9789147127757 by Smakprov Media AB

I den här boken beskriver Christian Eidevald och Ingrid Engdahl utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag: omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Förskolan omfattar temaarbete, projekt, lek och många andra aktiviteter och situationer, planerade eller spontana. För att få alla delar att fungera och samverka behöver det vara tydligt att samtliga anställda gemensamt arbetar med utbildningen, men också att förskollärare har ett speciﬁkt uppdrag att bedriva och leda undervisningen. Förskolans ledning ansvarar för att organisera förutsättningarna så att det målinriktade arbetet möter varje barn på bästa sätt. Utifrån sina intressen, erfarenheter och möjligheter ska varje barn ges möjlighet till utveckling och lärande i relation till de målområden, normer och värden som är beskrivna i läroplanen. Utbildning och undervisning i förskolan beskriver – utifrån en helhetssyn på barn och barns behov – hur utforskande, lek, skapande, förundran, fostran, utveckling och lärande är integrerade processer som pågår när och var som helst, särskilt när barn har roligt och får koncentrera sig på sådant de är intresserade av. Christian Eidevald och Ingrid Engdahl är docenter i förskoledidaktik respektive barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Båda har stor erfarenhet av förskola och förskoleforskning, både nationellt och internationellt. De deltog aktivt i arbetet inför Lpfö18.

Best.nr 47-12775-7 Tryck.nr 47-12775-7

9789147127757c1c.indd All Pages

CHRISTIAN EIDEVALD • INGRID ENGDAHL UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FÖRSKOLAN

örskolans uppdrag har av tradition inte beskrivits med orden utbildning och undervisning. När förskolans läroplan, Lpfö18, använder dessa begrepp behöver vi ställa oss frågan vad de betyder speciﬁkt för förskolan.

CHRISTIAN EIDEVALD INGRID ENGDAHL

UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FÖRSKOLAN omsorgsfullt OCH lekfullt STÖD FÖR LÄRANDE OCH UTVECKLING 15/10/18 12:38 PM

UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FÃ&#x2013;RSKOLAN

9789147127757b1-212c.indd 1

15/10/18 12:28 PM

Innehåll Inledning Vad betyder undervisning? Läroplan för förskolan - Lpfö18 Bokens upplägg Författarpresentation

9 10 11 12 13

Del 1 Utbildning 1. Varför händer det ta nu? Förskolans uppdrag och organisation Introduktion till undervisning Ett internationellt exempel

Utbildningspolitisk inplacering av boken Från hemlik till förskola Dialogpedagogiken Förskolans personalbrist Fröbel och Montessori

Nutidshistoria

2. Utbildning i förskol an Ett brett begrepp Orden har betydelse Vad menas med utbildning i förskola? Förskolans mål

3. Oms org En central komponent Betydelser av omsorg Omsorg som intoning Omsorg i läroplanen

9789147127757b1-212c.indd 5

16 16 18 21

24 25 26 28 28

34 34 35 37 39

41 41 43 45 46

15/10/18 12:28 PM

4. Lek Vad är lek? Den fria leken

Hur kan leken utvecklas? Leken lyfts fram i barnkonventionen Leken i läroplanen Leken – en viktig komponent i utbildningen

5. Demokratifostran Förskolan vilar på demokratins grund Barn är medborgare Demokratiska värden Demokratifostran i läroplanen Barns rätt till delaktighet och inﬂytande En modell för att analysera barns inﬂytande

Värdegrund och demokratifostran i läroplanen Barns rätt till en hållbar framtid

6. Skapande Skapande genomsyrar förskolan Skapande i olika former pågår Skapande i läroplanen

49 50 52

53 56 58 60

62 63 64 66 67 70 71

73 75

78 78 81 82

Del 2 Undervisning 7. Vad kan begreppet undervisning i förskol a betyda? Bakgrund till förändringarna Skollagen Decentraliseringens tid Hur tänkte man då?

9789147127757b1-212c.indd 6

86 86 88 89 91

15/10/18 12:28 PM

Ett omdiskuterat begrepp Relationen mellan undervisning och lärande Undervisning i ett helhetsperspektiv Målstyrd eller öppen process

Vad utmärker undervisning i förskolan? Kommunikationens betydelse Begrepp kopplade till undervisning Planering och genomförande

Skolverkets kunskapsöversikt om undervisning i förskolan Undervisning enligt Lpfö18

8. Undervisning o ch komponenterna omsorg, lek, demokratifostran o ch skapande Undervisning som stöd och vägledning Omsorgsfull undervisning Lekfull undervisning Barninitierad lek Vuxenstödd lek Policystyrd lärandelek Att främja lek

Undervisning och demokratifostran Att undervisa genom att vara förebilder Undervisning med och för barns delaktighet och inﬂytande Undervisning om demokrati som form och som ett grundläggande värde Barn som medborgare

Undervisning och skapande Skapande som fri process Kunskap om och tekniker för skapande Skapande som resulterar i en produkt

Att möta kultur i olika former

9789147127757b1-212c.indd 7

93 94 95 95

97 97 101 104

108 113

116 116 119 122 123 124 126 128

129 129 133 137 139

141 142 144 149

151

15/10/18 12:28 PM

9. Organisation av förskol ans utbildning o ch undervisning

153

Personalen – den viktigaste kvalitetsfaktorn Arbetsfördelningen i arbetslaget

153 156

Olika sätt att organisera arbetet Kompetensen avgör arbetsfördelningen Att undervisa och leda i ett arbetslag

Vem ansvarar för vad?

10. Ledarskap i förskol ans utbildning o ch undervisning Förskolechefens/rektorns ledningsuppdrag Ledarskapets olika delar Personalens olika förutsättningar

Ledarskap i samverkan med medarbetarna Dokumentation och analys Kompetensutveckling

11. Utbildning o ch undervisning i förskolan – sammanfat tande o ch framåtblickande Ny kunskap kräver nya sätt att tänka om undervisning i förskola Förskolepersonalens uppdrag Undervisning och dokumentation Förskolepedagogisk inramning av begreppet undervisning Efterhandskonstruktioner

Konfessionella inslag i utbildningen och undervisningen Avslutningsvis Utgå från beﬁntligt arbetssätt Undervisning i en responsiv och utforskande praktik

Referenser

9789147127757b1-212c.indd 8

158 161 162

163

166 166 169 171

172 172 174

177 182 185 186 189 190

191 193 196 197

201

15/10/18 12:28 PM

Inledning

Förskolan är en komplex verksamhet. Det ställs höga krav på dem som arbetar där: de ska kunna hantera praktiska sysslor och många olika möten, men också ha ett övergripande grepp om flera olika aktiviteter och kunna leda en omsorgsfull och pedagogisk verksamhet. Arbetet i förskolan styrs inte av regler som i detalj beskriver genomförandet. I stället styrs förskolan av mål som anger riktning utifrån olika områden. Ett övergripande uppdrag är att, under omsorgsfulla och lekfulla former och med hänsyn till barnets erfarenheter och intressen, ge varje barn förutsättningar för att lära och utvecklas så långt som möjligt i relation till målområdena och utifrån de normer och värden som är beskrivna i förskolans läroplan. I denna bok kommer vi att beskriva specifikt vad detta uppdrag och arbete betyder utifrån begreppen utbildning och undervisning, som i förskolans tradition inte alltid varit självklara. Redan inledningsvis vill vi slå fast att utbildningen i förskolan, där vi beskriver undervisning som en del, utgår från en helhetssyn på barn och barns behov, i ett arbete där omsorg, lek, utveckling och lärande ingår. Utforskande, skapande, fostran, utveckling och lärande är integrerade processer som pågår när och var som helst, särskilt när barn har roligt och får koncentrera sig på saker som de är intresserade av. Skolverket betonar i Allmänna råd för förskolan att förskolans mål inte handlar om specifika kunskaper hos barn, som i exempelvis grundskolan (Skolverket, 2017a, s. 10). Därför kommer undervisning, det vill säga målstyrda processer i riktning mot kunskap, INLEDNING

9789147127757b1-212c.indd 9

15/10/18 12:28 PM

värden, omsorg och förmågor, att behöva beskrivas på särskilda sätt för förskolan, som delvis har ett annat uppdrag än resten av utbildningssystemet.

Vad betyder undervisning? Undervisning är ett begrepp som framför allt har utvecklats i skolans värld. I förskolans begynnelse användes begreppet undervisning, men i samband med den stora satsningen sedan 1970-talet att bygga ut förskolan kom andra begrepp att användas. När vi beskriver denna utveckling resonerar vi om varför långt ifrån alla förskollärare vill använda och omsätta begreppet undervisning i förskolans praktik, trots att skollagen sedan 2010 anger att förskollärare ska bedriva undervisning i förskolan. Begreppet undervisning är nära kopplat till barns utveckling och lärande, men undervisning och lärande är inte samma sak. Man kan utvecklas och lära utan att det förekommer eller föregås av undervisning, och vidare är det inte all undervisning som självklart leder till utveckling och lärande inom de planerade målområdena. Skolinspektionen (2018) beskriver hur det finns en sammanblandning mellan orden lärande och undervisning bland förskolans personal. Vi kommer därför att gå igenom relationen mellan undervisning och lärande. Arbetet i förskolan är av tradition inriktat på barnen och utgår från barnens behov och intressen. Uppdraget handlar bland annat om att stödja det som inom psykologin kallas jagutvecklingen. Den mycket omfattande Barnstugeutredningen (SOU 1972:26, 1972:27) beskrev vikten av att i dialog med barnen och utifrån barnens intressen stödja deras utveckling i att ta ett allt större eget ansvar. Sedan dess har många som arbetar i förskolan betraktat arbetet med ett på förhand givet innehåll, som ska läras ut eller läras in beroende på hur man ser på lärande, med misstänksamhet. Ett framträdande 10

INLEDNING

9789147127757b1-212c.indd 10

15/10/18 12:28 PM

synsätt har varit att barn lär bäst när formen för lärande inte är styrt, samtidigt som förändringar i förskolans styrning medfört förändringar i förskolans uppdrag i riktning mot barns lärande inom utpekade målområden.

Läroplan för förskolan - Lpfö18 I augusti 2018 antog regeringen en ny förordning om en revidering av läroplanen för förskolan (SKOLFS 2018:50), som gäller från 1 juli 2019. Förändringarna motiveras med att den tjugo år gamla läroplanen behöver förnyas och till dels förtydligas. Lpfö18 framstår som en läroplan i tiden, som utvecklar förskolans uppdrag i ett mångkulturellt samhälle och som gör viktiga tillägg. FN:s barnkonvention och arbetet för en hållbar utveckling är exempel på sådana tillägg, och skrivningarna om lek, jämställdhet, språkstöd och välbefinnande är exempel på förtydliganden. Förändringarna i relation till Lpfö98 innebär i korthet: • Begreppen utbildning och undervisning definieras i läroplanen i enlighet med 2010 års skollag. • Förskollärarnas särskilda ansvar för förskolans utbildning och undervisning blir tydligare. Barnskötarnas betydelse i förskolan lyfts fram, och deras roll i undervisningen för att främja barns utveckling och lärande förtydligas. • Lek som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande lyfts fram. • FN:s barnkonvention lyfts in och stärker barns rätt till delaktighet och inflytande. • Begreppet hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig – förs in. • Betydelsen av hälsa och välbefinnande, fysisk aktivitet, rörelseglädje och att vistas i olika naturmiljöer lyfts fram. INLEDNING

9789147127757b1-212c.indd 11

15/10/18 12:28 PM

• Skrivningarna om jämställdhetsuppdraget förtydligas, och skrivningar om barns rätt till kroppslig och personlig integritet tas in i läroplanen för första gången. • Förskolans ansvar för att stödja barns utveckling i svenska förtydligas genom att exempelvis högläsning och samtal om olika texter lyfts fram, liksom barns rätt till stöd i modersmål och teckenspråk. • De nationella minoriteternas rätt till sina nationella minoritetsspråk inklusive urfolket samerna skrivs in i läroplanen. Förutom dessa förändringar har texten fått en språklig genomgång, som både förtydligar och preciserar förskolans utbildning. Strukturen är genomarbetad och flera av målen och riktlinjerna i kapitel 2 har fått en förbättrad lydelse. Fyra nya mål om fantasi och föreställningsförmåga, om rätt till olika former av språkstöd samt om att bidra till hållbar utveckling har tillkommit. Ett nytt avsnitt, 2.7, presenterar förskollärarens ansvar för undervisningen i förskolan. Vi kommer successivt att presentera den reviderade läroplanen i bokens olika kapitel, med huvudfokus på att resonera kring begreppen utbildning och undervisning och vad de kan stå för i förskolan.

Bokens upplägg I bokens första del kommer vi att beskriva och vidareutveckla förskolans uppdrag, hur utbildning kan uttolkas i förskolan och vilka olika komponenter som ingår i uppdraget. De komponenter vi kommer att behandla är omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Vi kommer också att diskutera hur dessa kan förstås i termer av att förskolan ska vara trygg (omsorgsfull), rolig (lekfull) och lärorik (pedagogisk). I bokens andra del behandlas begreppet undervisning. Vi inleder med en redovisning av varifrån begreppet kommer och ger exempel på några olika förståelser av begreppet. Därefter exemplifierar vi undervisning som en del (dimension) av de komponenter som 12

INLEDNING

9789147127757b1-212c.indd 12

15/10/18 12:28 PM

beskrivits i del 1 i boken. Vi tar vidare upp ledarskap och organisation samt förskolechefens, eller rektorns – som är benämningen när läroplanen träder i kraft 1 juli 2019 – ansvar för förskolan. De exempel vi utgår från i boken är främst hämtade från vår forskning men är ibland också hämtade från vårt eget arbete i förskolan. Boken avslutas med en diskussion om hur vi tänker framåt om utbildning och undervisning i förskolan, samt hur förskollärare, barnskötare och övriga i arbetslaget kan bedriva och/eller vara delaktiga i undervisningen. Vi resonerar om hur Lpfö18 kan bidra till att förskolan utvecklas till att hålla hög kvalitet i hela landet.

Författarpresentation Vi som har skrivit denna bok är förskollärare, forskare och förskollärarutbildare med ett stort intresse för förskolan och dess utveckling. Ingrid Engdahl har arbetat som förskollärare i närmare 25 år. Ingrid är utbildad psykolog och har doktorerat med en avhandling om de yngsta barnens – toddlarnas – lek och kommunikation i förskolan. Hon har varit ordförande i Sveriges Förskollärares Riksförening (SFR) på 1980-talet, ordförande i Svenska OMEP (Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire) under 2000-talet och har under åren 1998–2018 arbetat med förskollärarutbildning, lärarutbildning och forskning vid Lärarhögskolan, senast som docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Sommaren 2018 valdes Ingrid till Europapresident för OMEP, ett uppdrag som innebär ledning och samordning av de 27 ingående nationella organisationerna. Ingrids forskning är både nationell och internationell, med särskild inriktning på de yngsta barnen, men också mot frågor som rör hållbar utveckling, lek, vänskap och framtidsfrågor i förskolan, liksom processen att bli förskollärare (erövra en yrkesprofession). INLEDNING

9789147127757b1-212c.indd 13

15/10/18 12:28 PM

Christian Eidevald har innan han utbildade sig till förskollärare arbetat som musiker och väktare och är elitsoldatsutbildad. Efter några års arbete i förskola doktorerade han vid högskolan i Jönköping med en avhandling om genusfrågor i bemötanden av flickor och pojkar. Forskningen har därefter, både nationellt och internationellt, handlat om systematiskt kvalitetsarbete och dokumentation, hur det är att arbeta som man i förskola och hur man kan arbeta förebyggande mot sexuella övergrepp i förskola. Christian är docent i förskoledidaktik och programansvarig för förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet. Ingrid var med och tog fram det pedagogiska programmet för förskolan (Socialstyrelsen, 1987) och ingick som ett bollplank till Barnomsorg och skolakommittén (1997–1998), där framtagningen av den första läroplanen för förskolan Lpfö98 diskuterades. På senare år har Ingrid verkat som expert åt Skolforskningsinstitutet i framtagningen av en forskningsöversikt om hur leken kan bidra till barns sociala utveckling. Som nydisputerad kom Christian med i expertgruppen inför revideringen av läroplanen 2010 och har förutom flera andra expertuppdrag för Skolverket också verkat som expert för Skolinspektionen i deras granskning av förskolors kvalitet. Både Ingrid och Christian har ingått som experter i Skolverkets arbete med att ta fram en kunskapsöversikt om utbildning och undervisning i förskolan samt med läroplanen Lpfö18.

INLEDNING

9789147127757b1-212c.indd 14

15/10/18 12:28 PM

Del 1

UTBILDNING

INLEDNING

9789147127757b1-212c.indd 15

15/10/18 12:28 PM

1. Varför händer detta nu? I det inledande kapitlet ger vi en utbildningspolitisk bakgrund till förändringarna i läroplanen och diskuterar tänkbara orsaker till och samband med reformerna på förskolans område.

Förskolans uppdrag och organisation För att introducera hur vi ser på förskolans helhetsuppdrag och vad det betyder för dem som arbetar i förskolan kommer vi inledningsvis att ge några exempel på vad som kan ske under en dag i förskolan, för att därefter fundera över vad förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan kan behöva tänka på, liksom hur barnen kan tänkas uppfatta några av dessa situationer. Latifa (5 år), Sven (5 år) och Mohamed (4,5 år) leker att några av lekrummets kuddar är en rymdbuss. Latifa sitter längst fram och styr mot månen och ropar att de måste akta sig för stenarna som kommer svischandes mot dem. Mohammed skrattar och säger att han kommer att kunna hoppa upp ﬂera meter på månen, för det har han sett i en ﬁlm. Sven hämtar en kudde till som förvandlas till en stor sten som rusar mot ”bussen”. I förskolans köksdel dukar förskolläraren David undan frukosten tillsammans med några av barnen, samtidigt som Per (3,5 år) och Monira (5 år) plockar fram vattenfärg och ett papper. De pratar ivrigt om huset de ska måla på månen, en idé de

Del 1 UTBILDNING

9789147127757b1-212c.indd 16

15/10/18 12:28 PM

fått genom förskolans temaarbete om hur det skulle kunna vara om människor bodde på månen. Monira hjälper Per att fylla på vatten och att knyta på honom förklädet för att inte hans kläder ska få färg på sig. Per kramar om henne som tack. Sven som ser kramen från lekrummet ropar att Per är kär i Monira. Per tittar osäkert på Monira, som inte verkar bry sig om Svens kommentar. I förskolans hall står barnskötaren Monica och pratar med Sveas mamma, som berättar att Svea (4 år) behöver komma lite tidigare i dag, eftersom det dykt upp en oväntad sak på jobbet. Svea har inte ätit frukost, och Monica ropar till David att han ska plocka fram frukosten igen. Anna (3 år) berättar att hon och hennes pappa sett en död fågel på vägen till förskolan. Monica fyller i med några svenska ord som Anna inte kan, eftersom hon bara bott i Sverige några månader. Anna härmar orden och får beröm från Monica som ler mot henne. När pappa ska lämna förskolan börjar Anna gråta och vill att han ska stanna kvar. Monica lyfter upp henne i famnen och tröstar samtidigt som de vinkar hejdå till pappa.

I exemplet ovan blir barn tröstade, får näringsrik mat, erbjuds tid och material till lek, skapande med mera. I allt detta lär och utvecklas barn, och alla dessa arbetsuppgifter ingår i uppdraget för alla som arbetar i förskolan, men bara för att barn lär och utvecklas betyder det inte att det är undervisning. Undervisning i förskolan behöver vara konkret och förankrad i barns vardag samt bygga på ett meningsfullt innehåll och aktiv bearbetning av verkliga upplevelser och barns frågor. Förskolans tradition bygger på temainriktat arbete eller projekt, och vi förespråkar att undervisning i förskolan inte delas upp i skolämnen utan fortsätter vara ämnesövergripande till sin form. Samtidigt behövs 1. VARFÖR HÄNDER DETTA NU

9789147127757b1-212c.indd 17

15/10/18 12:28 PM

det kunskaper om barns lärande och utveckling, liksom i ämnesdidaktik inom språk, matematik, naturvetenskap, teknik, hållbarhet med mera. Detta för att kunna bedriva undervisning i många olika sammanhang, där en föränderlig, utmanande och stöttande miljö ger medvetet planerade, och aktiverande, erbjudanden i barns lärande och utveckling mot läroplanens mål. Som en effekt av Barnstugeutredningen (SOU 1972:26, 1972:27) organiserades förskolan under 1970-talet i arbetslag, där allas betydelse för verksamheten betonades i ett icke-hierarkiskt system. Organiseringen i arbetslag finns kvar i många av dagens förskolor, samtidigt som undervisning, ett begrepp som är hämtat från skolan, definieras som förskollärares ansvar. Riktlinjerna i läroplanens kapitel 2 är skrivna med två målgrupper, dels förskollärare, dels alla som ingår i arbetslaget. Förskolans organisation bygger på nära relationer mellan barn och pedagoger som utgår från barnen och deras behov, erfarenheter och intressen. Vi kommer att återkomma till att detta i praktiken innebär att många förskolor är organiserade utifrån ett lite annat uppdrag än det som gäller i dag.

Introduktion till undervisning Undervisning i förskolan är definitionsmässigt planerad, men den sker också i situationer som uppstår spontant. Långsiktiga och övergripande mål och stöttning förverkligas vid tillfällen då förskollärare uppmärksammar sådant som kan kopplas till läroplanens grundläggande värden eller andra målområden. En målstyrd undervisning handlar med denna syn både om det stora – målområden för ämnesövergripande temaarbeten och projekt – och om det lilla – som hur barn lär sig hitta rätt i lärplattan, benämna olika sorters fåglar eller hoppa jämfota. Förskolans undervisning har alltså på samma gång ett långsiktigt perspektiv och en aktiv närvaro här och nu, exempel18

Del 1 UTBILDNING

9789147127757b1-212c.indd 18

15/10/18 12:28 PM

vis genom att lyfta fram samband och sammanhang som uppstår i stunden. Barn leker tillsammans och lär också av varandra, vilket betyder att gruppens betydelse är mycket viktig när vi beskriver undervisning i förskolan. Undervisning i förskolan innebär en pedagogisk balansgång med ett gemensamt fokus, där barn och förskollärare koncentrerar sig på samma sak, fenomen, norm eller mål inom ramen för de mål som beskrivs i läroplanen. Vi kommer att ge exempel på hur dessa kan planeras och hur förskollärare, ofta tillsammans med hela arbetslaget, behöver vara lyhörda för det som sker i verksamheten. Vi går tillbaka till exemplet och ser hur det utvecklar sig.

I lekrummet blir leken allt mer högljudd. Mohamed kommer till förskolläraren David i köksdelen och är ledsen för att Latifa tagit en kudde från honom och sagt att det är en sten, som hon sedan kastat mot ”månen”. David, som sitter och pratar med Svea om hur det känns i magen när man är hungrig, tar Mohammed i handen och följer med ut i lekrummet och frågar hur det går. Latifa berättar glatt att det är massor av stenar i rymden, samtidigt som hon kastar ytterligare en av ”stenarna” upp i luften. David samlar barnen omkring sig och berättar att Mohamed blev ledsen och frågar om de tror att de kan göra något för att han inte ska vara ledsen längre. Han ber dem samtidigt att vara lite tystare, eftersom det låter ganska högt in till de andra rummen. Det är lite svårt att få till ett samtal, och Mohamed säger att han inte vill vara med och leka längre. Han går i stället och hämtar en bok om Jösta och Johan, som är två giraffer som vill ha ett barn, och frågar Monica om hon kan läsa den. Monica svarar att hon först ska hjälpa Lotta (5 år) och Tobias (5,5 år) att spara dokumentet de skrivit på datorn om vilka maträtter de vill ha på förskolan. De har fått i uppdrag av de andra barnen vid ett av barnråden att skriva en lista.

1. VARFÖR HÄNDER DETTA NU

9789147127757b1-212c.indd 19

15/10/18 12:28 PM

Hur kan förskolläraren David tänka här? Vad kan barnen behöva, både i stunden och för kommande lekar och aktiviteter? Finns det saker i det som sker i exemplet som David kan använda för att undervisa i den spontant uppkomna stunden, eller som han kan ta upp i planeringen för att arbeta vidare utifrån? För att svara på denna och liknande frågor kommer vi att beskriva olika strategier som kan användas i undervisningen för att på ett medvetet sätt arbeta utifrån läroplanens målformuleringar. Både i stunden och på sikt. Vi kommer också att beskriva vad som inte är undervisning, eftersom vi vill värna barns egeninitierade lek och omsorgsfulla situationer där det inte nödvändigtvis ska finnas ett medvetet mål att sträva mot – annat än att ge omsorg, få tid till att leka eller att skapa. Här är en av förskolans utmaningar att både beskriva det medvetna arbetet mot läroplanens mål och att vara lyhörd för det som sker i stunden, där aktiviteter och lärande tillåts ta många olika riktningar. Dessa två delar är viktiga för alla barn, men kanske särskilt i arbetet med de yngre barnen.

På avdelningen bredvid är frukosten just avklarad och förskolläraren Inger tar med sig Maria (1,5 år) för att byta blöja. Inger ser på medan Maria klättrar upp på skötbordet, och de hjälps sedan åt med att ta av byxor och blöja. – ByByByByxa och BöBöBöBlöja, säger Inger, BöBöBö BUUU. Maria skrattar och svarar: –BuBuBuBuBu. Noah (2 år) och Tim (2 år) kommer in för att tvätta händerna och de knuffas lite vid handfatet; båda vill sätta på vattnet. Tim knuffar till Noah lite för hårt, så Noah blir ledsen. Inger fångar in Noah och Tim, hjälper till med vattenkranen och börjar sjunga: – Tvätta händerna så fort vi kan, tvätta händerna så fort vi kan. Maria vill också tvätta sina händer, och sedan går Inger och barnen in och sätter sig på samlingsmattan och fortsätter att

Del 1 UTBILDNING

9789147127757b1-212c.indd 20

15/10/18 12:28 PM

sjunga tills alla barnen kommit och satt sig. Samlingen inleds med en namnsång, där alla får en stunds uppmärksamhet. Inger visar kort på de tre barn och den vuxna som inte är här och förklarar varför de inte kommer i dag.

Vi kommer i denna bok att visa att alla som arbetar i förskola ska ge trygg omsorg, skapa goda förutsättningar för lek och skapande samt vara goda förebilder för hur vi är mot varandra, närmiljön och biosfären. I exemplet leker förskolläraren Inger med orden och får Maria att skratta och härma ljud, som en viktig del i språkutvecklingen och som en rolig lek som ger gemenskap. Noah och Tim får hjälp med att tvätta händerna, och de har sedan en samling där både barnen som är på plats och de som inte är där uppmärksammas. Vi kommer att visa att det sker många olika saker i det som tidigare benämndes verksamhet, men som i dag benämns utbildning och som alla i förskolan gemensamt ska arbeta med. Samtidigt är undervisning en viktig och självklar del inom utbildningen, och den handlar om att medvetet arbeta på sätt som gynnar språkutveckling, demokratisk förståelse, matematisk förståelse och mycket mer, utifrån vetenskaplig kunskap om barns lärande och utveckling. Gränsen för vad som är utbildning respektive undervisning i exemplet ovan är inte helt enkel att dra, och vi kommer att ge många exempel på situationer som gynnar barns utveckling och lärande som inte självklart är undervisning – tillsammans med exempel på vad som är undervisning.

Ett internationellt exempel Behovet av att beskriva vad som utmärker förskolans utbildning och undervisning är inte aktuellt enbart i Sverige. För några år sedan preciserade till exempel två forskare från Argentina nio bärande princi1. VARFÖR HÄNDER DETTA NU

9789147127757b1-212c.indd 21

15/10/18 12:28 PM

per, eller pelare, om undervisning i förskolan (Violante & Soto, 2011). De beskriver dessa principer utifrån förskolans historiska tradition, som utvecklats av förskollärare och pedagoger under lång tid. Dessa principer svarar på de klassiska didaktiska frågorna: Varför?, Vad? och Hur? samt beskriver traditioner och karaktäristiska kännetecken i sätt att organisera och utveckla undervisning med små barn: 1. Integrerad utbildning: personlig och social utveckling samt kulturell kompetens. 2. Helhetsprincipen: innehållet presenteras ämnesövergripande genom att lägga samman bidrag från olika kunskapsområden utifrån vad som framstår som viktigt och intressant för barnen. 3. Lekens centrala betydelse: sammanhängande och återkommande tid ges för barns egeninitierade lek. 4. Multitasking: undervisningen organiseras med flera olika erbjudanden och i arbete i små grupper. 5. Anpassade miljöer kopplade till undervisningen: genomtänkta rum och material utifrån sådant som gynnar barns nyfikenhet, lärande och utveckling. 6. Utforskande och konkreta erfarenheter: barns skapande, utforskande och meningsskapande är utgångspunkt och uppmuntras i deras omgivande miljöer. 7. Flexibilitet: dagsprogrammet bygger på dialog mellan individers och gruppers behov, liksom organisatoriska behov, exempelvis vad gäller verksamhet i grupp eller individuellt, valfritt eller obligatoriskt, dagligen eller mer sällan. 8. Förskollärarens förhållningssätt: omsorg ges genom att vara en känslomässigt närvarande följeslagare som stöttar, bland annat genom att vara en kulturförmedlare som lär ut att dela ömsesidiga uttryck av kärlek, erbjuder kroppskontakt och sätter ord på det som sker. 9. Relationer till familjerna: förtroendefulla relationer och respekt i mötena med barnen och familjerna. 22

Del 1 UTBILDNING

9789147127757b1-212c.indd 22

15/10/18 12:28 PM

Förläggare: Maria Granler Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Lena Åström Formgivning: Anna Hild Omslagsbild: Anna Hild Produktionsledare: Lars Wallin

Första upplagan 1

Tryck: Interak, Polen 2018

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

9789147127757b1-212c.indd 4

15/10/18 12:28 PM

Best.nr 47-12775-7 Tryck.nr 47-12775-7

9789147127757c1c.indd All Pages

CHRISTIAN EIDEVALD • INGRID ENGDAHL UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FÖRSKOLAN

CHRISTIAN EIDEVALD INGRID ENGDAHL

UTBILDNING OCH UNDERVISNING I FÖRSKOLAN omsorgsfullt OCH lekfullt STÖD FÖR LÄRANDE OCH UTVECKLING 15/10/18 12:38 PM