tryckfrihetsförordningen Tryckfrihetsförordningen innehåller regler som ger alla rätt att uttrycka tankar och åsikter i tryckta skrifter, som exempelvis tidningar, och staten får inte förhandsgranska eller censurera dessa. Tryckfrihetsförordningens andra kapitel reglerar den välkända offentlighetsprincipen, som i korthet innebär att medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Generellt räknas de flesta handlingar och dokument som upprättas eller skrivs på en myndighet, exempelvis betyg, som allmänna och vem som helst kan begära att få ta del av dem. Offentlighetsprincipen innebär också att exempelvis domstolsförhandlingar enligt grundregeln är öppna för alla. Det finns dock situationer när domstolen kan besluta om lyckta eller stängda dörrar, till exempel om domstolsförhandlingen innebär att känsliga uppgifter om barn tas upp.
Tryckfrihetsförordningen: innehåller skyddsregler för tryckfriheten.
Offentlighetsprincipen: är en grundlagsskyddad princip som ger medborgarna insyn i myndigheternas arbete. Allmänna handlingar: är handlingar som vem som helst har rätt att ta del av. Lyckta eller stängda dörrar: möjligt vid en rättegång som behandlar särskilt känsliga uppgifter.
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
15
Yttrandefrihetsgrundlagen Yttrandefrihetsgrundlagen: är den yngsta av de fyra grundlagarna och reglerar rätten att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Yttrandefrihetsgrundlagen är den yngsta av de fyra grundlagarna. Den tillkom på 1990-talet för att hantera yttrandefriheten i medier. Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar rätten att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor i medier som radio och tv men även nätbaserade medier, som sociala medier. Även genom den lagen har vi rätt till ett fritt meningsutbyte, fri upplysning och ett fritt konstnärligt utbyte, precis som syftet är med tryckfrihetsförordningens regler.
Begränsningar av yttrandefriheten Trots att yttrandefrihet regleras i en grundlag finns det några begränsningar i denna: GDPR (dataskyddsförordningen): är en EU-förordning som gäller som svensk lag.
GDPR (dataskyddsförordningen) är en EU-förordning som gäller som svensk lag. Den ger ett skydd för personuppgifter på internet och hindrar databehandling av dessa om det inte finns ett samtycke. Det finns också ett skydd mot spridning av personuppgifter, som exempelvis bilder.
Förtal: är exempelvis att felaktigt peka ut en annan person som brottslig.
Förtal är ett brott. Det innebär att det är straffbart att peka ut en annan person som brottslig eller att lämna uppgifter om en person, som kan leda till att andra människor kan komma att missakta personen. Medier med utgivningsbevis har betydligt större frihet än företag och privatpersoner har på till exempel sociala medier när det gäller spridning av personuppgifter. För medier är det tillåtet att behandla personuppgifter, men även de begränsas av lagstiftningen. Bland annat finns det i GDPR krav på säkerhet i databehandlingen som dessa medier måste följa.
16
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
FAKTA FAKTA
Tre viktiga områden säkrar demokratin Det finns tre viktiga områden som regleras i ett lands grundlag för att demokratin ska vara säkrad. Det är hur lagarna stiftas, vad medborgarna i landet har för medborgerliga fri- och rättigheter samt vilka kontrollfunktioner som finns inbyggda i demokratin. I Sverige finns till exempel Justitieombudsmannen (JO), som utövar tillsyn över att lagar och författningar följs, Justitiekanslern (JK), som är statens jurist och utövar tillsyn och företräder staten i domstol samt Riksrevisionen, som kontrollerar att statens förvaltning sköts effektivt.
Lagar De vanliga lagarna beslutas av riksdagen. I lagarna finns rättsregler som anger till exempel vilka krav som ställs för att en vigsel ska vara giltig, vilken miljöhänsyn som bör tas vid samhällsplanering eller vad som är brottsligt. Lagarna ska täcka in alla områden i samhället och får naturligtvis inte strida mot grundlagarna. Lagstiftningen kan delas in i två delar:
•
Den offentliga rätten handlar om statens och kommunernas organisation, kompetens och myndighetsutövning. I den offentliga rätten ingår också de enskilda medborgarnas förhållande till det allmänna, som skatterätt, processrätt och straffrätt.
Offentlig rätt: lagar som reglerar den enskildes rättigheter och skyldigheter gentemot stat, region och kommun.
•
Civilrätten handlar om förhållanden mellan enskilda medborgare, mellan medborgare och företag samt mellan företag. Exempel på områden inom civilrätten är köp- och familjerätt.
Civilrätt: lagar som reglerar förhållanden mellan enskilda människor, mellan enskilda och företag eller mellan företag.
Många av lagarna ingår i så kallade balkar. Exempel på balkar är äktenskapsbalken, föräldrabalken, brottsbalken och rättegångsbalken. Dessa har sin bakgrund i 1734 års lag. Numera indelas lagarna allt oftare i rättsområden, och den indelningen görs då uteslutande utifrån vad lagarna handlar om. De svenska lagarna finns utgivna i böcker som är indelade på olika sätt. Sveriges Rikes lag är indelad enligt det gamla balksystemet, medan Sveriges lag är indelad efter vilket rättsområde lagarna tillhör.
Balkar: samling av lagar inom ett rättsområde.
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
17
Tvingande och dispositiva rättsregler Tvingande lag: är en lag eller rättsregel som inte kan avtalas bort.
Dispositiv lag: är en lag eller rättsregel som kan avtalas bort.
Lagarna i det svenska rättssystemet är antingen tvingande eller dispositiva. En tvingande lag är en lag eller rättsregel som inte kan avtalas bort. Ibland används begreppet ”tvingande till konsumentens fördel”, vilket innebär att det endast går att förbättra konsumentens rätt jämfört med lagen, aldrig försämra den. En dispositiv lag är en eller rättsregel som kan avtalas bort. Då är det avtalet eller överenskommelsen mellan parterna som gäller i stället för lagen eller rättsregeln.
Förordningar Förordningar: är mer detaljerade regler om en specifik lag.
18
Block 1
Förordningar är en slags bestämmelser som i vissa fall innehåller mer detaljerade regler om en viss företeelse, än vad reglerna i en lag gör. Förordningarna beslutas av regeringen. Om man har lagar som till exempel förbjuder utsläpp av giftiga ämnen från industrier, kan en förordning på miljöområdet specificera exakt vilka giftiga ämnen som inte får släppas ut i miljön. En förordning får inte strida mot varken en lag eller grundlag.
Socialstyrelsen är en myndighet som exempelvis utfärdar föreskrifter om blodverksamhet.
Föreskrifter Myndigheter har rätt att utfärda föreskrifter inom sina områden. Naturvårdsverket utarbetar exempelvis föreskrifter på miljöområdet och Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter på socialtjänstens område. Föreskrifter är rättsregler som är mer detaljerade instruktioner eller vägledande regler, och som ska göra det lättare för en myndighet att utföra sitt uppdrag. Det kan exempelvis vara så att myndigheten Skolverket utfärdar föreskrifter till gymnasieskolorna i Sverige om hur de ska tillämpa de betygsregler som finns reglerade i lag. Föreskrifter får inte strida mot en lag. Även regioner och kommuner har rätt att utfärda föreskrifter inom sina ansvarsområden. Det kan gälla allt från parkeringsregler till var det är tillåtet att campa i kommunen. Föreskrifter från myndigheter, kommuner eller regioner får inte strida mot lagar och grundlagar.
Föreskrifter: kan exempelvis vara anvisningar från en myndighet eller lokala ordningsregler.
Regioner: kallades tidigare för landsting och är självstyrande enheter som motsvarar län. Kommuner: är geografiskt avgränsade områden med ett visst lokalt självstyre.
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
19
Hur stiftas en ny lag? Lagstiftningsprocessen: • motion • utredning • betänkande • remiss • utarbetande av förslag • proposition • propositionen behandlas och beslutas i riksdagen • utskott diskuterar • lagrådet granskar. Motion: är ett förslag om en ny lag eller om en lagförändring som kommer från en riksdagsledamot. Utredning: ett projekt som tillsätts för att utreda en fråga. Betänkande: är ett utredningsförslag som lämnas till regeringen.
Varje år stiftar riksdagen nya lagar eller gör justeringar i lagar som redan finns. Anledningen till det kan vara att rättsmedvetandet ändrats, att riksdagen upptäckt brister i nuvarande lagar i samband med exempelvis en pandemi eller att EU infört ny lagstiftning som Sverige måste följa. Att stifta nya lagar är en lång process och det kan ta flera år innan en ny lag blir klar och börjar gälla. Arbetsgången i lagstiftningsprocessen är följande: Förslag till en ny lag. Processen inleds med ett förslag om att en ny lag behöver stiftas. Förslaget kan exempelvis komma som en motion, vilket är ett förslag från en riksdagsledamot. Utredning. Om motionen innehåller ett intressant eller viktigt förslag tillsätter regeringen en utredning som undersöker hur förslaget påverkar samhället på olika sätt. När utredningen är klar lämnas resultatet i ett betänkande till regeringen. Alla betänkanden publiceras i Statens offentliga utredningar (SOU). Remiss. Om regeringen vill gå vidare med det nya förslaget skickas betänkandet ut på remiss till exempelvis intresseorganisationer och myndigheter, som får en viss tid på sig att lämna sina synpunkter.
Remiss: en möjlighet för organisationer och myndigheter att ge synpunkter på betänkandet.
Utarbetande av förslag. Efter att remissomgången är klar tar regeringen fram ett förslag till lagstiftning. Detta förslag kallas för en proposition.
Proposition: ett förslag till ny lagstiftning.
Propositionen behandlas och beslutas i riksdagen. Därefter lämnas förslaget till riksdagen. Riksdagen behandlar och diskuterar propositionen i berörda utskott. Lagrådet granskar nya lagar för att kontrollera så att de inte strider mot grundlagen eller andra lagar. Efter utskottsbehandlingen går förslaget till riksdagsbeslut.
Utskott: en mindre del av en beslutande församling i till exempel riksdagen.
Regeringen utfärdar därefter lagen och den publiceras i Svensk Författningssamling (SFS). Det är sedan regeringens uppgift att se till att de nya lagarnas regler verkställs eller genomförs.
20
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
EXEMPEL 2 Ny terroristbrottslag infördes 2020 I november 2019 tog justitieminister Morgan Johansson emot betänkandet ”En ny terroristbrottslag”. Den så kallade Terroristutredningen har haft i uppdrag att genomföra en systematisk översyn av den straffrättsliga lagstiftningen på terroristområdet, och komma med förslag som gäller skärpning av straff för terroristbrott. Riksdagen antog senare lagen med 319 röster för och 28 mot förslaget. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2020.
Myndigheterna verkställer Det är de olika myndigheterna som har i uppgift att verkställa det som riksdagen beslutat. Det kan exempelvis vara Skatteverket som fått i uppgift att verkställa nya lagregler om beskattningen av inkomst av tjänst. Det är då regeringen som beslutat att Skatteverket ska få anslag, det vill säga pengar, för att genomföra förändringen. Från och med den 1 maj 2020 är plastbärkassar belagda med skatt, detta sedan riksdagen röstat ja till regeringens förslag.
Block 1
21
Rättskällor används som underlag för juridiska beslut Rättskällor: är till exempel lagar och förordningar. Doktrin: kan exempelvis betyda juridisk forskning.
Författningar: är lagar, förordningar och föreskrifter. Prejudikat: en dom som har betydelse för rättstillämpningen.
Jurister använder olika källor för att komma fram till en juridisk lösning på ett juridiskt problem. Dessa rättskällor är lagar, förordningar och förarbeten. Ibland kan även traditioner eller sedvana användas som rättskälla. Praxis, tidigare domstolsavgöranden samt doktrinen (juridisk forskning och litteratur) tillhör också rättskällorna i Sverige. Lagen är den viktigaste rättskällan och det är i första hand där det finns vägledning för att hitta svar på en juridisk fråga. Tillsammans med förordningar och föreskrifter kallas lagar sammanfattande för författningar. Prejudikat är också en rättskälla. Prejudikat är domar som utdömts av de högsta instanserna i Sverige, det vill säga Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Deras domar kan uttala principer och vara vägledande för hur andra liknande rättsliga situationer ska bedömas.
Förarbete: det arbete som ligger till grund för en ny lag.
Förarbete är det omfattande arbete som sker innan en lag stiftas, och detta är en mycket användbar rättskälla. Det kan innehålla betänkanden, remissvar eller propositioner. Förarbetena används ibland av jurister i domstolar som stöd och hjälp för att tolka lagen. Vad hade exempelvis lagstiftaren för tanke med lagen, och vad vill lagstiftaren uppnå med denna?
Sedvana: så som man brukar göra. Kan jämföras med en norm eller en tradition.
Det kan också slutligen hända att en domstol i en dom nämner sedvana eller ett avtal som en rättskälla. En sedvana kan närmast jämföras med en norm. Ett exempel är när domstolen tagit del av en branschs olika standardavtal och vägt in deras betydelse i domen. Sedvanerätt används framför allt i affärslivet och i arbetsrätten men även i vissa internationella sammanhang. Författningar är den viktigaste, mest använda rättskällan. Därefter kommer prejudikat, förarbeten och till sist sedvanerätt och avtal.
22
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
Den juridiska metoden – ett systematiskt sätt att arbeta Jurister, som arbetar med att hjälpa människor att lösa juridiska frågor eller problem, arbetar oftast efter en metod. Den juridiska metoden minimerar risken för att ge ett felaktigt råd och underlättar även arbetet med att tolka lagen. För det är just det som är juristens arbete – att tolka och tillämpa lagen rätt och riktigt.
Den juridiska metoden: är en arbetsmetod som används av jurister för att lösa juridiska problem eller frågor.
Syftet med metoden är att försöka uppnå den mest sannolika och hållbara lösningen på ett juridiskt problem. Om juristen systematiserar arbetet går det snabbare och lättare att hitta en sådan lösning. Kortfattat kan metoden sammanfattas på följande sätt: det gäller att utifrån en berättelse om en händelse eller en beskrivning av ett problem som uppstått, finna rätt regel eller regler som kan ge en lösning på frågan eller problemet. Den juridiska metoden består av följande steg, som utförs i följd: 1. Ta del av beskrivningen av fallet. 2. Bestäm vilka juridiska frågor fallet handlar om. 3. Avgör vilken eller vilka rättsregler som ska tillämpas, det vill säga användas. 4. Ta reda på om det finns några särskilda omständigheter av betydelse för fallet. 5. Ta ställning och bestäm en juridiskt hållbar lösning. Det första steget är viktigt, eftersom juristen då får veta vad den person som berättar och beskriver har upplevt. Det gäller då för juristen att lyssna ordentligt och samtidigt ställa relevanta frågor som har betydelse för frågans lösning. Det är också viktigt att bortse från information som inte har någon betydelse för rättsfrågan. Samma sak gäller naturligtvis då juristen i stället tar del av skrivna dokument eller handlingar som innehåller juridiska problem av något slag.
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
23
Lagrum: är det specifika avsnitt som ska tillämpas i samband med att ett juridiskt problem eller en frågeställning ska lösas.
Det andra steget är att specificera de juridiska frågor som juristen identifierat. Vad har hänt? Vad kan det finnas för lagstöd för en lösning av det beskrivna problemet, problemen eller frågorna? Detta brukar också kallas för det lagrum som frågan avser. I det tredje steget väljer juristen ut de regler som stödjer den lösning av problemet som juristen anser vara den rätta. I det fjärde steget väger juristen in om det finns några särskilda omständigheter i just det här fallet eller just i den här frågan som kan ha betydelse för hur svaret blir i steg fem. Det kan exempelvis vara försvårande omständigheter som gör att en handling kan anses som grov eller andra fakta som kommit fram när frågan utretts. Det femte och sista steget är då juristen tar ställning i rättsfrågan. Då vägs alla omständigheter samman och tolkas utifrån lagtexten. En yrkesverksam jurist gör de första tre stegen i metoden relativt snabbt. Sedan är det dags för juristen att tolka, ta ställning och bestämma sig för en lösning som är juridiskt hållbar. Dessa steg är mer omfattande.
24
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
EXEMPEL 3 Juridisk metod i praktiken Första steget. Alexander köpte en ny mobiltelefon i en affär för tre månader sedan. Mobilen är utrustad med diverse tekniska finesser, bland annat två speciella kameralinser. Efter drygt två månader slutade kameran plötsligt fungera. Alexander tog med sig mobiltelefonen tillbaka till affären där han köpt den. Han begärde att få en ny mobiltelefon, eftersom den han köpt inte fungerade. Försäljaren i affären sa till Alexander att han måste bevisa att han inte själv skadat mobiltelefonen, så att det är därför den slutat fungera. Alexander frågar nu om det verkligen stämmer? Har Alexander rätt att få en ny mobiltelefon, när hans har slutat fungera? Det är den juridiska frågan du nu ska ta ställning till. Andra steget. Alexander är konsument, han har köpt en mobiltelefon i en affär, det vill säga av en näringsidkare. Mobiltelefonen kallas för en ”lös sak”. Av Alexanders berättelse kan du utläsa att det är konsumentköplagen som är tillämplig på Alexanders juridiska problem (fråga). Tredje steget. I konsumentköplagen finns det exempelvis regler som säger vad som anses vara fel på en vara, det finns en regel om att konsumenten (Alexander) måste reklamera varan och det finns regler som talar om vad näringsidkaren (försäljaren) har för skyldigheter gentemot konsumenten. Fjärde steget. Den särskilda omständigheten i det här fallet är att felet på mobiltelefonen uppstod efter bara drygt två månader. Det finns en regel som säger att om det uppstår fel på varan (mobiltelefonen) inom sex månader från det att varan köptes, anses felet på varan ha funnits redan då köpet gjordes. Femte steget. En sammanvägning av de omständigheter som finns i frågan och i gällande lag (konsumentköplagen) ger Alexander ställningstagandet att han har rätt att få en ny mobiltelefon och att försäljaren (näringsidkaren) har fel i sitt påstående.
Block 1
25
Detta har du lärt dig
26
Block 1
Ç
Vi människor beter oss på vissa, allmänt accepterade, sätt mot varandra i olika situationer i det dagliga livet – vi följer då normerna.
Ç
Rättsmedvetandet i samhället är den allmänna synen på vad som är rätt och fel.
Ç
Förutom normer med sociala och moraliska regler finns det rättsliga regler för medborgarna att följa. Det som kännetecknar rättsreglerna är att de är nedskrivna, att de är beslutade av riksdagen och den som bryter mot dessa kan förvänta sig en sanktion, det vill säga ett straff.
Ç
Rättsreglerna finns i vår rättsordning. Rättsordningen består av grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter.
Ç
I Sverige är samhällssystemet, det vill säga konstitutionen, byggt på grundlagarna. Grundlagarna reglerar hur samhället ska fungera, exempelvis att Sverige ska ha ett demokratiskt styrelseskick. Det finns fyra grundlagar: regeringsformen (RF), successionsordningen (SO), tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Ç Ç
Offentlighetsprincipen finns i tryckfrihetsförordningen.
Ç
En tvingande lag ska alltid följas medan en dispositiv regel gör det möjligt att ingå ett eget avtal som gäller i stället för regeln.
Ç
Lagstiftningsprocessen är omfattande och innehåller följande steg: förslag till ny lag, utredning, remiss, proposition, utskottsbehandling och slutligen att riksdagen beslutar att anta lagen och utfärdar den.
Ç
Det finns i svensk rätt olika rättskällor som används när en juridisk fråga ska lösas, exempelvis när en domstol ska döma i ett mål. Rättskällorna är: lagen, förordningar, prejudikat, förarbeten till lagen samt slutligen sedvana och avtal.
Ç
När en juridisk fråga ska lösas används den juridiska metodens fem steg. Syftet med metoden är att uppnå den mest korrekta och hållbara lösningen.
RÄTTSSYSTEMET
Offentlig rätt handlar om statens och myndigheternas förvaltning. Civilrätten å andra sidan handlar om frågor som rör enskilda personer och företag.
BR
?
Kan du detta? 1. Vad är en norm? 2. Vad är sociala regler och moraliska regler? 3. Vad är rättsmedvetande för något? 4. Vad består rättsordningen av? 6. Ge exempel på några vanliga lagar. 7. Vad är en föreskrift för något? 8. Vad krävs för att riksdagen ska kunna ändra en grundlag? 9. Ge två exempel på regler som finns i regeringsformen. 10. Vad regleras i successionsordningen? 11. Tryckfrihetsförordningen innehåller bland annat en mycket viktig princip. Vilken? 12. Vad heter den yngsta av grundlagarna och vad reglerar den? 13. Nämn två begränsningar av yttrandefriheten. 14. Vad handlar civilrätten om? 15. Vad handlar den offentliga rätten om? 16. Vad är en tvingande lag? 17. Vad betyder det att en lag är dispositiv? 18. Vad är lagrådet för något? 19. Ge exempel på två statliga myndigheter och beskriv deras uppgifter. 20. Vad är den juridiska metoden för något?
RÄTTSSYSTEMET
Uppgifter Rättssystemet i Sverige
5. Vad innehåller grundlagarna för regler?
Block 1
27
Tänk till NR
1. Varför behöver grundlagarna skyddas? Det politiska systemet i Sverige bygger bland annat på att det är val till riksdagen vart fjärde år. Om det blir en politisk majoritet som vill förändra samhället på ett genomgripande sätt, exempelvis genom att inskränka rätten att demonstrera eller att tillhöra en förening, påverkar detta grundlagarna. A. Är det möjligt för en nyvald regering att ändra en grundlag? B. Tycker du att det behövs ett starkare skydd för grundlagar än för andra lagar?
Redogör och förklara BR
2. Normer och regler Du ska i denna uppgift fundera över normer och rättsregler. A. Ge exempel på en norm. B. Ge exempel på en social regel. C. Ge exempel på en moralisk regel. D. Ge exempel på en moralisk regel som samtidigt är en rättsregel.
BR
3. Rättsordningen I denna uppgift ska du redogöra för den svenska rättsordningen. A. Ange de olika delarna i rättsordningen och ge ett exempel för var och en av de olika delarna. B. Vem beslutar om de olika delarna?
BR
4. Två statliga myndigheter Det finns ett stort antal statliga myndigheter i Sverige, exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan, med olika ansvarsområden. Du ska i denna uppgift beskriva Skatteverkets och Försäkringskassans verksamhet kortfattat. Ta gärna hjälp av myndigheternas webbplatser när du arbetar med uppgiften.
28
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
?
BR 5. Ordningen på lagstiftningsprocessen Lagstiftningsprocessen består av flera steg. Dessa är: förslag till en ny lag riksdagsbeslut utarbetande av förslag propositionen behandlas och beslutas i riksdagen remiss utredning.
A. Placera stegen i rätt ordning, det vill säga i den ordning som följer lagstiftningsprocessen. B. Välj ut tre av stegen och förklara vad som händer i respektive steg.
BR 6. Olika rättsområden Lagarna delas in i civilrättsliga och offentligrättsliga lagar. A. Vad innebär det att en lag gäller inom civilrätten? B. Vad innebär det att en lag gäller på det offentligrättsliga området?
BR 7. Juridisk metod och rättskällorna I denna uppgift ska du redogöra för juridisk metod och de rättskällor som juristen använder i samband med denna. A. Beskriv de fem stegen i juridisk metod. B. Vad är syftet med metoden? C. Vilka är de viktigaste rättskällorna?
Uppgifter Rättssystemet i Sverige
• • • • • •
D. Välj ut två rättskällor och beskriv dem med dina egna ord. E. Vilken funktion har dessa två rättskällor för tillämpningen av lagen?
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
29
Lös problem TG
8. Granska deklarationer på rätt sätt Skatteverket granskar två inkomna inkomstdeklarationer. Den ena är inlämnad av en person som tidigare dömts för en kriminell handling, den andra deklarationen är inlämnad av en högt uppsatt jurist i Högsta domstolen. • Kan Skatteverket granska dessa två inlämnade deklarationer på olika sätt, på grund av personernas olika ställning i samhället? Ange minst en regel i regeringsformen i ditt svar.
TG
9. Medborgarförslag mot demonstrationer I småländska Vimmerby var det en uppmärksammad demonstration utanför barnboksförfattaren Astrid Lindgrens gamla skola. Demonstrationen var arrangerad av Nordiska Motståndsrörelsen och budskapet var att ”vita skulle gå samman och slå tillbaka”. En förälder blev upprörd och menade att sexåringar inte ska behöva möta våldsbejakande extremism öga mot öga utan att kunna värja sig. Föräldern ansåg att det var en form av övergrepp mot barnen, som grät, var rädda, oroliga och arga. På grund av händelsen så skrev flera medborgare i Vimmerby kommun ett förslag till kommunen om förbud mot framtida demonstrationer med Nordiska Motståndsrörelsen. A. Granska förslaget utifrån dina kunskaper om grundlagarna. Är förslaget genomförbart? Ange lagrum i ditt svar. B. Vimmerby kommun tog upp ärendet för beslut om att införa demonstrationsförbud. Vad tror du att kommunens beslut blev?
TG
10. En intressant utredning Skolverket har gjort en utredning som visar att vissa friskolor inte följer skollagen i allt. Detta tycker en journalist på Dagens Nyheter är intressant, och vill därför läsa utredningen för att sedan göra ett reportage om innehållet. A. Har journalisten rätt att få ut utredningen från Skolverket? I vilken grundlag finns den här viktiga principen reglerad? B. Har du hört talas om någon aktuell publicering som bygger på offentligt material, och som en tidning eller ett medieföretag begärt ut? Vad var det för sorts material som det handlade om?
30
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
TG
11. Facebook-förbud för lärare I Ronneby kommun finns en regel i kommunens IT-policy som säger att det är förbjudet att använda sociala medier under arbetstid. Dessutom finns en annan regel om att anställda ska yttra sig positivt om sin arbetsgivare i olika forum eller sociala medier.
B. Finns det något i Ronnebys regler som strider mot någon lagstiftning? I vilken grundlag finns det regler om detta?
TG
12. Norrlands befrielsefront En grupp människor som länge irriterat sig på att de rika naturtillgångarna i norra Sverige exploateras av företag i Stockholm har nu bestämt sig för att bilda en ideell förening. Den ska heta ”Kampförbundet för ett fritt Norrland” Tanken är att, genom opinion, försöka frigöra sig från Sverige och bilda en egen nation. Flera medlemmar pratar också om militära aktioner, men inget är sagt officiellt om det. A. Kan du ansluta dig till föreningen, trots att den är lite ljusskygg och samhällskritisk? Ange i vilken grundlag du finner svaret på frågan. B. Ibland höjs röster för att förbjuda extrema politiska rörelser eller organisationer med anknytning till misstänkta terrororganisationer. Är det möjligt med nuvarande lagstiftning?
TG
13. Grundlagarna kan behöva ändras ibland Grundlagarna är svåra att ändra, men det betyder inte att de inte kan komma att förändras. Ibland förekommer det nämligen kritik och diskussioner om hur de fungerar i vårt moderna samhälle. Använd internet och leta upp artiklar, insändare och andra åsikter som handlar om detta.
Uppgifter Rättssystemet i Sverige
A. Tror du att det är tillåtet att förbjuda användningen av sociala medier på arbetstid? Hänvisa till lagrum i ditt svar.
?
A. Vilka synpunkter och förslag till lagändring hittar du? B. Hittar du också synpunkter från människor eller organisationer som inte vill förändra den aktuella lagen? C. Vilken historik har våra grundlagar? När skedde den senaste ändringen i varje lag och varför?
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
31
Reflektera NR
14. Tillträdesförbud i handeln Många handlare vittnar om att de känner sig frustrerade när personer som begått stölder i deras butiker återkommer och kanske till och med begår nya brott. Regeringen vill därför göra det möjligt att porta butikstjuvar från butiker. Justitieminister Morgan Johansson uttrycker det så här: ”Vi kan inte ha en situation där kriminella betraktar butiken i området som deras eget skafferi.” Den lösning som regeringen vill ha är att en domstol ska kunna utdöma ett tillträdesförbud för dem som begått brott i en butik. De skulle i så fall förbjudas tillträde till, och att vistas i, butiker under vissa förutsättningar. Tillträdesförbudet skulle enligt förslaget grundas på en bedömning av risken för brott, allvarliga trakasserier och ordningsstörningar. A. Tycker du att det är rätt att den som begått ett brott i en butik eller ett köpcentrum ska kunna få besöksförbud? B. Finns det några risker med att införa en sådan lagstiftning? C. Vad tror du att remissinstanserna JO, Åklagarmyndigheten och Advokatsamfundet hade för invändningar?
Fördjupa dig TG
15. Juridisk metod i praktiken (gruppuppgift) Ni ska i denna uppgift granska ett beslut i Skurups kommun. Bakgrunden är att kommunen beslutat att införa förbud mot huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som har till syfte att dölja elever och personal. Förbudet gäller kommunens förskolor och skolor upp till sjätte klass. Skurups kommuns beslut har blivit mycket omdiskuterat och lagligheten i beslutet var starkt ifrågasatt när det skedde. Er uppgift är nu att beskriva hur en jurist skulle göra för att ta reda på om Skurups slöjförbud är lagligt eller ej. I er beskrivning ska ni använda er av juridisk metod.
32
Block 1
RÄTTSSYSTEMET
A. Ta del av beskrivningen av fallet. Ni ska i detta steg beskriva vad det handlar om. B. Bestäm vilka juridiska frågor fallet handlar om. C. Vilken eller vilka rättsregler ska tillämpas? D. Ta reda på om det finns några omständigheter av betydelse för fallet. E. Ta ställning och bestäm en juridisk lösning.
TG
16. Gå på djupet inom konstitutionell rätt (gruppuppgift) Ni ska nu fördjupa er i ett område som har med den konstitutionella rätten att göra. Det kan vara något av följande ämnen: A. Rättsfilosofi. Presentera några rättsfilosofiska idéer som ni tycker verkar intressanta. Det kan exempelvis vara utilitarismen, naturrätten eller rättspositivismen. B. Lagar och rättsmedvetenhet. Tycker ni att vår lagstiftning speglar rättsmedvetandet i Sverige? Finns det exempel på lagar som tillkommit på senare tid som inte riktigt omfattats av rättsmedvetandet, eller lagar som saknas men som ingår i det allmänna rättsmedvetandet? C. Presentera de grundläggande fri- och rättigheterna. Gå på djupet och beskriv med exempel hur de tillämpas i Sverige. D. Regeringsformen. Hur fungerar vår parlamentarism? Beskriv bland annat hur allmänna val ska gå till enligt denna och hur en regering utses och kan avsättas. E. Yttrandefriheten. Gör en beskrivning av hur yttrandefriheten fungerar och hur medier kan arbeta i Sverige enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Uppgifter Rättssystemet i Sverige
F. Tror ni att detta förbud kommer att klara en rättslig prövning? Motivera ert svar.
?
F. Republik eller monarki? Studera hur vår statschef utses och vilka regler som gäller. Vilka ändringar skulle vara nödvändiga om Sverige skulle införa republik? När ni är klara presenterar ni det ni kommit fram till för kursgruppen.
RÄTTSSYSTEMET
Block 1
33
281 Per Hanstorp/Johnér 283 Bengt O Nordin Bon/TT 285 Christine Olsson/TT 294 Kamerareportage/TT 296 Anna Johnsson/Johnér 298 Leif Johansson/Johnér 300 Karl Forsberg/Johnér 301 Mikael Svensson/Johnér 302 kimson/Shutterstock.com 303 Anna Gerdén/Bildhuset/TT 308 Patrik C Österberg/TT 310 Thomas Adolfsén/Johnér 311 Maskot/Johnér 320 Jeppe Gustafsson/TT 323 Tomas Oneborg/SvD/TT 328 Göran Assner/Johnér 344 Isabell Höjman/TT
412 BILDFÖRTECKNING
345 Patrik C Österberg/TT 349 Johan Nilsson/TT 351 Fredrik Karlsson/TT 356 Liselotte Van Der Meijs/Johnér 359 Johan Nilsson/TT 362 Karin Törnblom/TT 363 Scandinav/Johnér 366 Henrik Montgomery/TT 372 Karl Forsberg/Johnér 383 Andy Katz/Pacific Press/Getty Images 386 thipjang/Shutterstock.com 387 Peter Dejong/AFP/TT 392 Alexandros Michailidis/Shutterstock.com 394 Pontus Lundahl/TT Övriga foton: Shutterstock
ISBN 978-91-47-13392-5 © 2020 Anders Pihlsgård, Katarina Stjernfelt, Birgitta Davidsson och Liber AB Förläggare: Patrik Riddersporre Projektledare: Tina Tärnrot Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Anna Hild Extern redaktör: Lena Öhrström Faktagranskare: Emma Ullbrand Första upplagan 1 Repro: Exakta Print AB, Malmö Tryck: Livonia, Lettland 2020
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00, kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Libers Privatjuridik OM L ÄROMEDLET Libers Privatjuridik är ett läromedel utvecklat för kursen privatjuridik på gymnasiet och vuxenutbildningen. Läromedlet är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok som på ett konkret, tydligt, intresseväckande och tilltalande sätt förklarar ämnet utifrån kursplanens centrala innehåll. • Läromedlet är uppdelat i sex block, exempelvis ”Familjen” och ”Köpa, låna och betala”, och består av sammanlagt 15 kapitel, som alla har en tydlig struktur med ett inledande fall eller händelse som fungerar som en intresseväckare. • Varje kapitel består av en faktatext, där intressanta exempel, rättsfall och reportage får stort utrymme. • För ämnet centrala begrepp markeras och förklaras i marginalen. • Varje kapitel avslutas med ett fylligt uppgiftspaket. Uppgifterna är många, varierande och markerade efter både betygsnivå och förmåga. Flera av dessa uppgifter går att göra i läromedlets digitala övningsmaterial. • Till huvudboken, som både finns i tryckt och digital version, finns en nedladdningsbar lärarhandledning, kommentarer och lösningar samt digitalt övningsmaterial. OM FÖRFATTARNA Anders Pihlsgård är en erfaren författare som skrivit en mängd titlar för Liber, bland annat Libers Rätten och samhället, M3000 Marknadsföring samt H2000-serien. Anders är gymnasielärare och utbildningskonsult och verkar både i privat och offentlig verksamhet. Katarina Stjernfelt är jurist och har arbetat i både privat och offentlig tjänst, varav tio år som adjunkt i juridik på Linnéuniversitetet. Katarina är verksam som gymnasielärare i juridik och driver dessutom ett företag inom området familjerätt. Katarina har även skrivit Libers Rätten och samhället. Birgitta Davidsson är även hon verksam som gymnasielärare och har en gedigen erfarenhet efter att i flera decennier undervisat i juridikämnet.
Best.nr 47-13392-5 Tryck.nr 47-13392-5