Managament samhället by Smakprov Media AB

Vår tid kännetecknas av att det finns ett stort

Ett viktigt tema i boken är också hur idéer sprids

utbud av idéer om hur organisationer bör utfor-

mellan organisationer. Utifrån en position kallad

mas, styras och ledas. Det är idéer och recept

pragmatisk institutionalism vidareutvecklar Røvik

som nästan ingen kan undvika att påverkas av.

den fransk-skandinaviska teorin från 1990-talet

Likt virus sprider de sig snabbt och till vitt skilda

om kunskapsöverföring som en form av översätt-

verksamheter, och de ger upphov till många be-

ning.

Kjell Arne Røvik

Trender och idéer på 2000-talet

svärliga omställningsprocesser. Men effekterna är ofta oklara och tvetydiga. Denna bok handlar om utbudet, efterfrågan, överföringen och tillämpningen av sådana idéer.

Kjell-Arne Røvik ger oss inte bara en värdefull översikt över ett stort forskningsfält. Han utvecklar också ny spännande teori om både utbud och efterfrågan på framgångsrecept för organisationer. Boken är viktig läsning för alla dem som intresserar sig för drömmen om den goda organisationen. Nils Brunsson är professor vid Handelshögskolan i Stockholm och verksam vid Score

Kjell Arne Røvik är professor vid universitetet i Tromsö och en av de ledande organisationsforskarna i Skandinavien.

Kjell-Arne Røvik är känd för sin otroliga känsla för det som pågår i dagens samhälle, och inte minst i dagens organisationer. Vare sig man är teoretiker, praktiker eller student, kan man inte undvika att bli fascinerad av Røviks resonemang. Insiktsfulla teoretiska resonemang samspelar i boken med en mycket bred bild av den praktiska verksamheten. Barbara Czarniawska professor i allmän företagsekonomi, GRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Kjell Arne Røvik

Vi förväntar oss grundlighet och originalitet av Kjell Arne Røvik och han levererar allt detta i boken Managementsamhället. Resultatet lämnar läsaren med en sällsynt känsla av att ha blivit klokare. Och det är en av bokens poänger: att kunskapsöverföring är möjlig! Kristian Kreiner, professor vid Institutt for organisation, Handelshögskolan i Köpenhamn

Trender och idéer på 2000-talet

Best.nr 47-08799-0

Tryck.nr 47-08799-0-00

omslag.indd 1

08-03-18 16.24.06

Managementsamhället ISBN 978-91-47-08799-0 © 2008 Kjell Arne Røvik och Liber AB Boken är en översättning av Trender og translasjoner – idéer som former det 21. århundrets organisasjon. © 2007, Universitetsforlaget, Oslo. Redaktör: Ola Håkansson Översättning: Sten Andersson Fackgranskning: Ulla Eriksson-Zetterquist Omslag: Fredrik Elvander Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Blå Huset Teckensnitt: Brödtext: Adobe Garamond Pro 10,5/13,5. Rubriker: Bliss Printed in Slovenia by: Korotan Ljubljana, Slovenien 2008

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Managementsamha llet.indd 2

08-03-26 08.12.35

Till Regine

Managementsamha llet.indd 3

08-03-18 16.13.13

Innehåll Förord 7

Del I. Introduktion och teoretisk bakgrund 9 1. Tankar från en take-off 11

Vad boken handlar om 15 2. Pragmatisk institutionalism 19

Rapport från fem frontavsnitt 19 Den amerikanska nyinstitutionella traditionen 20 Organisationsmodetraditionen 24 New Public Management-traditionen (NPM) 27 Den skandinaviska nyinstitutionella traditionen 30 Kunskapsöverföringstraditionen 33 Två paradigm 38 Den modernistiska tolkningsramen 40 Den socialkonstruktivistiska tolkningsramen 42 Ett alternativ: pragmatisk institutionalism 44 Den tredje vägen 45 Bokens disposition och innehåll 48

Del II. Etablering av en marknad för organisationsidéer 51 3. En värld av organisationer 53

Organisation som institution 55 1. Konstruktionen: om hur olikhet blir till upplevd likhet 56 2. Konstruktörer och drivkrafter 61 3. ”Vi är en organisation – vi också!” Om spridningen av organisationsidentiteten 69 4. Effekter av institutionen ”organisation” 78

Managementsamha llet.indd 4

Del III. Trender – om utbudet av organisationsidéer 85 4. Dominerande organisationsidéer i det nya århundradet 87

Undersökningsdesign och data 89 Tre undersökningar 90 Klassificering av idéer och recept 99 Idéströmningar i det nya århundradet 100 5. Avbyråkratisering 103

Flexibilisering 104 Kontraktion 110 Sammanfattning 120 6. Från ledning till styrning 121

Minskad satsning på ledning 122 Rehierarkisering 124 Från mjuk till hård HR 128 Styrningsvåg och nyrationalism 133 7. Den radikala ekonomismen – affärslogikens seger över förvaltningar och föreningar 135

Företagsformen som institutionaliserad standard vid millennieskiftet 136 Aggressiva strategier 140 Aggressiv intern resursstyrning 147 Förhållanden som gynnar ekonomismen i organisationstänkandet 152

08-03-26 07.56.31

inneh å l l

8. Från ”silo” till processbaserad organisering 153

Processorienteringen i litteraturen 153 Processorienteringen inom konsultbranschen 160 Verksamhetsstudien: processbaserade reformer 161 Sammanfattning 163 9. Omdömeshantering 165

Branding 167 Storytelling 170 Organisationers samhällsansvar (Corporate Social Responsibility) 172 Verksamhetsstudien: omdömesinriktade organisationer 175 Omdömeshantering som konsultmarknad 179 Sammanfattning 181 10. Samtidens och framtidens organisationsidéer 183

Samtidens idéströmningar 183 Konfigurerande idéströmningar: fem huvudtrender för utformandet av samtidens organisationer 183 Den idealtypiska moderna organisationen: multistandardorganisationen 184 Icke-konfigurerande idéströmningar 188 Fler eller färre idéer i det nya millenniet? 190 ”Förpackning” av organisationsidéer 191 På jakt efter framtidens tunga idéströmningar 193 ”Breakthrough Ideas” under perioden 2001–2007 194 Genombrottsidéernas innehåll 195 Fyra huvudmönster hos ”Breakthrough Ideas” under perioden 2001–2007 204

Managementsamha llet.indd 5

Del IV. Translationer – om spridning, överföring och effekter av organisationsidéer 209 11. Ett translationsteoretiskt perspektiv på kunskapsöverföring mellan organisationer 211

Translation och pragmatisk institutionalism 211 Translation av organisationsidéer: metafor eller realitet? 213 Utvecklandet av en teori om kunskapsöverföring som translation – problemställningar 217 12. Dekontextualisering – när praxis översätts till idéer 223

Avskiljande 224 Från praxis till idé: utmaningar 224 Två strategier för avskiljande: uthämtning och utbärning 227 Avskiljande genom uthämtning 227 Avskiljande genom utbärning 231 En studie av översättning som utbärning 232 Metod och data 232 Tolv praktiker som ska avskiljas 233 Gemensamma nämnare för de olika praktikerna 236 Utbärarnas translatorkompetens 241 Dekontextualiseringens arenor 244 Från praktik till idé: utbärningens översättningsregler 247 Dekontextualiseringens mönster och regler 249

08-03-18 16.13.14

t r e n de r o c h t o l k n i n g a r

13. Kontextualisering – när idéer översätts till praxis 251

Kontextualiseringens arenor och aktörer 251 Den hierarkiska översättningskedjan 252 Kontextualiseringsregler 258 Inskrivningsregler 258 Översättnings- och omformningsregler 262 Det reproducerande moduset 264 Det modifierande moduset 267 Det radikala moduset 270 14. Om bra och dåliga översättningar av organisationsidéer 275

Behovet av translatorkompetens i moderna organisationer 275 Translatorkompetens: den duglige översättaren av organisationsidéer 280 Den kunskapsrike, mångkontextuelle översättaren 280 Den modige och kreative översättaren 283 Den tålmodige översättaren 286 Den starke översättaren 288

Managementsamha llet.indd 6

15. Virusteorin 291

Om att använda metaforer som metod 292 1. Form, innehåll och ursprung 294 2. Smitta 295 3. Immunitet 296 4. Inkubationstid 300 5. Från smitta till symtom 302 6. Mutationer och osynliggörande 304 7. Inaktivering och reaktivering 307 8. Virus, moden och effekter av organisationsidéer 309 Litteratur 313 Register 343

08-03-18 16.13.14

Förord I drygt tio år har mina forskningsinsatser varit inriktade på samtidens idéer om hur organisationer bör ledas och vara utformade för att vara välfungerande, effektiva och tidsenliga. Det grundläggande temat kretsar kring frågor om utveckling, spridning, överföring, efterfrågan, mottagande och tillämpning av sådana idéer. Insikterna från min inledande forskning i ämnet finns i en tidigare publicerad bok, Moderna organisationer 2000. I denna nya bok är både de empiriska och de teoretiska ambitionerna mer omfattande. Empiriskt har målsättningen bland annat varit att identifiera och kritiskt granska innehållet i de idéströmningar som starkast sätter sin prägel på utformningen av vår tids organisationer. Teoretiskt är ambitionen bland annat att vidareutveckla den fransk-skandinaviska teorin från 1980- och 1990-talen om att överföringen av idéer och kunskaper är en form av översättning. Ytterligare en ambition är att utmana de utbredda och inte helt oberättigade föreställningarna om att institutionell organisationsteori är en ganska abstrakt akademisk tradition som i hög grad saknar praktiskt värde. Detta ska jag bland annat göra genom att utveckla och skissera en position som jag kallar ”pragmatisk institutionalism” och genom att tydliggöra vissa tänkbara praktiska och tillämpliga konsekvenser av att betrakta överföring av idéer och kunskaper som översättningsprocesser. Är då boken enbart skriven för forskare och studenter? Nej, absolut inte. Att känna till de nya idéströmningar som i allt högre grad framkallar och definierar innehållet i de organisatoriska omställningsprocesser som pågår i stora delar av världen är naturligtvis fruktbart även för praktiker – som chefer, konsulter, fackföreningsfolk och ”vanliga” anställda. Boken riktar sig

Managementsamha llet.indd 7

också mer specifikt till dessa grupper genom ett centralt resonemang som jag driver och utvecklar som en röd tråd genom boken. Det handlar om att det finns både bra och dåliga översättningar av praktiker och idéer, och att sannolikheten för att man ska lyckas med kunskapsöverföringen bland annat beror på om organisationerna ifråga förmår bygga upp en tillräckligt bra translatorkompetens. Jag vill emellertid redan här understryka att detta inte är någon typisk how to do it-bok. Har man den förhoppningen kommer man att bli besviken. Denna bok skulle aldrig ha tillkommit om jag inte hade kunna använda mig av det privilegium som vissa universitetsanställda fortfarande har när det gäller att kunna arbeta relativt länge och koncentrerat med en omfattande publikation. Arbetet har varit lustbetonat. Den tid jag har bakom mig kan emellertid lika gärna beskrivas som en ihållande kraftansträngning. Och inte bara för mig själv utan också för mina närmaste. Även om jag står som ensam författare – och därmed själv är ansvarig för absolut allt som står i boken – har jag under arbetets gång inte alls varit isolerad och instängd i min idévärld. Några kolleger har läst och gett grundliga kommentarer till hela manuskriptet. Jag vill speciellt tacka ett antal svenska forskare. Barbara Czarniawska, Kerstin Sahlin, Anders Forssell och Nils Brunsson. Dessa har i flera år varit mina kollegor och viktiga inspirationskällor i mitt forskningsarbete. Tack också till Ola Håkansson för ett mycket professionellt förläggeri, och till Sten Andersson för en mycket stilsäker översättning från norska till svenska. Tromsö, april 2008 Kjell Arne Røvik

08-03-26 07.57.35

Managementsamha llet.indd 8

08-03-18 16.13.14

Del I.

Introduktion och teoretisk bakgrund

Managementsamha llet.indd 9

08-03-18 16.13.14

Managementsamha llet.indd 10

08-03-18 16.13.14

1. Tankar från en take-off Den 22 februari 2007. Klockan är 07.28. Min kropp pressas hårt bakåt mot stolsryggen på plats 4D i SAS flight 1463 när detta morgonflyg, lite försenat, lyfter med ett vrål från Gardemoen och styr kursen mot Köpenhamn. Lätt irriterad registrerar jag att mina två kostymklädda medpassagerare bredvid mig redan har slagit på sina laptops och är i full gång med arbetet, ivrigt konverserande långt innan lampan till fasten seat-bealtskylten har slocknat. Lite dåsig får jag lyssna till ännu ett arbetssamtal som jag hört otaliga gånger förut från min flygstol, denna gång mellan två personer som visar sig vara kolleger på ett internationellt konsultföretag. ”Fick du med dig rapporten från Ingrid om Balanced Scorecard-projektet?” frågar den lille mörke vid sidan av mig på plats 4E. ”Ja, i sista stund.” Den långe, något äldre på plats 4F plockar fram ett dokument ur sin mörkbruna Louis Vuitton. ”Märkligt”, säger den lille, ”ja, faktiskt helt obegripligt att hon inte klarar att få mer tryck i implementeringen av scorecardet hos Mögster nere i Berlin. Peters och Johns rapporter visar ju att det går över all förväntan med implementeringen på deras avdelningar i Stockholm och London.” ”Det har jag också tänkt på”, säger den långe. ”Ingrid borde kanske i stället sättas på vårt outsourcingprojekt i Köpenhamn, eller kanske det bästa vore HR-projektet på Statoil. Där handlar det ju bland annat om etisk bokföring, Corporate Social Responsibility och utvecklandet av mer målinriktade incentivesystem. Det tror jag passar Ingrid betydligt bättre.” En dov kaptensröst tillkännager

Managementsamha llet.indd 11

att vi närmar oss Göteborg nere på vänster sida och att det är tjugofem minuter tills vi landar på Kastrup. ”Jag delar helt din mening”, inflikar den lille, ”och då blir det ju också en öppning för Per, som kan ta över i Berlin och äntligen få slippa det teambyggande projektet på förvaltningen i Oslo. Han känner att han inte har mer att ge där, och jag har halvt om halvt lovat honom projektledarjobbet på ’Kvalitet 2009’, du vet det där samarbetsprojektet mellan de fem kommunerna på Vestlandet.” ”Ja, Halvorsen nämnde det, men det handlade väl inte bara om kvalitet?” frågar den långe. ”Nej då, de ska ha hela det populära kommunpaketet: nedskärningar, omläggning till resultatenheter, färre styrningsnivåer och så vidare. Men Berlin är nog trots allt mer spännande för Per. Jag skulle föreslå att Halvorsen helt koncentrerar sig på ’Kvalitet 2009’. Han kommer ju från Sogn och har själv tidigare varit kommundirektör och kan säkert hantera folk från Vestlandet som vill bli ännu mer kostnadsmedvetna.” Inflygningen har börjat, men det är tät trafik på Kastrup, och flight 1463 måste ta en extra runda på tio minuter i tjock dimma över Kongens by. Mina två medpassagerare slumrar. Själv tar jag lojt fram SAS-Magasinet ur stolsfacket framför mig. Det största reportaget denna månad är en modern hjältehistoria från näringslivet om grundaren till en norsk arkitektbyrå, och rubriken på framsidan lyder: ”Kjetil Thorsen, Snøhetta* – Till toppen med platt struktur”. *

Snøhetta är namnet på en känd norsk arkitektbyrå. Ö.a.

08-03-18 16.13.14

M a n a g eme n t s a m h ä l l et

Klockan 08.45 har flygplanet parkerat. Tillsammans med de andra passagerarna slussas jag in i – och genom – en bred ankomstkorridor. Och där fångas min uppmärksamhet plötsligt av den allra första texten som möter mig och hundratals andra efter bara några få minuter på dansk mark: det är en två gånger tre meter himmelsblå stortavla från ett internationellt konsultföretag som i skrytsamma punchlines på den kritvita korridorväggen både frågar och svarar: Going Global? Achieve Superior Performance by Supply Chain Management. På den drygt timslånga flygturen från Oslo till Köpenhamn fick jag och mina medpassagerare uppleva en tämligen vardaglig exponering av ett viktigt och mycket iögonfallande drag hos det moderna tillståndet vid millennieskiftet: idéer om – eller recept på – hur samtidens organisationer bör utformas, styras och ledas. Det rör sig om idéer som har följande sex gemensamma huvuddrag: 1. De är väldigt många. Det var faktiskt bara ett litet knippe idéer som ”mötte” mig på flygturen till Köpenhamn. Det finns idéer och recept för alla delar av det organisatoriska ”byggnadsverket”: för formella strukturer (som ”platt struktur”, matrisorganisation), för rutiner och procedurer (som Balanced Scorecard, kvalitetsstyrning, målstyrning, Process Value Management), för ledarskap (som coaching, processledning, värdebaserat ledarskap), för bra organisationskulturer, för effektiv profilering, kommunikation och så vidare. Flera av de mest populära idéerna förpackas i lätt igenkännbara akronymer som liknar märkesvaror, till exempel JIT, CSR, EPR och TQM. 2. De är allestädes närvarande. Man kan bli exponerad för de mest populära organisationsrecepten oavsett inom vilken ekonomisk, geografisk eller social sfär man befinner sig. Vid millennieskiftet talades det frenetiskt om exempelvis plattare, flexibla och mer

Managementsamha llet.indd 12

processorienterade verksamheter inom såväl allvarstyngda beslutsprocesser bakom stängda dörrar som på mer öppna arenor där allmänheten rörde sig och träffades: på caféer, i flygplan, på flygplatser och så vidare. Dessutom betyder fysiskt avstånd allt mindre för idéernas utbredning. Därför blir de organisatoriska förändringsprocesserna – som försiggår ungefär samtidigt i vitt skilda delar av världen, alltifrån Singapore, Turin och San Francisco till Tromsö – ofta fyllda med relativt likartat innehåll, eftersom de är lokala ekon av i stort sett samma tidstypiska idéer för hur organisationer ska utformas. Men de populära organisationsrecepten cirkulerar inte bara bland organisationer i västvärldens urbana metropoler. De finns också i ruralt lokaliserade verksamheter som i gymnasieskolorna i Finnmark – verksamheter som befinner sig vid Europas nordvästliga utpost i ett mycket glest befolkat område en bra bit norr om polarcirkeln med ryggen mot det iskalla Barents hav – där man försöker materialisera den populära idén om ”strategisk planering” inom den egna organisationen (Gaski 1993). Idéernas ständiga närvaro är emellertid inte bara en fråga om geografi. De sprids också till ständigt nya sociala sfärer och befolkningsskikt. Det hänger samman med att temat ”organisation och ledarskap” under de senaste tjugofem åren även har blivit en del av västvärldens populärkultur. En viktig orsak till och uttryck för detta förhållande är att det sedan början av 1980-talet växt fram en populariserad genre om organisation och ledarskap, den så kallade managementlitteraturen (Furusten 1999, Røvik 2002). Den består av såväl managementböcker som populariserade framställningar av ämnet i veckotidningar och dagspress (Alvarez & Mazza m.fl. 2005). Med hjälp av denna litteratur har intresset för idéer om ledarskap och

08-03-18 16.13.14

1. Tankar från en take- off

organisering utvidgats radikalt. Från att tidigare ha huserat i slutna styrelserum, där allvarliga män i grå kostymer behandlat ämnet under rubriken ”administration”, har dessa idéer i vår tid spridit sig till folk i allmänhet, som ofta har en lättläst managementbok liggande på nattduksbordet eller nedstoppad i semesterväskan. Ett kuriöst uttryck för att organisationsidéerna är allestädes närvarande är att till och med veckotidningar med åldrande mormödrar som en av sina största läsarkategorier ibland har populärvetenskapliga tester där man kan kolla sina ledaregenskaper. Förutom bland tryckta medier sker spridningen och populariseringen även genom andra, betydligt tyngre medier som tv. Så är till exempel olika aspekter av ledarskap, organisering och organisationskultur inte sällan teman i vår tids mest populära direktsända tv-debatter och pratshower, vilket är ett oerhört effektivt sätt att få in diskursen i folks hem.1 3. De har ofta en oklar historia. Det brukar vara svårt att ”datera” populära organisationsidéer, det vill säga ange var och när de har utvecklats – detta trots att man i populariserade framställningar av idéerna (exempelvis i ledarskapslitteraturen) ofta skapar berättelser om deras uppkomst och historia. Det fascinerande är att man i många fall berättar alternativa historier om var och när ett och samma koncept har uppstått. Detta gäller exempelvis två av 1 Ett exempel i detta sammanhang är det så kallade ”LO-fallet” i Norge vintern 2007. Under perioden januari till och med mars 2007 har i stort sett alla norska nyhetsmedier – tidningar, radio och tv – varit fyllda med material från detta fall, där LO:s ordförande Gerd-Liv Valla tvingades avgå efter beskyllningar om att ha använt sig av en alltför brutal ledarstil gentemot namngivna medarbetare. I två månader har olika grupper – som politiker, konsulter, medierådgivare, skjutjärnsjournalister och akademiker (bland annat flera professorer i organisationsämnen) – på bästa sändningstid i alla kanaler intensivt diskuterat teman som bra och dålig ledarstil, anställdas lojalitet, bra och dåliga organisationskulturer osv. Bortsett från själva kärnfrågan har detta inneburit att folk i allmänhet utsatts för en långvarig och mycket stark exponering av samtidens idéer om ledarskap och organisering.

Managementsamha llet.indd 13

de mest utbredda moderna koncepten: målstyrning och total kvalitetsledarskap (som finns närmare beskrivna i Røvik 2002). En bland många tänkbara förklaringar kan vara att de olika ”dateringarna” egentligen handlar om något skilda varianter av samma idé, vars ”tid nu har kommit” och som följaktligen dyker upp i olika sammanhang och på olika ställen ungefär samtidigt – som när svampen börjar komma på olika ställen i skogen om hösten. En annan och närbesläktad förklaring till dateringsproblemen är att populära recept ofta är tidstypiska systematiseringar och konceptualiseringar av mer generella och tidlösa idéer. Föreställningen att organisationer bör ha klara mål och att aktiviteter och resursanvändning bör vara inriktade på måluppfyllelse, är ett exempel på en relativt universell och tidlös idé. Denna generella idé har sammantaget vid olika tidpunkter och på olika ställen bildat grunden för en mängd försök att utforma lite olika recept för mål- och resultatstyrning. Vart och ett av dessa försök kan i princip lokaliseras i tid och rum, och de har sin egen historia. Vissa ansatser är naturligtvis mer kända och berömda än andra och har gett upphov till nästan globalt spridda berättelser om idéernas ursprung – som att konsulten Peter Drucker utvecklade konceptet Management by Objectives i början av 1950-talet då han hade ett uppdrag på General Electric och bland annat inspirerades av de rutiner som man där använde sig av (Drucker 1954). Andra ansatser ger upphov till lokalt historieberättande, till exempel Statskonsults utveckling av ett statligt norskt målstyrningskoncept (verksamhetsplanering) i mitten på 1980-talet. På så sätt kan det cirkulera flera alternativa berättelser om de populära receptens ursprung och historia, utan att någon av dem nödvändigtvis behöver vara felaktig.

08-03-18 16.13.15

M a n a g eme n t s a m h ä l l et

4. De är genomträngande. De mest populära organisationsidéerna går nästan inte att undvika, eftersom de ofta har en enorm förmåga att tränga in i organisationer och sätta sin prägel på strukturer, aktörer och aktiviteter. Genomträngning refererar för det första till bredden, i den meningen att recepten har en förmåga att inta vitt skilda verksamheter. Populära idéer som kvalitetsstyrning, outsourcing och balanserad målstyrning känner inga gränser för vilka typer av organisationer som de kan vara verksamma i, och de tränger lika lätt in i förvaltningar som i föreningar och företag. De populära idéerna cirkulerar inte heller bara i de nya, moderna och mest avantgardistiska organisationerna, som centralt lokaliserade och globalt inriktade dot.coms och hightechföretag, utan de intar även gamla, traditionsrika och klassiska byråkratiska institutioner. Detta bekräftas av forskningslitteraturen. Det finns exempelvis studier av en gammal militär enhet (den norska arméns sjätte division) som försöker ersätta regelstyrning och klassisk linjestruktur med målstyrning och modern matrisstruktur (Berntsen 1999), av ett 300-årigt svenskt ämbetsverk (Kammarkollegiet) som försöker implementera idén om resultatorienterad ekonomistyrning (Wærness 1990) och av norska så kallade sorenskriverkontor* (små domarämbeten på landsbygden som etablerades redan 1591) som man på 1980-talet försökte modernisera utifrån målstyrningsidén (Andersen m.fl. 1990). Genomträngning refererar för det andra till djupet, i den meningen att idéerna har en förmåga att inte bara tränga in i utan att också tränga ner i den enskilda verksamheten. Även om idéerna av och till förblir ytliga fenomen (Ernst & Kieser 2002, Cox & Minahan 2006) finns det många andra doku-

menterade fall där populära recept rotar sig och sätter sin prägel på organisationers diskurser och dagordningar. Det finns flera skäl till varför det är så svårt för samtidens verksamheter att stänga ute de populära organisationsidéerna. Chefer känner ofta att det finns ett tryck från omgivningen att adoptera dem. Dels attraheras man av dem, eftersom dessa idéer är förpackade och lanserade som verktyg som de flesta organisationer har nytta av. Dels tvingas man, eftersom det på flera områden finns lagar och förordningar som kräver att man ska använda vissa recept. Det gäller bland annat bestämmelser på HMS-området (hälsa, miljö och säkerhet), till exempel om internkontroll (Vikan 2000), och de föreskrifter om genomförandet av verksamhetsplanering som finns i alla norska statliga verk (Røvik 2002). Men chefer står inte bara inför tryck utifrån om att införliva populära idéer. Trycket kommer ibland även inifrån. Samtidens organisationer består ju ofta av välutbildade grupper av anställda, som bland annat är tränade i abstrakt tänkande och som följaktligen gärna attraheras av och därmed själva bidrar till att föra in populära recept från omgivningen. Det är inte heller ovanligt att grupper av anställda blir agenter inför ledningen när det gäller att adoptera bestämda recept. Idéernas genomträngning gynnas därmed ytterligare, eftersom det på så sätt finns betydligt fler kanaler och öppna dörrar för idéerna att ta sig in i moderna organisationer än den väg som enbart går via toppen av hierarkin och ledarskapet. 5. De är reformutlösande. Recepten är inte bara ”oskyldiga” idéer som strömmar genom organisationen utan att avsätta några spår. De är också reformidéer med en inneboende potential att utlösa såväl små

* Norskans sorenskriver motsvarar ungefär det svenska systemet med härads-

hövdingar. Ö.a.

Managementsamha llet.indd 14

08-03-18 16.13.15

1. Tankar från en take- off

som mycket omfattande förändringar i de verksamheter där de trängt in. Idéernas reformutlösande kraft beror inte heller på att de enbart skulle utgöra importerade lösningar som svar på att en organisation hamnat i problem. Populära recept ”erbjuder” ofta organisationer vissa problemdefinitioner. Detta framgår bland annat av en innehållsanalys som har gjorts av ett brett urval av norska och engelskspråkiga managementpublikationer som presenterar och missionerar för målstyrning (MBO), total kvalitetsledning (TQM) eller medarbetarsamtal (Røvik 2002). En väsentlig slutsats i denna studie är att författarna ofta ägnar mer utrymme åt att beskriva vad de anser vara problemen i moderna organisationer än åt att skissera recept för att lösa dem. Därför handlar exempelvis TQM-litteraturen till stor del om att man hos chefer och andra försöker få gehör för tanken att ett av huvudproblemen i västvärldens företag är bristen på systematiskt kvalitetstänkande, medan man i målstyrningspub likationer på motsvarande sätt är intresserad av att slå fast att huvudproblemet har att göra med oklara mål och alltför svag styrning på basis av uppnådda resultat. Tillspetsat skulle man kunna säga så här: att ta in populära organisationsrecept innebär ofta att man även importerar en bestämd problemdefinition, som man kan komma att uppfatta som giltig även för den egna verksamheten. Därmed ökar idéernas reformutlösande kraft, eftersom det ligger en enorm handlings- och förändringspotential i att få acceptans hos ledningen om att företaget har ett visst problem och står inför vissa utmaningar. 6. De har tvetydiga verkningar. Även om recepten är både genomträngande och reformutlösande finns det ändå en betydande osäkerhet om deras verkningar, det vill säga hur effektiva de är som instrument. De allmänna uppfattningarna om de popu-

Managementsamha llet.indd 15

lära idéernas effekter skiljer sig ofta markant. Dels framställs de som ytliga modeflugor, tidstjuvar och penningslukare som saknar praktisk verkan och som de anställda successivt lär sig att undvika (Micklethwait & Woolridge 1997, Ernst & Kieser 2002). Dels finns det de som menar att organisationsrecept är viktiga strategiska verkningsmedel som i många fall påstås ha bidragit till drastiska resultatförbättringar (Banks 1992, Morgan & Morgatroyd 1994). De relativt många uppföljningar som har gjorts, där man vetenskapligt försökt pröva effekterna av olika recept, bidrar också till att underbygga intrycket av tvetydighet. En viktig slutsats som man kan dra från forskningslitteraturen är att det råder stor variation mellan olika organisationer och sektorer, vad gäller både förmågan att adoptera recept och att dokumentera de eventuella effekterna av adopteringen. Att receptens verkningar inom organisationer är tvetydiga, betyder också att de i grunden ofta är otydliga, det vill säga svåra att reda ut även efter omfattande undersökningar. Slutligen kan effekterna framstå som tvetydiga på grund av att det råder oenighet mellan olika aktörer i organisationen om hur verkningarna ska tolkas, oenigheter som ofta kan återföras till hur verkningarna berör ens egen position och det egna intresset (Røvik 1992).

Vad boken handlar om Denna bok handlar om utbud, överföring, efterfrågan, mottagande och tillämpning av organisationsidéer. Detta avspeglas i de två uppsättningar av problemställningar som boken behandlar. Den första fokuserar på idéernas utbudssida, medan den andra ägnas åt överförings- och mottagarsidan.

08-03-18 16.13.15

M a n a g eme n t s a m h ä l l et

Utbudssidan Som illustrerades inledningsvis har det sedan början av 1980-talet växt fram ett omfattande utbud av organisationsidéer och organisationsrecept. Jag har bland annat beskrivit dem som allestädes närvarande, genomträngande och reformutlösande. Men varför har detta utbud av idéer växt fram? Vilka är de bakomliggande drivkrafterna och logikerna? Vad är innehållet i detta idéutbud? Och hur starkt och i vilken riktning förändras de över tid? Analytiskt kan idéernas utbudssida indelas i tre huvudelement. Det är för det första utbudssidans aktörer, det vill säga utvecklare (eller ”producenter”), förmedlare och auktoriserande instanser. För det andra själva produkterna, det vill säga de idéer och recept som utvecklas och cirkulerar och som bildar utbudet. För det tredje de rådande antaganden och föreställningar som vid varje tidpunkt finns på utbudssidan om hur marknaden för olika idéer och recept ser ut och hur den kommer att utvecklas i framtiden. Denna indelning bildar grunden för två mer detaljerade frågeställningar som syftar till att fånga dynamiken på utbudssidan:

A. Om konstruktionen av en marknad för organisationsrecept Det är ett faktum att utbudet av organisationsidéer och organisationsrecept har ökat dramatiskt under de senaste tjugofem åren (Huczynski 1993, Røvik 1998, SahlinAndersson & Engwall 2002). Men vilka är de bakomliggande orsakerna till detta fenomen? Det är uppenbart att ett stort utbud förutsätter att det parallellt har växt fram en stor marknad och efterfrågan. Jag kommer att argumentera för att en grundläggande förutsättning för det enorma utbudet av – och motsvarande efterfrågan på – organisationsrecept är den osedvanligt lyckade sociala konstruktionen av ”organisationer” på senare tid. Med det menas att det finns en föreställning om att verksam-

Managementsamha llet.indd 16

heter som egentligen är vitt skilda har det gemensamt att de är formella organisationer. Det är denna (om) konstruktion av olika verksamheter till ungefär likadana system, med beteckningen ”organisationer”, som i sin tur har skapat en massmarknad för idéer om och recept för utformning, styrning och ledning av sådana system. I boken ska vi bland annat belysa hur föreställningen om ”en värld av organisationer” konstrueras och tydliggöra konsekvenserna av denna konstruktion för utbudet av och efterfrågan på organisationsrecept.

B. Om utbudets innehåll: produkterna Den andra typen av problemställningar fokuserar ”produkterna”, det vill säga de organisatoriska idéer och recept som cirkulerar och erbjuds. Vi kommer att ställa frågor som: Hur ser de idéer och recept ut som ligger till grund för uppbyggnaden och ombyggnaden av vår tids verksamheter? Vad kännetecknar dessa idéer med avseende på exempelvis form och innehåll? Går det att hitta samband mellan samhälleliga underströmmar – politiska, ideologiska, ekonomiska och teknologiska – och den repertoar av organisationsrecept som cirkulerar i samtiden? Här är jag självfallet intresserad av utvecklingen över tid. Ett skäl till detta intresse är att det vid ingången till det nya millenniet har presenterats många profetior om att ”Den nya tiden” kommer att innebära radikalt nya sätt att bygga upp organisationer. Det är bara genom att se samtidens populära organisationsidéer i ljuset av tidigare perioders idéer som man kan belägga om profetiorna har slagit in. Därför frågar jag mig: Vad karakteriserar vår tids idéer och recept jämfört med dem som var populära under tidigare perioder? Vad är fortfarande giltigt, vad förändras, var och när hittar man ”brottytorna” sett ur ett tidsperspektiv? Och vidare: Är det möjligt att nå fram till de idéer utifrån vilka nästa decenniums organisationer sannolikt kommer att utformas?

08-03-18 16.13.15

1. Tankar från en take- off

Överförings- och mottagarsidan Den andra uppsättningen av problemställningar har fokus på överföring, mottagande, implementering och tillämpning av organisationsidéer. Detta är ett komplext tema som har belysts utifrån olika teoretiska infallsvinklar och med en rad empiriska observationer som tycks peka åt olika håll. Jag kommer huvudsakligen att behandla detta ämne i form av en empiriskt grundad begrepps- och teoriutveckling. Det är framför allt det translationsteoretiska perspektivet på överföringen och mottagandet av idéer som utvecklas i boken. Men låt mig först precisera forskningsfrågorna. När det gäller fenomenet ”överföring av organisationskunskap” så kan det analytiskt indelas i två huvudtyper: dekontextualisering och kontextualisering. Dekontextualisering handlar om att plocka ut ”något” från ett sammanhang. Det anspelar på alla de fall där en organisatorisk praxis och/eller recept har identifierats och man försöker ta ut det ur en kontext – exempelvis en viss organisation eller en viss bransch – ofta med syftet att det ska överföras till och införas i en eller flera andra kontexter. Man måste emellertid skilja mellan två något olika former av dekontextualisering. Den första kallar jag avskiljning. Detta begrepp betecknar fall där man utifrån en konkret lyckad praxis inom en viss verksamhet försöker ge den en idémässig representation i syfte att överföra den till andra verksamheter. Den andra kallar jag paketering. Detta begrepp refererar till fall där man utifrån en immateriell idé eller ett recept som cirkulerar inom en viss kontext försöker ge denna idé en mer allmän form så att den blir mer överförbar till andra kontexter. Paketering kan också beskrivas som ett generaliserande av en i utgångsläget kontextbaserad idé eller ett recept. Kontextualisering handlar om organisationers efterfrågan, mottagande, implementering och tillämpning av idéer och populära recept. Det är med andra ord en gemensam beteckning för alla de fall där ett recept

Managementsamha llet.indd 17

”packas upp”, det vill säga där man försöker gå från receptet som idé till att materialisera det i aktiviteter, strukturer, rutiner och liknande i en bestämd kontext, i detta fall en eller flera organisationer. Genom att skilja mellan dekontextualisering och kontextualisering får man en analytisk konceptualisering av hela överföringskedjan och en ingång till att bland annat identifiera kritiska faser i de kunskapsöverförande processerna. Denna indelning ligger till grund för tre uppsättningar av mer specifika frågeställningar i boken:

A. Dekontextualisering: när kunskap ska hämtas ut Avskiljning handlar som sagt om att en viss organisatorisk praxis beskrivs och sprids till andra organisationer. Jag kommer bland annat att ställa mig frågan: Hur upptäcks ”bra” lösningar? Och inte minst: Vilka är ”upptäckarna”? Ett svar som fördjupas i boken är att det framför allt inom de största konsultföretagen numera satsas stora resurser på att utveckla rationella tekniker – som best practice och benchmarking – för att identifiera ”bra lösningar” som kan användas inom olika typer av organisationer, lösningar som sedan eventuellt bearbetas för att spridas till andra verksamheter på kommersiell grundval. Fokus är också inriktat på den kritiska fas där en identifierad praxis inom en organisation ska beskrivas, det vill säga ges en språklig representation för att kunna överföras till andra verksamheter. Att ge en praxis en språklig form innebär ett urval. Vi kommer bland annat att se närmare på vad som tas med och vad som utesluts och går förlorat i avskiljningsprocessen, det vill säga när man försöker plocka ut en praxis ur en viss organisatorisk kontext där den har fungerat bra. Detta är en avgörande fas. Det finns många exempel på hur väsentliga kontextuella förutsättningar hos en praxis som varit lokalt framgångsrik går förlorade under arbetet med att beskriva och sprida den (Lillrank 1995, Gueldenberg & Helting 2007, Collins 2007).

08-03-18 16.13.15

M a n a g eme n t s a m h ä l l et

B. Kontextualisering: när kunskap ska ”sättas in”

C. Förutsättningar för en lyckad kunskapsöverföring

Den andra uppsättningen av problemställningar är knuten till kontextualisering. Jag frågar mig: Vad händer när man ska försöka ta in mer generella organisationsidéer i den enskilda verksamheten? Kommer de att snabbt kastas ut igen eller blir de omformade så att de exempelvis bättre passar den lokala kontexten? Och vidare: Kommer de immateriella idéer som cirkulerar att stanna kvar på ”pratnivån” eller kommer de att materialiseras och förverkligas i strukturer, aktiviteter och mätbara resultat? Hur lång tid brukar det ta från det att organisationsidéer plockas in till dess att de eventuellt blir materialiserade? Uthämtning, överföring och mottagande av organisationsidéer kan sammantaget förstås som en form av översättning: ”något” hämtas ut från en bestämd kontext, omformas och placeras in i en eller flera andra kontexter. Jag kommer att argumentera för att dekontextualisering och kontextualisering på ett fruktbart sätt kan sammanfogas och förstås utifrån ett translationsteoretiskt perspektiv. Detta perspektiv kommer att utvecklas och fördjupas i boken.

Den tredje frågan tar utgångspunkt i de många motstridiga observationer av vad som blir resultatet när man försöker överföra och införa ny kunskap i organisationer. Här finns, som jag nämnde inledningsvis, rapporter om såväl stora succéer som dyrbara och förödande fiaskon. Därför blir det viktigt att klargöra förutsättningarna för att lyckas, och vi vill få svar på frågan: Om överföring av organisationsidéer kan förstås som en form av översättning, vad skiljer då de bra översättningarna från de mindre bra, och vad skiljer skickliga översättare från mindre skickliga? Och i den mån som det går att identifiera dessa förutsättningar: Kan man ge ett forskningsbaserat ”recept” på – det vill säga råd om – hur man kan och bör gå tillväga för att åstadkomma lyckade översättningar och implementeringar av organisationsidéer?

Managementsamha llet.indd 18

08-03-18 16.13.16

2. Pragmatisk institutionalism I detta kapitel presenteras först en översikt och analys av the state of the art när det gäller den internationella teoriutvecklingen och forskningen om de frågor som behandlas i denna bok. Inspirerad av vissa bidrag och i kontrast till andra utvecklar jag i kapitlets senare del det som utgör bokens teoretiska stomme, som vi kommer att referera till som pragmatisk institutionalism. Under de senaste tjugofem åren har det internationellt växt fram ett ökat intresse bland organisationsforskare för de problemställningar som utgör fokus i den här boken. Alltsedan början av 1980-talet har det utvecklats flera riktningar och forskningsmiljöer av vilka några redan är skolbildande, medan andra håller på att bli det. De kännetecknas av relativt begränsade teoretiska infallsvinklar och av en ganska snäv empirisk fokusering, vilket gör att de bara behandlar vissa av de problemställningar som jag kommer att ta upp här. Den teoretiska infallsvinkel som ligger till grund för och utvecklas i denna bok utgår inte från någon enskild tradition utan bygger snarare på utvalda insikter från alla dessa forskningstraditioner. I det följande ska jag först gå igenom de aktuella traditionerna. Därefter ska jag visa hur denna delvis fragmentariska och i vissa fall överlappande samling forskningsmiljöer, forskare, teorier och insikter i stora stycken kan sorteras under två grundläggande paradigmatiska skiljelinjer inom samhällsvetenskaperna i allmänhet och inom organisationsteorin i synnerhet, nämligen det modernistiska och det socialkonstruktivistiska perspektivet. Mellan och i förlängningen av dessa två synsätt finns enligt vår

Managementsamha llet.indd 19

mening emellertid en ”tredje väg” – den pragmatiska institutionalismen. Det är ett teoretiskt perspektiv som vi ska utveckla i detta kapitel och som kommer att bli en fruktbar ram för tolkningen och förståelsen av de empiriska observationer som presenteras under bokens gång.

Rapport från fem frontavsnitt Man kan urskilja fem forskningstraditioner, som kännetecknas av att de är upptagna av alla eller vissa av de problemställningar som behandlas i denna bok, det vill säga utveckling, överföring, mottagande och tillämpning av organisationsidéer. Dessa är • Den amerikanska nyinstitutionella traditionen • Organisationsmodetraditionen • New Public Management-traditionen • Den skandinaviska nyinstitutionella traditionen • Den kunskapsöverförande traditionen Merparten av de teorier och insikter som finns om de problemställningar som behandlas i denna bok har uppstått inom dessa forskningstraditioner. Detta är det enkla skälet till att vi valt just dessa traditioner, och var och en av dem kommer att presenteras relativt utförligt. De fem traditionerna är relativt distinkta i den meningen att de har olika teoretiska infallsvinklar, har olika empiriska inriktningar, samt präglas av förhållandevis avgränsade

08-03-18 16.13.16

M a n a g eme n t s a m h ä l l et

nätverk av forskare, forskningsinstitutioner och publicister. Trots detta är gränserna mellan dem överlappande på flera områden och ganska otydliga. Forskare knyts till varandra tvärs över traditionsgränserna till följd av att deras problemställningar delvis sammanfaller med varandra, och det finns flera forskningsmiljöer och forskare som uppträder som borderlines, i den meningen att de rör sig tvärs över och kombinerar insikter från flera olika traditioner i sina arbeten. Till grund för analysen ligger en omfattande genomgång av publikationer från var och en av dessa traditioner. Förutom klassikerna har jag lagt särskild vikt vid att få med nyare forskning, framför allt arbeten som publicerats efter millennieskiftet. Genomgången av varje tradition är disponerad utifrån följande tre frågeställningar: • Fokus och forskningsfrågor. Vilka är de dominerande problemställningarna och forskningsfrågorna inom traditionen, och vilka av de problemställningar som behandlas i denna bok uppmärksammas särskilt? • Teoretiska infallsvinklar. Vilka teoretiska infallsvinklar dominerar inom traditionen ifråga? • Vita fläckar/kritik. Vilka av den här bokens problemställningar berörs bara i liten utsträckning och/eller på ett otillfredsställande sätt av traditionen ifråga?

Den amerikanska nyinstitutionella traditionen Fokus och forskningsfrågor Nyinstitutionalismen inom organisationsforskningen grundar sig på arbeten som redan blivit klassiker: Meyer och Rowan (1977), DiMaggio och Powell (1983, 1991), Scott (1987, 1991) och Zucker (1977, 1987). Nyinstitutionell teori har under de senaste tjugo åren

Managementsamha llet.indd 20

fått en paradigmatisk status och ingår ofta som en viktig grund i flera av de andra traditionerna, framför allt modetraditionen, skandinavisk institutionalism och New Public Management. Denna forskningstradition erbjuder en teoretisk tolkningsram med klar relevans för de flesta aspekter av bokens problemställningar – som utveckling/utbud, överföring och mottagande av organisationsidéer. Men vi kommer att se att den empiriska forskningen inom denna skola har varit inriktad mot några få utvalda delar av dessa problemställningar.

Teoretiska infallsvinklar Parsons (1956) var den förste som tydligt formulerade insikten om att organisationer inte kan överleva genom att enbart vara effektivitetsinriktade. Man måste också söka legitimitet från omgivningen. Denna insikt vidareutvecklades av bland andra Meyer och Rowan (1977), som betonar att om organisationer ska bli accepterade så måste de på ett övertygande sätt visa att de lever upp till vissa fundamentala västerländska modernitetsnormer om kontinuerliga framsteg, förnyelse och rationalitet. Dessa normer kommer till uttryck i en bred repertoar av generella idéer och tydliga recept på hur moderna, tidsenliga och därmed legitima organisationer bör se ut, vilka strukturella komponenter de bör ha och vilka procedurer och rutiner som de bör satsa på. Men institutionella omgivningar är komplexa. Olika delar av en organisation kan vara inriktade på och beroende av legitimitet från olika externa grupper av aktörer, exempelvis massmedia, intellektuella, professioner, banker, ackrediteringsinstitutioner (Galaskiewicz 1995, Deephouse 1996, Rindova m.fl. 2005, Strandgaard-Pedersen & Dobbin 2006). En organisation måste därför förhålla sig till många olika (ofta inkonsistenta) och med tiden skiftande recept på legitima strukturer och procedurer (Ruef & Scott 1998, Colyvas & Powell 2006). De idéer som kommer från institutionella omgivningar kallar

08-03-18 16.13.16

2 . P r a g m a ti s k i n s tituti o n a l i s m

Meyer och Rowan (1977) institutionalized elements. De framstår som symboler för framsteg och rationalitet och är institutionaliserade i den betydelsen att de är rulelike social facts (Zucker 1987), det vill säga att de tas för givna som de rätta och effektiva sätten att organisera och leda. Detta är grundresonemangen i nyinstitutionalismens teori om varför och hur organisationsrecept produceras och sprids, och också varför organisationer har motiv till att adoptera dem. Två centrala och distinkta teoretiska bidrag grundar sig på just dessa resonemang. Det ena är DiMaggio och Powells (1983) homogenitetsteori, som kort uttryckt är en prediktion om att organisationer världen över kommer att bli allt mer lika varandra till följd av att man försöker inkorporera samma populära formelement. Det andra handlar om vad som händer med dessa element när de ska implementeras i enskilda organisationer. Detta är löskopplingsteorin, det vill säga uppfattningen att organisationer som införlivar institutionaliserade formelement ser till att hålla dem avskilda från organisationens praktik. De blir symboler för att tillfredsställa omgivningen, men är olämpliga som instrument för att styra interna aktiviteter (Meyer & Rowan 1977, Rowan 1982, Tolbert & Zucker 1983, Palmer m.fl. 1993).

Vita fläckar/kritik Även om nyinstitutionalismen innehåller teorier som är relevanta för de flesta problemställningar i boken, är traditionens empiriska arbeten koncentrerade till mer begränsade delar av dessa problemställningar. Den empiriska tyngdpunkten ligger på spridning och adoptering – överföring i vår terminologi – av institutionaliserade idéer och recept, där studierna bygger på stora urval av organisationer som undersöks under en längre tid. Man har studerat utbredningen av många olika sorters recept, som vissa strukturella komponenter

Managementsamha llet.indd 21

– bland annat matrisstruktur (Burns & Wholey 1993), divisionaliserad struktur (Fligstein 1985, Palmer m.fl. 1993) och personaladministrativa enheter (Dobbin m.fl. 1988) – och vissa procedurer, program och rutiner, exempelvis ekonomiska rapporteringssystem (Covaleski & Dirsmith 1988, Covaleski, Dirsmith & Michelman 1993, Mezias 1990), statliga licensordningar (Zhou 1993), kommunala reformprogram (Knoke 1982, Tolbert & Zucker 1983, Sing, Tucker & House 1986), TQM (Westphal m.fl. 1997) och ISO-9000-standarder (Guler m.fl. 2002, Beck & Walgenbach 2005). Många av studierna bygger på longitudinella data (se t.ex. Fligstein 1985, Schneiberg & Bartley 2001, Ruef & Scott 1998, Ruef 2002), och flera syftar till att blottlägga strukturella likheter och skillnader mellan tidigare och senare adoptörer (Rowan 1982, Tolbert & Zucker 1983, Palmer m.fl. 1993, Schneiberg & Soule 2004). I den mån som neoinstitutionalister intresserar sig för mottagarsidan är det primärt för att analysera vilka bevekelsegrunder organisationer har för att adoptera institutionaliserade idéer. En huvudreferens i de flesta empiriska arbeten är i detta sammanhang DiMaggio och Powells artikel från 1983 som skiljer mellan tre olika motiv för att adoptera: (1) tvingande isomorfism, där man pressas av exempelvis lagar och förordningar till att adoptera, (2) normativ isomorfism, där adopteringen är en följd av gemensamma normer och regler inom organisationernas yrkesgrupper och professioner och (3) mimetisk isomorfism, där organisationer som befinner sig i otrygga situationer försöker efterlikna andra som anses vara framgångsrika och inflytelserika, en sorts ”slapp imitation” som inte föregås av några grundliga analyser. Mizruchi och Fein (1999) har analyserat hur författare till neoinstitutionellt inspirerade artiklar, publicerade i de sex mest inflytelserika amerikanska tidskrifterna, har operationaliserat och tillämpat dessa tre typer i sina empiriska arbeten. De finner en klar tendens till att man betonar mimetisk isomorfism (se

08-03-18 16.13.16

M a n a g eme n t s a m h ä l l et

t.ex. Fligstein 1985, Haveman 1993, Han 1994, Lomi 1995), medan man på motsvarande sätt lägger mindre betoning vid att empiriskt studera de två andra typerna, det vill säga tvingande isomorfism (men se Covaleski & Dirsmith 1988, Konrad & Linnehan 1995) och normativ isomorfism (men se Mezias & Scarselletta 1994). Den nyinstitutionella forskningens klara inriktning på frågor om överföring och adoptering skapar oundvikligen vissa ”blinda zoner” i förhållande till den här bokens problemställningar. Man är huvudsakligen intresserad av hur idéer sprids som redan har blivit institutionaliserade förebilder, vilket innebär att man där emot inte är särskilt intresserad av att studera vilka processer som leder till att en idé får status som just förebild. Den nyinstitutionella forskningen ger alltså inte många svar på frågor som rör produktionen av idéer och dekontextualiseringen, det vill säga i vilken utsträckning och eventuellt hur idéer plockas ut ur bestämda kontexter – genom det jag kallar avskiljning och paketering – för att sedan generaliseras, populariseras och bli till förebildliga modeller för många. Denna blinda zon inom institutionell teori har också observerats av Zbaracki, som i en analys av bakgrunden till populariseringen av TQM uttrycker sig på följande sätt: Yet institutional theory says little about the process by which a managerial innovation develops from a clear technical intervention into a mere symbol of institutional legitimacy. The relationship between the technical and institutional merits of a practice (like TQM) remains a source of considerable confusion in institutional theory. (Zbaracki 1998:604) Den nyinstitutionella forskningen har också en ”vit fläck” i förhållande till en annan problemställning i denna bok, nämligen frågan om kontextualisering, det vill säga vad som händer med en organisation och med idéerna efter det att dessa formellt har adopterats. Detta

Managementsamha llet.indd 22

finner man relativt få forskningsbaserade svar på inom amerikansk nyinstitutionalism. Det beror dels på att man i liten grad har uppfattat detta ämne som intressant och därmed inte teoretiserat kring det, dels på att de forskningsmetoder som de flesta inom denna skola använder sig av inte lämpar sig särskilt väl för att belysa kontextualisering: man studerar spridning av idéer inom stora populationer och har ett relativt enkelt kriterium för om en viss organisation har adopterat eller inte, nämligen om det har fattats ett formellt beslut i frågan. Det gör att man inte får tag i de processer som eventuellt utlöses efter det att man formellt adopterat idéer. Denna brist på processdata från ”insidan” gör att ett par centrala antaganden inom nyinstitutionell teori framstår som problematiska i den meningen att de är empiriskt svagt underbyggda. Det ena antagandet gäller organisationers motiv till att adoptera. Många nyinstitutionella studier drar slutsatsen, som vi har sett, att organisationer adopterar utifrån en mimetisk rationalitet och i mindre grad utifrån tvångsmässig och normativ rationalitet. Men det är självfallet svårt att dra slutsatser om aktörers motiv med data hämtade från populationsnivån. Detta har också observerats av Mizruchi och Fein, som skriver så här i sin genomgång av nyinstitutionella studier av organisationers bevekelsegrunder för att adoptera: What is problematic in nearly all of these studies, is that the researchers are positing a particular process that results in a behavioral outcome, but they are measuring only outcome while assuming the pro cess. (Mizruchi & Fein 1999:664) Det andra problematiska antagandet handlar om vad som händer med idéerna efter det att de har adopterats. En av de oftast anförda uppfattningarna från det nyinstitutionella ”lägret” är löskoppling, det vill säga att idéerna

08-03-18 16.13.16

2 . P r a g m a ti s k i n s tituti o n a l i s m

tas in för att tillfredsställa omgivningen, men används inte för att styra interna aktiviteter (Edelman 1992, Walgenbach 2001). Men även på denna punkt blir det ett skevt förhållande mellan hur ofta detta antagande framförs och hur lite man empiriskt försöker underbygga tesen genom processtudier av vad som blir idéernas öde efter det att de formellt har adopterats. (Det finns emellertid ansatser till empirisk dokumentation; se Elsbach & Sutton 1992, Westphal & Zajac 2001.)

Omorientering Från slutet av 1990-talet sker emellertid en omorientering inom amerikansk nyinstitutionalism, vilket bland annat innebär att man i högre grad tar hänsyn till de nämnda invändningarna. Det är en omorientering som utmanar den här skolans två närmast kanoniserade föreställningar. För det första uppfattningen om homogenisering och konvergens, som alltså innebär att när institutionaliserade element adopteras av nationer, fält eller enskilda organisationer så kommer det att leda till minskad variation inom och mellan enheterna med avseende på strukturer, processer och ideologier, vilket till och med kan utmynna i ett slags ”världsmodeller”. För det andra uppfattningen att institutionaliserade element kan adopteras utan att detta utlöser några förändringar i organisationernas praxis (löskoppling) och utan att dessa element själva förändras efter det att de adopterats. Detta har bland annat den konsekvensen att distributionen av institutionaliserade element inom en population kan undersökas utifrån ett enda kriterium, nämligen vilka enheter som formellt har och inte har adopterat dem. I förhållande till dessa tidigt etablerade axiom sker alltså en tydlig omorientering, som bland annat har sin bakgrund i att en rad observationer visat att distribution och adoptering av institutionaliserade element inom en population inte behöver leda till mer likartade enheter

Managementsamha llet.indd 23

utan snarare till motsatsen, nämligen heterogenitet och divergens. Denna gryende insikt kommer bland annat till uttryck i flera studier inom den amerikanska nyinstitutionella traditionen när man försöker blottlägga och förklara de variationer som ofta uppstår då olika organisatoriska enheter förhåller sig till i stort sett samma institutionaliserade element. Detta gör att det inom denna tradition också växer fram mer komplexa begrepp och modeller för de organisatoriska effekter som kan bli följden när institutionaliserade idéer adopteras. Denna omorientering har observerats av bland andra Schneiberg och Clemens (2006) i en bred artikel om utvecklingslinjer och utmaningar inom amerikansk nyinstitutionalism. De skriver bland annat: Until recently, most analyses of institutional effects assumed homogeneity or convergence. Fields were conceptualized as organized around a dominant model or logic, effects were modeled in the dichotomous terms of adoption or failure to adopt. /…/ The growing recognition that fields are often populated by multiple and competing models, logics and organizational forms complicate the character of institutional analysis, and may force a broad reevaluation of the now canonical methodologies for measuring institutional effects. Acknowledging heterogeneity challenges conventional images of causality and pushes institutional analysis away from strong forms of structural determinism to a much greater emphasis on agency, conflict, contingency and process. By recognizing variation and incoherence within fields and developing strategies for their measurement, researchers acquire new tools for explaining institutional change. (Schneiberg & Clemens 2006:30, 212)

08-03-18 16.13.17

Vår tid kännetecknas av att det finns ett stort

Ett viktigt tema i boken är också hur idéer sprids

utbud av idéer om hur organisationer bör utfor-

mellan organisationer. Utifrån en position kallad

mas, styras och ledas. Det är idéer och recept

pragmatisk institutionalism vidareutvecklar Røvik

som nästan ingen kan undvika att påverkas av.

den fransk-skandinaviska teorin från 1990-talet

Likt virus sprider de sig snabbt och till vitt skilda

om kunskapsöverföring som en form av översätt-

verksamheter, och de ger upphov till många be-

ning.

Kjell Arne Røvik

Trender och idéer på 2000-talet

svärliga omställningsprocesser. Men effekterna är ofta oklara och tvetydiga. Denna bok handlar om utbudet, efterfrågan, överföringen och tillämpningen av sådana idéer.

Kjell Arne Røvik är professor vid universitetet i Tromsö och en av de ledande organisationsforskarna i Skandinavien.

Kjell Arne Røvik

Trender och idéer på 2000-talet

Best.nr 47-08799-0

Tryck.nr 47-08799-0-00

omslag.indd 1

08-03-18 16.24.06