Page 1

En finansiell rådgivare ska ha dokumenterade kunskaper om bland annat förekommande finansiella instrument, deras egenskaper och risker samt hur de hanteras men även om det administrativa flödet av en värdepappersaffär och relevant regelverk. Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument är en av fyra böcker i en serie framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Boken är anpassad till delområde 1 och 2 i kunskapskraven och ger aktuella, grundläggande kunskaper. Denna tredje upplaga är uppdaterad till både form och innehåll. Kapitelindelningen följer delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav och efter varje avsnitt finns ett antal repetitionsfrågor. De övriga böckerna i Libers serie är: Finansiell ekonomi (delområde 3); Etik och gott omdöme (delområde 4); samt Regelverk på värdepappersmarknaden (delområde 5). Böckerna riktar sig främst till utbildningar av finansiella rådgivare inom till exempel banker och värdepappersbolag samt till anställda som utför affärer med finansiella instrument åt sina arbetsgivare. Mats Beckman är ansvarig för compliance inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner. Han har tidigare varit bl.a. chefsjurist på OMX Nordiska Börs samt bolagsjurist på VPC och på Finansdepartementets värdepappersmarknadsenhet. Mats är medlem i European Securities Markets Expert Group (ESME) och har även varit expert i Marknadsmissbruks- resp. Värdepappersmarknadsutredningen. Magnus Dahlgren är advokat och partner i advokatfirman Attoff & Dahlgren. Han har tjänstgjort vid tingsrätt och hovrätt och har bl.a. mångårig erfarenhet som livförsäkringsjurist.

Lennart Lundquist, civ.ek, arbetar inom Danske Capital (Danske Bank) som projektledare inom området placeringar. Han har mångårig erfarenhet av placeringsrådgivning. Johan Lycke är Compliance Officer i SEB med ansvar för området Market Conduct. Han var sekreterare i Värdepappersmarknadsutredningen som resulterade i lagen om värdepappersmarknaden och i Marknadsmissbruksutredningen som resulterade i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Han är även ledamot i SwedSec:s prövningsnämnd.

3 uppl

Ella Grundell är verksam som bolagsjurist vid Euroclear Sweden AB, med särskild inriktning på skatte- och bolagsrätt. Hon har lång ­erfarenhet av värdepappersrätt och compliance-frågor. Ella arbetade tidigare som bankjurist på Nordea.

Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument

Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument

Mats Beckman, Magnus Dahlgren, Ella Grundell, Lennart Lundquist, Johan Lycke, Urban Rydin, Alf-Peter Svensson & Jan Wiberg

Sparande, kapital­förvaltning och finansiella instrument – kunskap för finansiell rådgivning 3 uppl

Urban Rydin är jur.dr och chef för Skattebyrån inom LRF Konsult. Han är skatteansvarig inom Lantbrukarnas Riksförbund och har uppdrag som expert i flera statliga skatteutredningar. Alf-Peter Svensson är advokat och verksam vid Grönberg Advokatbyrå, med särskild inriktning på värdepappers­marknads­rätt. Han har lång erfarenhet från värdepappersmarknaden, bl.a. som värdepappersjurist inom SEB samt som chefsjurist och Compliance Officer hos Nordiska Fondkommission. Jan Wiberg är skandinavienchef inom Adler & Co. Privatbank AG i Zürich. Han har lång erfarenhet av kapitalförvaltning från både SEB och Swedbank i Sverige och internationellt.

Best.nr 47-09432-5

Tryck.nr 47-09432-5-00

9

Sparande kapital omsl.indd 1

789147 094325

09-06-26 10.25.38


Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument ISBN 978-91-47-09432-5 © 2009 Författarna och Liber AB Redaktör: Anders Abrahamsson Omslag: Toril Bækmark MDD, Saltomortale Typografi: Daniel Sjöfors Sättning: LundaText AB Upplaga 3:1

Tryck: Kina 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Sparande (2009).indd 2

09-06-26 08.19.03


Förord Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument är den inledande boken i en serie av fyra böcker, framtagna av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Vår ambition är att boken väl ska svara mot delområde 1 och 2 i SwedSec:s kunskapskrav (”Sparande och placeringar” resp. ”Handel och administration”) och därmed bli ett bra hjälpmedel för den som står inför sin licensiering. Vi ser också boken som ett bra stöd för befintliga licensierade rådgivare och för andra som önskar grundläggande och aktuella kunskaper om berörda områden. De övriga böckerna i Libers serie är: Finansiell ekonomi (delområde 3); Etik och gott omdöme (delområde 4); samt Regelverk på värdepappersmarknaden (delområde 5). Denna tredje upplaga har aktualiserats för att ta hänsyn till nya bestämmelser och andra förändringar. Kapitelindelningen följer delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav och efter varje avsnitt finns ett antal repetitionsfrågor. Författarna

3

Sparande (2009).indd 3

09-06-26 08.19.03


Innehåll Förord...................................................................................

3

Förkortningar........................................................................

8

Inledning........................................................................

9

Den finansiella sektorn................................................... Den finansiella sektorns roll.................................. Internationalisering............................................... Konsumentskyddet måste förbättras...................... Kreditmarknaden........................................................... Bankmarknaden.................................................... Penning- och obligationsmarknaderna................... Småspararen.......................................................... Aktiemarknaden.............................................................

10 10 11 14 15 15 16 18 19

1. Sparande och placeringar.............................. 1.1 Sparandeformer, finansiella instrument och ­kapitalförvaltning.................................................. Banksparande........................................................ Aktier.................................................................... Svenska och utländska depåbevis........................... Aktieindexobligation............................................. Andra strukturerade produkter.............................. Obligationer och andra räntebärande instrument Allmän kunskap om fondsparande och fondtyper ­utifrån placeringsinriktning............................... Aktiefonder........................................................... Övriga fonder........................................................ Några former av kapitalförvaltning....................... Frågor....................................................................

20

1.2 Derivat och aktielån.............................................. Optioner och terminer........................................... Krav på säkerheter................................................. Warranter.............................................................. Aktiekorgbevis....................................................... Aktieoption...........................................................

21 22 25 36 36 39 41 54 57 59 67 69 70 71 77 78 79 79

4

Sparande (2009).indd 4

09-06-26 08.19.03


Innehåll

Teckningsoption.................................................... Indexoption........................................................... Terminer (futures, forwards och liknande ­ instrument)........................................................ Aktielån och blankning.......................................... Swappar................................................................ CDO:s (Collateralized Debt Obligation)............... Motpartsrisk.......................................................... Frågor....................................................................

80 80 83 84 85 86 86 86

1.3 Försäkrings- och pensionssparande samt ­försäkrings­förmedling............................................ Allmän pension...................................................... Avtalspension........................................................ Avdragsgillt och icke avdragsgillt sparande............ Pensionsförsäkring (traditionell)............................ Fondförsäkring (Unit Linked)................................ IPS, Individuellt Pensionssparande........................ Kapitalförsäkring................................................... Försäkringsförmedling och god försäkrings­ förmedlingssed................................................... Frågor....................................................................

97 102

1.4 Risker, riskhantering och riskjusterad avkastning Kredit- och motpartsrisker..................................... Marknadsrisker (ränte-, valuta- och kursrisker)..... Likviditetsrisker..................................................... Operativa risker.................................................... Direktavkastning och värdetillväxt........................ Riskdefinitioner (total risk, marknadsrisk)............. Mått för utvärdering av förvaltares resultat........... Frågor....................................................................

103 107 108 110 110 110 110 114 117

1.5 Alternativa investeringsstrategier........................... Syftet med alternativa investeringsstrategier (AIS). Utvärdering av alternativa investeringar................ Frågor....................................................................

118 118 119 120

1.6 Skattefrågor........................................................... Inkomstskattesystemet........................................... Kapitalbeskattning................................................. Kapitalvinstbeskattning.........................................

121 121 125 127

87 88 91 92 94 95 96 97

5

Sparande (2009).indd 5

09-06-26 08.19.04


Innehåll

Beskattning av utländska aktier och fonder........... Momsfrågor m.m................................................... Privatekonomi med hänsyn till skattesystemet....... Frågor....................................................................

131 132 133 139

2. Handel och administration........................... 2.1 Emissionshantering................................................ Bolagsstämmans betydelse som beslutsforum........ Skillnaden mellan olika emissionsformer, ny- och ­fondemission..................................................... Anmälnings- och teckningsrutiner vid emissioner Ett värdepappersinstituts olika roller vid ­emission Frågor....................................................................

141 142 142

2.2 Kontoföring, clearing och settlement..................... Kort översikt svenska clearingorganisationer och ­kriterier för clearingverksamhet......................... Hanteringen av dematerialiserade finansiella ­instrument......................................................... Grundläggande bestämmelser om kontoföring och ­registerhållning.................................................. Kontoförande institut, clearingmedlemmar............ Rättsverkningar vid kontoföring............................ Värdepapperskonton och vp-systemet................... Bokföring av affärer.............................................. Likvidhanteringen och betalningar........................ Fråga.....................................................................

153

2.3 Värdepappersinformation och prospekt................. Allmänt om informationssystem............................ Kurspåverkande information................................. Kursinformation.................................................... Annan information avseende finansiella ­ instrument......................................................... Översikt över de olika regelverk som avser ­ prospekt............................................................ Analyser och investeringsrekommendationer......... Frågor....................................................................

143 146 149 152

153 157 157 159 159 160 163 165 165 166 166 167 168 169 170 172 176

6

Sparande (2009).indd 6

09-06-26 08.19.04


Innehåll

2.4 Depåhantering och efterföljande affärsredo­visning................................................... Depåhanteringen i praktiken................................. Förvaltarens uppgifter........................................... Redovisning av affärer........................................... Aviseringar, avräkningsnotan m.m......................... Frågor....................................................................

177 177 178 179 181 183

2.5 Handel med finansiella instrument......................... Handelsregler och offentliggörande av kursinformation................................................. Leveransregler....................................................... Kommission, självinträde och handel i eget lager.... Bästa orderutförande............................................. Orderhantering i övrigt......................................... Frågor....................................................................

184 184 191 192 194 199 200

2.6 Börs- och marknadsplatsverksamhet..................... Svenska börser....................................................... Börsmedlemmar och deras förhållande till börsen Emittenter och deras förhållande till börsen.......... Andra marknadsplatser......................................... De vanligaste trading- och affärssystemen............. Frågor....................................................................

202 204 207 210 219 223 226

Svar på Frågor....................................................................... 227

7

Sparande (2009).indd 7

09-06-26 08.19.04


Förkortningar ABL AMN

Aktiebolagslagen (2005:551) Aktiemarknadsnämnden

Ds

Departementsserierna

Euroclear Sweden Euroclear Sweden AB FAR FFFS FFml FI FRL

Föreningen auktoriserade revisorer Finansinspektionens författningssamling Lag (2005:405) om försäkringsförmedling Finansinspektionen Försäkringsrörelselagen (2005:551)

IPS

Individuellt pensionssparande

KFM KI

Kronofogdemyndigheten Kontoförande institut

LHF

Lag (1991:980) om handel med ­ finansiella instrument Lag (2004:46) om investeringsfonder Lag (1998:1479) om kontoföring av ­finansiella instrument Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

LIF LKF LVM LÅP

Sparande (2009).indd 8

NBK

Näringslivets börskommitté

SFS SOU

Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar

09-06-26 08.19.04


Inledning Ingen har väl undgått att höra talas om marknaden. En del ser den som ett monster som hotar att äta upp vår trygghet och vår välfärd, medan andra ser den som en garant för att vi ska kunna få tillgång till varor till ett rimligt pris. Begreppet marknad betyder en samlingsplats där varor byter ägare. Så länge människor mötts för att byta varor och tjänster har marknaden funnits och fungerat. Engelsmannen Adam Smith lade i boken Wealth of Nations, som utkom 1776, den teoretiska grunden till marknadsekonomin. Smith förklarade mekanismerna bakom välstånd, och hans slutsats var att produktiviteten i ett samhälle bara kunde höjas om medborgarna specialiserade sig på olika arbetsuppgifter. Marknaden fungerade som en samordnare och fri konkurrens var en förutsättning för att den skulle fungera. Ett samhälle består av många delmarknader, till exempel arbetsmarknaden och varumarknaden. Via arbetsmarknaden tillhandahålls den arbetskraft som företagen på varumarknaden behöver för att kunna producera varor. Lönen använder de anställda i sin egenskap av konsumenter på varumarknaden för att köpa varorna. Försäljningen ger företagen intäkter som används för att betala löner eller räntor på lån eller för att lämna avkastning till dem som har placerat sitt kapital i företaget. Företag och konsumenter handlar sällan direkt med varandra utan de sammanförs i regel via mellanhänder. Om marknaden inte fanns skulle företag och konsumenter tvingas ta direktkontakt med varandra. Detta skulle ta tid inte minst för att konsumenterna mer aktivt måste orientera sig om företagens utbud. Detta leder till transaktionskostnader och tidsspillan. Genom uppkomsten av marknader med olika aktörer, som var och en har en specifik kunskap, kan både tid och kostnader mins9

Sparande (2009).indd 9

09-06-26 08.19.04


Inledning

kas och effektiviteten öka. På en fri marknad uppkommer starka incitament till att minska samhällets transaktionskostnader. Hur vet marknaden vad som ska produceras? En viktig del är den information som man får genom priset. Det ger företaget information om vad kunderna är beredda att betala och hjälper konsumenterna att jämföra alternativ. Om konsumenterna vill köpa mer av en viss vara är de beredda att betala mer. Priset ökar fram till dess utbud och efterfrågan är i jämvikt. Om konsumenternas behov minskar sjunker priset. Då är de inte lika villiga att betala det högre priset. Priset talar alltså om för företagen hur attraktiva deras produkter är. Det företag som inte kan tolka marknaden rätt riskerar att stå med osålda varor. Konkurrensen ser till att det finns företag som ger konsumenterna de produkter de efterfrågar. Marknaden är ett eller flera system för samordning av en mängd beslut som konsumenter och företag fattar varje dag. Samma grundläggande mekanismer som verkar när vi handlar livsmedel i närbutiken eller på torget är giltiga på de internationella varu- och kapitalmarknaderna. Ett för högt pris leder till … Att många vill Det blir överskott. Säljarna sänker sälja men få vill priset. köpa.

Utbud och efterfrågan närmar sig varandra.

Ett för lågt pris leder till … Att många vill Det blir brist. Säljarna kan ta köpa men få vill ut ett högre sälja. pris.

Utbud och efterfrågan närmar sig varandra.

Den finansiella sektorn Den finansiella sektorns roll En fungerande finansiell sektor är betydelsefull för vår ekonomiska tillväxt och utveckling, men den är också viktig för att vardagsekonomin ska fungera. Vi behöver hjälp med till exempel betalningstransaktioner, frågor om sparande och lån, placeringar, försäkringar och pensioner. Det är också viktigt att den finansiella sektorn fungerar effektivt för att vara internationellt konkurrenskraftig, men även för att samhällsekonomin ska utvecklas väl. Den 10

Sparande (2009).indd 10

09-06-26 08.19.04


Inledning

särskilda ställning som den finansiella sektorn har i samhällsekonomin kräver också ett högt förtroende hos allmänheten. De grundläggande funktionerna för den finansiella marknaden är: • Betalningsförmedling. Via bankernas girosystem kan du göra betalningar. Bankerna kan även hjälpa till med utländska betalningar. Störningar i betalningssystemet kan skada det ekonomiska livet och förtroendet för den finansiella sektorn allvarligt. • Överföra kapital från sektorer med sparandeöverskott till sektorer med finansieringsbehov. Bankerna har till exempel möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten och låna ut insatta medel. Via värdepappersmarknaden är det även möjligt att låna kapital genom att emittera obligationer. Du kan få riskvilligt kapital genom att ge ut aktier. Det är viktigt att värdera lönsamheten i olika investeringar för att hitta de investerings­ alter­nativ som ger dig högst avkastning till lägsta risken • Riskhantering – sprida och omfördela risker. Riskerna för till exempel utlåning av kapital kan minskas både genom att bedöma risken hos den enskilda låntagaren, men även genom att sprida utlåningen på många låntagare. Via derivatmarknaden är det möjligt att till exempel köpa säljoptioner för att skydda din aktieportfölj mot en kursnedgång på börsen.

Internationalisering Trenden idag är att den svenska finansiella marknaden integreras alltmer med de utländska, framförallt inom EU. EU-ländernas regelverk för den finansiella marknaden baseras på en gemensam lagstiftning. Syftet är att kunna erbjuda en gemensam marknad för finansiella tjänster inom EU. För att den finansiella marknaden ska kunna fungera krävs att det finns ett stort förtroende för aktörerna. Det är inte möjligt eller kanske lämpligt att lagstifta om allt, vilket innebär att aktörerna själva måste ta ett stort ansvar när det gäller moral, ansvarskännande och professionalism i verksamheterna. Det är även viktigt att ha ett strängt förhållningssätt till insiderhandel. Det är lätt att kriser skapar ekonomisk osäkerhet som påverkar riskbenägenheten på de finansiella marknaderna. Den finansiella sektorns globala karaktär gör att problem som uppstår i en region 11

Sparande (2009).indd 11

09-06-26 08.19.05


Inledning

snabbt kan spridas till andra regioner. Därför är det viktigt med ett brett internationellt engagemang från myndigheter och olika organisationer. Det är viktigt att det råder stabilitet i den finansiella sektorn. Bankernas inlåning är till exempel helt likvid, vilket innebär att kunderna kan begära att få ta ut sina pengar direkt. Om många kommer och vill ta ut pengar skapar det problem för den aktuella banken och kan skapa problem mellan banker som har betydande fordringar mellan sig. Även på värdepappersmarknaden krävs säkra och fungerande system för handel, clearing och avveckling av värdepappersaffärer. Internationaliseringen av den finansiella sektorn samt utvecklingen av avancerad informationsteknik innebär att utveckling och förändringar kan spridas snabbt. Det fysiska avståndet krymper och internet skapar nya möjligheter för distribution av tjänster. För att kunna tillhandahålla analyser och förvaltning av kapital minskar behovet av geografisk närhet. Internationalisering medför ökat fokus på branschanalyser som ersätter de tidigare länderanalyserna. Internationaliseringen och ökat samarbete kring regelverket har medfört större konkurrens inom den finansiella sektorn. På värdepappersområdet och kanske främst inom aktiehandeln har integrationen medfört bättre likviditet, lägre avgifter och transaktionskostnader, minskat skillnaden mellan köp- och säljkurs samt minskat prispåverkan vid enskilda transaktioner. En utvecklingstendens som ökat den senaste tiden, bland annat i belysning av ändrade regelverk och ökad konkurrens, är integrationen mellan börser. Ett exempel var den paneuropeiska börsen Euronext (aktie­börserna i Paris, Amsterdam, Bryssel och Lissabon samt deri­vat­börsen Euronext.Liffe i Storbritannien) som den 4 april 2007 gick samman med New York Stock Exchange (NYSE), och bildade NYSE Euronext Group. Dessutom gick den nordiska börsen OMX under år 2008 samman med den amerikanska börsen NASDAQ och bildade NASDAQ OMX (vilket även omfattar den internationella börsen i Dubai). I det sammanslagna NASDAQ OMX ingår samtliga nordiska börser utom Oslo Börs, samt de tre baltiska börserna och NASDAQ. OMX har också ett derivatsamarbete med London Stock Exchange (LSE) genom derivatbörsen EDX.London, som är en engelsk börs samt med den tysk-schweiziska derivatbörsen Eurex. Till detta kommer att LSE nyligen gått samman med den italienska börsen Borsa Italiana samt under år 2009 inlett ett samarbete med Oslo Börs. 12

Sparande (2009).indd 12

09-06-26 08.19.05


Inledning

Införandet av MiFID har tillsammans med den tekniska utvecklingen möjliggjort att nya aktörer tar upp konkurrensen med de etablerade börserna inom Europa. Först ut var Chi-X som med stöd av ett tillstånd som MTF (Multilateral Trading Facility) erbjuder handel i de största noterade bolagen i konkurrens med europeiska börser. Chi-X har på kort tid uppnått en betydande marknadsandel när det gäller handeln i dessa bolag. Utöver Chi-X har andra aktörer bildats, till exempel Turqoise, Bats och NASDAQ OMX Europe, som samtliga verkar med stöd av tillstånd som MTF från London. I Sverige kan Burgundy nämnas. Burgundy är en svensk MTF – med tillstånd av Finansinspektionen – som erbjuder handel i huvudsakligen nordiska noterade aktier i konkurrens med NASDAQ OMX Nordic och Oslo Börs. Det pågår ett internationellt arbete för att införa nya kapitaltäckningsregler för banker och andra kreditinstitut. Syftet är att begränsa risktagandet och öka stabiliteten i banksystemet. De internationellt kända ratinginstituten kommer troligen att få en viktig roll på finansmarknaderna i samband med en genomlysning och en hantering av eventuella intressekonflikter. Fördelen med ratinginstitut är att de inte lyder under någon särskild reglering eller tillsyn och kan skapa ett förtroende från både aktörer och myndigheter. I ljuset av subprimekrisen på den amerikanska marknaden under år 2007 – och den efterföljande globala finanskrisen som ännu inte upphört – har ratinginstitutens roll börjat ifrågasättas, och inom EU har man börjat utvärdera dem för att bedöma om även dessa ska ställas under tillsyn. 1999 presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för finansiella tjänster som innehöll drygt 40 åtgärder som genomfördes fram till 2005. Åtgärderna syftade bland annat till att skapa en integrerad värdepappers- och riskkapitalmarknad med moderna sundhetsregler och en modern tillsyn. I december 2005 presenterade kommissionen en ny strategi vars syfte är att få marknaden att fungera i verkligheten. Därför ligger fokus på konsolidering. Det handlar om att medlemsländerna måste införa gemensamma regler i sin nationella lagstiftning och att trimma in myndigheternas tillämpning och tillsyn av reglerna. Samtidigt ska kommissionen utvärdera hur reglerna fungerar och föreslå förenklingar. De redovisningsskandaler som har inträffat i bland annat USA påvisar också vikten av att information som lämnas på marknaden är korrekt och adekvat. Enligt IAS-förordningen som antogs 2002 måste bolag vars värdepapper handlas på en reglerad marknad 13

Sparande (2009).indd 13

09-06-26 08.19.05


Inledning

upprätta sin koncernredovisning enligt vissa internationella redovisningsstandarder. Syftet är att förbättra möjligheten att jämföra årsredovisningen mellan olika börsbolag inom EU. Förutom årsredovisningen kommer även tidsfrister för när man ska offentliggöra bland annat årsredovisningar och delårsrapporter. Förutom redovisningsreglerna har inom EU antagits gemensamma regler avseende bland annat prospekt och offentliggörande av kurspåverkande information. Under år 2009 har en hel del initiativ tagits på Europanivå för att se över regelverket med anledning av de brister som uppmärksammades under finanskrisens topp hösten 2008. Inom EU har den så kallade Larosière-rapporten lämnat förslag till nya riktlinjer rörande kapitaltäckning, redovisning, incitamentsprogram till anställda i finansiella institut samt förbättrade gränsöverskridande tillsyn. I Storbritannien har liknande förslag lämnats i den så kallade Turner-rapporten.

Konsumentskyddet måste förbättras Det räcker inte med att bara säkerställa marknadens funktion. Skyddet för investerarna måste också förbättras. Det ska vara lätt att förstå och analysera den information som finns i ett prospekt, för att göra det möjligt att kunna bedöma de värdepapper som erbjuds. Ett värdepappersföretag är också skyldigt att motverka att det uppstår intressekonflikter mellan ett värdepappesföretag och en kund eller mellan företagets olika kunder. Företag som tillhandahåller investeringstjänster ska handla rättvist, hederligt och professionellt i sina kunders bästa intresse. Ett värdepappersföretag måste utföra kundorder på de villkor som är bäst för kunden. Den 1 juli 2004 trädde en ny lag om finansiell rådgivning till konsumenter i kraft. Syftet med lagen är att stärka konsumenternas situation när de agerar på den finansiella marknaden. Den nya lagen inriktar sig på placeringar i finansiella instrument. Med den nya lagen infördes bland annat krav på att rådgivaren ska ha tillräcklig kompetens och att de råd som lämnas ska dokumenteras. Det blev även i vissa fall möjligt för konsumenten att få skadestånd om rådgivningen har orsakat konsumenten ekonomisk skada. Men lagens betydelse har förändrats sedan de regler som följer av EUdirektivet MiFID infördes, eftersom motsvarande regler numera finns i den nya lagen om värdepappersmarknaden. Finansinspektionen och andra tillsynsmyndigheter kommer att 14

Sparande (2009).indd 14

09-06-26 08.19.05


Inledning

få ökade arbetsuppgifter de kommande åren. Det kommer att ställas högre krav att de har tillsyn på stabiliteten. Finansinspektionen kommer i första hand att övervaka hur riskhanteringssystem utformas och de ska agera i förebyggande syfte. De nya EU-reglerna inom värdepappersområdet medför en ökad uppföljning av uppföranderegler. För att tillsynen ska fungera krävs ett väl fungerande samarbete mellan tillsynsmyndigheterna. Finansinspektionen har tillsynsansvar för de finansiella företag som bedriver tillståndspliktig verksamhet och ansvarar för att övervaka hur aktörerna agerar på de finansiella marknaderna. Riksbanken ansvarar för att främja ett effektivt och säkert betalningsväsen. Konsumentverket ansvarar för konsumentfrågor på de finansiella marknaderna. I och med att EU-direktivet MiFID trädde i kraft den 1 november 2007 stärks kundens ställning.

Kreditmarknaden Kreditmarknaden är ett samlingsbegrepp för den organiserade kreditmarknaden (marknaden för lånat kapital) i Sverige. I sin vidaste definition omfattar den alla dem som erbjuder eller efterfrågar krediter. Vi har valt att indela kreditmarknaden i bank- resp. penning- och obligationsmarknaden.

Bankmarknaden Bankmarknaden är en marknad för in- och utlåning via konton. I Sverige har bankerna monopol på att bedriva inlåningsverksamhet från allmänheten i organiserad form. Därför får de andra aktörerna på kreditmarknaden låna upp sina pengar på annat sätt. Staten ger i vissa sammanhang ut obligationer som är riktade främst till allmänheten, till exempel premie- och realränteobligationer (låntagaren – i det här fallet staten – ska betala en avkastning till långivaren som består av en ränta plus kompensation för inflationen) och riksgäldskonton. Banksparandet är en säker och trygg sparform som omfattas av en insättningsgaranti. Om banken går i konkurs finns det en statlig garanti som garanterar att insättaren får tillbaka sina pengar. Garantin är dock begränsad till ett visst belopp (500 000 kr per 15

Sparande (2009).indd 15

09-06-26 08.19.05


Inledning

person och institut (svenskt)). De insatta pengarna är omedelbart tillgängliga för spararen om han vill disponera kontot. Efter en kreditprövning lånar bankerna i sin tur ut pengarna till låntagaren, som betalar ränta. Utlåningsräntan är alltid högre än inlåningsräntan. Spreaden (skillnaden) varierar från tid till tid. Bankerna ger oftast lån till rörlig ränta och finansierar sin utlåning med inlåning. Det innebär att bankernas räntor varierar med den korta marknadsräntan med en viss eftersläpning. Den avkastning som spararen får på sitt banktillgodohavande är normalt lägre än motsvarande avkastning på penning- och obligationsmarknaderna.

Penning- och obligationsmarknaderna Handeln på penning- och obligationsmarknaderna utgörs av stan­ dardi­serade värdepapper. Standardiseringen innebär att värde­ papperen (olika typer av skuldebrev) löses in på förfallodagen till nominella belopp som är bestämda i förväg. Skuldebreven har också viss löptid, dvs. tiden från utgivning till inlösen. Genom att emittera (ge ut) räntebärande värdepapper finansierar utgivaren sitt upplåningsbehov och upplåningskostnaden blir i regel lägre än för ett vanligt banklån. Köparens roll är att fungera som utlånare. Beroende på lånebehovets tidsperiod kan du välja mellan penningeller obligationsmarknaden. På penningmarknaden sker handel med värdepapper som har en löptid på högst ett år. Dessa ger normalt sett ingen löpande avkastning, utan långivarens (placerarens) avkastning speglas i priset på värdepapperet och den återstående löptiden. Ett sådant värdepapper kallas diskonteringsinstrument, räntan omräknas (diskonteras) i priset (kursen) för skuldebrevet. På penningmarknaden handlar man i första hand med statsskuldväxlar, SSVX, och olika typer av certifikat (penningmarknadsinstrument) som är utgivna av bostadsinstitut, kommuner, statliga verk och företag med hög kreditvärdighet. På obligationsmarknaden sker handel med värdepapper som har en löptid på mer än ett år. En obligation ger i regel löpande avkastning genom en ränteutbetalning, kupongränta, som baseras på obligationens nominella belopp. Den typ av värdepapper som man främst handlar med är obligationer och förlagslån. Även här är staten och bostadsinstituten stora aktörer. Innan någon handel kommer igång måste någon emittera (ge 16

Sparande (2009).indd 16

09-06-26 08.19.05


Inledning

ut) ett räntebärande värdepapper. Detta görs på primärmarknaden. Som exempel kan nämnas svenska staten som för att finansiera sitt kortsiktiga upplåningsbehov emitterar statsskuldväxlar och för att finansiera den långsiktiga upplåningen emitterar riks­obliga­tioner. När staten gör sina emissioner riktas dessa mot någon av de auktoriserade primary dealers som utgörs av vissa banker och värdepappersbolag. Det är endast de som får köpa på primärmarknaden. Bankerna och värdepappersbolagen upprätthåller sedan en andrahandsmarknad genom att bland annat garantera köp och försäljningar till kurser som noteras offentligt i gemensamma informationssystem. Handeln kan ske via den egna portföljen eller via förmedling (mäkling) mot avgift. Sedan 1991 tillhandahåller NASDAQ OMX Stockholm AB (tidigare Stockholmsbörsen respektive OMX Nordiska Börs) även handel med ränteinstrument, till exempel premieobligationer, aktieindexobligationer och vissa skuldförbindelser utgivna av svens­ ka staten. Sedan den 1 april 2007 är räntehandeln på NASDAQ OMX Stockholm uppdelad på ett antal delmarknader; privat­ obligationslistan (tidigare SOX), tailor made products-listan (ny), benchmarkobligationslistan (tidigare Bulletin Board) samt företagsobligationslistan (tidigare månatliga listan). Handeln på privatobligationslistan sker i ett begränsat antal papper, i huvudsak privatobligationer, och riktar sig främst till privatpersoner och mindre företag. Den institutionella handeln sker huvudsakligen på benchmarklistan, som innebär att avslut görs utanför börsens tekniska system för att därefter rapporteras och offentliggöras via börsen. På företagsobligationslistan förekommer ingen handel i börsens handelssystem. Med institutionell handel avser vi handel med räntebärande värdepapper där posterna som regel är minst 10–20 miljoner kr per avslut. En institutionell handlare kan vara till exempel en pensionsfond. Handeln med räntebärande värdepapper kan delas upp i inter­ bank­handel och kundhandel. Med interbankhandel menas att banker och värdepappersbolag handlar med varandra i eget lager. På det här sättet kan man hålla en hög likviditet i marknaden. Kundhandeln kan vara att en bank placerar pengar till exempel åt ett företag, en s.k. slutkund. En väl fungerande marknad leder till att handelsvaran (värdepapperen) får en hög likviditet, vilket innebär att de med kort varsel kan omsättas till likvida medel. Genom en försäljning på 17

Sparande (2009).indd 17

09-06-26 08.19.05


Inledning

andrahandsmarknaden kan placeraren alltid sälja sin fordran och behöver inte vänta på att låntagaren ska betala sin skuld. De flesta instrument som handlas på kreditmarknaden är, precis som aktier, papperslösa.

Småspararen De traditionella instrumenten på penning- och obligationsmarknaden riktar sig till de större placerarna. Men det finns instrument som utformats direkt med tanke på småspararna på privatobligationslistan och hos banker. Flera bostadsinstitut har gett ut privatobligationer med ett nominellt värde på 10 000 kr och uppåt. Även för dessa instrument ligger avkastningsräntan högre än på vanlig bankränta. Privat­ obliga­tioner kan du till exempel köpa i en bank. Detta gäller också nollkupongare som är ett obligationslån som inte ger någon löpande avkastning. Det är alltså fråga om ett diskonteringsinstrument som är riktat till småsparare. Eftersom sådana instrument köps under nominell kurs (nominellt belopp är den summa som låntagaren ska betala tillbaka på förfallodagen), kanske du bara behöver betala 8 000 kr för att köpa en obligation, medan dess nominella värde är 10 000 kr. Din avkastning uppgår till 2 000 kr som ska fördelas på hela innehavstiden. En nollkupongare har i allmänhet längre löptid än de diskonteringsinstrument som handlas på penningmarknaden. Den som vill handla på NASDAQ OMX Stockholm AB:s privatobligationslista lämnar sin köp- och säljorder till en bank eller till ett värdepappersbolag. Det finns räntebärande alternativ ner till nominellt 1 000 kr. Förutom att investera direkt i ett värdepapper kan du också göra en placering i en räntefond. En räntefond vänder sig till ett stort antal sparare och det sammanlagda belopp som spararna sätter in i fonden används för placeringar på de internationella penning- och obligationsmarknaderna. Då kan avkastningen höjas ytterligare, samtidigt som du får en bättre riskspridning. Det går inte att räkna ut avkastningen på förhand, eftersom det inte finns något slutdatum för räntefonder. Räntefondens samlade förmögenhet investeras kontinuerligt i nya obligationer. Därför påverkas avkastningen av ränteutvecklingen på marknaden.

18

Sparande (2009).indd 18

09-06-26 08.19.06


Inledning

Aktiemarknaden På aktiemarknaden investerar du ditt kapital i företag. En aktie är en andel i ett aktiebolag, vilket innebär att du som köper en aktie blir delägare i företaget. Ett aktiebolag är en företagsform där delägarna, till skillnad från de flesta andra företagsformer, inte är personligen ansvariga för företagets skulder. Risken begränsas normalt till det kapital du sätter in. Aktiemarknaden kallas därför ofta för riskkapitalmarknaden. Aktiemarknaden delas in på samma sätt som kreditmarknaden i en primärmarknad och en sekundärmarknad. Tänk att ett företag har varit igång med sin verksamhet i några år. Det har uppnått en bra vinsttillväxt och det vill expandera sin verksamhet. För att kunna göra detta vill det öka det egna kapitalet för kommande investeringar. Företaget kan då vända sig till en bank eller till ett värdepappersbolag för att få hjälp med att nyemittera kapital och samtidigt söka börsintroduktion av bolaget. Detta är primärmarknaden, att få in nytt kapital och/eller att bli börsnoterat. Det finns bara ett tillfälle då aktiekursen är fast, nämligen vid introduktionstillfället. Direkt efter emissionstidens slut och när betalningen (likvid) har erlagts börjar handeln med aktierna. Handel med aktier utgör sekundärmarknaden. Här koncentrerar vi oss på bolag vars aktier handlas på en börs. I Sverige är det NASDAQ OMX Stockholm AB och Nordic Growth Market (NGM). Där genomförs avistahandeln av aktier och närbesläktade instrument med banker och fondkommissionärer som förmedlare. Bankerna och värdepappersbolagen registrerar genomförda avslut hos Euroclear Sweden (vars uppgift bland annat är att administrera avvecklingen av gjorda affärer). Anledningen till att någon vill satsa pengar i ett aktiebolag är främst förväntningar på framtida vinster. En aktieägare får, om företagets vinst räcker till, utdelning (avkastning) på sina aktier. Dessutom kan det bli en värdestegring på aktierna, men den får aktieägaren tillgång till först när aktierna säljs. Om du placera ditt sparkapital i en aktiefond kan du som är småsparare köpa in dig i en stor aktieportfölj som ägs av ett stort antal småsparare gemensamt. Fördelarna med detta är att kapitalet investeras i ett större antal aktier, som dessutom förvaltas professionellt.

19

Sparande (2009).indd 19

09-06-26 08.19.06


1 Sparande och ­placeringar

SwedSec: Delområde 1 omfattar kunskap om olika sparformer, finansiella instrument och kapitalförvaltning i ett brett perspektiv. En licenshavare ska besitta och nyttja denna kunskap som referensram i sina kundrelationer. I praktiken innebär detta kännedom om begrepp och definitioner samt grundläggande kunskap om olika finansiella instrument och hur dessa fungerar och berör värdepappersmarknaden. Förutom krav på rena minneskunskaper fordras i vissa centrala avsnitt även förståelse för sparandeprodukter och inom riskjusterad avkastning även förmåga att tillämpa kunskaperna. Eftersom flera av momenten inom området bygger på varandra är det en fördel om studier och inhämtande av kunskap kan ske i en logisk följd. Delmomenten anges i sammanställningen nedan. För att underlätta inlärningen av relevant kunskap anges också mer specifikt de frågeställningar och delmoment som aktualiseras och som en licenshavare måste kunna inom varje delområde.

20

Sparande (2009).indd 20

09-06-26 08.19.06


1.1  Sparandeformer, finansiella instrument och kapitalförvaltning

1.1 Sparandeformer, fi ­ nansiella instrument och kapital­ förvaltning SwedSec: Denna underrubrik omfattar kunskap gällande olika sparandeformer, finansiella instrument och kapital­ förvaltning. Licenshavaren ska kunna definiera olika värde­ papper som förekommer på marknaden, känna till hur de olika instrumenten fungerar och hur de kan påverka kun­ dens portfölj samt hur en aktiesparklubb fungerar. Licens­ havaren ska dessutom ha kunskap om hur Fondmarknaden fungerar, till exempel vilka olika fondprodukter som finns på marknaden och att handeln med fondandelar regleras i en särskild lag: Lagen om investeringsfonder. Licenshavaren ska känna till denna lag och dess begrepp. Vidare behandlas sparande i bank, olika former av obligationssparande och den statliga insättargarantin. Licenshavaren ska också kän­ na till olika former av kapitalförvaltning och förstå hur olika sätt att förvalta påverkar kundens avkastning. Vidare ska licenshavaren känna till hur fondsparandet är skyddat i samband med konkurs, dvs. att fondens tillgångar är avskiljda från fondbolagets och aldrig dras in i fondbola­ gets konkurs. Den licensierade ska även känna till hur fon­ der skiljer sig i detta avseende i förhållande till andra spar­ former såsom obligationer och pensionsförsäkringar. Licenshavaren ska vidare känna till vilka olika typer av fonder som lanserats på marknaden under senare tid såsom Exchange Traded Funds (ETF:er), 130/30-fonder och fonder med ansvarsfulla placeringar, dvs. Socialy Responsible In­ vestments (s.k. SRI-fonder). Licenshavaren ska också känna till hur de fungerar i olika kundsituationer, vilka risker som är förknippade med de olika fondtyperna samt förstå när det kan passa att man som placerare väljer vissa fonder re­ lativt den risknivå som fonden innebär. Licenshavaren ska vidare känna till olika former av struk­ turerade produkter och derivat samt även skillnader i olika typer av exponeringar såsom certifikat, swappar, CDO:s, terminer m.m. Licenshavaren ska dessutom känna till vilken motpartsrisk som är förknippad med respektive instrument samt förstå med vilken försiktighet denna risk bör behand­ las.

21

Sparande (2009).indd 21

09-06-26 08.19.06


1  Sparande och placeringar

Banksparande Den vanligaste formen av placering med rörlig ränta är banksparande. Det är en enkel och i princip riskfri placeringsform, som omfattas av den statliga insättningsgarantin. Utöver höjning av insättningsgarantin föreslog Regeringen den 20 oktober 2008 en stabilitetsplan för Sverige med åtgärder för att säkerställa den finansiella stabiliteten och hantera effekterna av den internationella finansiella krisen. Ett garantisystem föreslås för att öka förtroendet och därmed minska lånekostnaderna för hushåll och företag. Stabilitetsplanen innehåller följande åtgärder: • Garantiprogram. Regeringen kommer att införa ett garantiprogram som omfattar högst 1 500 miljarder kr för att stödja bankernas och bostadsinstitutens medelfristiga finansiering. De institut som önskar ska mot en garantiavgift kunna avtala med staten om en garanti för ny upplåning. Åtgärderna syftar till att förbättra bankernas finansiering och sänka deras upplåningskostnader. • Stabilitetsfond. En stabilitetsfond upprättas för att hantera eventuella framtida solvensproblem i ett svenskt institut. Regeringen avser att avsätta 15 miljarder kr till denna fond. Målsättningen är att stabilitetsfonden, tillsammans med insättningsgarantifonden vars kapital idag uppgår till ca 18 miljarder kr, ska utgöra 2,5 procent i genomsnitt av BNP inom 15 år. En särskild stabilitetsavgift kommer att tas ut av samtliga kreditinstitut i Sverige. Avgiften ska riskdifferentieras och kommer att räknas av mot statens intäkter från garantiavgifterna. Avgiften kommer att införas när marknadssituationen förbättras. • Kapitaltillskott. Eventuella framtida kapitaltillskott till kreditinstitut kommer i första hand att ske i form av att institutet emitterar röststarka preferensaktier till staten, men även andra åtgärder kan bli aktuella. Sådant stöd kan endast komma ifråga i de fall staten bedömer institutet, i den situation som då uppstått, som viktigt för det finansiella systemet som helhet. • Tvångsinlösen. Staten ges rätt att i vissa situationer gå in som ägare i systemviktiga institut genom tvångsinlösen av aktier till marknadsvärde. • Övriga villkor. Kreditinstitut som mottar stöd från staten ska ingå avtal om att begränsa ersättningar till ledande befattningshavare.

22

Sparande (2009).indd 22

09-06-26 08.19.06


1.1  Sparandeformer, finansiella instrument och kapitalförvaltning

• Riksgälden får central roll. Riksgälden föreslås bli ansvarig myndighet att hantera såväl det nya garantisystemet, stabilitetsfonden som eventuella kapitaltillskott till kreditinstituten. Riksgälden administrerar redan insättningsgarantin. • Uppföljning av åtgärder. Finansinspektionen ges i uppdrag att bevaka att vidtagna åtgärder kommer hushåll och företag till del. Insättningsgarantin innebär att staten genom garantin ersätter de pengar som en kund har satt in på alla typer av konton hos banker, kreditmarknadsföretag med flera institut. Tidigare fanns begränsningar i vilka konton som omfattas, men enligt regeringens förslag den 6 oktober 2008 omfattas alla typer av konton oavsett om sparandet är bundet eller fritt att ta ut. Om det institut där kunden har sina pengar skulle gå i konkurs, ersätter garantin upp till 500 000 kr per kund, enligt regeringens förslag. Garantin ska gälla för insättningar på alla typer av konton. Syftet med insättningsgarantin är att stärka skyddet för allmänhetens insättningar och bidra till stabilitet i det finansiella systemet. Den infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EG-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och i flera länder utanför EU. De institut som är anslutna till insättningsgarantin betalar en avgift till Riksgälden. Källa: www.ing.se (en del av Riksgälden)

Jämfört med bankerna garanterar Riksgälden att kunderna får tillbaka hela innestående sparbeloppet utan någon beloppsbegränsning. Detta kan jämföras med investerarskyddet som gäller först när ett institut har gått i konkurs och det visar sig att du som kund inte kan få ut dina värdepapper eller pengar. Investerarskyddet omfattar värdepapper och pengar som värdepappersbolag, fondbolag med flera institut hanterar för sina kunders räkning i samband med att en investeringstjänst utförs (till exempel köp, försäljning och deponering av värdepapper). Med värdepapper menas bland annat aktier, obligationer och olika typer av derivat. Du kan som kund få ersättning för förlorade tillgångar upp till ett värde av 250.000 kr per institut. Läs mer på www.ign.se

23

Sparande (2009).indd 23

09-06-26 08.19.06


En finansiell rådgivare ska ha dokumenterade kunskaper om bland annat förekommande finansiella instrument, deras egenskaper och risker samt hur de hanteras men även om det administrativa flödet av en värdepappersaffär och relevant regelverk. Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument är en av fyra böcker i en serie framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Boken är anpassad till delområde 1 och 2 i kunskapskraven och ger aktuella, grundläggande kunskaper. Denna tredje upplaga är uppdaterad till både form och innehåll. Kapitelindelningen följer delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav och efter varje avsnitt finns ett antal repetitionsfrågor. De övriga böckerna i Libers serie är: Finansiell ekonomi (delområde 3); Etik och gott omdöme (delområde 4); samt Regelverk på värdepappersmarknaden (delområde 5). Böckerna riktar sig främst till utbildningar av finansiella rådgivare inom till exempel banker och värdepappersbolag samt till anställda som utför affärer med finansiella instrument åt sina arbetsgivare. Mats Beckman är ansvarig för compliance inom SEB:s division Stora Företag & Institutioner. Han har tidigare varit bl.a. chefsjurist på OMX Nordiska Börs samt bolagsjurist på VPC och på Finansdepartementets värdepappersmarknadsenhet. Mats är medlem i European Securities Markets Expert Group (ESME) och har även varit expert i Marknadsmissbruks- resp. Värdepappersmarknadsutredningen. Magnus Dahlgren är advokat och partner i advokatfirman Attoff & Dahlgren. Han har tjänstgjort vid tingsrätt och hovrätt och har bl.a. mångårig erfarenhet som livförsäkringsjurist.

Lennart Lundquist, civ.ek, arbetar inom Danske Capital (Danske Bank) som projektledare inom området placeringar. Han har mångårig erfarenhet av placeringsrådgivning. Johan Lycke är Compliance Officer i SEB med ansvar för området Market Conduct. Han var sekreterare i Värdepappersmarknadsutredningen som resulterade i lagen om värdepappersmarknaden och i Marknadsmissbruksutredningen som resulterade i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Han är även ledamot i SwedSec:s prövningsnämnd.

3 uppl

Ella Grundell är verksam som bolagsjurist vid Euroclear Sweden AB, med särskild inriktning på skatte- och bolagsrätt. Hon har lång ­erfarenhet av värdepappersrätt och compliance-frågor. Ella arbetade tidigare som bankjurist på Nordea.

Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument

Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument

Mats Beckman, Magnus Dahlgren, Ella Grundell, Lennart Lundquist, Johan Lycke, Urban Rydin, Alf-Peter Svensson & Jan Wiberg

Sparande, kapital­förvaltning och finansiella instrument – kunskap för finansiell rådgivning 3 uppl

Urban Rydin är jur.dr och chef för Skattebyrån inom LRF Konsult. Han är skatteansvarig inom Lantbrukarnas Riksförbund och har uppdrag som expert i flera statliga skatteutredningar. Alf-Peter Svensson är advokat och verksam vid Grönberg Advokatbyrå, med särskild inriktning på värdepappers­marknads­rätt. Han har lång erfarenhet från värdepappersmarknaden, bl.a. som värdepappersjurist inom SEB samt som chefsjurist och Compliance Officer hos Nordiska Fondkommission. Jan Wiberg är skandinavienchef inom Adler & Co. Privatbank AG i Zürich. Han har lång erfarenhet av kapitalförvaltning från både SEB och Swedbank i Sverige och internationellt.

Best.nr 47-09432-5

Tryck.nr 47-09432-5-00

9

Sparande kapital omsl.indd 1

789147 094325

09-06-26 10.25.38

9789147094325  

Mats Beckman, Magnus Dahlgren, Ella Grundell, Lennart Lundquist, Johan Lycke, Urban Rydin, Alf-Peter Svensson & Jan Wiberg – kunskap för...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you