9789144168494

HISTORIA 2–3

SÖK, GRANSKA, TOLKA OCH VÄRDERA

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA

ELEVPAKETETS

SAMTLIGA DELAR

HISTORIA

2–3 – SÖK, GRANSKA, TOLKA

OCH VÄRDERA

Historia 2–3 – sök, granska, tolka och värdera är utvecklat för kurserna

Historia 2a, Historia 2b – kultur och Historia 3. Här får eleverna möta nya, spännande och fördjupande teman i historien, relevanta för de olika kurserna.

ELEVBOK OCH ARBETSHÄFTE

Läromedlets fördjupande teman anknyter till de tre historiekurserna.

Integrerat i kapitlen presenteras historiska begrepp och förklaringsmodeller liksom den praktiska arbetsgången för hur man söker, granskar, tolkar och värderar – och skriver vetenskapligt.

DIGITALT LÄROMEDEL

Den interaktiva elevboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör innehållet tillgängligt också för elever med särskilda behov. Här finns även källkritiska uppgifter, kapitelsammanfattningar och faktafördjupningar.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar, källkritiska uppgifter, fördjupningar och kapitelsammanfattningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

Historia 2–3

Sök, granska, tolka och värdera

Sture Långström Susanna Hedenborg

Ingvar Ededal Weronica Ader

Studentlitteratur AB

Box 141

221 00 LUND

Besöksadress: Åkergränden 1

Telefon 046-31 20 00

studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus

Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36426

ISBN 978-91-44-16849-4

Upplaga 1:3

© Författarna och Studentlitteratur 2014

Redaktör: Malin Kågerman Hansén, Karin Landmér

Bildredaktör: Ingela Lindqvist iBild

Grafisk form och layout: Johanna Szemenkar Remgard

Omslag: Francisco Ortega

Omslagsbild: IBL Bildbyrå / Karl Sandels samling

Faktagranskning: Professor Lars Pettersson

Printed by Eurographic Group, 2024

Till boken hör också en digital del!

I den digitala delen hittar du faktafördjupningar till många av kapitlen, källkritiska uppgifter och kapitelsammanfattningar. Där hittar du också hela boken inläst så att du kan läsa och lyssna samtidigt. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen!

När du ser en liten symbol på sidan betyder det att det finns något i den digitala delen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

Så här kan du arbeta med detta läromedel

Historia 2–3 – sök, granska, tolka och värdera är avsedd för dig som ska läsa kurserna 2a, 2b eller 3 (som vardera är på 100 poäng).

Läromedlet består av denna lärobok, en digital del (se kod för inloggning på omslagets insida) och ett arbetshäfte.

Lärobokens upplägg

Historia 2–3 – sök, granska, tolka och värdera bygger vidare på de historiekunskaper som du har uppnått när du arbetade med kursen historia 1b. Därför har vi särskilt ansträngt oss för att i de olika kapitlen presentera ett innehåll som vi tror att du inte mött tidigare – och som vi hoppas kan ligga nära dina intresseområden. Innehållet är också valt för att passa bra att tillämpa vetenskapliga synsätt och metoder på. Allt detta för att du ska vara väl förberedd för fortsatta studier efter att ha läst en eller bägge kurserna.

För att du ska få grundläggande kunskaper också i hur man arbetar vetenskapligt kommer du att i de fem första kapitlen (vid sidan om dessa kapitels huvudinnehåll) möta en handledning i att skriva vetenskapligt. När du har arbetat igenom den är det tänkt att du också ska ha genomfört en enklare forskningsuppgift. Vilket ämne du ska skriva om kan du välja i samråd med din lärare, utifrån dina intressen och de exempel som finns i handledningen (se del 1 av Skriva vetenskapligt i kapitel 1). Den uppgiften kan du göra på egen hand eller tillsammans med någon annan i klassen.

Arbetsordning

Läroboken består av historiska teman som har samlats kapitelvis. I lärobokens innehållsförteckning framgår vilka kapitel som passar väl i just den kurs som du ska studera.

I varje kapitel finns en genomtänkt koppling till kultur och vetenskap – förr, nu och ibland även i en framtid. Det kan gälla innehåll, metoder och arbetssätt. Kapitlen passar bäst att studera i den ordning som de kommer i boken, eftersom de i viss mån bygger på varandra.

Kapitlen

Efter inledningen i varje kapitel finns en ruta med kapitlets mål, vilket beskriver det som du ska kunna lära dig med hjälp av kapitlet.

Sedan följer kapitlets text, som ofta innehåller beskrivningar av forskare och de metoder som de använt sig av eller beskrivningar av den utveckling som skett under en längre tid inom ett forskningsområde.

Genom hela boken kommer du att möta viktiga namn eller begrepp som du bör lära dig, så att du efter en tid har en egen ”ordbok” med begrepp. Då blir det lättare för dig att förstå och prata om historia och olika forskningsfrågor. Till din hjälp finns också en ordlista med förklaringar av mer vetenskapliga ord längst bak i boken och i den digitala delen av läromedlet.

Forskningsprocessen

– att skriva vetenskapligt

I de fem första kapitlen finns som sagt handledningen

Skriva vetenskapligt. Tanken är att du med hjälp av den ska kunna genomföra en enklare forskningsuppgift. När du har gjort den bör du vara utrustad med en del av de kunskaper och färdigheter som en forskande historiker har, fast naturligtvis i betydligt mindre skala.

Det viktiga med din uppgift är inte att du gör ett för omfattande arbete (det finns inte tillräckligt med tid för detta) utan att du visar att du har förstått några av de grundläggande principerna för ett vetenskapligt arbete i historia. Då kommer du att vara väl förberedd för fortsatta studier vid bland annat högskola och universitet.

Vi som gjort detta läromedel rekommenderar därför att uppgiften Skriva vetenskapligt ska vara obligatorisk, särskilt om du läser kurs 3.

Arbetshäfte

I arbetshäftet hittar du instuderingsfrågor till alla kapitel, som stöd för dig när du ska studera kapitlet.

Där finns även alla de fem delarna av uppgiften Skriva vetenskapligt (från lärobokens kapitel 1–5) samlade, med utrymme att anteckna under tiden som du arbetar med denna uppgift.

Digital del

I läromedlets digitala del finns en interaktiv version av hela läroboken, inläst med textföljning. I den kan du stryka under och göra anteckningar, som stöd för din inlärning. Du har också tillgång till en ordlista där

när du behöver hjälp med att få uttryck eller begrepp tydliggjorda.

I den digitala delen finns faktafördjupningar, fördjupande och problematiserande källkritiska övningar samt kapitelsammanfattningar som presenterar kapitlet som korta bildspel.

Sök, granska, tolka och värdera!

Undertiteln till detta läromedel är sök, granska, tolka och värdera. De orden har vi hämtat från gymnasiets ämnesplan. De speglar tydligt den snabba och föränderliga tid som vi lever i. Också skolans uppgifter har förändrats och ämnesplanen för historia pekar på hur viktigt det är att du både lär dig historiska fakta och skaffar dig kunskaper som ger dig förutsättningar att kunna kritiskt granska det förflutna, lika väl som vår samtid, och även att utveckla tankar om din framtid.

I förlängningen är denna förmåga ett grundvillkor i en fungerande demokrati. Skolan ska enligt ämnesplanen ge dig redskap för att uttrycka din kritik på ett sätt som kan utveckla, och därmed förnya och förbättra vår demokrati.

Den uppgift som vi har byggt in i Skriva vetenskapligt är tänkt att hjälpa dig att tänka, arbeta med och förhålla dig till historien, nutiden och framtiden på i princip det sätt som forskare ofta gör – det vill säga söka, granska, tolka och värdera det som skett, det som sker och det som du tror kommer att ske.

Välkommen och lycka till med studierna!

Författarna och redaktörerna

Innehåll

4. Historiebruk – att använda sig av historien 2a, 2b, 3 . 86

Tänk efter före 87

Vad är historiebruk? 88

Historiebruk och historiemedvetenhet 91

Hembygdsföreningarnas arbete – lokalt historiebruk ........ 92

Historiska platser 93

Kan man skapa en historisk plats? 94

Vad kan historien ge platsen? 94

Historiebruk på plats och platsens gemenskap 95

Olika perspektiv ........................................... 96

Historiebruk och historiemedvetenhet – i samspel? 96

Forskning om historiebruk 98

Vad har du lärt dig? 99

Sök, granska, tolka och värdera 99

Skriva vetenskapligt – del 4

Håll reda på dina referenser 102

5. Resan mot jämställdhet 2a, 2b, 3 ................. 104

Tänk efter före ............................................. 105

Män och kvinnor – eller kvinnor och män? 106

jämställt

Olika juridiska rättigheter 108

Rätten att bruka våld ................................... 108

Rätten att bli myndig och att rösta

Rätten att försörja sig

Förmyndare utsågs .....................................

Synen på mäns och kvinnors kroppar 111

Både föda barn och tänka?

Idrottsaktiviteter

Utbildning – på olika

Synen på manligt och kvinnligt

Arbete och lön

Mannen – familjeförsörjaren ............................

Kvinnans väg in i förvärvslivet

Könsroller – ständigt ifrågasatta

Vad har du lärt dig?

Sök, granska, tolka och värdera

Skriva vetenskapligt – del 5

Ta del av tidigare forskning och välj perspektiv

6. Förändringsprocesser – med exempel

från Norden och Baltikum 2a  .....................

Tänk efter före

Norge dras in i andra världskriget

Kroppsideal genom tiderna ................................

behärskade manskroppen

Människans förhållande till den egna och andras kroppar 177

Höviska råd – dåtidens vett och etikett

9. Den planerade stadens historia

Drivkrafternas historia – från handkraft till olja 213

Vind- och vattenkraft 214

Ångmaskinen 215

Att transportera kräver kraft 216

Miljöns historia – människans påverkan .................... 219

Det luktar illa … 219

Miljömedvetenhet

Miljörörelsen

Framtidens miljö – en global fråga 223

Vad har du lärt dig? ........................................

Sök, granska, tolka och värdera

11. Några utsnitt ur sexualitetens historia 2a, 2b, 3 ... 228

Tänk efter före 229

Sedlighetsbrott ............................................230

Brottets benämning skiftade 230

Mildare syn 231

Straffet 232

En upplyst lagstiftning? 234

Lagstiftningens påverkan på olika grupper .............. 234

Tidelag 236

Bålbränning, halshuggning och straffarbete 237

Frågan om preventivmedel 238

Lag förbjöd preventivmedel 238

Sexualupplysning ......................................

P-piller, aborter och sterilisering

Vad har du lärt dig?

Sök, granska, tolka och värdera

12. En industriell revolution – eller flera? 2a, 3 ...... 244

Tänk efter före 245

Bakgrund – den industriella revolutionen 246

Hur sker ekonomisk tillväxt? 247

Vad krävs för den ökade produktionen? 247

Den starke franske bonden ...............................

Självägande bönder med makt

Industriarbetare på deltid

Långsam befolkningstillväxt

Ont om bomull – men vackra ylletyger 251

Tyskland – vetenskap och industri i nära samarbete

Splittring fördröjde starten

Tullsystemet underlättade handeln .....................

Satsning på utbildning och vetenskap 253

Elektriciteten och glödlampan .......................... 253

Tung industri och fördelen med att komma igång senare

Sveriges industrialisering

Gynnsamma förutsättningar ............................256

industrialiseringen i tre steg

Industrialiseringens andra och tredje fas

Vad har du lärt dig?

Sök, granska, tolka och värdera

och

14. Sant och falskt i historieskrivningen 2a, 2b, 3 .... 282

Tänk efter före

Vad är sanning?

Två exempel på historieskrivning

Berättaren och samtiden formar berättelsen ...........

Ledarnas roll vid fältslagen

1. Slaget vid Lützen 1632

2. Slaget vid Poltava 1709

Svårt leda en trupp i strid

Problem 1 – svårt att se vad som hände .................

Problem 2 – omöjligt att göra sig hörd 294

Lösningar på problemen 294

Vad hände efter slagen?

1. Efter slaget vid Lützen 1632

2. Efter slaget vid Poltava 1709 ..........................

Vems var felet – eller förtjänsten?

Har det alltid skrivits historia om strider?

Vad har du lärt dig?

Sök, granska, tolka och värdera

kännetecknar

I den digitala delen I den digitala delen finns en digital version av boken, inläst med textföljning, faktafördjupningar, källkritiska uppgifter och kapitelsammanfattningar.

Carta marina från 1539. Vad skiljer denna

karta från nutida kartor?

Forskning i sin tid

TÄNK EFTER FÖRE

Titta noggrant på den gamla kartbilden här bredvid. Vilken del av världen visar den? Vad känner du igen? Vilka tankar får du när du ser på kartan?

Kartan blev färdig år 1539, efter mer än tio års arbete. Den väckte stor uppmärksamhet och spreds över Europa, och gav många en första (och länge enda) kunskap om denna del av världen.

Det var en av de fyra huvudpersonerna i detta kapitel, den svenska biskopen Olaus Magnus, som hade gett anvisningar till hur kartan skulle göras och som också skrev en stor historiebok om samma geografiska område. Historieboken utkom ett antal år efter kartan och fick namnet Historia om de nordiska folken. Både kartan och boken blev stora framgångar. Kartan heter Carta marina.

Ett exemplar av Carta marina finns i Uppsala universitets bibliotek.

Du kan se hela Carta Marina i den digitala delen.

KAPITELMÅL För kurs 2a, 2b och 3

Ett övergripande mål för historiekurserna 2a, 2b och 3 är att du ska kunna skaffa dig så mycket kunskap och färdigheter att du senare klarar av att fortsätta med studier på högskolenivå.

I detta kapitel får du möta en liten del av forskningens egen historia under de senaste 500 åren, med hjälp av tre forskares och en skönlitterär författares liv och produktion.

Viktigast i detta kapitel är att du ska

• utveckla färdigheter att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv

• utveckla kunskap om historia, det vill säga kunskap om olika tidsperioder, processer, händelser och personer, som exempelvis Carl von Linné och Selma Lagerlöf

• utveckla kunskap om hur historia ”produceras”, det vill säga vem eller vilka som skapar nya historiska fakta och med vilka metoder

• utveckla kunskap om hur historia används av ekonomiska, politiska, religiösa eller andra skäl

• utveckla ditt eget vetenskapliga skrivande (välja ett ämne för en egen forskningsuppgift och planera ditt arbete – se Skriva vetenskapligt del 1). Detta mål gäller särskilt dig som studerar kurs 3

Den här symbolen återkommer vid avsnitten ”Skriva vetenskapligt”.

Din egen vetenskapliga text I uppgiften Skriva vetenskapligt kommer vi att vägleda dig i ditt skrivande av en egen vetenskaplig text. Det ger dig en bra förberedelse för fortsatta studier, t.ex. på en högskola eller ett universitet.

Fakta – plus en forskningsuppgift

Det här kapitlet presenterar först hur det vetenskapliga tänkandet har utvecklats i Sverige från 1500­talet och fram till nutid med hjälp av några exempel. I slutet av kapitlet, under rubriken Skriva vetenskapligt, möter du första delen av en forskningsuppgift som omfattar fem delar. Genom denna uppgift är det tänkt att du ska lära dig ta några grundläggande steg i att skriva en enkel historisk text, i vilken du får öva dig att använda några vanliga vetenskapliga metoder. Vi kommer att vägleda dig steg för steg så att du med hjälp bland annat av detta självständiga arbete ska nå målet att bli förberedd för studier på nästa nivå, det vill säga högskola eller universitet.

Den första delen av kapitlet handlar om fyra världsberömda svenska personligheter. Det är deras liv och tid du ska läsa om, till exempel vad de gjorde som gör dem kända än idag och något om forskningen och litteraturen i deras tid. Och naturligtvis, vad vi nu kan lära av deras livsverk.

Att studera människors liv brukar kallas för personhistoria. Här är den historien placerad i sin tid och sin tids forskning. Som du kommer att märka har både forskningen och litteraturens mål och metoder ändrats från 1500­talet och fram till i dag (och kommer att fortsätta förändras).

Men det är självklart. Allt vetenskapligt arbete, även det svenska, har börjat någonstans. Biskop Olaus Magnus arbete med kartan Carta marina och bokverket Historia om de nordiska folken var ett tidigt steg mot en humanistisk och samhällsvetenskaplig forskningsproduktion i vår del av världen. Visst hade det funnits samtida resenärer, som på olika vis hade berättat om denna del av världen, men det som gjorde Olaus Magnus arbeten så viktiga var att han arbetade tydligt med sin tids metoder och att han fick så stor spridning av sina resultat.

Just detta är fortfarande två av forskarnas huvuduppgifter: att ta fram ny kunskap och att sprida den till samhället utanför universitet och högskolor. Och det är hur detta kan gå till som du nu ska få studera.

Fyra intressanta personligheter

De fyra svenska personligheter som detta kapitel berättar om ger dig tydliga exempel på olika tiders tänkande och berättande och visar sam­

tidigt vad som kan anses vara vetenskapligt arbete – och vad som inte är det.

Redan under sin livstid blev dessa personer kända och berömda långt utanför Sveriges gränser. Den förste av dem var Olaus Magnus och honom har du redan mött. De andra är Carl von Linné, Hans Rosling och Selma Lagerlöf.

Olaus Magnus kan uppfattas som historiker. Carl von Linné och Hans Rosling kan främst betecknas som naturvetare, även om båda har använt historiska perspektiv i sin forskning. Rosling är främst läkare. Men han har dessutom studerat statistik, något som har gett honom kunskaper som han använder sig av både i sin forskning och när han presenterar olika forskningsresultat.

Så här långt kan man konstatera att vårt urval här är ensidigt i den meningen att alla de tre forskarna är män. Att det är så beror bland annat på att när Olaus Magnus och Carl von Linné levde så var det i stort sett omöjligt för en kvinna att få studera och ännu svårare att få forska. Det är därför mycket svårt att hitta kvinnliga motsvarigheter till dem. Men ser vi till senare tider är det inte särskilt svårt att hitta exempel på kvinnliga forskare i Sverige. Att vi ändå valt en tredje man, Hans Rosling, beror till viss del på att han passar ovanligt väl in i de jämförelser som vi vill göra om hur det vetenskapliga arbetet bedrivits och förändrats genom åren. Men det avgörande skälet är att Hans Rosling visar hur viktigt det är att använda sin tids teknik – både i forskning och för att kunna berätta om sin forskning för väldigt många!

Dessa tre forskare kompletteras av en verklig jätte i litteraturhistorien, Selma Lagerlöf som blev Nobelpristagare i litteratur 1909. Hon beskrev Sveriges geografi och kultur på ett genialiskt sätt, som kraftigt avvek från Olaus Magnus bild av Sverige och Norden. Det gjorde hon utan att göra anspråk på att vara vetenskaplig. Längre fram i kapitlet diskuteras och jämförs hennes sätt att skildra Sverige med Olaus Magnus och Carl von Linnés sätt.

Olaus Magnus, Carl von Linné och Hans Rosling har det gemensamt att de inte bara har skapat nya kunskaper, utan också i sin tid har varit representanter för en delvis ny forskartyp, som lagt ner mycket arbete och tid på att popularisera, sammanställa och föra ut egna och andras forskningsrön – var och en med sina metoder och med sin tids teknik och möjligheter.

Avlatsbrev såldes av den katolska kyrkan. De som köpte ett avlatsbrev skulle när de var döende få förlåtelse för de synder de gjort i sitt liv och därigenom slippa plågas i skärselden, som var en förberedelse inför mötet med Gud. I själva verket var försäljningen av avlatsbreven ett sätt för den katolska kyrkan att få in pengar till att bygga Peterskyrkan i Rom färdig. Byggnationen av den väldiga kyrkan hade stannat av på grund av brist på pengar.

1. Olaus Magnus – en pionjär

Historien om de nordiska folken

Olaus Magnus föddes i oktober 1490 (nästan på dagen två år före det att Columbus ”upptäckte” Amerika) och växte upp i Linköping där han gick i skola. På grund av att han hade ”ett gott läshuvud” och föräldrar som hade råd att betala hans skolgång fick han fortsätta sina studier i Västerås och Uppsala. Han fick dessutom, precis som många andra unga män som kom från rikare hem, åka utomlands där han utbildade sig i bland annat kartografi (vetenskapen om kartor och hur de framställs).

Olaus Magnus blev så småningom något av en riktig ”kändis”, åtminstone i Europa. Det började år 1518–1519 med att han (efter att ha haft en del kyrkliga uppdrag) av den katolska kyrkan skickades till norra Sverige och Norge för att sälja avlatsbrev.

Olaus Magnus blev en pionjär på flera områden. I efterhand står det klart att om han inte hade gjort resan till det som nu är Nordnorge och Nordsverige, hade han inte senare kunnat skapa en så detaljerad karta över Norrland och norra Norge som Carta marina (som du såg i början av kapitlet) till slut blev. På sina resor lär Olaus Magnus ha kommit ända till trakterna av Torneå i norr och till ögruppen Lofoten väster om det norska fastlandet.

Som du redan kunnat läsa kompletterade Olaus Magnus 1555 kartan med ett jättelikt bokverk, Historia om de nordiska folken, i fyra band (delar) och indelad i 476 (!) kapitel. Trots omfånget blev verket en internationell succé och gavs ut i en mängd upplagor på ett flertal språk i Europa.

På svenska kom dock Historia om de nordiska folken ut först 1909–1925. Med dagens sätt att se var det en skandal. Orsaken till att detta verk inte fanns på svenska under så lång tid var att både Olaus och hans bror Johannes (som var ärkebiskop i Sverige under den katolska tiden) höll fast vid katolicismen och därför inte kunde vistas i Sverige.

Ett lutherskt land På 1520-talet hade en riksdag fattat beslut om att Sverige i framtiden skulle vara ett lutherskt land. För dagens läsare är det nog svårt att förstå hur konflikten mellan lutherdom och katolicism kunde blockera sinnena så att det hindrade utgivningen av ett bokverk i cirka 350 år.

När kartan tillverkades satt Olaus i en sorts frivillig landsflykt. Precis som många andra katoliker som inte trivdes i det lutherska Sverige, bosatte han sig först en tid i tyska Danzig (i det som nu är norra Polen). Idag heter staden Gdańsk och är en viktig handelsstad vid Östersjön. Kanske var det av hemlängtan som han arbetade med kartan, som sedan träsnidare skapade efter hans anvisningar.

Olaus Magnus

Olaus Magnus källor – hur säkra var de?

Vilka källor kan Olaus Magnus ha använt när han skapade sin karta? I första hand använde han sina minnesbilder av det som han hade sett på sina resor – människor, djur och natur. Men han hade också pratat med folk som han träffade på resan. De hade berättat historier om dessa för

Olaus främmande trakter.

Det man hör kallas ibland för hörsägen, och i det ordets betydelse finns en viss osäkerhet om det man hört verkligen stämmer. Visserligen

blev de berättelser som Olaus Magnus fick höra mer trovärdiga om det var flera som berättade samma historia, men som källor var dessa muntliga berättelser osäkra. Ju längre tid det går från själva händelsen till dess att den återberättas, desto osäkrare blir ju minnesbilderna.

Dessutom talade en del av de personer som Olaus Magnus mötte ett språk eller en dialekt som han själv inte förstod eller bara delvis förstod. Olaus Magnus var därför antagligen tvungen att ibland använda tolk och då kom ännu ett osäkerhetsmoment in i bilden. Översatte tolken det som var sagt korrekt och förstod Olaus riktigt vad tolken sa? Det är frågor som vi aldrig kan få säkra svar på.

Som du ser finns det här en del mellanled i berättelserna, som vart och ett kan medföra att det blir fel i historien. Dessutom finns det en tidsfaktor som kan ha haft betydelse. Det gick nämligen några år från

det att Olaus Magnus såg och hörde allt detta, tills han började med de texter och teckningar som låg till grund för kartan Carta marina och senare bokverket Historia om de nordiska folken.

Med begreppet källa menas här alla olika slags faktauppgifter som historiker bygger sin forskning på.

Vandringshistoria/vandringssägen

En historia som spridits utanför den trakt eller bygd där den uppstått. Motsatsen är en berättelse från den trakt där den berättas, som kallas lokalsägen eller lokalberättelse. En forskare måste diskutera värdet av båda dessa former av berättelser innan de används.

Denna bild visar enligt Olaus Magnus att älgarna törstade efter öl. Men det har senare kommit fram att detta var en sorts vandringshistoria som fanns i Europa vid den tiden.

Blomman linnea har fått sitt namn efter Carl von Linné. Den lär ha varit Linnés favoritblomma och är nu Smålands landskapsblomma.

Det finns ytterligare ett problem som gjorde att särskilt kartan och bilderna på nordiska djur och växter kunde bli fel. Carta marina är först inristad i trä och sedan tryckt. När Olaus Magnus skulle få de italienska träsnidarna att snida fram de bilder som Olaus såg framför sig, hade träsnidarna troligen ingen egen erfarenhet eller klar bild av hur dessa djur och fiskar verkligen såg ut i Norden. Dessutom talade de ett annat språk än Olaus, eftersom de flesta träsnidarna var italienare.

Det här var långt före det att man hade börjat använda källor på det som vi idag menar är ett vetenskapligt sätt. Olaus Magnus och andra forskare litade vid den tiden mycket på det som de fått berättat för sig, trots att de inte kunnat kontrollera om det var sant eller inte. Källkritik, som är en självklar del av den moderna historieskrivningen, slog igenom först omkring sekelskiftet 1900.

Men trots vissa fel hade Olaus Magnus produktion, både kartan och hans historieverk, många stora förtjänster och uppskattades mycket runt om i Europa. För lång tid framåt byggde kunskaperna om Nordens djurliv och fiskar ute i Europa på det som man hade lärt sig av Olaus Magnus verk.

2. Carl von Linné – en ”produkt” av upplysningstiden

Den andre i denna forskar­ och författarpresentation är en man som blev världsberömd redan under sin livstid, dock var det främst den bokläsande delen av européerna som kände till honom. (Kom ihåg att läskunnigheten var generellt mycket låg i Europa och andra delar av världen vid den här tiden.)

Naturvetare/biolog

Carl von Linné föddes 1707 i en prästfamilj i Småland. Han hörde till det lilla fåtal som hade möjlighet att studera vidare, först på gymnasiet i Växjö och sedan vid universiteten i Lund och Uppsala. Han utbildade sig till både naturvetare (framförallt biolog) och medicinare.

Idag, mer än 300 år efter hans födelse, är Linné fortfarande ansedd som en av Sveriges mest berömda naturvetare. Visserligen har en del av hans ”upptäckter” omprövats av senare tiders forskare, men annat gäller i huvudsak fortfarande. Linnés sätt att systematiskt organisera växter samt en del av de begrepp som han använde brukas fortfarande. Linnés arbetssätt var i vissa avseenden ovanligt långt före sin tid.

Olaus Magnus Carl von Linné

Efter sina universitetsstudier gjorde Linné tidigt forskningsresor i flera av Sveriges landskap. Den första gick 1732 till Lappland och hans skildring av den resan blev så småningom en stor succé. (Jämför med Olaus Magnus som också hämtade inspiration från resor i norra Sverige.)

I Sveriges historia kallas mitten av 1700­talet för frihetstiden, därför att kungens och rådets (regeringens) makt hade avsevärt minskat och riksdagen hade därigenom fått mer makt. Bland de idéer som var populära då var att om man bara bättre kunde använda sig av det som naturen

Tillgångar i norr Bakom forskningsresorna norrut fanns orealistiska förväntningar om att det skulle finnas stora naturtillgångar i norra delen av landet som ganska lätt kunde brukas. En medlem av regeringen lär vid den tiden ha sagt att ”I Norrland hava vi ett Indien”. Detta kan tolkas som att Norrland skulle kunna bli leverantör av råvaror, till exempel malm och skinn, till övriga Sverige, på samma sätt som Indien var leverantör till England. Men det var först när järnvägen byggts ut i början av 1900-talet som de stora mängderna malm i framförallt Norroch Västerbotten kunde brytas med vinst.

Linné skapade ett sexualsystem för att dela in världens växter i olika klasser. Det grundas på ståndarnas och pistillernas antal och deras förhållande till varandra. Kritik har riktats mot detta sätt att ordna växter. Läs mer om systemet och kritiken mot detta på nätet eller fråga din lärare i biologi.

Planschen ritades 1736 av holländaren Georg Dionysius Ehret, en av den tidens skickligaste växtillustratörer.

Sedan Carl von Linné rustade upp

Botaniska trädgården i Uppsala har många trädgårdsintresserade, och även forskare och deras studenter, använt sig av trädgården för att lära sig mer. Säkert har det för många varit inspirerande att få göra detta i Linnés egen skapelse, med all den blomsterprakt som finns i denna trädgård.

kunde ge (till exempel trä och järnmalm), skulle olika former av företag kunna byggas upp och skapa jobb och rikedom åt Sverige. Därför fick Linné i uppdrag att åka till flera ställen i vårt land för att undersöka var det kunde vara lämpligt att starta fabriker eller gruvor (det är här som den lappländska resan kom in i bilden). Dessa resor skapade dock inte många nya arbetstillfällen och Linné återgick till vetenskapen.

Tre år efter resan till Lappland åkte Linné till Holland, där han blev medicine doktor på en avhandling om malaria, trots att han inte kände till malariaparasiten (men det gjorde ingen annan heller vid den tidpunkten).

I Holland fick Linné många vetenskapliga kontakter och där träffade han också förmögna människor som kunde tänka sig att bekosta publicering av en del av hans vetenskapliga verk, till exempel Systema naturae (det sexualsystem enligt vilket han klassificerade växter) och Flora lapponica (en beskrivning av växtvärlden i Lappland).

Linné fick också löfte om ekonomiskt stöd för sina planerade forskningsresor. Detta stöd var viktigt eftersom det då inte fanns några fasta forskartjänster eller stipendier av den sort som dagens vetenskapsmän kan söka.

Linné återvände till Sverige 1738.

Även läkare

En tid efter det att Linné hade kommit tillbaka till Sverige arbetade han som läkare i Stockholm. Där var han också med och grundade Kungliga vetenskapsakademien – KVA (1739), en organisation som fortfarande är aktiv i vetenskapens tjänst.

I Uppsala fick Linné en professur i teoretisk medicin och bidrog också till en upprustning av den Botaniska trädgården, som idag också kallas Linnéträdgården. Efter moderniseringen av trädgården kunde han och andra forskare bedriva undervisning i den. Besök gärna den trädgården när du kommer till Uppsala nästa gång.

Linnés hjälpmedel för vetenskapligt arbete

Vilka källor använde sig då Linné främst av i sitt forskningsarbete? Ett enkelt svar är naturen. Det var växter, djur och natur i stort som var föremål för hans studier. För att få veta mer om förhållandena på andra ställen, skickade han ut en del av sina studenter till alla möjliga platser på jorden. De kom hem med teckningar, beskrivningar och berättelser om de människor, djur och växter som de hade mött.

Linnés systematiska arbete lade en viktig grund för den fortsatta forskningen. Därför har hans arbete än idag betydelse, även om dagens forskare med hjälp av nya tekniker, nya instrument och förfinade vetenskapliga metoder har kunnat komma mycket längre i sin forskning än vad Linné gjorde. En utveckling som också skett inom andra vetenskapsområden.

Ett tekniskt hjälpmedel som inte fanns på Linnés tid var mikroskopet, som blev riktigt användbart först på 1800­talet. Med mikroskopet kunde man upptäcka sådant som att det fanns bakterier och andra mycket små organismer som orsakade sjukdomar. När Linné levde hade man inte några förklaringar till varför hela familjer, hela byar och stora delar av ett landskaps befolkning kunde dö i samma sjukdom. Olika former av pest hade gång på gång drabbat mänskligheten, utan att man visste vad som orsakade sjukdomen eller hur man kunde stoppa den. Ibland skyllde man på luften eller maten och ibland berodde det på att någon hade syndat grovt och sjukdomen var i så fall ett Guds straff. När man inte hade någon annan godtagbar förklaring, använde man ibland Gud som en övergripande förklaring.

Idag vet man att malariaparasiten lever i myggor och förs över till människor när myggorna suger blod. Något effektivt vaccin mot malaria finns ännu inte, men forskning om detta pågår.

Latin som forskarspråk

Linné använde sig ofta av latin när han skrev till eller samtalade med andra forskare. Latinet var ju romarrikets språk och därför spreds det över stora delar av Europa. Senare blev det forskarnas språk, som gjorde det möjligt för forskare runt om i världen att kommunicera med varandra. En svensk poet, Erik Axel Karlfeldt, uttryckte den möjligheten så här i början av 1900talet: ”han talar med bönder på böndernas sätt men med lärde män på latin.”

Innovatör Förbättrare, nyskapare.

Rosling har berättat att när han började studera vid Uppsala universitet var han en av de allra bästa studenterna i sin klass och studerade mycket flitigt. Men när han fortsatte sina studier vid ett asiatiskt universitet upptäckte han att många andra studenter studerade mycket mer än vad han gjorde och presterade mycket bättre. Hur tänker du kring denna beskrivning?

3. Hans Rosling – en nutida forskare och pedagog

Hans Rosling (född 1948 i Uppsala) är den tredje forskaren i detta kapitel. Han har bland annat studerat vid universitet i Uppsala och i Bangalore i Indien. Han har också arbetat som läkare och bedrivit forskning i flera olika länder. När han 1979–1981 arbetade som distriktsläkare i norra Moçambique skrev han också sin doktorsavhandling, i vilken han beskrev förlamningssjukdomen konzo och dess samband med användningen av rötterna från växten kassava (också kallad maniok).

Rosling är idag professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, och undervisar vid flera universitet om globala variationer i hälsa och global hälsa. Han är en mycket uppskattad föreläsare. Han har studerat och arbetat som läkare och forskare i flera länder och hans forskning har främst handlat om ekonomisk utveckling, jordbruk, fattigdom och hälsa i Afrika, Asien och Latinamerika.

Detta har lett till uppdrag för många länder och organisationer, bland annat WHO (Världshälsoorganisationen) och Unicef (FN:s barnfond).

Pedagogisk innovatör

Vi har två speciella skäl till att vi valt att presentera Hans Rosling som en av forskarna i detta kapitel. Dels att han är en forskare som på grund av sin forskning, mötet med den fattigaste delen av världen och de resultat han nått i sin forskning påverkats som privatperson så att han ändrat sin syn på livet och vad som är viktigt och mindre viktigt. Dels hans bestämda vilja och närmast unika sätt att skickligt sprida information om egna och andras forskningsresultat.

Hans Rosling har visat stort intresse för pedagogiska frågor genom att tillsammans med sin son Ola Rosling och sin svärdotter Anna Rosling Rönnlund skapa Gapminder, som är en webbplats med undertiteln For a fact­based world view. Här presenteras på ett mycket pedagogiskt sätt globala förändringar med hjälp av statistiska fakta.

Roslings webbsidor är ofta upplagda på ett humoristiskt och tankeväckande sätt. Ett exempel är när Hans Rosling med hjälp av några lådor förklarar varför det inte blir någon överbefolkning i världen. Den filmen och många fler kan ses på webbplatsen www.gapminder.org.

Olaus Magnus Carl von Linné Hans Rosling

4. Selma Lagerlöf – en nyfiken folkbildare

Selma Lagerlöf (1858–1940) är detta kapitels fjärde stora personlighet. Hon var inte forskare, utan en utbildad lärare som blev en mycket framgångsrik skönlitterär författare. År 1909 blev hon till och med tilldelad Nobelpriset i litteratur.

Selma Lagerlöf var en stor berättare och särskilt en av hennes berättelser spreds över stora delar av världen och översattes till en mängd språk – det var Nils Holgerssons underbara resa (som utkom i två delar 1906–1907). Selma Lagerlöf hittade på en liten pojke som hon gav namnet Nils Holgersson. Han blev huvudfigur i berättelsen. I början av berättelsen sägs att Nils hade varit elak mot djur och som straff för detta förtrollas han och blir så liten att han kan sitta på ryggen av en gås och får följa med när gässen flyger över Sverige. Genom att läsarna får följa med Nils och gässen på deras resa över Sverige kunde Selma berätta om dåtidens Sverige. Kanske beror framgången med boken på

En skönlitterär författare skriver t.ex. romaner, teaterpjäser och dikter av konstnärligt slag. Motsatsen till skönlitteratur är facklitteratur

Boken om Nils Holgerssons underbara resa var tänkt som en läsebok för folkskolan, men eftersom Selma Lagerlöf glömde ett landskap, Halland, blev det inte så. Boken användes ändå av generationer svenskar. Den har filmats ett antal gånger, senast på 2010-talet.

Här sitter hon, Selma Lagerlöf, i sitt arbetsrum som är fyllt av böcker och papper. En del av dagens författare och forskare skulle särskilt uppskatta vissa delar av arbetsmiljön, medan de troligen skulle sakna andra saker. Vad tror du att de särskilt skulle tycka om? Och vad skulle de sakna allra mest?

Olaus Magnus Carl von Linné Selma Lagerlöf Hans Rosling

Det är inte enkelt att beskriva begreppet bildning och ofta diskuteras vad som krävs för att en människa ska bli bildad. Bildning förutsätts till exempel ge orientering i tillvaron. Den kräver mångsidighet och ses ofta som motsats till specialisering. Du har säkert hört talas om begreppet allmänbildning. Något förenklat sägs det att den som är allmänbildad vet litet om mycket, medan den som är specialist inom ett ämnesområde vet mycket om litet

att hon skickligt kunde blanda fakta och fantasi och presentera den blandningen i ett varierat och intressant utformat språk.

Men varför finns hon med i detta kapitel tillsammans med tre olika forskare från tre olika tidsperioder? Det viktigaste skälet till detta är just att hon i berättelsen om Nils Holgersson använde sig av en då ovanlig metod för att geografiskt, kulturellt och historiskt berätta om Sverige.

Hennes arbete med boken om Nils Holgersson krävde att hon samlade en mängd intryck, upplevelser och fakta. Det problemet löste hon genom att under sex veckor åka tåg ”kors och tvärs” genom Sverige, allt för att få de aktuella kunskaper om den tidens Sverige som hon behövde för att kunna skriva boken. Det är säkert många som läst boken om Nils Holgersson, utan att veta vilken möda författaren hade lagt ner för att lära sig så mycket som möjligt om sin tids Sverige.

Vad är forskning?

Gemensamt för de fyra personer som vi nu presenterat är att de har lyckats sprida kunskap till många och därmed också blivit kända över stora delar av världen. Dessutom har Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgersson vissa likheter med Olaus Magnus och Carl von Linnés vetenskapliga berättelser.

Men, det finns också avgörande skillnader, och det är det som gör att Selma Lagerlöf inte räknas som forskare. Genom att söka likheter och skillnader mellan de fyra personernas metoder och mål kan det bli tydligare för dig vad forskning är – och vad forskning inte är.

Vad har de gemensamt?

Olaus Magnus, Carl von Linné och Hans Rosling har alla tre visat ett enormt intresse för sina forskningsuppgifter. Med ett modernt språkbruk kan man säga att de ”brunnit” – och i Roslings fall ”brinner” han fortfarande – för sin forskning och möjligheten att få berätta om den.

Det som de skrivit är alltså facklitteratur.

De har alla blivit uppskattade och hyllade under sin livstid. De har också det gemensamt att de visat stor skicklighet i att föra ut sina vetenskapliga resultat till samhället och världen utanför den vetenskapliga världen.

Den tredje uppgiften – att förmedla kunskap

Den tredje uppgiften – att förmedla kunskap

Detta att förmedla kunskap vidare ut i samhället kallas idag för högskolornas och universitetens tredje uppgift. De två andra arbetsuppgifterna är att

Detta att förmedla kunskap vidare ut i samhället kallas idag för högskolornas och universitetens tredje uppgift. De två andra arbetsuppgifterna är att

1. genom forskning skapa nya kunskaper på vetenskaplig grund

1. genom forskning skapa nya kunskaper på vetenskaplig grund

2. undervisa och handleda studenter

2. undervisa och handleda studenter

Men även skönlitterära författare som Selma Lagerlöf måste skaffa sig ett material i form av fakta, berättelser och upplevelser som de analyserar, inspireras av och använder som underlag i sitt skrivande. Selmas insamlande av intryck, upplevelser och fakta till sitt skrivande liknar det forskare gör, även om hon som skönlitterär författare inte har samma krav på sig som forskare har att redovisa vilka metoder hon använt. Även hennes strävan att sprida kunskap bland människor, folkbildning som man sa på den tiden, är något som hon har gemensamt med forskaren. Arbetet som författare och forskare har ytterligare ett par saker gemensamt. Båda behöver nyfikenhet och fantasi för att bli framgångsrika. Men varför behöver forskarna detta? Är det inte enbart fakta som gäller? Nej, många framgångsrika forskare har berättat hur nyfikenheten och fantasin kan bidra till en skapande process som ofta är nödvändig för att ta fram bästa tänkbara forskningsmetod för just den forskning de ska bedriva. Och ibland kan till och med slumpen, turen, nyfikenheten och fantasin ha hjälpt dem att göra nya framsteg i sin forskning!

Vad skiljer dem åt?

Det som skiljer dessa fyra personer och deras arbeten åt är framför allt deras förhållningssätt till källkritik. Både Olaus Magnus och Carl von Linné levde och verkade före det att kunskapen om källkritik hade utvecklats och spridits. Inte heller på Selma Lagerlöfs tid var källkritik riktigt etablerad inom historieforskning i Sverige. Men Roslings generation, och även generationer av forskare före och efter honom, har redan från början skolats in ett källkritiskt tänkande. De vet att om de slarvar med källkritiken, så faller alla vetenskapliga resultaten platt. Ingen seriös forskare vill idag ta den risken.

Olaus Magnus använde historier som andra hade skapat. Han tog helt okritiskt in berättelser som han hört, utan att kontrollera hur sanna eller sannolika de var. Han kunde inte eller, vad vi vet idag, försökte inte ens att noggrant kontrollera fakta. Och trots detta blev han i sin tid en erkänd geograf och historiker. Idag skulle han obarmhärtigt ha avslöjats.

Linné arbetade oftast vetenskapligt (till viss del nyskapande) i sitt bekanta kunskapsfält, naturvetenskapen. Ändå höll han fast vid uppfattningar som för oss verkar fullständigt orimliga och som man idag kan skratta åt. Ett exempel är att han trodde att svalorna övervintrade på sjöbottnarna. Ingen kan ha sett det, eftersom detta är fysiologiskt helt omöjligt.

Hans Rosling har fördelen att kunna använda helt andra tekniker än vad de båda andra hade tillgång till. Han har kunnat använda förfinade vetenskapliga metoder, och har därmed lyckats nå mycket längre. Den utvecklingen kommer troligen att fortsätta och det innebär att vi bör vara beredda på att stora omvärderingar av dagens forskning kommer att ske i framtiden.

När Selma Lagerlöf i början av 1900­talet skrev om Nils Holgerssons resa hade ett antal forskare i Tyskland och Danmark börjat utveckla källkritiken inom historieforskning. I Sverige började källkritiken först tillämpas av några historiker i Skåne, allt för att modernisera historieforskningen. Det tog ett antal år av häftiga debatter innan källkritiken som metod spreds över landet till andra historiker och av det skälet kan det vara rimligt att anta att Selma Lagerlöf ännu inte som skönlitterär författare tagit lärdom av eller kraftigt påverkats av dessa tankar. Åtminstone i boken om Nils Holgersson är det svårt att se några tydliga spår av den debatten. Varje författare och forskare arbetar ju och påverkas av de fakta de har, vad de läst eller på annat sätt tagit del av i sin tid. Som skönlitterär författare hade dock Selma inte samma krav på sig som forskare har när det gäller att redovisa vilka metoder som använts vid insamlandet av fakta och underlag för hennes skrivande. Kanske kommer morgondagens generationer att både beundra och le lite överseende även åt vår generation och en del av de resultat som dagens forskare kommit fram till, precis som vi idag ler åt Olaus Magnus öldrickande älgar och förundras över att Linné kunde skriva en doktorsavhandling om malaria utan att känna till grunderna för sjukdomens uppkomst.

En jämförelse av tre berättelser om Sveriges geografi

Som framgått av exemplen i detta kapitel kan forskning presenteras i form av berättelser. Och i både forskning och berättelser är det vanligt, och ofta helt naturligt, att göra jämförelser. Det är ju i jämförelserna som en företeelse blir tydligare.

För att tydligare visa vad forskning varit och kan vara ska vi nu på några punkter jämföra Olaus Magnus skildring av Sverige och Norden med Carl von Linnés lappländska resa och med Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa. För att vidga perspektivet till nutid och den internationella forskning som Rosling arbetar med finns också korta kommentarer till hans forskning, även om han inte särskilt ägnat sig åt situationen i Sverige.

Jämförelserna görs utifrån begreppen tiden, syftet och ämnet.

Tiden

Vi har tidigare påpekat att alla som skriver påverkas av sin tid. Det visar vi också genom den rubrik vi har gett detta kapitel, forskning i sin tid.

Sverige har beskrivits på många olika vis genom historien. Varje berättelse präglas av sin tid och de förhållanden som rådde just då. Vilka möjligheter och metoder fanns för att samla in fakta och sprida kunskap? Varför ville man berätta och för vem?

Det skiljer ca 200 år mellan Olaus Magnus resa och skrivande (tidigt 1500­tal) och Linnés lappländska resa (1732) och ytterligare nästan 200 år fram till Selma Lagerlöfs resa. Förutsättningarna och målen för dessa tre personers resor till Lappland var därför väldigt olika.

Selma Lagerlöf skrev Nils Holgerssons underbara resa i början av 1900talet. Då pågick en snabb förändring i Sverige och våra grannländer. Industrier och järnvägar byggdes. Tågen förändrade kommunikationerna på ett sätt som liknar den omvälvande förändring som skedde när Internet och mobiltelefoner kom cirka 100 år senare.

Även Rosling använder sig av sin tids teknik när han vidgar perspektivet. Vad hade de tre andra författarna gjort om de hade haft tillgång till dagens teknik? Tagit fantastiska bilder som de skickat hem, suttit i tv och berättat samt rest runt och föreläst? Du kan själv tänka lite kring detta.

Syftet

Olaus Magnus skrev inte främst för en majoritet av den svenska befolkningen. De flesta kunde ju inte läsa vid den tiden. Han skrev i stället på latin för Europas lärda.

När Carl von Linné skrev sin Lappländska resa var läskunnigheten i Sverige betydligt bättre. Men utformningen av texten visar att Linné skrev för sina forskarkollegor i Sverige och ute i världen.

Selma Lagerlöf skrev på uppdrag av Bonniers förlag och Sveriges allmänna folkskollärarförening, som ville ge ut en läsebok för Sveriges lärare och elever i folkskolan (folkskolan gällde då årskurserna 1–6). Det fanns i detta fall en beställning av ett kommersiellt förlag som såg framför sig ett stort behov, en stor framtida marknad. Att Selma Lagerlöf fick det uppdraget kan ha berott på att hon var både lärare och välkänd författare. Före och efter henne fick också andra författare och lärare uppdrag att skriva läro­ och läseböcker.

Författarna, utom Hans Rosling, verkar slutligen ha det gemensamt att de var särskilt intresserade av att berätta om och visa upp samerna och andra folkgrupper som bodde längst upp i Norden.

Rosling skriver naturligtvis också för sina forskarkollegor runt om i världen, men han bygger också modeller och synliggör sina forskningsresultat för allmänheten på ett mycket åskådligt sätt. En av orsakerna till att han gör så är troligen att han har insett att om man i en demokrati vill förändra något i grunden så bör förändringarna mötas av

förståelse och kunskap, inte bara hos politiker och forskare utan också hos en bred allmänhet.

Ämnet

Olaus Magnus, som långa tider bodde i Rom, kände kanske att han ville öka sin egen och Nordens status. Det var kanske därför som han inte bara skrev egna texter till boken utan också ”lånade” text av tidigare författare, till exempel en gammal berättelse om ett par olika kungariken som en gång ska ha funnits på Nordkalotten. Men det är ytterst osäkert om dessa riken verkligen funnits. Hur som helst får man inte i forskning använda andras texter eller forskningsresultat utan att berätta varifrån texten är tagen, man ska alltså alltid ange källan.

Olaus Magnus citerar också äldre latinska författare och tar eller ”lånar” en stor del av texten från dem, utan att alltid ange källorna. Frågan är om han i sitt ämnesval kan ha påverkats av de européer som i slutet av 1400­talet och början av 1500­talet ”upptäckt” nya delar av världen, till exempel kontinenten Amerika. Resorna dit gav berättelser om stora indianriken och exotiska folk. Dessa berättelser nådde Europa strax före och under den tid då Olaus Magnus skrev på sin bok Historia om de nordiska folken. Ville han kanske visa de lärda i Europa att Norden minsann också hade en mycket exotisk historia och en folkgrupp – samerna – som vi i Norden var ensamma om? En del forskare, främst historiker, har fört fram sådana tankar.

Också Carl von Linné fascinerades av naturen och samerna som ett urfolk. Urfolk är en förkortning av ursprungsfolk, det vill säga ett folk som bodde först i området. Med största säkerhet hade han studerat Olaus Magnus berättelser före sin resa. En del forskare menar att Linné skrev om samerna för att han ville göra vetenskaplig karriär i Europa.

Hans förhållningssätt till det han såg och mötte var påverkat av upplysningstidens vetenskapssyn där empirin var viktig, trots att Linné själv trodde att allt var skapat av Gud efter en särskild plan.

Linné besökte till skillnad från Olaus Magnus också fjälltrakterna och mötte både samer och finnar. (Läs gärna delar av Linnés Lappländska resa, som finns i en ny upplaga. Se Fler källor i slutet av kapitlet.)

Hans Rosling har berättat hur han påverkades av den miljö han befann sig i under delar av sin studietid och under arbetet som expert i frågor om liv och hälsa i den fattigare delen av världen.

Nordkalotten Översta delen av Norden.

Empiri Fakta grundad på erfarenhet.

När Selma Lagerlöf skrev sina romaner, dramer och sagan om Nils Holgersson fanns det en marknad för den sorts litteratur som hon skrev. Hennes idé att berätta om Sveriges geografi genom att använda sig av sagans form och skapa Nils var för sin tid ett djärvt pedagogiskt grepp som visar att hon förstod hur barn tänker och fantiserar. Hennes arbete med den boken var till skillnad från forskarna som omnämns i kapitlet rent kommersiellt och gav henne så pass bra inkomster att hon inte längre behövde arbeta som lärare, trots att hon skaffat sig en lärarexamen.

Forskning över gränserna

Olaus Magnus upplevde att han var tvungen att bo utomlands en stor del av sitt liv för att han var katolik och därför inte passade in i ett protestantiskt land som Sverige. Carl von Linné arbetade visserligen en tid i Holland, men i huvudsak var han och Selma Lagerlöf hänvisade till att arbeta inom Norden. Idag kan den som vill studera, forska och arbeta internationellt. Jämför till exempel med Hans Rosling, som har bedrivit en stor del av sin forskning och sitt arbete utanför Sverige.

Vad har du lärt dig?

I det här kapitlet har du mött något man brukar kalla personhistoria. Genom att sätta fokus på fyra personer – Olaus Magnus, Carl von Linné, Selma Lagerlöf och Hans Rosling – har historien om hur forskning har gått till blivit tydlig. Det finns andra personer, som precis som dessa fyra påverkat samhället genom att ställa frågor och försöka hitta svar. Här har du mött dem i ett svenskt sammanhang. Finns det någon annan person som du skulle vilja veta mer om? Kanske någon som inte har verkat i Sverige?

Genom att läsa kapitlet har du sett att den vetenskapliga processen har förändrats med tiden och att krav på källkritik har blivit viktigare. När Olaus Magnus skrev sin historia om Sverige så använde han sig av muntliga berättelser som han inte kontrollerade. Idag vet vi att mycket av det han trodde var helt fel. Vilka källor som forskaren använt och på vilket sätt dessa är använda är en viktig bas för att förstå och bedöma den forskning som har producerats. Det här kommer du att arbeta vidare med, med hjälp av denna bok.

Du har även fått se hur tiden påverkar de människor som vill veta mer om den värld de lever i. Hans Rosling har en helt annan kunskap, och helt annan teknik till sin hjälp för att undersöka och sprida ny kunskap om den värld han studerar, än vad Carl von Linné hade, och kan därmed ställa andra frågor. Samtidens människor förväntade sig dessutom helt olika saker av dessa två och även detta påverkar forskningen. Denna medvetenhet om hur tiden påverkar oss, räknas till en historiemedvetenhet.

I kapitlet har även universitetens tredje uppgift blivit tydlig, nämligen att forskare ska informera om sin forskning. Det har också alla de personer som presenterats här gjort, fast på lite olika sätt. Om du hade varit någon av dem, hur tror du att du hade gjort?

Forskning för framtiden

Det är genom att systematiskt samla, analysera och sammanställa fakta som framtidens problem kan lösas. Om vi människor ska kunna klara av de stora utmaningar som finns inom miljö- och energiområdena i framtiden är forskning nödvändig. En av utmaningarna är att klara av att försörja upp till 9–10 miljarder människor på vår jord. Det är en folkökning med två–tre miljarder människor, som också vill ha ett drägligt liv. Här kommer olika former av forskning och vetenskap att vara viktiga verktyg, utan dem får framtida generationer svårt att klara dessa uppgifter.

Sök, granska, tolka och värdera

1 Olaus Magnus älg

På s. 15 hittar du en bild som är hämtad ur Olaus Magnus historia om de nordiska folken. Olaus Magnus använder den som en illustration till en text där han beskriver de nordiska folkens relation till de djur som finns här. Och det är faktiskt en älg du ser på bilden.

A Tycker du att den liknar en älg? Nej, det krävs nog en del fantasi för att se det. Vilka fel eller konstigheter hittar du i bilden?

B Vilka tror du är de största orsakerna till felen? Varför lyckades inte den som gjorde bilden göra den mer naturtrogen? Tänk dig in i de förhållanden som gällde när bilderna gjordes. Vad hade träsnidarna att gå efter? Vilka felkällor beskrivs i texten?

C Vad är det som händer på bilden? I vilken situation befinner sig älgen? Hur sannolikt är det att denna situation över huvud taget ägt rum?

2 Linnés lärjungar

Har du hört talas om Per Kalm, Daniel Solander, Fredrik Hasselquist eller Carl Peter Thunberg? De var alla lärjungar till Linné och åkte ut i världen och gjorde för sin tid mycket spännande resor och upptäckter.

A Välj ut en av lärjungarna och lär känna honom och hans resor med hjälp av internet. Börja med att skriva namnet i en sökmotor. Var noga med att arbeta källkritiskt med den information du hittar. Besvara sedan följande frågor:

– Varifrån kom denna person?

– Varför blev han lärjunge till Linné?

– Vart reste han?

– Vilka upptäckter gjorde han?

– Vilken ny kunskap kom han hem med?

B En av de första lärjungarna som Linné skickade ut hette Christopher Tärnström. En slutsats Linné drog av Tärnströms expedition var att hans lärjungar i fortsättningen skulle vara ogifta. Men varför? Ta hjälp av nätet för att få svar på denna fråga.

3 Gå in på www.gapminder.org och leta reda på Hans Roslings föreläsning Asia’s rise, där Rosling på ett medryckande sätt förutsäger när och på vilket sätt Asien når upp till den rika världens utvecklingsnivå. Fundera därefter på följande fråga: – Vilka två viktiga faktorer är särskilt avgörande för att Hans Roslings förutsägelser ska slå in? Motivera dina svar.

4 Ge dig ut på en upptäcktsresa!

Den tid vi lever i och de platser där vi bor och verkar påverkar oss människor på olika sätt. Nu har vi möjlighet att med den digitala teknikens hjälp skicka dig ut på en upptäcktsresa till platser som varit viktiga för Olaus Magnus, Carl von Linné, Hans Rosling och Selma Lagerlöf. Det finns ett rikt bildmaterial på nätet som kan ge dig kunskap om hur dessa platser har förändrats. Hur du kan gå till väga får du tips om i slutet av uppgiften.

A För Olaus Magnus var staden Danzig viktig. Där satt han och arbetade med sin Carta marina. Hur såg den staden ut då, på 1500-talet? Hur ser den ut nu när den ligger i Polen och heter Gdańsk?

B För Carl von Linné var Botaniska trädgården i Uppsala viktig och han var med om att rusta upp den. Hur såg Botaniska trädgården ut före och efter restaureringen?

C För Hans Roslings del har staden Bangalore i Indien varit viktig. Han studerade där och det gjorde att många av hans värderingar ändrades. Detta har påverkat hela hans liv. Hur såg staden ut då, 1972, när Hans studerade där? Och hur har den ändrats sedan dess?

D För Selma Lagerlöf var Landskrona i Skåne och Falun i Dalarna två av flera viktiga platser. I Landskrona hade hon sin första lärarinnetjänst. När hon sedan flyttade till Falun så gjorde hon det som författarinna. Välj ut en av dessa båda städer. Jämför kartor från 1800-talet med dagens moderna kartor. Skulle Selma känna igen sig i dessa idag? Motivera ditt svar.

Arbeta så här:

• Du kan söka efter kartor på två olika sätt på sökmotorn Google:

1) Välj funktionen Bilder. Ange sedan namn på orten och årtal.

2) Välj funktionen Maps. Ange sedan namn på orten och årtal.

• Börja med att söka bilder/kartor av orterna så som de ser ut idag.

• Öppna sedan ett nytt sökfönster och går in och sök efter bilder/bevis på hur orterna såg ut på 1500-talet (Danzig), 1700-talet (Botaniska trädgården), ca 1972 (Bangalore) och kring sekelskiftet 1800–1900 (Landskrona eller Falun).

• Jämför hur dessa platser har förändrats under årens lopp, till exempel genom att jämföra miljöer (hus med mera) från gamla kartor med hur det ser ut på dagens kartor.

Gå till den digitala delen för att repetera kapitlet och arbeta med fler källkritiska uppgifter.

Repetera Källkritik

Fler källor

Facklitteratur

Boström, Rut (2011). Anders Sparrmans brev till Carl von Linné. Gustav Adolfs akademien, Uppsala.

En kulturhistorisk och språklig undersökning med naturvetenskapliga inslag.

Carl von Linnés lappländska resa (1732).

Beskriver färgstarkt sin resa i övre Norrlands1700-tal där han bland annat är med om en operation med en vanlig kniv samt finner en plats som han ibland tänkte på som helvetet på jorden.

Swahn, Jan­Öjvind (2005). Olaus Magnus bilder. Historiska media, Lund.

Unika bilder från Carta marina med text till.

Skönlitteratur

Florin, Magnus (1995). Trädgården. Bonnier.

Roman som handlar om Linnæus på hans gård Hammarby och hans lärjungar.

Kehlmann, Daniel (2005). Världens mått. Bonnier.

Roman översatt från tyska, som i fiktiv biografisk form handlar om de två vetenskapsmännen Carl Friedrich Gauss och Alexander von Humboldt i början av 1800-talet.

Film

Nils Holgerssons underbara resa i Sverige (ett antal olika filmversioner har producerats genom åren).

Efter Selma Lagerlöfs bok med samma titel.

Vad är forskning?

Forskning brukar ibland definieras som: ”ett systematiskt arbete för att med vetenskapliga metoder ta fram nya kunskaper”

Ämne Med ämne menas

i detta sammanhang inte skolämne, utan område för undersökning.

Skriva vetenskapligt

Det är nu dags för dig att påbörja arbetet med att planera och genomföra en egen forskningsuppgift. Till din hjälp har du följande handledning, som vi valt att kalla Skriva vetenskapligt. Den består av fem delar. Här i det första kapitlet hittar du del 1 och i kapitlen 2–5 finns övriga delar. I arbetshäftet som hör till läromedlet finns dessa fem delar samlade i en följd, med plats för dig att också göra egna anteckningar – så att du har allt samlat på ett ställe.

I varje del av Skriva vetenskapligt presenteras steg för steg hur du skriver en enkel vetenskaplig text och du kommer att få bekanta dig med olika vetenskapliga metoder.

Vi har i Skriva vetenskapligt varit noga med att beskriva och tillämpa samma metoder som är vanliga vid högskolor och universitet. Tanken är att du ska få träna extra på detta för att vara förberedd på vad som förväntas av dig som student på högskolan. Vi vet nämligen av erfarenhet att det kan vara svårt att skriva en text utifrån de principer som gäller i vetenskapliga sammanhang om man inte gjort detta förut.

MÅL FÖR SKRIVA VETENSKAPLIGT Främst för kurs 3

Viktigast med uppgiften Skriva vetenskapligt är att du ska

• välja ett ämne för en egen forskningsuppgift och planera hur du ska arbeta – se del 1

• formulera syftet med din forskningsuppgift och bryta ner detta till konkreta frågor

– se del 2

• söka och värdera källor samt välja metod – se del 3

• arbeta med referenser – se del 4

• ta del av tidigare forskning och välja perspektiv – se del 5

Skriva vetenskapligt

Skriva vetenskapligt – del 1

Välj ämne och planera ditt arbete

Hur gör man när man ska undersöka något som har skett förr i tiden? Hur börjar man? Hur skriver man en text om det med vetenskapligt innehåll och metod? Vad ska den innehålla?

Arbetsgång – så här kan du arbeta

Tanken med detta arbete är att du (eventuellt i samarbete med någon i klassen) ska få prova på att i liten skala skriva en text som har både vetenskapligt innehåll och utformning, inom ett ämnesområde som du själv valt.

Som du förstår kan en sådan uppgift ta tid, så det gäller att planera allt ordentligt och disponera tiden rätt. Därför är det viktigt att du från början har arbetets alla steg klara för dig.

När du arbetar med denna typ av uppgift är det smidigt att arbeta i den här ordningen:

• Välj ett ämne, en händelse eller något annat som du vill skriva om. Gärna något som intresserar dig särskilt. Fundera också igenom hur du ska lägga upp ditt arbete och hur du ska disponera din text så att dina läsare kan följa med på ett bra sätt i den. (Skriva vetenskapligt – del 1)

• Formulera ett syfte med uppgiften och formulera utifrån detta några konkreta frågor som du tänker besvara i din text. (Skriva vetenskapligt – del 2)

• I det vetenskapliga arbetet, och kanske särskilt vid forskning i historia, hämtas materialet från källor av olika slag. I del 3 ska du söka och värdera källor som kan ge dig det underlag du behöver för ditt skrivande. Du ska dessutom välja en metod för att göra din undersökning. (Skriva vetenskapligt – del 3)

• För att din undersökning ska räknas som vetenskaplig är det viktigt att andra än du själv vet var du har hämtat dina uppgifter. Därför måste du ha god ordning på dina referenser. (Skriva vetenskapligt – del 4)

• Leta reda på och sätt dig in i någon tidigare forskning inom samma ämnesområde som det du själv valt. Men kom ihåg att begränsa dig, annars blir du inte klar i tid!

Du måste också välja ett perspektiv för att kunna förklara det du ser. Varför blev det som det blev? (Skriva vetenskapligt – del 5)

• Skriv färdigt din text och redovisa vad du kommit fram till! (Skriva vetenskapligt – del 5)

Ordlista med vetenskapliga begrepp

Ta gärna hjälp av ordlistan längst bak i boken. Där förklaras olika begrepp som har med vetenskapligt skrivande att göra.

Som du märker är det viktigt att man arbetar systematiskt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det ofta kan bli nödvändigt att byta spår och tänka om under processens gång. En forskare kan behöva omvärdera sitt syfte, sina frågor och sin metod allt eftersom förutsättningarna ändras och nya upptäckter görs på vägen. Det här är en naturlig del av forskningsprocessen och något som tillför värdefull kvalitet!

Välj ett ämne – vad vill du undersöka?

Nyfikenhet är en viktig drivkraft när man vill starta en mindre forskningsuppgift eller en vetenskaplig studie. Vad skulle du vilja veta mer om? Finns det något som du är särskilt intresserad av? Kanske är du intresserad av idrott eller musik? Eller är du mer intresserad av politik eller av film? Kanske vill du veta mer om hur något förhöll sig under en viss tidsperiod på din hemort? Det kapitel som du precis har läst har handlat om hur olika personer har försökt förstå sin samtid och kanske påverka sin framtid. Skulle du vilja veta mer om de här personerna?

Skriv ner det ämne du vill arbeta med i arbetshäftet som hör till läromedlet.

Exempel på ämnen

1 Jag skulle vilja veta mer om hur män och kvinnor försörjde sig förr på min hemort.

2 Jag skulle vilja veta mer om hur lokalpolitiken fungerade förut inom kulturlivet.

3 Jag skulle vilja veta mer om vad människor gjorde när de var lediga förr i tiden.

4 Jag skulle vilja veta mer om Selma Lagerlöfs kontaktnät.

Som du ser kan du till en början vara ganska allmän i dina tankar om ämnet. Men för att sedan kunna gå vidare och göra en vetenskaplig studie behöver du vara mycket mer tydlig med vad det är du vill undersöka. Du måste kunna formulera ett syfte, formulera ett antal konkreta frågor, göra avgränsningar (att lära sig avgränsa, begränsa sig, är oerhört viktigt) och hitta ett källmaterial eller personer som du kan intervjua och som gör det möjligt att undersöka det som du vill veta mer om. Det får du arbeta vidare med i del 2 av Skriva vetenskapligt.

Skriva vetenskapligt

Gör en disposition – och börja skriva!

Med dispositionen av ditt arbete avses i vilken ordning du placerar de olika delarna. Att en inledning kommer först är kanske inte så konstigt, men var ska syfte, frågeställningar, tidigare forskning, metod och presentationen av källorna vara? Det lönar sig att arbeta med dispositionen och att prova sig fram genom att flytta olika texter till olika ställen.

Det är alltid lockande att försöka skriva om en forskningsuppgift på precis samma sätt som den genomfördes. Det vill säga att göra en kronologisk disposition (först hände det, sedan …). Men det finns flera sätt. Tänk dig att du hela tiden ska förklara vart du är på väg i din forskning och varför.

Genom att arbeta medvetet med dispositionen redan från början kan du sedan skriva textens delar vid olika tillfällen. Två forskare som har undersökt hur vi skriver, Arne Jarrick och Olle Josephsson, har liknat uppsatsskrivandet vid monteringen av en bil. De olika delarna görs färdiga och monteras sedan ihop.

Gör din disposition:

• Skriv ner i arbetshäftet den titel och de rubriker som du tänker dig att din text ska ha. Anteckna också under varje rubrik lite kort vad du tänker dig att skriva om där.

• Ta hjälp av översikten på nästa sida. Du kan själv välja andra rubriker på de olika delarna i ditt arbete, men tänk på att det ska vara enkelt för läsaren att hitta till olika avsnitt.

Obs! Denna översikt är endast ett förslag. Du kan välja att disponera ditt arbete på ett annat sätt. I de följande delarna av Skriva vetenskapligt kan du läsa mer om vad som kan ingå under de olika rubrikerna.

Översikt – bitar som din disposition bör innehålla

Titel på ditt arbete

Titeln, eller namnet, på ditt arbete bör tydligt visa läsaren vad texten handlar om. Du kanske också vill väcka uppmärksamhet och locka läsare att ta del av texten. Det kan du göra om du kombinerar en sådan titel med en mer berättande undertitel, t.ex. så här:

”Små, snabba fingrar. Om barnarbete i 1800-talets textilfabriker i Sverige”

Inledning

I det inledande avsnittet bör du kort tala om vad du vill undersöka.

Syfte

I det här avsnittet ska du presentera ett syfte med din studie.

Frågeställningar

Syftet bryts ned till konkreta frågeställningar i detta avsnitt.

Källor och metod

I det här avsnittet ska du presentera vilka källor du använt i din studie och på vilket sätt du bearbetat källorna (metoden).

Perspektiv

Har du valt en särskild teori eller ett perspektiv för att förklara det du kommit fram till? Det ska du i så fall presentera här.

Exempel på vetenskapliga texter

I internetdatabasen DIVA (sök på DIVA) hittar du uppsatser från studenter på högskolor i hela Sverige.

Här kan du få flera exempel på hur man kan göra sin disposition. Du kan även leta efter om de har undersökt något som du skulle kunna vara intresserad av. Använd sökordet ”historia” och klicka för ”student thesis” så hittar du historiestudenters uppsatser. Titta på några av dem och diskutera med din lärare och dina klasskamrater om ni tycker att något saknas.

Tidigare forskning

Är det någon som har gjort en studie som liknar den du har gjort? Sådana studier ska i så fall presenteras i detta avsnitt.

Undersökning

Här presenterar du din undersökning. Du kan löpande diskutera dina resultat och även jämföra vad du kommit fram till med vad andra som undersökt liknande fenomen funnit.

Följande bitar är lämpliga att lägga sist i din text:

Resultat

Här presenteras dina resultat (om du inte redan presenterat dem löpande i undersökningen, se ovan).

Sammanfattning

I det här avsnittet sammanfattar du kortfattat hela din undersökning. Tänk dig att någon som bara läser denna del av ditt arbete ska förstå vad du har gjort, på vilket sätt, varför och vad slutsatsen blev.

Referenser

Längst bak i ditt arbete anger du alla de referenser (källor) som du använt.

Skriva vetenskapligt

Börja skriva!

Eftersom din forskningsuppgift och ditt vetenskapliga arbete ska presenteras skriftligt är det viktigt att du börjar skriva så snart som möjligt. Tyvärr är det många som väntar med att börja skriva och som sedan inte riktigt hinner få till det i tid.

Men med skrivandet är det precis som med mycket annat – man måste träna!

Ingen tror väl att man kan spela en låt bra på gitarr första gången man försöker? För att åstadkomma en bra text måste man skriva många olika utkast och helst även låta andra personer läsa vad man har skrivit. Det är inte förrän du har uttryckt dina egna tankar så tydligt att en annan person förstår vad du vill ha sagt med din text, som texten är färdig. Det går inte att skylla på att läsare inte förstår dig – det är din uppgift att bli så begriplig som möjligt!

Börja därför så fort som möjligt att skriva. Skissa upp ditt skrivande, anteckna vad du tänker skriva om. Skriv, skriv och skriv om! Sedan fyller du på.

Detta var det första steget i Skriva vetenskapligt. Fortsättning följer i del 2 som du hittar i nästa kapitel.

Källor du kan ha nytta av

Jarrick, A. & Josephson, O. (1988). Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.

I boken beskriver författarna hur det går till att skriva en vetenskaplig text.

Författargruppen består av Sture Långström, med mångårig erfarenhet som historielärare, skolledare, lärarutbildare och läroboksförfattare, Susanna Hedenborg, professor och författare, med inriktning på idrottsvetenskap och ekonomisk historia, Ingvar Ededal, historielärare och Weronica Ader, historielärare och lärarutbildare.

Historia 2–3

I detta läromedel, utvecklat för kurserna Historia 2a, Historia 2b – kultur och Historia 3, får eleverna möta nya, spännande och fördjupande teman i historien, relevanta för de olika kurserna. Utifrån dessa teman kan de arbeta vidare med historiska begrepp, förklaringsmodeller, förändringsprocesser och exempel på historiebruk.

I läromedlet presenteras även den praktiska arbetsgången när man skriver vetenskapligt. Målet är att eleverna själva i slutet av kurserna ska arbeta mer självständigt, och källkritiskt kunna genomföra en enklare forskningsuppgift.

Elevpaketet består av en elevbok, ett arbetshäfte som hjälper eleverna att strukturera sitt självständiga fördjupningsarbete och en digital del med en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, fördjupande källkritiska uppgifter, kapitelsammanfattningar med mera. Allt detta finns också i en heldigital version.

Sök, granska, tolka och värdera studentlitteratur.se