Issuu on Google+

”Remnelands bok ger en pedagogisk introduktion till fenomenet öppen innovation. Boken beskriver hela den bredd och den problematik som ryms i öppenhetsfenomenet. Den för en kritisk diskussion om de utmaningar öppen innovation ger i relation till industrins innovationsprocesser, affärsmodeller och till utvecklingen i samhället i stort. En viktig läsning för såväl akademiker som praktiker som vill sätta sig in i ämnet.”

Björn Remneland

Björn Remneland är forskare och lärare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han disputerade år 2007 med avhandlingen Entreprenörskapets vidunderliga resa och driver nu två större forskningsprojekt inom öppen innovation.

Denna bok ger en introduktion till öppen innovation och relaterar det till liknande begrepp, såsom öppen källkod, crowdsourcing, användardriven innovation och Web 2.0. Författaren lyfter fram en rad framgångsberättelser från olika branscher för att visa hur öppenhet kan stärka den interna effektiviteten och förbättra innovationernas kvalitet. Genom externa aktörers involvering och engagemang har innovationsprocessen potential att nå nya värdeskapande höjder.

Öppen innovation

De senaste årtiondenas förändring av affärslandskapet och samhället ställer krav på företagen att förnya sina innovationsprocesser. Allt fler företag väljer nu att öppna upp sitt utvecklingsarbete och bjuda in utomstående aktörer. Öppen innovation är ett begrepp som börjat få fäste inom såväl näringsliv som akademi.

Öppen innovation Björn Remneland

”Intresset för hur organisationer kan använda sig av öppna och distribuerade innovationsprocesser är mycket stort, och ökar, världen runt i dag. Från akademins sida är vi mycket intresserade av vilka effekter som dessa processer får på ledning och organisering av privata och offentliga verksamheter och på samhället. Det är uppfriskande att Remneland inte enbart godtar den hype som råder kring begreppen och idéerna utan ställer dem i perspektiv. Boken är en utmärkt introduktion till ämnet och manar till mer läsning.” Tobias Fredberg, docent Chalmers tekniska högskola

Jan Ljungberg, professor i informatik vid Göteborgs universitet Få motsätter sig tanken att samarbeten i form av kunskapsutbyte, samordnad resursmobilisering och gemensam marknadspenetration kan generera värde. Den stora utmaningen är att balansera sitt kontrollbehov – att inte låta den egna girigheten sätta käppar i hjulet för generativitetens gränsöverskridande potential och samtidigt inte missa möjligheterna att få med sig en rättvis del av kakan när bordet står dukat.” [Ur bokens avslutning]

”Öppen innovation är en aptitretande introduktion till de idéer och teorier om öppna och distribuerade innovationsprocesser som presenterats under det första decenniet på 2000-talet. Boken beskriver med entusiasm och klarsynthet ett antal företeelser i samhället och näringslivet som på olika sätt kan klassificeras som exempel på öppen innovation. Dessutom bidrar boken med sin reflekterande attityd till granskning av begreppet öppen innovation och i vilka situationer det kan vara tillämpbart. Boken lämpar sig således alldeles utmärkt till den som är nyfiken på vad öppen innovation kan innebära.” Fredrik Tell, professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet

Best.nr 47-09462-2

Tryck.nr 47-09462-2-00

O ppen innovation - omslag.indd 1

09-12-18 14.24.10


Öppen innovation ISBN: 978-91-47-09462-2 © 2010 Författaren och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Åsa Sterner och Mia Ljunggren Omslag: Fredrik Elvander Sättning: Gyllene Snittet, Helsingborg Upplaga 1:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 http://www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Oppen_innovation_4a.indd 2

09-12-16 11.30.39


Till Wajda

Oppen_innovation_4a.indd 3

09-12-16 11.30.39


Oppen_innovation_4a.indd 4

09-12-16 11.30.39


Innehåll

Förord ....................................................................................................   7 Inledning ...............................................................................................   9 1. Drivkrafter för öppenhet .................................................................   13 Teknologi som förstörande kraft.........................................................  13 Transaktionskostnaderna minskar drastiskt.......................................  16 Allmänningens komedi .......................................................................  18 Konvergens av discipliner....................................................................  20 Kulturella förändringar........................................................................  21 Konsumenten blir alltmer en ”prosument”........................................  22 Nätverkssamhället tar över..................................................................  23 Sammanfattande reflektioner..............................................................  25 2. Vad är öppen innovation? ................................................................   27 Innovationer och öppenhet.................................................................  27 Några olika definitioner på öppen innovation...................................  29 Öppen organisering är inget nytt fenomen........................................  31 Kopplingen till regionala innovationssystem ....................................  33 Kopplingen till öppen källkod ............................................................  35 Crowdsourcing.....................................................................................  36 Användardriven innovation ...............................................................  40 Standardiseringsprocesser ..................................................................  42 Verktyg för öppen innovation.............................................................  46 The tipping point vs. The long tail......................................................  53 Sammanfattande reflektioner..............................................................  58

Oppen_innovation_4a.indd 5

09-12-16 11.30.39


3. Varför öppen innovation? . ..............................................................   61 Öppenhetens potential . ......................................................................  61 Öppenhet och (intern) effektivitet......................................................  62 Öppenhet och (extern) marknadsanpassning....................................  73 Öppenhet och (explorativ) kreativitet................................................  80 Öppenhet som samhällsfunktion........................................................  84 Sammanfattande reflektioner..............................................................  97 4. Öppenhetens utmaningar................................................................   99 Är det verkligen öppenhet vi vill ha? . ................................................  99 Yttrandefrihetens hämsko . .................................................................100 Är kontroll alltid negativt?...................................................................102 Amatörism kontra professionalism . ..................................................103 Öppenhet, javisst – men i vadå?..........................................................104 Svårigheter att förändra invanda mönster..........................................106 Avslutning.............................................................................................. 109 Referenser .............................................................................................. 113 Personregister........................................................................................ 119 Sakregister ............................................................................................. 123

Oppen_innovation_4a.indd 6

09-12-16 11.30.40


Förord

Juli månad år 2009 inleddes med en kraftig värmebölja. I stället för att sitta på stranden och sola passade jag på att skada foten och blev sängliggande under några plågsamma veckor. Men inget ont som inte också har något gott med sig – den påtvingade orörligheten gjorde mig så pass rastlös att jag mobiliserade energi till att skriva denna lilla bok. Mycket av inspirationen och faktaunderlaget till texten härstammar från två relaterade forskningsprojekt som drivs mellan åren 2008 och 2012 på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet i samarbete med IT-universitetet. Naturligtvis känner jag en stor tacksamhet till projektets två finansiärer, VINNOVA och Vetenskapsrådet, som har möjliggjort för ett flertal forskare och doktorander att förkovra sig inom ett fascinerande forskningsämne och dagligen möta kreativa praktiker och forskarkollegor, häpnadsväckande studiefall och spännande teoretiska resonemang. Från VINNOVA finansieras projektet ”Öppen innovation i teori och praktik”, som följer industriella innovationsprocesser i olika branscher över tid. Från Vetenskapsrådet finansieras projektet ”Open Innovation in Society”, som tar sin utgångspunkt i spridningen och konsumtionen av digitala media via olika former av IT-plattformar. Båda projekten är tvärdisciplinära och analyserar öppen innovation utifrån tre relaterade perspektiv: organisering, IT-infrastruktur och immaterialrätt. Ett stort tack till projektens och forskningsplattformens deltagare: Magnus Bergquist, Magnus Holmqvist, Jonas Kuschel, Jan Ljungberg, Ulf Petrusson, Michael Plogell, Henrik Rosén, Kristoffer Schollin, Torbjörn Stjernberg, Anna Maria Szczepanska med flera. Tack också till övriga kollegor, familj och vänner. Wajda, du är speciell! Och tack till Ola Håkans-

7

Oppen_innovation_4a.indd 7

09-12-16 11.30.40


öppen innovat ion

son, Mia Ljunggren och Åsa Sterner som med redaktionellt engagemang och stor yrkesskicklighet fått den trevande skribenten att känna tilltro till sina förmågor. Mölnlycke, januari 2010 Björn Remneland

8

Oppen_innovation_4a.indd 8

09-12-16 11.30.40


Inledning

Var trettionde sekund dör ett barn i malaria.1 Merparten (runt 90 procent) av dödsfallen sker i de fattiga delarna av Afrika. Eftersom kommersiella aktörer inte prioriterar områden där det skulle kräva stora investeringar utan goda utsikter till återbetalning har marknadskrafterna inte lyckats fördela kunskap och resurser på ett för samhället välgörande sätt. År 1999 grundades den ideella stiftelsen Medicine for Malaria Venture (MMV) med visionen att helt utrota malaria. MMV är inget nytt läkemedelsbolag. Det är inte heller en välgörenhetsorganisation med fokus på donationsinsamling och lobbying. MMV vill bygga långsiktiga partnerskap med offentliga och privata aktörer i syfte att gemensamt och gränsöverskridande forska fram, utveckla och leverera nya och billigare mediciner för behandling av och vaccin mot malaria. Man arbetar genom en virtuell struktur där själva verksamheten är utlokaliserad bland de samverkande organisationerna. På tio år har initiativets forskningsportfölj stärkts, och numera drivs omkring fyrtio pågående projekt och det sker en kontinuerlig scanning och utvär­ dering av nya projektidéer. MMV uppskattar att det kostar dem omkring 250 miljoner dollar att utveckla ett nytt läkemedel, vilket låter som en stor summa, men i jämförelse med ”normalfallet” som ligger på 800–1 000 miljoner dollar kan deras process ses som mycket kostnadseffektiv. Ovanstående exempel beskriver några av fördelarna med så kallad öppen innovation. Genom att samordna aktörer över organisationsgränser mot gemensamma mål skapas nya innovationsmöjligheter som kan vara både resurssnåla och samhällsnyttiga. Berkeleyprofessorn Henry Ches1 Den officiella statistiken pekar på över 250 miljoner malariafall per år, men troligtvis ligger siffran närmare 600 miljoner.

9

Oppen_innovation_4a.indd 9

09-12-16 11.30.40


öppen innovat ion

brough, som myntade begreppet med sin bok Open innovation: The new imperative for creating and profiting from technology (2003), menar att öppenhetsaspekterna i innovationsprocessen kan och bör utnyttjas även i industrin. Ett av de vanligast förekommande exemplen på företag som övergått till en öppen innovationsprocess är den amerikanska konsumentjätten Procter & Gamble. I en artikel i Harvard Business Review beskriver Larry Huston (Huston & Sakkab 2006), dåvarande Vice President of Knowledge and Innovation på Procter & Gamble, företagets radikala innovationsstrategi som tog sin start år 2000. Enligt Huston började företaget tänka annorlunda i takt med att utvecklingskostnaderna steg i höjden och man hade svårt att uppnå de tillväxtkrav som var uppsatta. Strategin fick namnet Connect and Develop (i stället för Research and Develop) och bygger på en medveten avsökning av omgivningen för att sålla fram idéer och innovationer att ta in i den egna innovationsprocessen. För att åstadkomma detta samarbetar de med en mängd externa organisationer, nätverk och individer runt om i världen. På detta sätt har Procter & Gamble lyckats effektivisera och snabba upp sin innovationsprocess, och detta till markant lägre utvecklingskostnader. Drygt 35 procent av deras nya produkter rapporteras ha inslag av idéer genererade utanför företaget. Denna bok syftar till att förklara vad öppen innovation står för och diskutera varför det börjar väcka sådan uppmärksamhet inom både akademi och affärsliv. Tanken är att visa upp ett affärslandskap som de senaste år­ tiondena har förändrats i både sina teknologiska och sina kulturella grundförutsättningar. Någonting har helt enkelt hänt som gjort ekonomiska, politiska och sociala verksamheter mer gränsöverskridande i såväl tanke som handling. Öppen innovation är bara ett exempel på denna förändring. Det ligger i linje med många liknande och delvis överlappande begrepp som också i olika utsträckning kommer att beröras och förklaras i boken. Socia­ la nätverk, Web 2.0, crowdsourcing, innovationssystem, the long tail, social software, kritisk massa, standardisering, användardriven innovation, generativitet, kluster, prediktionsmarknader, prosumers, transaktionskostnader, öppen källkod, wikis, fildelning och licensiering är smakprov ur det inne-

10

Oppen_innovation_4a.indd 10

09-12-16 11.30.40


inle dning

internet

innovationssystem partnerskap

generativitet

distribuerad innovation

tvär-disciplinäritet

blogg

mobilteknologi triple helix

kritisk massa

nätverk

gränsöverskridande plattformar allianser

användardriven innovation

The Long Tail

ideagoras

communitys

patent

cloud computing

fildelning

wikis

mångfald

common-based peer production

disruptivitet

amatörism

market pull

ÖPPEN INNOVATION

standardisering

in- och outsourcing

technology transfer

öppen källkod

standards

crowdsourcing

bit torrent intermediary markets

företagshemligheter web 2.0 patentauktioner

open access

open society

Figur 1. Öppenhetens terminologi.

håll som läsaren har att vänta sig. Specifika exempel kommer att hämtas från olika branscher och sektorer, från olika delar av värdekedjan. De innefattar processer utifrån företagsperspektiv och användarperspektiv, från offentliga och industriella miljöer, med vinstmaximeringssyften såväl som för ren social välfärd. Boken är uppdelad i fyra kapitel. Det första kapitlet ger en generell bakgrund till vilka drivkrafter som ligger bakom samhällets färd mot ökad öppenhet och vad detta får för konsekvenser för innovationsprocessers organisering. Det andra kapitlet går mer specifikt in på att diskutera begreppet öppen innovation och relatera det till en allmän diskurs av liknande begrepp kopplade till gränsöverskridande innovationsskapande. Det tredje

11

Oppen_innovation_4a.indd 11

09-12-16 11.30.40


öppen innovat ion

kapitlet lyfter fram ett antal potentiella fördelar som en öppen innovationsprocess kan medföra, i form av exempelvis ökad effektivitet, kreativitet och samhällsnytta. Det avslutande kapitlet innehåller en mer kritisk diskussion kopplad till samhällsförändringarnas utmaningar i stort och i synnerhet till de högt ställda förväntningarna på öppna innovationsprocesser.

12

Oppen_innovation_4a.indd 12

09-12-16 11.30.40


Kapitel 1

Drivkrafter för öppenhet

Teknologi som förstörande kraft Den första persondatorn introducerades i början av åttiotalet och Internet nådde allmänheten på nittiotalet. År 2009 säljs det globalt omkring 70 miljoner datorer och webben beräknas ha mer än 150 miljoner användare. Informationsteknologin har skapat möjligheter till interaktioner på helt nya villkor, vilket på sitt sätt har förändrat samhället i stort. Utvecklingen av portabla telefoni- och dataapplikationer och den förbättrade tillgången till (trådlöst) bredband bildar nya billiga kommunikationsmedel som omstöper både individens och organisationers sätt att bygga relationer och skaffa sig kunskap. Med Internet som sammankopplande infrastruktur lever vi i ett mer eller mindre globalt nätverkssamhälle där geografisk plats (place) åtminstone i vissa fall har ersatts med virtuell plats (space). Datorer och mobiltelefoner skiljer sig från tidigare medier (böcker, tidningar, radio och teve), mycket genom att de har inmatningsfunktioner. Tangentbord, mikrofon och kamera tillsammans med uppkopplingsmöjligheter tillgängliggör snabb och effektiv flervägskommunikation. Verktyg som MSN Messenger, podcasts, live streaming, mikrobloggar och online communities1 har omvandlat den passiva informationsmottagaren till en potentiell litteraturskribent, radiopratare och filmstjärna. Exempelvis har en kille vid namn Lucas Cruikshank genom att lägga upp egengjorda ko1 Begreppen förklaras mer ingående i avsnittet ”Verktyg för öppen innovation”, s. 46.

13

Oppen_innovation_4a.indd 13

09-12-16 11.30.41


öppen innovat ion

miska videoklipp med sitt alter ego Fred Figglehorn i huvudrollen lyckats mobilisera över en miljon prenumeranter på YouTube2. Lucas var femton år när han från familjehemmet i Nebraska började filma Fred’s Channel med hjälp av sin mammas videokamera. Tre år (och nästan fyrtio miljoner kanalvisningar) senare är Lucas inte bara världskändis utan också mångmiljonär genom intäkter från bland annat reklamlänkar, sponsorskap och t-shirtförsäljning. Varje tidning med självaktning finns numera tillgänglig på webben med omfattande innehåll och kontinuerligt uppdaterad information. Många försöker också bjuda in läsarna till att bli aktiva medproducenter i form av gästbloggar, öppna kommenteringsfält och möjligheter att ladda upp egna bilder. Ett steg längre har nyhetsmediet Digg.com3 gått, där det är enbart användarna som bestämmer sidornas innehåll genom att föreslå läsvärda artiklar och blogginlägg publicerade på nätet och sedan sinsemellan rösta om vilka nyheter som ska hamna på webbplatsens topplistor. Företag använder sig av cloud computing i sökandet efter effektivitet och resursoptimering. Cloud computing är en benämning för IT-infrastrukturer, plattformar och mjukvara som är virtuella och tjänstebaserade och delas mellan flera företag i nätverk på Internet. Termen cloud (moln) är en metafor för webben (och ursprungligen för telefonnätverk). Ett moln är lättflyktigt och anpassningsbart – man upplever det men kan inte ta på det. Då datakraft och program lagras i gemensamma moln finns möjlighet att anpassa användandet till respektive behov i stunden på ett annat sätt än om man ensam måste bygga upp och investera i utrustning och system. Cloud computing är en teknik där stora skalbara resurser (processorkraft, lagring, funktionalitet etc.) tillhandahålls som tjänster som betalas vid direkt användning. Drivande bakom denna utveckling är företag som Amazon, SUN Microsystems, Google, IBM, Yahoo och Microsoft. 2 YouTube är en webbplattform där användare fritt kan ladda upp, titta på och dela videoklipp. 3 Digg.com är en social nyhetstjänst som skapades som ett experiment år 2004 av Kevin Rose, Owen Byrne, Ron Gorodetzky och Jay Adelson.

14

Oppen_innovation_4a.indd 14

09-12-16 11.30.41


1. dr iv kr after för öppenhet

Både den snabba tekniska utvecklingen och de nya mediekanalerna gör att nymodigheter sprids med en väldig fart. Det tog exempelvis trettioåtta år för radiomediet att nå femtio miljoner användare. För den sociala webbplatsen Facebook4 tog det mindre än två år. Med webb och e-post som marknadskanaler är det i dag betydligt mindre kostsamt att nå ut till stora mängder potentiella kunder än för tio år sedan. Samtidigt är konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet stenhård, och att lyckas nå igenom informationsbruset är en svår utmaning. Nästan 190 miljoner aktiva webbplatser fanns upplagda vid slutet av 2008, varav cirka 30 miljoner tillkom det året. Vid samma tidpunkt fanns det cirka 130 miljoner aktiva bloggar som gemensamt publicerade omkring en miljon poster varje dag. Det skickades omkring 210 miljarder mejl per dygn (varav 70 procent var så kallad spam). Siffrorna är hämtade från olika källor på Internet och bör möjligtvis tas med en nypa salt då de i många fall är baserade på grova uppskattningar, men den övergripande bilden är ändå tydlig: den teknologiska utvecklingen förändrar människors behov, beteenden och köpvanor. Vinylskivor ersätts av CD-skivor som i sin tur konkurreras ut av MP3- och P2P-fildelning. Glasögonanvändning kompletteras med linser eller ersätts med laserbehandling. Teveapparater blir platta med digitalboxar och avancerade surround-system, men sändningarna görs även tillgängliga på webbens SVT Play5, Hulu6 eller YouTube. Telefoner blir mobila och får avance4 Facebook startades av Mark Zuckerberg som en webbaserad social nätverksapplikation för Harvardstudenter. Sedan webbplatsen år 2004 lanserades för allmänheten har den expanderat till över 120 miljoner aktiva användare över hela jordklotet och är numera en av världens mest trafikerade webbplatser. 5 SVT Play är sedan år 2006 namnet på Sveriges Televisions webbteve. Det är en kostnadsfri webbtjänst där SVT kontinuerligt lägger ut alla teveprogram de har rättigheterna till, inklusive extramaterial, trailers m.m. Vid speciella tillfället direktsänds program även genom live streaming. År 2009 vann SVT Play priset som Årets Bredbandstjänst. 6 Hulu.com är en amerikansk webbtjänst som erbjuder videostreaming av populära teveshower och filmer från bl.a. NBC, FOX och ABC. Finansieringen sker genom reklam, varför tjänsten är kostnadsfri för konsumenten (ännu endast öppen för amerikanska tittare). Ordet hulu är kinesiskt och betyder ungefär ”interaktiv inspelning”.

15

Oppen_innovation_4a.indd 15

09-12-16 11.30.41


öppen innovat ion

rade foto- och videoapplikationer, samtidigt som telefonpratandet görs kostnadsfritt via MSN eller Skype7. Kvällstidningar flyttar ut på nätet. Amazon säljer vanliga traditionella böcker via sin Internetbokhandel men erbjuder även ljudböcker och tunna elektroniska läsplattor. Det är bara för företagen och konsumenterna att hålla i hatten och försöka hänga med i de högteknologiska svängarna!

Transaktionskostnaderna minskar drastiskt Det traditionella sättet att skapa innovationer i företag är att låta det ske inhouse, det vill säga innanför företagets väggar, i egna forsknings- och utvecklingsavdelningar. Företag tävlar om att locka till sig de skickligaste individerna och köpa in den bästa utrustningen för att ta fram produkter och tjänster som ger dem ett försprång gentemot arga konkurrenter. Det så kallade intellektuella kapitalet 8 skyddas med näbbar och klor genom företagshemligheter och patenträttigheter. Henry Chesbrough brukar i sina presentationer hänvisa till Harvard Universitys tidigare rektor James Conant om hur framgång ansågs skapas på femtiotalet: ”The key [to success] is to find a man of genius, give him money, and leave him alone.” Tilltron till de egna interna resursernas kapacitet att skapa tillväxt och innovationskraft är fortfarande betongfast. I slutet av nittiotalet myntade exempelvis den amerikanska konsultjätten McKinsey frasen ”The War for Talent”. De menade att företagens viktigaste uppgift de kommande tjugo åren skulle vara att locka till sig och behålla egna, smarta, kreativa och högpresterande stjärnor. Men trots att talangjaktstänkandet fortfarande får sägas dominera inom

7 Skype är en fri telefontjänst via Internet. 8 Sullivan (2000) delar in intellektuellt kapital i tre sammanflätade och i viss mån överlappande områden: 1) human capital (dvs. erfarenhet, kunskap, kreativitet etc.), 2) intellectual assets (dvs. uppfinningar, lösningar, program etc.) och 3) intellectual property (dvs. intellektuella tillgångar som är skyddade genom t.ex. patent, trademarks, copyright eller trade secrets).

16

Oppen_innovation_4a.indd 16

09-12-16 11.30.41


1. dr iv kr after för öppenhet

den industriella sektorn har det också börjat etableras parallella tillvägagångssätt för att få tillgång till intellektuella resurser. Bland annat har Bill Joy, grundare av det amerikanska dataföretaget SUN Microsystems, poängterat att hur mycket tid och kraft ett företag än lägger ner på rekrytering och personalutveckling så är det ett ofrånkomligt faktum att ”Not all the smart people in the world work for you”. Eller som Larry Huston, Vice President på Procter & Gamble, säger: As we [in Procter & Gamble] studied outside sources of innovation, we estimated that for every P&G researcher there were 200 scientists or engineers elsewhere in the world who were just as good – a total of perhaps 1.5 million people whose talents we could potentially use (Huston & Sakkab 2006 s. 2).

Utifrån aspekten att det oftast finns mer kunskaper, erfarenheter och resurser utanför företagets gränser än innanför kan man ställa sig frågan varför organisationer över huvud taget sätter upp företagsgränser i stället för att köpa och sälja kunskapen på den öppna marknaden. Nationalekono-

1950-talet

“The key [to success] is to find a man of genius, give him money, and leave him alone.”

I dag

“Not all the smart people in the world work for you.”

James Conant

Bill Joy

Rektor, Harvard University

Grundare, SUN Microsystems

Figur 2. Förändringar i synen på resurs- och kunskapsallokering.

17

Oppen_innovation_4a.indd 17

09-12-16 11.30.41


öppen innovat ion

men Ronald Coase (1937) föreslog att orsaken till att företag bygger upp interna innovationsprocesser är att det innebär minskade kostnader att arbeta på det sättet. Han menade att det uppkommer transaktionskostnader då interaktioner sker med aktörer utanför det egna gränsområdet. Det kan exempelvis handla om kostnader för att söka information eller arrangemang som krävs för att etablera förtroende, kontroll och risk­ minimering. Coase ansåg att företag bör behålla transaktionerna internt så länge marginalkostnaderna för att göra så är lägre än att köpa och sälja kunskap på marknaden, ett resonemang som hans adept Oliver Williamson senare vidareutvecklade. Coase fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1991 och Williamson fick samma pris 2009. Vissa, exempelvis Harvardprofessorn Yochai Benkler (2006), anser att den informationsteknologiska eskaleringen nu har öppnat möjligheter för att kraftigt minska dessa transaktionskostnader. Information är enligt Benkler non-rival, det vill säga den minskar inte i värde vid användning och medför därför en nästan obefintlig kostnad att sprida. Med dagens söktjänster och andra teknologier finns dessutom fler och mer effektiva sätt att hitta och bedöma information än på trettiotalet, vilket har förbättrat förutsättningarna för företag att börja handla med kunskap externt.

Allmänningens komedi Populationsekologen Garrett Hardin (1968) myntade begreppet allmänningens tragedi (på engelska ”the tragedy of the commons”). Med detta ville han illustrera hur en fragmenterad marknad med hård, oreglerad konkurrens om gemensamma tillgångar tenderar att leda till en utarmad resursbas. Hardin tog som exempel ett antal herdar som lät sina getter beta på en gemensam gräsbeväxt ö. Då varje enskild herde tänkte strikt egoistiskt lät han sina djur äta sig så mätta som möjligt på de gemensamma betesmarkerna. Men det självmaximerande beteendet ledde också ganska snabbt till att gräset började få svårt att återhämta sig. Ängarna förvandla-

18

Oppen_innovation_4a.indd 18

09-12-16 11.30.41


1. dr iv kr after för öppenhet

des med tiden till lerpölar och herdarna var slutligen tvungna att avveckla sin verksamhet. Exemplet visar på de tragiska bristerna i marknadssystemet vid ett överutnyttjande av delade resurser. Utfisket av Östersjön, vattenföroreningar, överbefolkning, energikriser och utrotning av djurarter är nutida liknande fenomen. De underliggande förutsättningarna för att fenomenet ska inträffa är 1) att resurserna är ändliga, 2) att resurserna minskar vid utnyttjande samt 3) att användningen av resurserna ger enskild vinst på bekostnad av andra. En annan som studerat allmänningens styrproblematik är den amerikanska statsvetaren Elinor Ostrom, som fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009 tillsammans med tidigare nämnde Williamson (se t.ex. Ostrom 1990). Hon me­ nar att aktörerna (allmänningens användare) själva har potential att skydda och utveckla de gemensamma resurserna på ett bättre sätt än politiker eller en privatiserad marknad. Hon lyfter bland annat fram ömsesidigt förtroende, tydligt ansvar och effektiva konfliktlösningsmekanismer som viktiga beståndsdelar i ett sådant koordineringsarbete. I dagens kunskapsekonomi är det dock tveksamt om förhållandena som Hardin och Ostrom utgår från alltid stämmer. I digital form är, som tidigare nämnts, information spridbar i oändlig mängd och till försumbar kostnad. Resursbrist är därför sällan ett problem, men motsatsen, så kallad information overload, ställer ofta till bekymmer. Informationens värde minskar vanligtvis inte med dess användning, utan det är när den sätts i bruk och delas med andra som värdet stiger. Kunskapens fiende är glöms­ ka och undvikande – inte utnyttjande, ifrågasättande eller kopierande. Genom att informationen delas får den fäste, blir central, får makt, skapar legitimitet och förtroende, vilket vanligtvis främjas av generositet snarare än protektionism. Så med avseende på informationsvärdets grundförutsättningar skulle man i stället, som exempelvis Eric Raymond (2001) gjort, tala om allmänningens komedi (på engelska ”the comedy of the commons”): att öppen spridning genererar bredare förståelse, utvidgad kunskap och ökad kreativitet i samhället.

19

Oppen_innovation_4a.indd 19

09-12-16 11.30.41


”Remnelands bok ger en pedagogisk introduktion till fenomenet öppen innovation. Boken beskriver hela den bredd och den problematik som ryms i öppenhetsfenomenet. Den för en kritisk diskussion om de utmaningar öppen innovation ger i relation till industrins innovationsprocesser, affärsmodeller och till utvecklingen i samhället i stort. En viktig läsning för såväl akademiker som praktiker som vill sätta sig in i ämnet.”

Björn Remneland

Björn Remneland är forskare och lärare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han disputerade år 2007 med avhandlingen Entreprenörskapets vidunderliga resa och driver nu två större forskningsprojekt inom öppen innovation.

Denna bok ger en introduktion till öppen innovation och relaterar det till liknande begrepp, såsom öppen källkod, crowdsourcing, användardriven innovation och Web 2.0. Författaren lyfter fram en rad framgångsberättelser från olika branscher för att visa hur öppenhet kan stärka den interna effektiviteten och förbättra innovationernas kvalitet. Genom externa aktörers involvering och engagemang har innovationsprocessen potential att nå nya värdeskapande höjder.

Öppen innovation

De senaste årtiondenas förändring av affärslandskapet och samhället ställer krav på företagen att förnya sina innovationsprocesser. Allt fler företag väljer nu att öppna upp sitt utvecklingsarbete och bjuda in utomstående aktörer. Öppen innovation är ett begrepp som börjat få fäste inom såväl näringsliv som akademi.

Öppen innovation Björn Remneland

”Intresset för hur organisationer kan använda sig av öppna och distribuerade innovationsprocesser är mycket stort, och ökar, världen runt i dag. Från akademins sida är vi mycket intresserade av vilka effekter som dessa processer får på ledning och organisering av privata och offentliga verksamheter och på samhället. Det är uppfriskande att Remneland inte enbart godtar den hype som råder kring begreppen och idéerna utan ställer dem i perspektiv. Boken är en utmärkt introduktion till ämnet och manar till mer läsning.” Tobias Fredberg, docent Chalmers tekniska högskola

Jan Ljungberg, professor i informatik vid Göteborgs universitet Få motsätter sig tanken att samarbeten i form av kunskapsutbyte, samordnad resursmobilisering och gemensam marknadspenetration kan generera värde. Den stora utmaningen är att balansera sitt kontrollbehov – att inte låta den egna girigheten sätta käppar i hjulet för generativitetens gränsöverskridande potential och samtidigt inte missa möjligheterna att få med sig en rättvis del av kakan när bordet står dukat.” [Ur bokens avslutning]

”Öppen innovation är en aptitretande introduktion till de idéer och teorier om öppna och distribuerade innovationsprocesser som presenterats under det första decenniet på 2000-talet. Boken beskriver med entusiasm och klarsynthet ett antal företeelser i samhället och näringslivet som på olika sätt kan klassificeras som exempel på öppen innovation. Dessutom bidrar boken med sin reflekterande attityd till granskning av begreppet öppen innovation och i vilka situationer det kan vara tillämpbart. Boken lämpar sig således alldeles utmärkt till den som är nyfiken på vad öppen innovation kan innebära.” Fredrik Tell, professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet

Best.nr 47-09462-2

Tryck.nr 47-09462-2-00

O ppen innovation - omslag.indd 1

09-12-18 14.24.10


9789147094622