9789144172637

SAGOLIK NO & TEKNIK

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

SAGOLIK NO & TEKNIK

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

Sagolik NO och teknik ger dig boktips och textutdrag för arbete med skönlitteratur i NO- och teknikundervisningen på låg- och mellanstadiet. Boken ger dig också konkreta exempel på hur det arbetet kan läggas upp och genomföras.

ELEVBOK

De skönlitterära texterna kan trigga elevernas nyfikenhet och utveckla deras skolspråk samtidigt som de utgör en alternativ ingång till NO-ämnena och tekniken.

DIGITALT LÄROMEDEL

Genom läsning, samtal och skrivande får eleverna sätta ord på sina tankar och göra kopplingar till det naturvetenskapliga och tekniska.

Interaktiv version av boken klicka på bilden och prova

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

SAGOLIK NO & TEKNIK

Skönlitteratur i undervisningen

•••

Jenny Edvardsson

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden.

Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 46412

ISBN 978-91-44-17263-7

Upplaga 1:1

© Jenny Edvardsson och Studentlitteratur 2024

Redaktör: Ulrika Wendéus Samtliga textutdrag, bilder av omslag, samt illustrationer ur bilderböcker är publicerade med tillstånd av respektive förlag och upphovsperson, eller företrädare för desamma.

Övriga llustrationer: Shutterstock

Formgivning: Jenny Skogvoll/Makeable sthlm ab

Printed by Pozkal/BESTingraphics, Poland 2024

INNEHÅLL

innehåll och kunskapsområden

10. Tema Samhälle och liv ...................................

var en gång och blir så mycket mer

– Johanna Schaible

- Bokens handling och innehåll

- Kopplingar till centralt innehåll

Hur kan du arbeta med boken?

Högläsning med gemensam bearbetning av innehållet

Min hemliga tvilling – Kerstin Lundberg Hahn

Bokens handling och innehåll

Skrivuppgift: Teknik nu – då – och om hundra år

Bokens handling och innehåll

Kopplingar till centralt innehåll

80 Högläsning – fördjupning begreppet tid 81 Livscykel hos olika djur

Värdegrund – sociala relationer

Ämnesövergripande arbete – matematik

Noveller ur Framtid: Elva berättelser för mellanstadiet 83 - Bokens handling och innehåll

83 - Kopplingar till centralt innehåll 84 - Hur kan du arbeta med boken?

Läsning med läsprotokoll

skapande – rymdbil

Undersöka och skapa delar av universum

Lästips – Tema Tid och framtid

12. Tema Djur och natur .....................................

Om du möter en björn – Malin Kivelä, Martin Glaz Serup och Linda Bondestam

- Bokens handling och innehåll

- Kopplingar till centralt innehåll

- Hur kan du arbeta med boken?

Fördjupning och exkursion

Djuret – Ulrika Lidbo

Kopplingar till centralt innehåll

Hur kan du arbeta med boken?

DIGITALA LÄNKAR

Länk till webbsida

Länk till nedladdningsbar fil

I din digitala bokhylla på studentlitteratur .se kan du läsa boken som e-bok och klicka dig fram till webbsidor och filer med hjälp av pilarna .

På himlen brann tusen stjärnor.

Pappa visade med sitt pekfinger på dom. Och han visste namnet på allihop.

– Där ser du Lilla Björn, sa han. Och där har vi Ormen och Hästen och Skorpionen. Ser du svansen?

Det gjorde jag inte. För mej flöt alla stjärnor samman som dammkorn i vardagsrummet när solen lyste.

– Ja, sa jag. För jag ville inte verka dum.

– Där uppe är allting rent och stilla, sa han. Där är det ordning på allt. Känner du hur lugn man blir?

– Mmm, sa jag.

– Det är för att det är så stort att allt annat verkar smått, sa han.

Pappa lyfte upp mej på sin arm så jag skulle komma närmare

stjärnorna som var så långt, långt borta.

– En del finns inte ens, sa han. Dom har redan slocknat.

– Då syns dom väl inte, sa jag.

– Jo, vi kan ännu se deras ljus, sa pappa. Det kan ta flera hundra år för det att komma hit.

Jag tittade upp mot stjärnorna som inte fanns.

Och pappa fortsatte att räkna upp deras namn, medan han bar vidare på mej.

– Svanen, sa han. Lyran. Och Stora Hund.

Utdrag ur bilderboken När pappa visade mej världsalltet,

Ulf Stark och Eva Eriksson, illustrationer (1998) s 16–19 .

©

Ulf Stark

INLEDNING

Att arbeta med skönlitteratur i undervisningen är vanligt i svenska och de samhällsorienterade ämnena men inte lika vanligt i NO-undervisningen. Det är synd. Tänk bara på citatet här bredvid. Är det inte mäktigt? Inspirerar inte det till samtal i klassrummet, ett samtal om stjärnor, tid, avstånd? Jag hade gärna samtalat med en elevgrupp utifrån frågor som: Hur kan du se en stjärna som inte finns? Varför har stjärnorna namn som Stora Hund och Skorpionen? Och varför säger man att stjärnor brinner?

Med denna bok hoppas jag inspirera till att fler använder skönlitteratur också i ämnen som biologi, fysik, kemi och teknik. Jag tar i bokens första kapitel avstamp i skolans styrdokument och i forskning och teori, för att visa hur ett sådant arbete kan bli möjligt. Jag diskuterar vad skönlitteraturen kan bidra med, vilka utgångspunkter vi kan ta hänsyn till när vi väljer texter och ger några inledande tips för den som ska börja arbeta med skönlitteratur i sin undervisning. I bokens andra del närmar jag mig klassrummet för att konkret visa ett arbete med skönlitteratur i teknik- och NO-undervisningen. Du kan använda dig av dessa exempel i ditt eget klassrum eller göra om dem så att de passar dig och dina elever. I denna del får du också boktips som utgår från teman och med en tydlig koppling till kursplanerna.

Böckerna jag utgått ifrån är utgivna på olika förlag, skrivna av författare från olika länder och är förhållandevis nyutgivna. Jag har vidare valt böcker som jag själv uppskattar och som jag vet väcker nyfikenhet hos de unga läsarna. Jag hoppas att du också ska uppskatta mina val men kom ihåg att de bara är exempel. Du kan välja precis de böcker som du själv känner kan tillföra din undervisning något.

Jenny Edvardsson

DEL 1. SKÖNLITTERATUR I UNDERVISNINGEN

I denna del får du först en definition av skönlitteratur . Därefter diskuteras skönlitteraturens plats i undervisningen . Varför ska vi arbeta med skönlitteratur? Hur kan arbetet gå till? Vilka texter kan användas? Sist kommer några inledande tips som du kan ta med dig när du för in skönlitteratur i din NO- och teknikundervisning .

1

. VAD ÄR SKÖNLITTERATUR?

För många handlar skönlitteratur om att få drömma sig bort och leva sig in i andra världar, att få stifta bekantskap med karaktärer man aldrig annars skulle få möta. En del säger att de läser prosa, andra att de läser romaner och noveller. En del säger att skönlitteratur är sagor och berättelser. Men hur ska man definiera skönlitteratur och går det ens att göra?

Vill roa läsaren

Man brukar säga att

• skönlitteratur är motsatsen till sakprosa eller faktatexter

• skönlitteratur har som syfte att roa medan faktatexter ska ge information

• skönlitteratur är påhittade berättelser, som delvis kan bygga på verkliga händelser, medan faktatexter lyfter fram just fakta.

Detta är en grov indelning och som med så mycket annat finns det undantag och texter som innehåller både skönlitterära drag och faktatextdrag, men denna uppdelning kan dock vara en bra utgångspunkt.

När man talar om skönlitteratur brukar man skilja mellan tre större genrer. Dessa är prosaberättelser (romaner och noveller), dramatik (teaterpjäser) och lyrik (poesi, dikter). Inom dessa huvudgenrer finns det många olika undergenrer. Om vi tittar på prosaberättelser kan det exempelvis vara skräck, deckare, samtidsromaner, historiska berättelser, dystopier, för att bara nämna några.

Ger läsaren tolkningsutrymme

Skönlitterära texter har ofta ”tomrum”, där läsaren själv måste fylla i handlingen och språket kan vara mer vardagsnära än i faktatexter. Språket kan också vara delvis nyskapande där författaren använder sig av bildspråk och till och med skapar egna ord, som inte finns i det officiella språket. Läser man skönlitterära böcker med bilder och illustrationer kan bilderna ofta komplettera texten eller lyfta in sådant som inte skrivs ut i texten.

© Malin Kivelä och Martin Glaz

Serup

Illustrationer: Linda Bondestam

Här ser du två olika texter som handlar om björnar. Första texten är från boken Om du möter en björn av Malin Kivelä, Martin Glaz Serup och Linda Bondestam (Förlaget, 2021) och den andra från Nationalencyklopedin.

Som du ser är texten från Om du möter en björn mer personlig. Författaren använder sig av ett tilltal som vänder sig direkt till dig som läsare. Det står exempelvis ”Rakt mot dig” och ”Om du ser en björn stå upprätt och ryta är tiden inne för dig att göra diskret sorti.” Den typen av kommentarer finns inte i en faktatext. I en faktatext är det mer specifika fakta och det ser vi också i det andra utdraget där det är information om längd (130–280 cm), vikt (60–780 kg) och namn på olika underarter (grizzlybjörn och kodiakbjörn).

Brunbjörn

Brunbjörn är den mest välkända och spridda björnarten. Den är 130–280 cm lång och väger 60–780 kg. Hanarna väger betydligt mer än honorna, och vissa underarter är betydligt större än andra. De största underarterna är grizzlybjörn och kodiakbjörn. I Sverige blir brunbjörnar 130–250 cm långa; hanar väger 100–315 kg och honor 60–200 kg.

Nationalencyklopedin, Brunbjörn, (2024)

2 . VARFÖR SKÖNLITTERATUR

I UNDERVISNINGEN?

Böcker skall blänka som solar och gnistra som tomtebloss. Medan vi läser böckerna läser böckerna oss.

Kan böcker läsa människor?

Det kan de förstås!

Hur skulle de annars veta allting om oss?

Utdrag ur kapitlet ”Mitt ABC” av Lennart Hellsing i Första läseboken (1982), s 8

Vad är det Lennart Hellsings dikt säger? Kan böckerna läsa oss när vi läser dem? Ja, så kan det ju faktiskt kännas.

När vi läser en bok går vi in med vår förförståelse, våra erfarenheter och tankar i läsningen och det gör att vi hittar sådant i boken som vi kan relatera till. Det kan därför kännas som om böckerna också läser oss, som om de lyfter fram sådant som vi känner till och är intresserade av.

Så, varför ska vi arbeta med skönlitteratur i undervisningen? Ja, det är en bra fråga att ställa sig. Kanske är svaret det som Lennart Hellsing för fram i sin text ovan, att böckerna hjälper oss att förstå oss själva och vår omvärld. Men vi kan också tänka att den skönlitterära texten kan tillföra något som inte faktatexten kan. Den kan få eleverna att se på ett aktuellt ämne på ett annat sätt. Skönlitteratur levandegör samtidigt som den kan förflytta oss i tid och rum. Skönlitteraturen kan med andra ord hjälpa till att göra kopplingen mellan den lilla människan och den stora världen, alltså mellan en själv och omvärlden.

© Lennart Hellsinglicensierat genom ALIS

Överskrider rummets gränser

Vad betyder det att skönlitteraturen kan överskrida rummets gränser?

Jo, genom texten kan du som läsare förflyttas i tid och rum. Det gör att du också kan få en förståelse för dåtiden, nutiden och framtiden. Du kan som läsare följa med en val ut i havet, förflyttas bakåt i tiden eller följa med på en framtida eller påhittad rymdresa, som här i Christer Fuglesangs äventyr.

Månlisa susar fram genom Vintergatan. De styr mot galaxens mitt där det stora svarta hålet finns. Snart far raketen igenom en av Vintergatans spiralarmar och de passerar genom den ena stjärnan efter den andra på mycket kort tid. Farbror Albert får manövrera raketen flitigt för att de inte ska komma för nära någon av dem.

Utdrag ur Rymdresan. Markus och Marianas äventyr med farbror Albert, Christer Fuglesang (2010) s 52

Den skönlitterära texten har med andra ord inga gränser. Den kan röra sig i tid och rum och när du läser texten förflyttas du dit handlingen utspelar sig.

© Christer Fuglesang

Lästips – Tema Tid och framtid

Bara fem minuter till (2020) av Marta Altés (6–7 år)

Bortförda (2020) av Oskar Källner (9–12 år)

Bosses rymdäventyr (2015) av Petrus Dahlin (6–7 år)

Böckerna om Leonora (2015–) av Helen Johansson (6–9 år)

Full fart till rymden (2016) av Peter Ekberg (6–7 år)

Hemma i rymden (2018) av Mats Wänblad (6–9 år)

Innan jag fanns (2015) av Maria Nilsson Thore och Petrus Dahlin (6–8 år)

Just nu har vi varandra (2015) av Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich (6–7 år)

Mitt bland stjärnor (2016) av Lotta Olsson och Olof Landström (6–9 år)

När pappa visade mej världsalltet (1998) av Ulf Stark och Eva Eriksson (6–8 år)

Pluto är ingen planet (2015) av Annelie Drewsen (6–9 år)

Simma på Neptunus (2017) av Marie Helleday Ekwurtzel (6–9 år)

Till Vial: 8400 dagar kvar (2019) av Henrik Ståhl (9–12 år)

Tyra och storgrubblaren (2010) av Ulf Stark (6–9 år)

12 . TEMA DJUR OCH NATUR

Det finns många skönlitterära böcker som handlar om djur – böcker där

ett eller flera djur agerar som huvudperson och böcker där djur lever tillsammans med eller vid sidan om människan. I detta tema har jag använt böckerna Om du möter en björn av Malin Kivelä, Martin Glaz Serup och

Linda Bondestam (Förlaget, 2021) och Djuret av Ulrika Lidbo (Alfabeta förlag, 2021).

Om du möter en björn – Malin Kivelä, Martin Glaz Serup och

Linda Bondestam (6–9 år, Förlaget)

Bokens handling och innehåll

Om du möter en björn är en berättelse där du får följa med en scout ut i skogen. I bokens inledning står scouten vid skogens kant och läser på den uppsatta informationsskylten (se s. 95 i denna bok). På skylten finns information om de olika djur som lever i skogen. Deras namn är skrivna på latin.

Vi får sedan se vad som kan hända om man möter en björn eller är det kanske så att scouten möter en björn? Vem vet?

Boken är smårolig och illustrationerna ibland lite skräckinjagande, som när björnen står på bakbenen och man ser de sylvassa tänderna (s. 16). Den öppnar upp för många frågor och funderingar om samspelet mellan djur och människor men skapar också en nyfikenhet kring vilka djur som vi kan träffa på i våra skogar. Boken kan därför med fördel användas i NO-undervisningen på lågstadiet.

Illustration:

Linda Bondestam

Kopplingar till centralt innehåll

Om du möter en björn går att koppla till många delar i det centrala innehållet i NO-ämnena biologi, fysik och kemi för årskurs 1–3, och även en del kopplingar till ämnet teknik:

Biologi, Fysik och Kemi

Året runt i naturen

• Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.

• Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kropp och hälsa

• Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

• Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

Systematiska undersökningar

• Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

• Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Teknik

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Några föremål och något tekniskt system i elevernas vardag, hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid.

Tekniska lösningar

• Hur några föremål i elevernas vardag används och fungerar. Enkla mekanismer, till exempel i verktyg och leksaker av olika slag. Begrepp som används i samband med detta.

Hur kan du arbeta med boken?

Innan ni ens börjar läsa denna bok tänker jag att du kan låta eleverna fundera över några frågor. Frågorna kan vara ett sätt att få en förförståelse för det som boken skildrar. Låt eleverna fundera först enskilt, sedan samtala med en klasskompis. I slutet kan ni lyfta frågorna i helklass.

• Vad är en skog?

• Hur doftar en skog?

• Vad kan man se eller hitta i en skog?

• Vilka djur kan du möta i en skog?

• Vad skulle du göra om du mötte en björn i skogen?

Fördjupning och exkursion

Frågorna ovan kan ni också återkomma till efter läsningen och då för att arbeta vidare med dem. De kan exempelvis bli utgångspunkt för en exkursion där du ger dig ut i skogen med eleverna. Eleverna kan då tillsammans med dig få utforska skogens dofter och ljud men också leta efter djur eller hitta spår av djur. Spår kan exempelvis vara spillning och avtryck. Här är några bilder som visar avtryck från vanliga vilda djur i Sverige.

Vem har gått här?

med tillstånd av Naturskyddsföreningen . Naturskyddsföreningen

framfot inkl häl Björn 12–15 cm, framfot

Spårning

Spårstämplarna mäts på längden, utan klor. För att avgöra vilket djur som skapat ett spår behöver man normalt följa det en bit. Exempelvis kan inte varg skiljas från stora hundar på enstaka spårstämplar, men spårlöpan och beteendet berättar vad det är.

Färska spår följs bakåt för att inte förfölja djuret.

Illustrationer av Per Bengtson, Naturskyddsföreningen. Spårmått från ”Djurens spår” av Åke Aronsson och andra källor.

Om ni har tillgång till kamera eller surfplattor kan eleverna dokumentera sina fynd med bilder. Om inte, kan de rita av det de hittar eller plocka med sig exempelvis spillning eller andra spår från djur.

Allemansrätten

I samband med en exkursion kan det också vara på sin plats att berätta om allemansrätten och informera eleverna om vad man får, och inte får göra ute i skog och mark. Här har Naturvårdsverket mycket bra material och en hel del av det riktar sig mot skolan. Du kan använda deras filmer, deras publikationer och efter att ni varit på exkursion kan du låta eleverna arbeta med frågorna som finns i Naturvårdsverkets tipsrunda.

Allemansrätten

Högläsning

Boken passar att högläsa i klassen. Bilderna och texten väcker frågor – låt eleverna få ställa dem under och efter läsning. I illustrationerna gömmer sig flera av de djur som finns avbildade på bokens första sida. Hittar eleverna dem?

Jämföra fakta

Något som också kan vara intressant att följa upp i samband med läsningen är om bokens fakta om björnar är korrekt. Eleverna kan med andra ord ”faktagranska” den information om björnar som finns i bilderboken. Till sin hjälp kan eleverna ha faktaböcker om björnar, läroboken (om den tar upp fakta om björnen) eller sidor på internet. Den fakta som de hittar om björnen kan sedan vara utgångspunkt för en enklare faktatext om björnen. Till sin hjälp kan de ha en sexfältare för att samla fakta. På nästa sida finns ett förslag på en sexfältare att utgå ifrån. När du introducerar sexfältaren är det också viktigt att du går igenom de olika begrepp som finns i den. Vad är klassificering, utseende, boplats, föda och förökning?

Söka fakta och presentation – övriga djur

Man kan också tänka sig att ni fördjupar er i bokens andra djur. Vilka är de? De latinska namnen finns på informationsskylten och i och med detta kan ni också komma in på detta med namn. Varför står namnen på latin?

Namn och klass

Klassificering Vilken sorts djur är det? Utseende Hur ser djuret ut?

Boplats Var och hur bor djuret? Föda Vad äter djuret?

Förökning Hur många ungar får djuret?

Eleverna kan sedan söka information och skriva texter om de andra djuren, eller förbereda muntliga presentationer som de redovisar för klasskompisarna. Även här kan sexfältaren vara en bra hjälp.

Illustration: Linda Bondestam