9789147127375

Det är en ovärderlig handbok för alla som någon gång ska hålla ett anförande, att läsa från pärm till pärm eller att använda som uppslagsbok så snart man behöver råd.

Peter Haraldsson är en av Sveriges mest anlitade föreläsare och kurslärare. Han har arbetat med retorik sedan 1984 och utbildat mer än 25 000 människor.

Best.nr 47-12737-5 Tryck.nr 47-12737-5

47-12737-5 Retorik inför publik_omslag HB.indd 1

RETORIK INFÖR PUBLIK – konsten att övertyga

Du får lära dig hur du ska förbereda dig, hur du lägger upp ditt anförande och hur du argumenterar, memorerar och svarar på frågor. Här finns också en praktisk guide om hur lokalen bör vara disponerad, vilka hjälpmedel som finns till buds och hur du som talare ska hantera störningsmoment och misslyckanden.

Peter Haraldsson

Med utgångspunkt i den klassiska retoriken lär Peter Haraldsson steg för steg ut hur ett framförande genomförs idag – från de inledande förberedelserna till den avrundande frågestunden.

Peter Haraldsson

RETORIK INFÖR PUBLIK – konsten att övertyga

Upplaga

5

20/09/18 12:27 PM

Peter Haraldsson

RETORIK INFÖR PUBLIK – konsten att övertyga

Upplaga

5

Den romerska retorikläraren Quintilianus beskriver den gode talaren som ”vir bónus dicéndi perítus”.

Kort och fritt översatt innebär det att talaren skulle vara rättrådig, kunnig och ha hög moral.

Innehåll Förord .................................................................... 8 1. Retorik ............................................................. 11 Konsten att övertyga .................................................................. 12 Historisk bakgrund ..................................................................... 13 Retoriken har varit omdiskuterad genom tiderna............................................................................. 14 Retorikutbildningen i Sverige .................................................... 15 Kvinnor inom retoriken .............................................................. 19 Kommunikation .......................................................................... 21

2. Förberedelser ................................................... 25 En modern checklista ................................................................. 27

3. Inledningen ...................................................... 35 Varning! ....................................................................................... 37 Disposition av en standardinledning......................................... 39

4. Innehållet ......................................................... 49 Disposition av innehållet ............................................................ 50 Tips under innehållsdelen .......................................................... 54

5. Avslutningen..................................................... 57 Skriv alltid inledning och avslutning samtidigt ........................ 58 Disposition av avslutningen till ett informations- eller utbildningstal .............................................................................. 59 Disposition av avslutningen till ett uppmaningstal.................. 61

6. Språkdräkten ................................................... 65 Socialt språk................................................................................ 66 Begripligt språk........................................................................... 69 Personligt språk .......................................................................... 79 Utveckla ditt språk...................................................................... 80

7. Argumentation.................................................. 81 Vad är en argumentation? .......................................................... 83 Varför argumenterar vi? ............................................................. 84 Är det alltid rätt att argumentera?............................................. 85 Argumentationssituationer........................................................ 86 Olika typer av argument ............................................................. 88 Varför misslyckas vissa argumentationer? ............................... 91 Argumentationsfel ...................................................................... 93 Förbereda en argumentation .................................................... 96 Krav på ett argument................................................................ 100 Motargument ............................................................................ 101 Relevanskritik ........................................................................... 102 Hållbarhetskritik ....................................................................... 102 Olika typer av argumentation .................................................. 103 Utbyggd argumentation ........................................................... 107 Att disponera en argumentation ............................................. 110 Språket vid en argumentation – tankefigurer ........................ 113

8. Memorera ........................................................ 117 Hjärnan ...................................................................................... 118 Den medvetna tanken .............................................................. 120 Träning ....................................................................................... 120 Minnet ........................................................................................ 121 Minnet vid presentationer ........................................................ 121 Memorera ett tal ....................................................................... 122

9. Framförandet .................................................. 125 Miljön och lokalen ..................................................................... 126 Mental laddning ........................................................................ 129 Tips på en rutin ......................................................................... 130 Rösten ........................................................................................ 132 Kroppsspråket .......................................................................... 138 Entrén ........................................................................................ 156

10. Hjälpmedel .................................................... 163 Autentiska produkter ............................................................... 164 PowerPoint och liknande presentationsprogram .................. 165 Blädderblock eller skrivtavla ................................................... 169

11. Frågeteknik.................................................... 171 Informationsfrågor eller öppna frågor .................................... 173 Ja- och nejfrågor ........................................................................174 Bumerangfrågor ........................................................................174 Provokativa frågor .................................................................... 175 Omformuleringsfrågor ............................................................. 175 Alternativa frågor .......................................................................176 Ledande frågor ...........................................................................176 Direkta frågor .............................................................................176 Diskussionsfrågor ..................................................................... 177 Djupriktade frågor eller uppföljningsfrågor............................ 177

12. Störningar och misslyckanden ....................... 179 Åhörare som har mobiltelefoner på ........................................ 180 Åhörare som kommer för sent ................................................. 180 Åhörare som kommer för sent efter varje paus ...................... 181 Åhörare som pratar .................................................................. 181 Åhörare som plötsligt går ut .................................................... 181 Åhörare som kommer med ständiga kommentarer............... 182 Åhörare som provocerar .......................................................... 182 Åhörare som är ointresserade ................................................. 182 Åhörare som är negativa .......................................................... 183 Åhörare som är fientliga ........................................................... 183 Störande oljud .......................................................................... 184 Datorn/projektorn går sönder ................................................. 184 Misslyckande presentationer ................................................... 184

13. Att utvecklas som talare ................................ 187 Framförandet ............................................................................ 188 Dispositionen ............................................................................ 190 Språket ...................................................................................... 190 Åhörarkontakten ...................................................................... 190 Vidare utveckling ...................................................................... 191 Slutord ....................................................................................... 198

Checklistor .......................................................... 201 Antikens retoriker ............................................... 207 Ordlista .............................................................. 213 Litteratur ............................................................ 221

Förord

Innehållet i denna bok har vuxit fram efter år av studier, kurser,

föreläsningar, diskussioner och egna praktiska erfarenheter. Jag lär mig ständigt nya saker.

Jag vill tacka alla de personer som inspirerat och inspirerar mig inom retorikens värld. Jag måste nämna några namn. Först min vän och kollega professor Lennart Hellspong som under alla år har varit ett ovärderligt stöd som sakkunnig, som opponent, med textförslag och som bollplank. Utan Lennart hade inte denna bok kommit till. Sedan vill jag postumt tacka min vän Magnus Härenstam (1941–2015). Magnus var en ständig inspirationskälla genom alla åren. Han lärde mig mycket och fick mig att se saker på ett helt annat sätt än jag gjort tidigare.

Jag saknar honom mycket. Logopeden Per Nygren har varit sakkunnig och bollplank vad gäller rösten. Cecilia Törnqvist har bidragit mycket till argumentationskapitlet. Ett stort och innerligt tack till er alla! Jag vill varmt tacka mina tidigare redaktörer, 2001 års Augustprisvinnare Torbjörn Flygt, Lars Abramson och Anders Abrahamsson, för deras engagemang. Jag vill också tacka redaktörerna till denna upplaga. Först Helga Laurin som uppmanade och inspirerade mig till en ny upplaga. Sedan Claudia Suraga som kom in som ett yrväder med kunnande, värme och stort engagemang och satte tummen på mängder av områden där jag fått tänka till. Ett varmt och innerligt tack till er båda.

8

Till slut vill jag med stor kärlek tacka min hustru Marianne och våra söner Fredrik, Per och Martin, för att de har uthärdat alla år med mig och min retorik. De har gjort det till synes med inlevelse, engagemang och kärlek. Tack för att ni finns och för ert stöd.

Trosa i augusti 2018 Peter Haraldsson

FÖRORD

9

1. Retorik

Konsten att övertyga Retoriken finns ständigt närvarande och påverkar allas våra liv.

Den har ändrat vår historia åtskilliga gånger. Tänk på hur dagens politiker försöker övertyga om sina idéer och förslag eller lägger ut texten för att förklara resor, nattklubbsbesök eller vad sex är eller inte är. Tänk på hur advokater kan få en skyldig frikänd eller misslyckas med att rentvå en oskyldig. Tänk på hur näringslivet använder retoriken för att informera, för att entusiasmera eller för att kunden ska köpa just deras produkt eller tjänst. Eller tänk på hur vi i våra privatliv använder retoriken för att övertyga våra vänner om att gå på bio eller vad som är bäst för dem eller för att övertyga vår käresta om vår kärlek eller för att uppfostra våra barn eller för att stödja vid sorg. Retoriken påverkar oss ständigt.

Retorik är hur vi talar för att påverka, men det är också teorier om talarkonsten. Det finns en uppsättning av begrepp och modeller för att vi ska kunna förbereda, genomföra och förstå ett tal. Det övergripande målet med retoriken är att med talets hjälp övertyga människor. Det är den handling som på grekiska heter peithos och på latin persuasio. Retoriken försöker alltså att övertyga och det kan vara sant, sannolikt, lögnaktigt eller moraliskt förkastligt. Vi kan alltså övertyga både om det goda och det onda. Betänk den amerikanske predikanten Jim Jones (sekten People’s Temple) som 1978 övertygade 914 människor om att begå kollektivt självmord.

Den romerska retorikläraren Quintilianus beskriver emellertid den gode talaren som ”vir bónus dicéndi perítus”. Kort och fritt översatt innebär det att talaren skulle vara rättrådig och dugande. Talaren skulle ha både kunnande och hög moral och dessutom vara en skicklig talare. Retorik handlar alltså inte bara om teknik utan också om etik.

12

1. RETORIK

I den här boken vill jag ge praktiska tips om hur du kan förbereda och genomföra en presentation, men också väcka tankar om vad som påverkar oss som talare och åhörare. När du läst färdigt boken hoppas jag att du har kunskap om hur du ska göra för att skapa ett övertygande tal, men också kunskap om varför vi som medlemmar av en publik beter oss som vi gör i olika situationer.

Låt oss innan vi går in på de praktiska tipsen titta lite på retorikens historia. Vi ska också se mer allmänt på kommunikationsprocessen för att få upp ögonen för retorikens enorma kraft och betydelse.

Historisk bakgrund Retorik som påverkan med ord har funnits lika länge som språket själv, men som teori föddes retoriken på Sicilien på 500-talet före Kristus. Envåldshärskare och tyranner hade under flera generationer exproprierat böndernas mark och nu skulle ägandeförhållandena rättas till. Inför byns äldste förhandlade man om vem som hade rätt till jorden. Vissa var bättre förhandlare än andra och dessa blev de första förebilderna i konsten att övertyga genom offentliga tal.

De gamla grekerna insåg den oerhörda kraften i förmågan att tala bra. Grekerna processade mycket och var och en måste själv föra sin talan inför domstolarna. De enskilda medborgarna förväntades också delta i debatter om samhället och vara beredda att hålla tal vid ceremonier och festligheter. Självklart var vissa talare särskilt duktiga och de började då skriva tal åt andra.

Det växte också fram särskilda skolor för retorik. Retorikundervisningen var inte okontroversiell. Det väckte till exempel oro att en brottsling kunde tala så väl för sin sak inför domstolen att han trots sin skuld kunde bli frikänd.

1. RETORIK

13

När romarna sedan övertog den politiska och ekonomiska makten kring Medelhavet inrättades talarskolor i alla romerska städer. Blivande advokater och ämbetsmän utbildades i retorik.

När det romerska imperiet förföll och löstes upp, så stängdes också talarskolorna. Retoriken levde emellertid kvar i kyrkan.

Under medeltiden fick blivande präster lära sig att läsa, skriva och tala på latin. Och de fick träna upp sin förmåga att stödja församlingen i tron genom att skapa olika stämningar med sitt tal.

Under renässansen fick retoriken en ny blomstring. Då utbildades jurister, ämbetsmän, diplomater och lärare i klassisk retorik. Det som i tusen år varit framför allt prästernas konst blev nu åter samhällets konst för att styra människorna.

Retoriken har varit omdiskuterad genom tiderna Retorikens kraft att påverka har gjort att retoriken varit omdiskuterad genom tiderna. Redan under antiken kritiserades retoriken. Platon (428–348 f.Kr.) hävdade att retorik var ”en tro utan kunnande”. Med en blandning av smicker och skickliga formuleringar kunde man få en skyldig frikänd inför domstolen.

Eller misslyckas med att rentvå en oskyldig. Även ordet retorik har tidvis haft en negativ klang: ”Det är bara tom retorik.” Jag tycker det är intressant och viktigt att ett kort ögonblick titta på retorikutbildningen genom tiderna.

14

1. RETORIK

Retorikutbildningen i Sverige Medeltiden Under medeltiden (500–1500-talet) var utbildningsväsendet likadant i Sverige som i hela Europa. Det var domkapitlen, klostren och ständerna som bedrev utbildningen. Syftet var i första hand att utbilda blivande nunnor, munkar och präster. Och prästerna hade stor makt under medeltiden. Det var inte bara det religiösa de hade ansvaret för. De ansvarade även för mycket av det sociala livet. De satt med i riksrådet och styrde riket. De var skattebefriade. De ägde stora gods. Inte ens adeln var särskilt läskunnig under medeltiden. Adliga söner fick informatörer som skulle lära dem att simma, fäkta, rida och spela schack.

1500-talet Under 1500-talet stängdes klostren och möjligheten till högre utbildning minskade. Uppsala universitet, grundat 1477, var nedlagt under 1500-talet. Gustav Vasa (1496–1560), som själv var en lysande talare, övertog driften av sju domkyrkoskolor och elva stadsskolor och grundade också nya. Han var för utbildning.

Gustav Vasa gav sina söner en omfattande utbildning i retorik.

Det förunnades däremot inte hans fem döttrar. De skulle gifta sig med någon prins i Europa. Retoriken kom in och etablerade sig i det svenska skolsystemet.

1600-talet Genom beslut i riksdagen i Örebro 1611 formaliserades landets skolväsen. Det grundades provincialskolor och katedralskolor.

Utbildningen indelades i olika kunskapsstadier: trivialskola, gymnasium och akademier. Trivialskolorna och gymnasiesko-

1. RETORIK

15

lorna hade sina lektorer i retorik, precis som akademierna hade en eller flera professorer. Retoriken blev ett av de tre obligatoriska skolämnena. De två andra var grammatik och dialektik (som närmast var logisk och argumenterande samtalskonst).

Under 1600-talet bedrevs undervisningen på latin. De akademiska talen hölls på latin. Det kunde krävas av eleverna att de alltid talade latin, även på rasterna. Gjorde man inte det kunde man bestraffas hårt. Det var från dessa akademier personer hämtades som fick viktiga och betydelsefulla befattningar i samhället.

1700-talet Under 1700-talet kom det svenska språket in på ett helt annat sätt än tidigare i skolan och i det offentliga livet. Och det finns många bevis på det. 1723 blev det lag på att föräldrar skulle lära sina barn att läsa. Hur det ombesörjdes tog lagen inte någon hänsyn till. Föräldrarna själva var analfabeter. I skolordningen från 1724 krävdes det att eleverna skulle kunna läsa modersmålet för att få tillgång till trivialskolorna. Carl von Linné var en av de sex vetenskapsmän och politiker som 1739 startade Vetenskapsakademien som fick kunglig status 1741. Ledamöterna skulle tala och skriva på svenska. Bland annat stod det i stadgarna: ”Att giöra en sanning smakelig och behaglig, är rätta wäsendet af wältalighet.” Retorikprofessorn Johan Ihre startade 1740 upp ”Skytteanska Akademien”. Mottot där var: ”wårt modersmål rätta ans och rykt”. Det svenska språket skulle stärkas. 1753 startade drottning Lovisa Ulrika (1720–1782) upp ”Vitterhetsakademin” för svenska språket, Sveriges historia och vältalighet. Gustav den tredje (1746–1792) bildade och startade 1786 Svenska Akademien för att utveckla det svenska språket.

I och med att svenska språket användes mer i skolan och i det

16

1. RETORIK

offentliga livet blev retoriken tillgänglig för fler och då också ett hot mot makthavarna i samhället.

Slutet av 1700-talet och 1800-talet I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet började retoriken åter att kritiseras. Det hade man, som redan nämnts, gjort redan under antiken. Det ansågs suspekt, manipulerande, att lära sig tala väl för sin sak, att övertala och att överlista andra.

Retoriken ansågs vara enkel, föråldrad och manipulerande.

Det skrivna ordet blev viktigare än det talade. Retoriken fick en dålig klang. Både namnet och ämnet försvann från trivialskolorna, gymnasieskolorna och akademierna. Den ena lektorn efter den andra försvann, precis som den ena professorn efter den andra. Den sista professorn i retorik försvann 1839 (professor Carl Thomas Hierta), för att komma tillbaka först 1988 (professor Kurt Johannesson). Nästan 150 år senare! Inte samma professor som väl var!

Det är intressant att retoriken ändå blomstrade under 1800-talet. De finns de som kallar 1800-talet för retorikens guldålder. Den frodades inom olika loger och rörelser: nykterhetsrörelsen, kyrkan och politiken. Inom politiken hade man ju till och med professionella talare, agitatorerna, som åkte land och rike runt och talade mot den ersättning de kunde erhålla.

Men det ansågs fult att utbilda sig i ämnet retorik, ”konsten att manipulera människor”. Det skrivna ordet och filosofin blev viktigare.

Slutet av 1800-talet och 1900-talet Under slutet av 1800-talet och under 1900-talet var retorikutbildningen ytterst begränsad. Exempelvis fick jurister och lärare ingen utbildning i retorik – ett ämne som onekligen var

1. RETORIK

17

av mycket stor betydelse i deras framtida yrkesroll. Det var först i slutet av 1900-talet som ämnet började återkomma som en del i deras utbildning.

2000-talet Idag, under 2000-talet, bubblar det av intresse för retorik.

Samtliga högskolor och universitet har återinfört ämnet på ett eller annat sätt. Idag finns det sex verksamma och två pensionerade professorer i retorik. Vi är många som arbetar för att ämnet återigen ska bli obligatoriskt, så att nästa generation också får lära sig hur man bygger upp en argumentation, hur ett möte går till, hur en förhandling går till och så vidare.

Varför försvann retoriken från skolan?

Man kan fundera över varför retoriken försvann från skolan i början av 1800-talet. Skälen var flera, men ett var rädslan för retoriken som opinionsbildande kraft. Den blev ett hot mot makthavarna, genom att den var tillgänglig för i princip alla människor. Men kritiken kom också från andra håll. Det var diktare, estetiker och forskare som tyckte att retoriken var både ytlig och gammalmodig. Därför började de utveckla olika delar av retoriken till egna vetenskaper, såsom litteraturhistoria, stilistik, estetik och så vidare. Skrivandet blev viktigare än talandet.

Jag har redan nämnt svenska språkets frammarsch i skolan och i det offentliga livet. Vi vet också att vi hade gått från ett bondesamhälle till ett industrisamhälle. Människor flyttade in i samhällen och städer. 1827 togs beslut om laga skifte, som innebar att tegarna, jordremsorna, lades ihop och människor flyttade till sina egna jordplättar och fick klara sig själva på ett helt annat sätt än tidigare. Den obligatoriska folkskolan tillkom 1842 och människor lärde sig läsa och skriva. Allmänbildningen

18

1. RETORIK

ökade och därmed också självförtroendet hos människorna. De började ifrågasätta saker och ställa krav.

Mycket kan bli bättre om vi vet hur vi fungerar. Har jag kunskap om hur och varför jag beter mig på ett visst sätt i olika situationer, har jag möjlighet att förbättra kommunikationen med andra. Att lära känna sig själv låter enkelt, men är svårt. Det innebär bland annat att veta vilka signaler vi sänder ut och hur andra uppfattar oss. Det handlar också om att veta hur vi tolkar andra och att hålla våra fördomar under kontroll. Att lära sig mer om detta är att ge sig större och bättre möjligheter till en framgångsrik kommunikation.

Vi har återigen börjat inse retorikens betydelse och kraft. Vi har återigen börjat utbilda oss i retorik. Har vi kunskap om retorik så har vi möjligheter att övertyga våra åhörare. Har vi kunskap om retorik, så behöver vi inte heller falla offer för den vältalige men okunnige, eller misslyckas med att förstå den person som är kunnig men som har svårt att uttrycka sig. Som resurs finns retoriken närvarande och påverkar allas våra liv.

Kvinnor inom retoriken Retoriken har genom historien tillhört männens värld och gör det sannolikt fortfarande till stor del. Män har tillåtits att ta större plats och mer utrymme än kvinnor. Vi uppfostras tidigt till våra roller som man eller kvinna. Forskning visar att vi tar i bebisar olika beroende på om det är en flicka eller en pojke. Det går att höra om en person talar till en flicka eller till en pojke – rösten blir ljusare i det första fallet.

Kvinnor har en högre grundton än män som gör att de uppfattas som mindre trovärdiga. I grundskolan tar pojkarna mycket mer av taltiden och talar ofta innan de har fått ordet av

1. RETORIK

19

läraren. De talar både mer frekvent och mer högljutt. På möten talar männen tidigare, oftare och längre än kvinnorna.

Det är talande att i antologin ”Världens bästa tal” hittar man bland 115 texter en enda skriven av en kvinna, den amerikanska rösträttaktivisten Susan B. Anthony. Det är också talande att av de åtta professorer i retorik vi har haft i modern tid är sex män! Det har emellertid alltid funnits kvinnliga talare. Den mest kända från antiken (om hon nu är känd?) är Aspasia. Aspasia hade en framträdande position i den athenska offentligheten och var gift med statsmannen Perikles. Aspasia lär ha varit retoriklärare åt Sokrates.

Från medeltiden kommer säkert många ihåg Heliga Birgitta.

Den Heliga Birgitta utvecklade två sidor som kan tyckas vara svåra att förena. Dels den religiösa sidan med ödmjukhet, lydnad och fattigdom, dels den politiska sidan med straff och dom i budskapet. Där fanns det varken ödmjukhet, lydnad eller fattigdom. Hon levde bland adeln och var för dödsstraff, och det kan man ju knappast kalla ödmjukt.

Från renässanstiden minns vi drottning Kristina. Kristina var Gustav II Adolfs enda barn och uppfostrades till tronföljare.

Kristina tränades att uppträda vid rådsförhandlingar, audienser och andra offentliga sammanhang och hade en väl utvecklad retorisk förmåga.

En av de mer framträdande kvinnliga agitatorerna var Kata Dalström. Kata kom från en högborgerlig miljö. Hon blev socialdemokrat och senare kommunist. Kata var en ambitiös, skicklig agitator med utstrålning och slagfärdighet.

Maya Angelou var en amerikansk poet, artist, krönikör och jämställdhetsaktivist. ”When I decided to speak, I had a lot to say.” En annan känd kvinna var Rosa Parks. Hon var en aktivist för de svartas rättigheter och är mest känd för att inte ha lämnat sin plats i bussen till en vit man.

20

1. RETORIK

Idag känner väl alla till Malala Yousafzai. Hon kämpar för kvinnlig utbildning och är också känd som den yngsta som fått Nobels fredspris. Kvinnor har i större utsträckning intagit talarstolen, men fortfarande domineras den offentliga scenen inom näringslivet, politiken och kyrkan av män.

Kommunikation Ordet kommunikation kommer från det latinska ordet ”communis”, som betyder gemensam. Den latinska roten antyder att det krävs minst två personer för att vi ska få en kommunikation.

När du håller ett anförande, måste du först få dina åhörare att lyssna på dig. Sedan ska du få dem att även förstå innehållet i budskapet. Helst ska de sedan samtycka och därefter reagera på rätt sätt. Gör ditt tal detta, ja, då har du lyckats i din kommunikation.

Kommunikation kan vara att informera, lära ut, utbilda, uppmana och påverka. Den kan förmedla tankar, känslor och inspiration. Den kan visa att vi uppfattar och förstår saker och ting. Kommunikation är ett symboliskt samspel i flera dimensioner. Det är fråga om en process där vi är sändare och mottagare samtidigt. Kommunikation är vidare en social process som äger rum i ett socialt system. Kommunikation är inte något statiskt, utan ett ständigt pågående skeende. Det är inte något som sätts på och stängs av. Det vi säger är alltid svar på något tidigare.

Deltagarna har med sig förväntningar och attityder som påverkar vilka budskap som utväxlas.

Att kommunicera är en medfödd förmåga hos oss människor, men färdigheten att använda den måste tränas upp. Att kommunicera i olika situationer med olika människor är något som vi lär oss och som förbättras med ökad kunskap och erfarenhet.

1. RETORIK

21

Kommunikationsprocessen Det finns ett antal modeller som beskriver kommunikationsprocessen. En kan vi kalla för ”hammarmodellen”. Den innebär att kommunikationen bara är en fråga om att använda tillräckligt mycket kraft eller att upprepa sig tillräckligt många gånger, precis som när vi slår i en spik. Ju högre och oftare vi repeterar budskapet, desto bättre sitter det.

En annan populär modell är ”pingpongmodellen”. I kommunikationssituationen är vi antingen sändare eller mottagare.

Först sänder vi ett budskap. På vägen till mottagaren finns olika sorters brus, till exempel oväsen, mångtydighet eller vaghet. Det finns också psykologiska former av brus som fördomar, misstänksamhet eller försvarsreaktioner hos både sändare och mottagare. När mottagaren tagit emot budskapet blir han i sin tur en sändare, som då sänder över ett nytt budskap till den forne sändaren som nu är mottagare.

De här modellerna är bedrägligt enkla. De är huvudsakligen enkelriktade: antingen är vi sändare eller mottagare. Men i en verklig och bra kommunikation är vi bådadera samtidigt.

All kommunikation äger rum i ett fysiskt, psykologiskt, socialt och kulturellt sammanhang. Det fysiska är tiden, platsen, föremål och yttre händelser. Det psykologiska är tankar, känslor, erfarenheter, förväntningar, stress och försvarsmekanismer. Det sociala handlar om identitet, relationer, makt och roller. Det kulturella om värderingar och attityder.

Kvinnlig och manlig kommunikation Det är väl känt att skillnaderna mellan kvinnlig och manlig kommunikation kan ge upphov till missförstånd. En kvinnas mer indirekta sätt att framföra ett förslag kan helt ignoreras el-

22

1. RETORIK

ISBN 978-91-47-47-12737-5 © 2019 Peter Haraldsson och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Projektledare: Kajsa Lindroth Redaktör: Claudia Suraga Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Produktion: Lars Wallin

Femte upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2019

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Det är en ovärderlig handbok för alla som någon gång ska hålla ett anförande, att läsa från pärm till pärm eller att använda som uppslagsbok så snart man behöver råd.

Peter Haraldsson är en av Sveriges mest anlitade föreläsare och kurslärare. Han har arbetat med retorik sedan 1984 och utbildat mer än 25 000 människor.

Best.nr 47-12737-5 Tryck.nr 47-12737-5

47-12737-5 Retorik inför publik_omslag HB.indd 1

RETORIK INFÖR PUBLIK – konsten att övertyga

Du får lära dig hur du ska förbereda dig, hur du lägger upp ditt anförande och hur du argumenterar, memorerar och svarar på frågor. Här finns också en praktisk guide om hur lokalen bör vara disponerad, vilka hjälpmedel som finns till buds och hur du som talare ska hantera störningsmoment och misslyckanden.

Peter Haraldsson

Med utgångspunkt i den klassiska retoriken lär Peter Haraldsson steg för steg ut hur ett framförande genomförs idag – från de inledande förberedelserna till den avrundande frågestunden.

Peter Haraldsson

RETORIK INFÖR PUBLIK – konsten att övertyga

Upplaga

5

20/09/18 12:27 PM