9789144167657

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 1 ELEVPAKET Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 1 – ELEVPAKET Tryckt bok + Digital elevlicens 36 mån Läsförståelse steg 1 är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta boken.

ELEVBOK

DIGITALT LÄROMEDEL

Läsförståelse steg 1 består av texter som är indelade i olika texttyper och genrer samt uppgifter som tränar allt från att hitta information i texten till att dra slutsatser och göra egna tolkningar av innehållet.

Texterna är elevnära och berör aktuella ämnen. Boken följer genomgående samma struktur med en text på ett uppslag och tillhörande frågor på nästa uppslag.

Inför varje text får eleven en läsnyckel som beskriver texttypens kännetecken.

I det digitala läromedlet kan eleverna få texterna upplästa med textföljning och få hjälp av ordlistor, samt självrättande övningar av ord och fraser som förberedelse inför läsningen. Till samtliga texter finns även en anpassad text där ordförklaringarna finns som popup-text eller -bild direkt vid ordet och där uppgifterna till texten finns som popup-rutor i direkt anslutning till stycket där svaret kan hittas.

Interaktiv version av b ­ oken, inläst med ­autentiskt tal och ­textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på d ­ ator, surfplatta och ­mobiltelefon

klicka på bilden och prova

STEG

LÄSFÖRSTÅELSE steg 1 För att bli säkra läsare behöver vi öva ofta och mycket på att läsa, förstå, tolka och tala om olika texter. Läsförståelse steg 1‒3 ger elever på högstadiet möjlighet att arbeta fokuserat och målinriktat med sin läsförståelse. Serien består av tre elevpaket med stigande svårighetsgrad. I varje bok möter eleverna sex texttyper: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande, förklarande och utredande. I anslutning till varje text finns en läsnyckel med den aktuella texttypens kännetecken.

LÄSFÖRSTÅELSE

1

Maria Heimer · Bim Wikström

Till texterna hör uppgifter som tränar fyra läsförståelseprocesser: • hitta efterfrågad information • dra enkla slutsatser • sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera • granska och värdera innehåll, språk och textuella drag.

Uppgifterna utgörs av såväl flervalsfrågor som öppna frågor där eleverna ska formulera svar med egna ord.

Läsförståelse steg 1 innehåller 14 texter med engagerande och aktuella ämnen.

Bland texterna finns till exempel en modern spökhistoria av Bim Wikström, ett utdrag från Magnus Nordins roman Röd zon, en grekisk myt återberättad av Annika Thor och en specialgjord seriestripp av Jimmy Wallin.

Fyra teman går som en röd tråd genom varje bok. I Läsförståelse steg 1 utgörs dessa teman av civilkurage, källkritik, hälsa och framtid. De kan användas för gemensamma samtal och textjämförelser, som introduktion till arbetsområden eller som utgångspunkt för egen textproduktion.

I det medföljande digitala läromedlet finns bland annat alla texter inlästa, övningar som tränar ord och fraser i texterna samt en självvärdering.

Art.nr 43922

studentlitteratur.se

978-91-44-16765-7_04_cover.indd 1-2

2023-05-15 13:49

LÄSFÖRSTÅELSE STEG 1 Läsförståelse för högstadiet i svenska och svenska som andraspråk

Texter s. 12, 24, 40, 60 av Bim Wikström Text s. 52 samt läsförståelsefrågor av Maria Heimer Digitala övningar av Petra Andersson

978-91-44-15115-1_04_book.indd 1

2023-05-15 13:12

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd till detta läromedel har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nyskrivna texter i elevboken: s. 16 Saken är inte biff av Jimmy Wallin, s. 32 Hur man övertygar andra av Jessica Olefeldt, s. 48 Gripande om Sophie Scholls liv av Liza Greczanik, s. 52 Infodemi – farlig ryktesspridning över hela världen av Maria Heimer, övriga texter av Bim Wikström Textkällor: s. 8 utdrag ur Odjuret i labyrinten och andra grekiska myter av Annika Thor, s. 20 utdrag ur Röd zon av Magnus Nordin, s. 28 Bönburgare med grönärtsguacamole hämtad från WWF:s receptbank, s. 36 Fejknyheter sätter stopp för aprilskämt hämtad från TT publicerad i Aftonbladet, s. 44 Läsning och idrott går hand i hand hämtad från Sydsvenskan, s. 56 utdrag ur Skärmhjärna – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda av Anders Hansen Läsförståelsefrågor till texterna: Maria Heimer Digitala övningar till texterna: Petra Andersson Bildkällor: s. 9 wikipedia, s. 28 https://www.wwf.se/pressmeddelande/las-boken-at-vego-och-prestera-ivarldsklass-3378686/#press-material, s. 48 Carso80/Shutterstock.com Övriga bilder: Shutterstock.com

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­anordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43922 ISBN 978-91-44-16765-7 Upplaga 1:5 © 2021 Författarna och Studentlitteratur AB Grafisk form: Helena Alvesalo Printed by Interak, Poland 2024

978-91-44-15115-1_04_book.indd 2

2023-05-15 13:12

INNEHÅLL Innan du börjar.......................................................................................................... 4 Ordlista........................................................................................................................ 6

BERÄTTANDE TEXT Religiös myt: Utdrag ur Odjuret i labyrinten och andra grekiska myter........... 8 Creepy pasta: Okänd avsändare..........................................................................12 Seriestripp: Saken är inte biff................................................................................16 Roman: Utdrag ur Röd zon.....................................................................................20 Novell: Mannen på bänken....................................................................................24

INSTRUERANDE TEXT Recept: Bönburgare med grönärtsguacamole..................................................28 Instruktion: Hur man övertygar andra................................................................32

BESKRIVANDE TEXT Nyhetsartikel: Fejknyheter sätter stopp för aprilskämt...................................36 Personbeskrivning: Florence Nightingale – ”damen med lampan”.............40

ARGUMENTERANDE TEXT Krönika: Läsning och idrott går hand i hand......................................................44 Bokrecension: Gripande om Sophie Scholls liv................................................48

FÖRKLARANDE TEXT Faktatext: Infodemi – farlig ryktesspridning över hela världen......................52

FÖRKLARANDE/UTREDANDE TEXT Populärvetenskaplig text: Utdrag ur Skärmhjärnan........................................56

UTREDANDE TEXT Fördjupningsarbete: Artificiell intelligens – hot eller möjlighet?...................60 Det digitala läromedlet..........................................................................................64

978-91-44-15115-1_04_book.indd 3

2023-05-15 13:12

Innan du börjar Texter är ett sätt för människor att kommunicera med varandra. Med en text kan man till exempel nå ut med viktig information, beröra människors känslor, instruera om hur något fungerar, skapa debatt och påverka andra. Därför är det viktigt att lära sig läsa och förstå det man läser. Vi lever i ett samhälle där det skapas mängder av information i en snabb takt. För att hänga med i samhällets utveckling och för att undvika att bli lurad är det nödvändigt med en god läsförståelse, det vill säga att kunna förstå, tolka och granska texter. Inte minst är en god läsförståelse viktig för att lyckas med sitt skolarbete och ta sig vidare ut i arbetslivet.

I läromedlet Läsförståelse Steg 1 – 3 får du träna dig på att läsa olika texttyper och svara på olika typer av läsförståelsefrågor. Med hjälp av detta läromedel övar du upp din förmåga att hitta efterfrågad information i olika texter, dra slutsatser om innehållet samt tolka, reflektera, granska och värdera det. Du utvecklar även dina kunskaper om vad som kännetecknar olika sorters texter, till exempel novell, roman, instruktion, recension och krönika.

Genom att lära sig olika texttypers kännetecken blir det också lättare att förstå innehållet i en text.

Så här kan du jobba med texterna i Läsförståelse steg 1-3 FÖRE LÄSNINGEN • Läs igenom läsnyckeln som talar om vilka kännetecken texttypen har. Den hjälper dig att förstå hur texten är uppbyggd och hur du kan anpassa din läsning. Den blir också en hjälp när du ska granska och värdera texten.

läsnyckel

digitala övningar

• Gör de digitala övningarna med ord och fraser i texten. Du får träna på att para ihop ord och fraser med rätt betydelse, sätta orden i en mening och skapa egna meningar med orden. Efter det blir det mycket lättare för dig att förstå texten.

UNDER LÄSNINGEN • Ta hjälp av ordlistan om du stöter på ord och fraser i texten som du inte förstår av sammanhanget. Ordlistan hittar du efter frågorna.

• Läs rubriker och underrubriker för att få en bild av vad det kommande stycket ska handla om.

• Om texten är svår att förstå kan det vara bra att stanna upp med jämna mellanrum och reflektera över det du har läst samt försöka sammanfatta innehållet för dig själv. ordlista 4

978-91-44-15115-1_04_book.indd 4

2023-05-15 13:12

EFTER LÄSNINGEN När du ska svara på läsförståelsefrågorna kan du ta hjälp av de olika symbolerna som markerar vad det är för frågetyp. Det finns fyra olika frågetyper: H

Hitta efterfrågad information. Svaret finns direkt i texten.

D

Dra enkla slutsatser. Svaret får du genom att läsa mellan raderna. Det innebär att svaret inte står direkt utskrivet i texten och att du måste göra en egen tolkning med utgångspunkt i den information som finns.

S

G

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera. Du får ta hjälp av hela eller större delen av texten för att lista ut svaret och du behöver ta hjälp av dina tidigare erfarenheter och kunskaper.

Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Du behöver fundera över hur texten är uppbyggd och skriven samt vilka källor som har använts. Här är det bra att ta hjälp av läsnyckeln som finns före texten.

Tänk på att läsa hela frågan. I frågan får du information som berättar om svaret ska vara långt eller kort. Ibland räcker det med ett kryss, ibland med en mening och ibland krävs flera meningar för att få full poäng. Tips på information som visar om svaret ska vara längre är: • Du ska ge två eller flera exempel.

• Du ska nämna två eller flera orsaker.

• Du ska motivera ditt svar.

• Det finns två olika frågor i samma fråga, till exempel: ”Ange vilket straff Echo hade dömts till och förklara hur straffet hänger ihop med hennes namn.”

HUR DU LÄSER: • en berättande text: Läs igenom hela berättelsen från början till slut. Om det är ett utdrag från en längre text behöver du läsa den inledande texten i rutan först, för att förstå var i handlingen du befinner dig och vad texten i sin helhet handlar om. Du behöver inte stanna upp vid alla svåra ord som dyker upp under en första genomläsning.

Ofta kommer en förklaring längre fram eller så förstår man ordet av sammanhanget. Däremot är det bra att ha övat på svåra ord i texten innan man börjar läsa.

• en instruerande text: Läs igenom en punkt i taget. Se till att du har förstått en punkt innan du läser nästa, eftersom stegen ofta bygger på varandra.

• en argumenterande text: Ställ frågan ”Vad vill skribenten med sin text?” under tiden du läser.

Tänk på att texten innehåller åsikter; identifiera dem och fundera på vad du själv tycker.

• en beskrivande, förklarande eller utredande text: Börja med att läsa rubriker och underrubriker samt att titta på bilder, tabeller och diagram.

Då får du en första uppfattning om vad texten handlar om. I dessa texttyper förkommer många ämnesspecifika begrepp som det är bra att träna på före läsningen. Läs igenom stycke för stycke.

Repetera för dig själv vad du har läst efter ett stycke, så du ser om du har förstått innehållet eller om du behöver läsa om.

När du ska svara på läsförståelsefrågorna kan du ta hjälp av de olika symbolerna som markerar vad det är för frågetyp.

5

978-91-44-15115-1_04_book.indd 5

2023-05-15 13:12

Ö VA

Å

P

• En vandringssägen, det vill säga en historia som berättas som om den vore sann, som sprids via internet • Har som syfte att skrämma läsaren och skildrar möten med spöken, andar eller andra kusliga varelser • Skrivs ofta i jag-form • En kortare text där modern teknik är inkluderad i handlingen, som mobiltelefoner, GPS, videochattar och tv-spel • Har ofta ett öppet eller oväntat slut

EPP

BERÄTTANDE TEXT: Creepy pasta

OR

GR

LÄSNYCKEL

D OC H B

E

Okänd avsändare Jag är en alldeles vanlig kille. Jag ska snart gå ut grundskolan och jag har alltid tänkt att jag ska bli skådespelare eller kanske sjunga i ett band. Men nu, efter det som har hänt de senaste veckorna, vet jag inte längre …

Det började en dag i omklädningsrummet efter handbollsträningen. Jag var sist kvar. Då dök plötsligt Noa upp, en av killarna i laget. Han hade inte varit med på träningarna på ett tag eftersom hans pappa nyligen hade dött. Det kändes lite jobbigt, för hur pratar man med någon som just har mist en förälder? Men jag behövde inte fundera länge, förrän Noa började prata. Hans blick irrade nervöst hit och dit medan han berättade att han hade tömt sin pappas dator eftersom den skulle lämnas tillbaka till arbetet, men att han ändå hade kollat lite i den och då hittat ett mejl som skrämde honom.

Han hade skickat mejlet vidare till sig själv innan han lämnade ifrån sig pappans dator. Noa öppnade sin dator, sköt över den till mig och pekade på ett mejl där avsändaren stod med versaler: GLÖD VRIDS ITU. Mejlet var tomt förutom en bifogad fil. Jag tittade på Noa och han vred sina händer samtidigt som han nickade åt mig att öppna filen.

Jag spände blicken för att förstå vad det var jag såg.

En mörk, suddig bild visade konturer av människor mot en svagt upplyst himmel. Personerna rörde sig sakta på den skakiga filmen, några hade hattar, andra någon slags sjalar. Det hördes ljud som lät som steg i grus och när bilden zoomades ut förstod 12

jag vad jag tittade på. Det var ett begravningsfölje med svartklädda människor; kvinnor med svarta flor framför sina ansikten, män med blicken i marken och hattbrätten som dolde deras ansikten.

Jag hann se sex män som bar på en kista innan bilden skakade till och filmen var slut. Vi satt tysta en stund innan Noa med rödkantade ögon satte huvudet i händerna. Han sa att han inte vågade visa mejlet för sin mamma. Jag skyndade mig att spara ner filmfilen i datorns hämtade filer, högerklickade och tittade på Visa info. Det mesta som stod där

BERÄTTANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 12

2023-05-15 13:12

var obegripligt men en sak var mycket märklig. Det stod att filen var skapad den tredje november men mejlet var skrivet den sista oktober. Jag kände en rysning men sa inget. När jag hade småpratat en stund med Noa frågade jag när hans pappa dog.

Han verkade lite förvånad över frågan men svarade: – Den tredje november.

De kommande veckorna såg jag inte till Noa. Han var sällan i skolan och han slutade i handbollslaget.

Jag tänkte söka upp honom och prata med honom om det märkliga med datumen och den konstiga avsändaren glöd vrids itu. Men det blev inte av.

En kväll var jag barnvakt åt min nioåriga lillasyster Lina. Hon hade snöat in på palindromer. Hon kunde sitta i timmar och hitta på ord och meningar som gick att läsa både framifrån och bakifrån. Det var alltså ganska enkelt att vara barnvakt till henne och jag kunde spela Among us i lugn och ro. Den här kvällen var Noa också med i spelet. När Lina ropade att hon var hungrig meddelade jag att jag måste ta en paus och skrev afk i chatten. Noa svarade att han ville prata med mig och undrade om jag kunde ringa.

När Lina och jag hade blivit mätta på pannkakor och sylt ringde jag Noa men fick inget svar. Lina ville visa mig sin senaste palindrom och jag visade henne vad anagram var för något. Hon tyckte det var coolt att ordet roliga kunde bli gloria.

När jag en stund senare satte mig framför datorn igen hade jag fått ett meddelande från Noa: kolla din mejl. jag kommer över. Jag hittade mejlet som Noa hade skickat vidare till mig. Avsändaren fick mig att rygga tillbaka: GLÖD VRIDS ITU. Med darrande pekfinger klickade jag på den bifogade filen. Skakig bild precis som förra gången. Någon hade filmat sina fötter medan han eller hon gick på en stig. Svarta skor som tog långa, snabba steg. Det fortsatte så under nästan en minut tills personen stannade tvärt och filmade rakt ner i en djup grop.

En grop, grävd med tvära kanter. Precis som förra gången zoomades filmen ut. Den avlånga gropen var stor nog att rymma en kista och i bakgrunden fanns silhuetter av gravstenar. Jag ångrade att jag

hade öppnat filen och blev sittande alldeles stel.

Efter någon minut vågade jag mig på att titta på filens metadata. Den hade samma datum som mejlet. Inget konstigt där alltså. Jag grubblade medan jag såg till att Lina borstade tänderna och stoppade sedan om henne. Noa hade nog ändrat sig för han dök aldrig upp.

Vid frukosten nästa morgon berättade mamma att hon hade hört på nyheterna att en ung pojke hade blivit påkörd i korsningen vid vår skola. Han hade avlidit på sjukhuset senare på kvällen. Jag gick som i ett töcken hela förmiddagen innan jag fick det besked som jag någonstans redan visste: det var Noa! Som i en mardröm återvände jag till Noas mejl, kollade nu inte bara datum utan också klockslag. Mejlet var skickat dagen före klockan 16.45 och filmen var tagen 23.31 samma datum.

En omöjlighet! Orden glöd vrids itu malde olycksbådande i mitt huvud. När jag hörde Lina skratta i köket och berätta för mamma om ett anagram hon hade hittat, började jag skriva ner bokstäverna i avsändarens namn på små papperslappar och kastade om bokstäverna hit och dit, men utan att hitta några logiska kombinationer. Jag kände svetten rinna på ryggen och det bultade i tinningarna. Med ens flög jag upp ur stolen och ville skrika högt.

Tänk om det var farligt för mig att jag hade det här mejlet i min dator? Jag slängde på mig mina träningskläder och bestämde mig för att springa bort min oro. Det brukade vara ett bra sätt för mig att skingra tankarna.

Efteråt stod jag länge i duschen och pulsen började gå ner. Lina bankade på dörren och ville in. När vi möttes i badrumsdörren sa hon stolt att hon hade byggt ett anagram av bokstäverna på mitt skrivbord. Jag klappade henne på huvudet och tänkte att hon alltid var så bekymmersfri och glad. Jag önskade att jag också kunde vara det. Jag klädde mig i det svaga ljuset från datorskärmen när det plingade till. Mejlprogrammet var öppet och överst fanns ett nytt brev med blå prick. Jag slutade nästan andas när jag läste avsändaren. Det fick inte vara sant! Min blick föll på bokstäverna där Lina en stund tidigare hade kastat om mina bokstäver …

DÖDLIGT VIRUS BERÄTTANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 13

13

2023-05-15 13:12

UPPGIFTER

Okänd avsändare

H

Hitta efterfrågad information

D

H

1. Vilka framtidsdrömmar hade huvudkaraktären innan allt hände?

Ge två exempel från texten.

D

2. Hur kände huvudkaraktären Noa?

S

3. Varför tror du Noas blick irrade nervöst hit och dit, när han pratade med huvudkaraktären i omklädningsrummet?

S

4. Skulle Noa ha visat mejlet för sin mamma, tycker du? Motivera ditt svar.

S

5. Vad har filen, som Noa visar, gemensamt med Noas pappas död?

D

6. Vilket av följande ord är en palindrom? Välj endast ett alternativ.

Dra enkla slutsatser

S

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera

G

Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

A roliga B bakifrån C kajak D framifrån D

7. Vad betyder förkortningen afk? Välj endast ett alternativ.

A away from key B away from keyboard C away from computer D away from chat

D

8. Vad är ett anagram? Ge ett exempel från texten.

S

9. I texten finns en synonym till silhuett. Vilket ord är det?

D

10. Varför dök Noa aldrig upp trots att han lovat att komma över?

D

11. Vad är märkligt med mejlet som Noa skickat?

H

12. Varför ger sig huvudkaraktären ut på en löprunda? Ge två exempel från texten.

H

13. Vilka nya ord får Lina ihop efter att ha kastat om bokstäverna i GLÖD VRIDS ITU?

14

BERÄTTANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 14

2023-05-15 13:12

S

14. Varför reagerar huvudkaraktären så kraftigt när han ser avsändaren till det nya mejlet i inkorgen?

S

15. Vad tror du att dödligt virus betyder? Motivera ditt svar.

G

16. Vilken genre tillhör texten Okänd avsändare? Välj endast ett alternativ.

A fabel B roman C folksaga D creepy pasta

G

17. Skriv två kännetecken som utmärker genren och ge två exempel från texten.

G

18. Till vilken texttyp hör den här texten? Välj endast ett alternativ.

A förklarande B beskrivande C berättande D instruerande

ORDLISTA mista – förlora

rymma – här: ha plats för

irra – gå hit och dit

silhuett – skuggbild där konturerna blir synliga mot en ljusare bakgrund

skjuta över – knuffa över, fösa mot versal – stor bokstav bifoga – lägga till kontur – yttre synlig linje som visar ett föremåls gränser

metadata – information om data, det vill säga information som finns i datorn, till exempel filer och bilder grubbla – fundera stoppa om – natta

zooma ut – förminska

avlida – dö

begravningsfölje – grupp av sörjande människor som går tillsammans i ett led

töcken – här: oklarhet

flor – slöja av tunt genomskinligt tyg

olycksbådande – hotfull

hattbrätte – skärm på hatt

logisk – tankeriktig

obegriplig – omöjlig att förstå

kombination – sammansättning

sällan – inte ofta, då och då

tinning – det plana området på vardera sidan om pannan

rygga tillbaka – dra sig tillbaka som en reaktion på något skrämmande

mala – här: ständigt upprepa

slänga på – snabbt ta på sig

stanna tvärt – stanna plötsligt

skingra – här: få något att försvinna

tvära – här: vinkelräta, skarpa

bekymmersfri – fri från oro

BERÄTTANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 15

15

2023-05-15 13:12

Ö VA

Å

P

• Har som syfte att förklara och utreda, det vill säga att svara på frågorna: Vad? När? Var? Hur? Varför?

• Återger enbart fakta och innehåller inga personliga tankar eller åsikter • Innehåller ofta en bild, faktaruta, diagram och/eller tabell • Består av ämnesspecifika ord och orsaksbindeord som till exempel för att, därför och som en följd av • Innehåller en källförteckning

EPP

FÖRKLARANDE TEXT: Faktatext

OR

GR

LÄSNYCKEL

D OC H B

E

Infodemi

– farlig ryktesspridning över hela världen Rykten och felaktiga uppgifter som tidigare stannade i hemmen eller bara spreds i små grupper, sprids numera mycket snabbt och okontrollerat via internet, främst i sociala medier. Samtidigt som coronaviruset började sprida sig över hela världen spreds massor av rykten och felaktig information om viruset. Detta var farligt eftersom det kunde hindra att smitt­ spridningen begränsades. Världshälsoorganisationen, WHO, kallar den här farliga och globala ryktesspridningen för en infodemi.

Behov av information Infodemi är ett relativt nytt ord som har funnits både på svenska och engelska (infodemic) sedan början av 2000-talet. Det var först i samband med corona­virusets utbredning i världen som ordet började användas flitigt i olika medier. En förklaring till detta är att under en pandemi sprids oro och människor har därför behov av att hålla sig informerade. För att kunna hålla människor uppdaterade produceras mängder av information.

Eftersom den produceras snabbt och i stora mängder skapas ofta rykten och felaktig information, så kallad desinformation och missinformation. Med desinformation menas att felaktig information sprids medvetet för att väcka osäkerhet eller göra någon illa. Det kan till exempel handla om att 52

någon vill tjäna pengar och därför sprider olika råd om botemedel mot viruset, men råden är påhittade och kan vara farliga. Miss­information innebär att man sprider information utan att vara medveten om att informationen är falsk. En anledning till att felaktiga uppgifter sprids omedvetet är att innehåll som väcker starka känslor fångar människors uppmärksamhet. När människor blir upprörda glömmer de ofta att vara kritiska och delar därför snabbt innehållet vidare utan att de hinner tänka efter om informationen är trovärdig. Som en följd av detta kan människor fatta felaktiga beslut, som under en pandemi kan vara farliga. Ett exempel är när USA:s dåvarande president Donald Trump resonerade om huruvida man kunde bota corona­viruset med desinfektions­medel. Detta uttalande fick sedan stor spridning i medier.

Ryktesspridning Ett rykte som spreds tidigt var ett videoklipp från kinesiska Wuhan, där en kvinna åt fladdermussoppa. I soppan låg en hel fladdermus. Enligt ryktet var kvinnan skyldig till smittan av viruset, eftersom fladder­musen kom från en marknad där man sålde djur olagligt. Men filmen var dels från 2016, dels varken inspelad i Wuhan eller ens i Kina. Det har också spridits rykten om djur som har vågat sig

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 52

2023-05-15 13:12

fram efter att människor har gått i karantän, till exempel simmande delfiner i staden Venedig och elefanter som blivit fulla på majsvin och promenerat genom en by i Kina. Filmen på delfinerna visade sig precis som filmen om fladdermussoppan vara inspelad någon helt annanstans.

Ursprungskällan till bilderna på elefanterna är än så länge okänd.

Konspirationsteorier En konspirationsteori är en tanke om att det finns en grupp människor som styr vad som händer och medvetet försöker lura oss, till exempel om en historisk händelse.

Den sprids snabbt via rykten och lever ofta vidare. På så sätt kan den vara svår att motbevisa. En känd konspirationsteori är att månlandningen aldrig ägt rum. Trots att det finns filmer och foton från månlandningen samt personer som var med då, så finns det människor som påstår att filmerna och fotona är tagna på jorden. En konspirationsteori som spreds för att förklara hur coronaviruset bredde ut sig var att det berodde på 5G-nätet, ett system som ger ett internet med högre hastighet.

Det påstods att i Wuhan, där viruset bröt ut, hade människor sämre immunförsvar på grund av alla 5G-masterna. Bakom den konspirationsteorin finns motståndare till utbyggnaden av 5G-nätet.

Trovärdig information Hur ska man då göra för att hitta information som man kan lita på och undvika att bli lurad av falska rykten? För det första är det bra att begränsa sig till

några trovärdiga källor. Under en pandemi är till exempel myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller 1177 Vårdguiden bra källor att använda.

Bakom Vårdguidens information står den svenska sjukvården. Det är samtidigt viktigt att vara upp­ märksam så att inte någon annan låtsas vara den källan. För det andra behöver man också fundera över inlägg som sprids fort i sociala medier, efter­ som det finns en risk att de innehåller felaktig information. De källkritiska frågorna vem, varför, vad, när och hur är också användbara för att undvika rykten eller felaktig information. I kristider är det viktigt att vara medveten om detta, så att man inte själv bidrar till att sprida felaktig och farlig information.

KÄLLOR Aftonbladet. (2020). Fejkade djurnyheter i coronasmittans spår. Hämtad 2020-09-25, från https://www.aftonbladet.se/ nyheter/a/JoAEe7/fejkade-djurnyheter-i-coronasmittans-spar Institutet för språk och folkminnen. (2020). Infodemi. Hämtad 2020-09-25, från https://www.isof.se/sprak/nyord/nyord/ aktuellt-nyord-2020/2020-02-13-infodemi.html Näringslivets medieinstitut. (2020). Vad Trump faktiskt sa om desinfektionsmedel. Hämtad 2020-09-25, från https:// naringslivets-medieinstitut.se/vad-trump-faktiskt-sa-om-desinfektionsmedel/ Institutet för språk och folkminnen. (2020). Coronavirus, ryktesspridning och vandringssägner. Hämtad 2020-09-25, från https://www.isof.se/om-oss/vara-bloggar/folkminnesarkiven-berattar/arkivberattelser/2020-02-07-coronavirusryktesspridning-och-vandringssagner.html SVT. (2020). Coronaviruset: Så kan pandemin bli en infodemi. Hämtad 2020-09-25, från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ halland/coronaviruset-sa-kan-pandemin-bli-en-infodemi

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 53

53

2023-05-15 13:12

UPPGIFTER

Infodemi – farlig ryktesspridning över hela världen

H

Hitta efterfrågad information

D

D

1. Av vilken anledning sprids rykten fortare idag än tidigare, till exempel för tjugo år sedan? Motivera ditt svar.

H

2. Varför är det farligt att rykten och felaktig information om ett virus sprids under en pandemi?

H

3. Vad betyder infodemi? Välj endast ett alternativ.

Dra enkla slutsatser

S

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera

G

Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

A smittspridning över hela världen B trovärdig information som sprids över hela världen C information från Världshälsoorganisationen D farlig ryktesspridning över hela världen S

4. Varför är ordet infodemi ett relativt nytt ord både i det svenska och engelska språket?

Ge två exempel med utgångspunkt i texten.

H

5. Varför produceras mängder med information under en pandemi?

D

6. Nämn en likhet och en skillnad mellan desinformation och missinformation.

S

7. Varför kan Donald Trumps uttalande om hur man kan bota coronaviruset vara farligt?

D

8. Vad kan det finnas för anledning till att ryktet om kvinnan i Wuhan spreds?

S

9. Vad är viktigt att tänka på när bilder och videoklipp sprids? Utgå från vad som står i texten.

H

10. Förklara ordet konspirationsteori.

H

11. Vad orsakade coronavirusets spridning, enligt den konspirationsteori som nämns i texten? Välj endast ett alternativ.

A 5G-nätet B månlandningen C desinfektionsmedel D fulla elefanter

D

12. Vad menas med trovärdig information?

H

13. Vilka råd ger författaren för att undvika att bli lurad av falska rykten?

54

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 54

2023-05-15 13:12

G

14. Till vilken texttyp hör texten? Välj endast ett alternativ.

A beskrivande B berättande C förklarande D instruerande

G

15. Skriv två kännetecken som utmärker genren och ge två exempel från texten.

S

16. Titta på bilden och koppla den till texten. Vad förmedlar bilden?

G

17. Välj en av källorna i källförteckningen och granska källan kritiskt. Bedöm källans trovärdighet och motivera varför du anser den vara trovärdig eller inte.

ORDLISTA rykte – information som sprids från person till person och som ännu inte har bevisats vara sann sociala medier – kanaler för kommunikation mellan människor via till exempel bloggar, internet­ forum och chattprogram begränsa – sätta gräns för hur mycket av något man tar till sig global – omfattar hela världen infodemi – farlig ryktesspridning utbredning – spridning, omfattning flitig – ofta, frekvent pandemi – epidemi som omfattar hela världen (epidemi innebär att många människor inom samma område under en kort tid blir sjuka i samma sjukdom) producera – skapa, tillverka trovärdig – pålitlig huruvida – om, i fall desinfektionsmedel – produkt som gör rent sår och hindrar att bakterier sprids karantän – isolering ursprungskälla – där informationen publiceras första gången via – genom konspirationsteori – tanke om att det finns en grupp människor som styr vad som händer och medvetet försöker lura oss äga rum – inträffa, hända, ske immunförsvar – kroppens försvarssystem som skyddar mot smitta myndighet – har statens och kommunens rätt att använda makt och utför det som staten och kommunerna har beslutat om bidra – hjälpa

FÖRKLARANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 55

55

2023-05-15 13:12

Ö VA

Å

P

• Skrivs med ett vetenskapligt språk och är objektiv, det vill säga att skribenten bara tar hänsyn till olika fakta och bortser från egna åsikter • Har som syfte att utreda ett ämne från olika perspektiv • Innehåller ett problem/frågeställning, en utredande del och en slutsats • Byggs upp med hjälp av rubriker och underrubriker • Innehåller både källredovisning i texten och en källförteckning i slutet

EPP

UTREDANDE TEXT: Fördjupningsarbete

OR

GR

LÄSNYCKEL

D OC H B

E

Artificiell intelligens – hot eller möjlighet?

1. INLEDNING Alltsedan de första datorerna uppfanns på 1940talet har människor drömt om att skapa artificiell intelligens. Artificiell intelligens, eller AI, är konstgjord intelligens som försöker härma den mänskliga hjärnans funktioner. Idag går utvecklingen av AI snabbt och debatten om hur vi använder den är högst aktuell.

2. BAKGRUND Det är först de senaste årtiondena, i takt med att datorerna har blivit kraftfullare, som AI har utvecklats och fortsätter att utvecklas i snabb takt. Till skillnad från andra datorsystem handlar AI om att förse datorernas programvara med stora mängder information så den lär sig se samband, dra slutsatser, lösa problem, planera och på så sätt lär sig av sina erfarenheter. AI kan användas inom många vitt skilda områden, allt från spel och nöjen till militära ändamål. Bland experter och forskare på området AI finns både de som pekar på alla positiva möjligheter som AI kan föra med sig och de som varnar för dess konsekvenser.

3. FRÅGESTÄLLNING 1. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med AI? 2. K an AI utgöra ett hot mot människan och i så fall hur?

60

4. ANALYS 4. 1 Fördelar med AI Med hjälp av AI kan man exempelvis inom den medicinska forskningen samla in stora mängder data för analys, vilket kan leda till att sjukdomar upptäcks tidigt och därmed kan behandlas på ett tidigt stadium. Enligt Sverker Janson, forskningsledare på Sveriges forskningsinstitut RISE, talar mycket för att AI dessutom kommer att kunna vara till stor hjälp när det gäller att förhindra klimat­förändringar (RISE, 2019). Hantering av stora mängder data, analyser av dessa och förslag till förändringar och lösningar kan hjälpa oss bli en miljövänligare värld. Tack vare AI har det även utvecklats funktioner som underlättar i vardagen, som att kunna logga in på telefonen med hjälp av fingeravtryck, att få något man har talat in att bli översatt eller att få förslag på en ny musikartist, utifrån sådant man tidigare har lyssnat på.

4. 2 Nackdelar med AI Alla våra sökningar på internet, uttag i bankomater, inköp och mobilsamtal är aktiviteter som lämnar digitala spår. Därmed kan data samlas in. Våra vanor, våra intressen, hur vi rör oss och mycket annat kan analyseras av AI. Det kan leda till att exempelvis en viss reklam riktas till just dig. Ett land skulle kunna använda samma typ av teknik

UTREDANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 60

2023-05-15 13:12

för att samla in information om sina medborgare för att ha kontroll på vad de gör, säger och har för politiska åsikter. I Dokument utifrån (2020) på SVT visar avsnittet AI – hot eller möjlighet hur insamlad data kan användas på ett sätt som styr och kontrollerar människor. Om man till exempel går mot rött får man omedelbart böter. Det här är redan verklighet i Kina där AI-forskningen kring ansiktsigenkänning har gått snabbt de senaste åren.

4.3 När AI blir smartare än människan 1997 vann en dator vid namn Deep Blue över världsmästaren Garri Kasparov i schack. Det gav en glimt av hur en dator kan bli överlägsen människan. På samma sätt lyckades en dator besegra två stormästare i tävlingen Jeopardy 2011.

Frågorna handlade om allt från musik och litteratur till sjukdomar. De båda stormästarna svarade rätt på allt och det gjorde datorn också, men mycket snabbare. När den artificiella intelligensen lyckas övertrumfa människan på detta sätt finns det de som frågar sig om AI kommer att ta över världen.

4. 4 Maskin eller människa När industrialismen gjorde sitt intåg på 1800-talet innebar det stora förändringar i vårt samhälle.

Människors sätt att leva och arbeta förändrades på många sätt. Bland annat innebar industrialismen att maskiner tog över många arbetsuppgifter. Vägar och transporter förbättrades och nya städer växte fram. På samma sätt spår kritiker att AI drastiskt kommer att förändra människors situation och att många riskerar att bli av med sina arbeten när vi får självkörande bilar, automatiserade översättningar samt datorer med programvara som utför

ekonomers, börsmäklares, juristers och analytikers jobb. I nuläget är det människor som konstruerar algoritmer, matar in data i AI-datorerna, bedömer resultaten och gör förbättringar. Men datorerna lär sig hela tiden mer och kan då komma att passera människans möjligheter att processa data. Dock finns det forskare som menar att datorteknikens möjligheter är överdriven. Svenska AI-sällskapets ordförande Fredrik Heinz anser att tekniken i sig varken är god eller ond. Den är bara ett verktyg som vi människor styr över. (Allabolag, u.å.)

5. SLUTSATS Intresset för och utvecklingen av AI accelererar i en allt högre takt. Fördelarna med AI är till exempel att den kanske är vår räddning när det gäller att förhindra klimatförändringar och för att bekämpa sjukdomar. Nackdelarna är att den kan bli ett hot mot vår integritet och vår försörjning.

Hur vi använder AI och för vilka syften, kommer att vara avgörande för om det blir en god kraft i vårt samhälle eller inte. AI är ju trots allt bara teknik som vi människor programmerar, alltså avgör vi själva om den blir ett hot mot eller en möjlighet för vår överlevnad.

DIGITALA KÄLLOR NE. (u.å.). Artificiell intelligens. Hämtad 2020-11-10, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ artificiell-intelligens Wikipedia. (u.å.) Artificiell intelligens. Hämtad 2020-11-10, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Artificiell_intelligens SVT. (2020). AI – hot eller möjlighet? I: Dokument utifrån (tv-program) 26 januari 2020.

RISE. (2019). Kan AI rädda klimatet? Hämtad 2020-11-16, från https://www.ri.se/sv/berattelser/kan-ai-radda-klimatet Allabolag. (u.å.). AI-forskaren som ser fler möjligheter än hot. Hämtad 2020-12-09, från https://www.allabolag.se/affarskoll/ ai-forskaren-som-ser-fler-mojligheter-an-hot

TRYCKTA KÄLLOR Allerup, J. (2020). Koll på AI. Lund: Nypon förlag.

UTREDANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 61

61

2023-05-15 13:12

UPPGIFTER

Artificiell intelligens – hot eller möjlighet?

H

Hitta efterfrågad information

D

H

1. När uppfanns de första datorerna?

H

2. Vad är artificiell intelligens?

H

3. Varför har artificiell intelligens utvecklats först de senaste årtiondena?

D

4. Vilken skillnad är det mellan datorsystem som används för artificiell intelligens jämfört med andra datorsystem?

H

5. Inom vilka områden kan artificiell intelligens användas?

Ge tre exempel från texten.

H

6. Vad tror forskningsledaren på RISE att artificiell intelligens kommer att kunna användas till?

S

7. På vilket sätt kan det underlätta någons vardag att kunna logga in på telefonen med hjälp av fingeravtryck, tror du?

D

8. Vad menas med digitala spår? Välj endast ett alternativ.

Dra enkla slutsatser

S

Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera

G

Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

A information om vad vi gör på nätet sparas B fingeravtryck som sparas digitalt C hjälp för de som inte använder internet så ofta D olika svårighetsnivåer på digitala texter S

9. Vad finns det för fördel respektive nackdel med att få riktad reklam, tycker du?

H

10. På vilket sätt kan en dator bli överlägsen en människa?

Ge två exempel från texten.

D

11. Vilken likhet kan det med tiden finnas mellan industrialismen och artificiell intelligens enligt kritiker? Ge ett exempel från texten.

S

12. På vilket sätt skulle artificiell intelligens kunna vara ett hot mot vår integritet?

Ge två exempel från texten.

62

UTREDANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 62

2023-05-15 13:12

G

13. Till vilken texttyp hör texten Artificiell intelligens – hot eller möjlighet?

Välj endast ett alternativ.

A beskrivande B resonerande C utredande D argumenterande

G

14. Skriv två kännetecken som utmärker genren och ge två konkreta exempel från texten.

S

15. Tycker du att AI är ett hot mot mänskligheten? Motivera ditt svar.

ORDLISTA funktion – uppgift

automatiserad – något som går av sig själv

förse – utrusta, ge

börsmäklare – person som förmedlar kontakt mellan köpare och säljare av värdepapper

vitt skilda – olika ändamål – syfte, avsikt konsekvens – följd analys – noggrann undersökning hantering – behandling data – här: digital information stadium – fas, skede bankomat – apparat för att ta ut pengar från sitt konto medborgare – medlem i ett samhälle glimt – skymt, en snabb titt på något

jurist – person som arbetar med frågor som handlar om lagar och avtal analytiker – person som undersöker och granskar något noggrant konstruera – skapa algoritm – lista med instruktioner som avgör i vilken ordning något prioriteras processa – bearbeta accelerera – öka hastigheten

övertrumfa – överträffa

integritet – varje persons rätt att bestämma vilken privat information som den vill dela med sig av

industrialism – övergång från hantverk och jordbruk till industri

försörjning – kunna klara sig så att man har mat, boende och kläder

spå – på förhand säga något om framtiden

avgörande – det som slutligen kommer att bestämma hur det blir

drastisk – kraftig

UTREDANDE TEXT

978-91-44-15115-1_04_book.indd 63

63

2023-05-15 13:12

STEG

LÄSFÖRSTÅELSE steg 1 För att bli säkra läsare behöver vi öva ofta och mycket på att läsa, förstå, tolka och tala om olika texter. Läsförståelse steg 1‒3 ger elever på högstadiet möjlighet att arbeta fokuserat och målinriktat med sin läsförståelse. Serien består av tre elevpaket med stigande svårighetsgrad. I varje bok möter eleverna sex texttyper: berättande, instruerande, beskrivande, argumenterande, förklarande och utredande. I anslutning till varje text finns en läsnyckel med den aktuella texttypens kännetecken.

LÄSFÖRSTÅELSE

1

Maria Heimer · Bim Wikström

Till texterna hör uppgifter som tränar fyra läsförståelseprocesser: • hitta efterfrågad information • dra enkla slutsatser • sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera • granska och värdera innehåll, språk och textuella drag.

Uppgifterna utgörs av såväl flervalsfrågor som öppna frågor där eleverna ska formulera svar med egna ord.

Läsförståelse steg 1 innehåller 14 texter med engagerande och aktuella ämnen.

Bland texterna finns till exempel en modern spökhistoria av Bim Wikström, ett utdrag från Magnus Nordins roman Röd zon, en grekisk myt återberättad av Annika Thor och en specialgjord seriestripp av Jimmy Wallin.

Fyra teman går som en röd tråd genom varje bok. I Läsförståelse steg 1 utgörs dessa teman av civilkurage, källkritik, hälsa och framtid. De kan användas för gemensamma samtal och textjämförelser, som introduktion till arbetsområden eller som utgångspunkt för egen textproduktion.

I det medföljande digitala läromedlet finns bland annat alla texter inlästa, övningar som tränar ord och fraser i texterna samt en självvärdering.

Art.nr 43922

studentlitteratur.se

978-91-44-16765-7_04_cover.indd 1-2

2023-05-15 13:49