INNEHÅLL
7. Intervjuer
BILAGA
BILAGA 2 159
BILAGA 3 161
Det första området som berörs i PSHS är barnets/den ungas uppfattning om sin skola, skolgång och erfarenhet av att vara elev. Vi inleder därför detta kapitel med att ge dig som skolkurator en organisatorisk grundkunskap om skolan och de utmaningar som kan råda där. Det blir som ett kunskapsstöd att ha med sig in i samtalen. Vissa delar av innehållet kan användas som information och psykoedukation till barnet i samtalet. Avsnittet ger en kortare beskrivning av utvalda teman som berör aktuellt område och avslutas med en fallbeskrivning.
Skolgång
I Sverige finns en lagstadgad skolplikt (SFS 2010:800). Ungefär 1,1 miljon barn omfattas av denna skolplikt (Skolverket, 2021). Barn ska gå tio år i den obligatoriska skolan (åk F-9), från 6 års ålder upp till de är 16 år gamla. Under sin totala skoltid befinner sig barn och unga i skolan över 20 000 timmar. Skolans övergripande uppdrag är att förse barn och unga med kunskap och att de ska uppnå kunskapsmål (SKOLFS 2021:5; Skolverket, 2022a). År 2022 uppnådde nästan 85 procent av alla elever dessa kunskapsmål och blev behöriga för gymnasiestudier medan resterande, ungefär 18 000 av 95 565 elever, inte gjorde det (Skolverket, 2022b). Skolverket (2023c) slår fast att skolan står inför stora utmaningar i att driva och upprätthålla en stabil verksamhet då barn och unga ses ha ett ökat
behov av såväl stöd som insatser för att nå kunskapsmålen men också för att utvecklas emotionellt och socialt.
Det finns många olika faktorer som påverkar hur barn och unga samlar på sig olika erfarenheter och upplevelser av att vara just barn eller ung, gå i skolan och leva sitt liv. I Sverige sägs uttryckligen att ”skolan är en skola för alla” (Skolverket, 2000), vilket troligt vis är fallet för de allra flesta barn och unga, men långt ifrån alla känner att skolan är för dem och att de har en naturlig plats och tillhörighet i skolan. Detta gäller även historiskt. För att förstå ett barns position behöver vi också förstå det samhällsklimat och den kontext som råder för den tid som barnet lever i.
Barn har under 1900-talet successivt blivit mer och mer aktiva aktörer i sina egna liv.
Barn ska skyddas, stödjas och göras delaktiga för att i skolan ges förutsättningar att inhämta kunskap och utvecklas till socialt kompetenta människor. I skolans kunskapsproducerande verksamhet ryms alla barn. Att gå ut grundskolan med godkända betyg är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa för unga. En fullständig genomgång av grundskolan ökar dessutom möjligheten till ett inkluderat och fullvärdigt liv som vuxen, medan motsatsen är en avsevärd riskfaktor för barn och unga att hamna i marginalisering eller utanförskap senare i livet (Socialstyrelsen, 2018). De individuella vinsterna med att ha ett fullvärdigt liv är svåra att mäta. Dock har det gjorts mätningar av samhällets vinster av att uppmärksamma och lösa de svårigheter som står i vägen för att barnet eller den unga ska kunna utvecklas adekvat och bli delaktig i samhället, vilket i sin tur motverkar passivitet och förebygger kriminalitet (Nilsson m.fl., 2014).
Ytterligare en skyddande faktor, utöver genomförd skolgång med godkända betyg, är att barnet eller den unga får möjlighet till en sammanhållen och trygg skolgång. Det är därför av stor vikt att uppmärksamma barn som flyttat ofta eller som av olika anledningar bytt skola eller klass.
Barn och unga befinner sig i skolan en stor del av sin vakna tid.
58
3. Skola
Skolan är för de flesta barn och unga en plats där de kan umgås, leka, jobba och utvecklas, men för vissa är skolgången problematisk och skolan kan upplevas som en otrygg plats. Många barn och unga vittnar om utanförskap, oro och vantrivsel i sin vardag.
Att ha en nära vän eller bra klasskamrater kan skapa en känsla av samhörighet och trygghet, men när man börjar skolan, går från exempelvis mellan- till högstadie eller byter skola förändras och utmanas ibland de tidigare etablerade vänskapsrelationerna.
Ovanstående tema utforskas i det psykosociala hälsosamtalet med hjälp av frågorna:
Ǝ Berätta hur du haft det och hur det gått för dig i skolan hittills?
Ǝ Har du gått på samma skola eller i olika skolor?
Ǝ Finns det något som du oroar dig för när det gäller att gå i skolan?
Ǝ Vad fungerar och vad fungerar inte?
Ǝ Har du någon i din nuvarande klass som du känner sedan tidigare?
Ǝ Har du någon i din klass som du känner dig trygg med och i så fall vem?
Skolnärvaro
Det finns många olika begrepp om och perspektiv på barn och ungas närvaro i skolan. På en del skolor talar man om ”skolnärvaro” och fokuserar då på barn och ungas faktiska tid i skolan medan man på andra skolor lägger fokus på hur hög frånvaron är. Forskning visar att barn och unga generellt känner en tillhörighet till sin skola, klass och till jämnåriga. Känslan av inkludering i skolan benämns i internationell forskning ”school belonging” (Slaten m.fl., 2016). Vi har valt att använda benämningen skolanknytning. Barn och unga som har en låg skolnärvaro har ofta också en låg känsla av skolanknytning och upplever inte skolan
3. Skola 59
som en plats för utveckling och lärande. Det är därför mycket viktigt att stärka barn och ungas skolanknytning och upplevelse av tillhörighet i skolan, helt enkelt att få dem att känna sig delaktiga och engagerade. Att tidigt upptäcka och utforska barn och ungas upplevelse av engagemang i skolan är ett sätt att främja deras skolnärvaro.
En annan utmanande faktor är de barn och unga som kommer till skolan och har en närvaro i skolan men som inte går på lektionerna. De hänger kanske i korridorerna eller kommer och går till vissa utvalda lektioner. Denna typ av skolfrånvaro ska också uppmärksammas och måste förstås på ett djupare plan. Det är viktigt att undersöka vilka lektioner barnet/den unga uteblir från och om det finns en systematik i dessa eventuella frånvaromönster.
Barn och unga klarar inte alltid av att fullfölja sin skolgång på egen hand, utan kan behöva förstärkt stöd från såväl skola som föräldrar. Föräldrars syn på och inställning till skola och kunskap kan ibland vara avgörande för barn och ungas skolgång och det blir därmed viktigt att säkerställa ett gott samarbete mellan skola och hem för att få en gemensam syn på utbildningens roll i barnets eller den ungas liv.
När barn och unga inte känner någon skolanknytning eller något engagemang för sina studier tappar de lätt motivationen. Motivationsförlusten kan innebära att de utvecklar problematiska beteenden (till exempel att utebli från skolan) och/eller låg självkänsla. Långsiktiga stödjande insatser kan bidra positivt till barn och ungas förmåga att klara skolan (Galassi, 2017).
Det finns flera olika faktorer som påverkar barn och ungas skolnärvaro, såväl skolfaktorer som familjefaktorer. En viktig skolfaktor är elevens upplevelse av trygghet och positiva relationer till både andra elever och lärare på skolan. Kränkningar, diskriminering och mobbning är riskfaktorer för utveckling av problematisk skolfrånvaro. Att ha svårigheter med det sociala samspelet och att känna sig ensam är också sådant som påverkar skolnärvaron negativt (Gren Landell, 2021).
3. Skola
I sin skolvardag behöver barn och unga förutsägbarhet och struktur. De är i sin utvecklingsprocess inte alltid rustade att hantera alla krav och förväntningar som ställs på dem och om skoldagen är oförutsägbar och saknar struktur kan det försvåra för dem. Den kognitiva förmågan räcker inte till för att systematisera och strukturera uppgifter och förväntningar och samtidigt klara kunskapsinhämtningen. Det blir helt enkelt för mycket för
hjärnan att hantera. Viktigt är att uppgifter, schema och vuxnas guidning genom skoldagen är stringent och tydlig så att barnen och de unga inte själva behöver ansvara för ramarna och strukturen, utan i stället kan slappna av och fokusera på att inhämta kunskap (Obermeier m.fl., 2022).
Barn och ungas skolnärvaro kan också påverkas av problematiska familjeförhållanden präglade av exempelvis psykisk sjukdom, missbruk, långtidssjukskrivning, arbetslöshet eller bristande integrering i samhället hos föräldrarna. Det är väl känt att de barn och unga som har sådana hemförhållanden oroas och/eller tar ansvar för sin förälders mående och livssituation på ett sätt som hindrar dem från att kunna fokusera på och genomföra skolarbetet och närvara i skolan. Skolfrånvaro kan handla om att barn och ungdomar far illa i sitt hem eller på sin fritid, och skolfrånvaro kan både orsakas av och leda till fysisk och psykisk ohälsa (Gren Landell, 2021).
När skolfrånvaro konstateras bör orsaken till denna noga kartläggas och systematiskt undersökas för att vi ska kunna förstå och sätta in adekvata insatser för det enskilda barnet/den unga. Ibland behöver åtgärderna vidtas på skolenhetsnivå och ibland behöver andra aktörer involveras, till exempel socialtjänsten och BUP, för att vi gemensamt ska kunna arbeta för att barn och unga ska vilja och förmå vara i skolan. Tidiga och samordnade insatser (TSI) från skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård kan bidra till en helhetssyn på barnet/den unga, och flera olika insatser kan komplettera varandra (Skolverket, 2023c).
Barn och unga har olika förutsättningar att ta sig till skolan. Vissa bor i närheten och kan gå eller cykla dit, medan andra bor
3. Skola 61
långt bort och kanske får skjuts av sina föräldrar eller så tar de exempelvis tåg eller buss. Detta kan inverka på barnets/den ungas möjlighet, motivation och trygghet att ta sig till skolan. Det kan finnas barn och unga som måste gå upp tidigt för att hinna med de enstaka tåg och bussar som går och som inte har föräldrar med bil eller med förmåga att stötta dem att komma i väg till skolan. Det kan också vara så att man som barn eller ung tycker att den sociala exponering som det innebär att åka tåg eller buss är ansträngande eller att man blir utsatt för kränkningar och elaka kommentarer på väg till eller/och från skolan.
För de barn och unga som känner sig exkluderade, har motivationsbrist eller kämpar med tankar och känslor kring sin hemsituation kan studiero, tillit och trygghet i skolan vara avgörande.
Ovanstående tema utforskas i det psykosociala hälsosamtalet med hjälp av frågorna:
Ǝ Vad får dig att vilja komma till skolan?
Ǝ Finns det något som gör att du inte vill/kan vara i skolan?
I så fall vad?
Ǝ Hur tar du dig till skolan (t.ex. buss, tåg eller cykel) och hur fungerar det?
Studiero
Vår erfarenhet är att studiero är en förutsättning för att optimera barn och ungas kunskapsinhämtning och sociala och emotionella utveckling. Skolverket (2023c) ger sju indikationer på hur personal kan jobba i skolan för att främja studiero. Fyra av dem riktar sig främst till den pedagogiska och undervisande verksamheten: att ha kunskap om varje elev, göra eleverna delaktiga, variera undervisningen och stärka elevernas förståelse av vad som förväntas av dem på lektionerna. De tre övriga blir uppenbart viktiga för dig som skol kurator när du arbetar med att skapa tillit och trygghet i relationsskapandet med de barn och unga som du träffar:
62
3. Skola
du behöver se dem, ta dig tid att lyssna på dem, fråga om deras intressen och mående samt vara behjälplig i att lösa och reda ut eventuella konflikter i skolan.
Chansen att lyckas i skolan ökar om barn och unga ges möjlighet att etablera goda relationer till lärare och till andra elever (Lundström, 2023; Skolverket, 2023c; Bethell m.fl. 2019). Det främjar deras trygghet, motivation, sociala och emotionella utveckling, trivsel och mående i skolan, vilket i sin tur ökar möjligheten till lärande. Detta gäller särskilt barn och unga med olika typer av svårigheter i skolan och/eller livet. Trondman (2003) talar om kloka möten och kloka vuxna med ”relationskapital” och avser med detta sådana vuxna som kan skapa goda relationer med barnen/de unga genom att se, bekräfta, visa tilltro till, berömma och lyssna på dem. Trondman (2003) betonar också att dessa goda relationer är viktiga när barn och unga mår dåligt eller har utvecklat ett riskbeteende. Med hjälp av goda relationer och en känsla av skolanknytning kan en studiefrämjande och trygg miljö skapas i klassrummet.
Ovanstående tema utforskas i det psykosociala hälsosamtalet med hjälp av frågorna:
Ǝ Vad innebär studiero för dig?
Ǝ Hur upplever du möjligheten att ta in kunskap och lära?
Ǝ Hur är klassrumsmiljön?
Trygghet och trivsel
Skolans värdegrund ska vila på grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter (Skollagen kap. 1 § 4). Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten och det är skolans personal som ska förmedla, stå för och visa den. Detta främjande arbete är något som ska pågå varje dag i varje klassrum, på varje lektion utan att något specifikt inträffat.
Som elev i skolan ska man kunna känna sig trygg och respekterad för den man är och vill vara. Som elev har man också rätt
3. Skola 63
att få det stöd man behöver för att utvecklas och nå sin fulla potential. För att detta ska lyckas är det avgörande att eleverna inte blir utsatta för någon form av kränkningar eller trakasserier. Att skolan har ett väl fungerande främjande arbete är en viktig förutsättning för att på bästa sätt förebygga, upptäcka och åtgärda kränkningar (Skolverket, 2022c). Skolan bör vara en miljö som är både fysiskt och psykiskt trygg för alla på skolan. Skolverket (2023c) belyser två förutsättningar som är särskilt viktiga för att elever ska kunna känna sig trygga i skolan: dels att det finns en ömsesidig respekt mellan elever och lärare, dels att vuxna på skolan reagerar om de får veta att en elev blivit kränkt.
Det förebyggande arbetet består i att förhindra att kränkningar och diskriminering uppstår i verksamheten. Regelbundna kartläggningar är en grundläggande förutsättning för att kunna identifiera risker. Eleverna är experter på att vara elev på sina respektive skolor och deras upplevelser och erfarenheter är därför synnerligen viktiga och bör ges utrymme i kartläggningarna, liksom i analyser och i planerade insatser. Skolpersonal måste ha kunskap om de faktorer som påverkar det sociala samspelet i elevgrupper där kränkningar kan uppstå så att de kan arbeta med effektiva förebyggande insatser. Det förebyggande arbetet ska involvera alla på skolan och vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet (Skolverket, 2022c).
I de inledande delarna av läroplanerna och kursplanerna för grundskolan har det tillkommit ett nytt avsnitt med rubriken ”God miljö för utveckling och lärande”. Avsnittet innehåller formuleringar som betonar att eleverna ska känna såväl social som personlig trygghet i skolan och att skolan har en viktig roll i att stärka elevers självkänsla: ”Omsorg om den enskilda elevens hälsa, välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten” (Skolverket, 2022c, s. 9).
Trots denna framskrivning av fokus på välbefinnande och omsorg i skolan finns det flera orsaker till att det kan vara svårt att upptäcka kränkningar, bland annat normalisering och under rapportering. Att vara utsatt kan upplevas som skamfyllt och om man dessutom
64
3. Skola
saknar tillit till andra kanske man väljer att inte berätta om sin utsatthet. När det gäller normalisering kan vissa beteenden bli en del av vardagen i skolan och det gör att barnet eller den unga inte blir medveten om sin utsatthet och att andra inte reagerar. Eftersom forskning visar att det finns en underrapportering av diskriminering och kränkande behandling bör personal i skolan vara extra uppmärksam på detta (Skolverket, 2022c). Att främja tillitsfulla
relationer mellan elever och personal och att regelbundet kartlägga elevers upplevelser av utsatthet är grundläggande för att kunna upptäcka eventuell diskriminering och kränkande behandling.
Ovanstående tema utforskas i det psykosociala hälsosamtalet med hjälp av frågorna:
Ǝ Hur trivs du i skolan?
Ǝ Hur trygg känner du dig i skolan (på en skala 1–10 där 1 är inte alls trygg och 10 är mycket trygg)?
Ǝ Finns det någon vuxen på skolan som du känner förtroende för och som du kan vända dig till vid behov och i så fall vem?
Stöd i skolan
Elevhälsoarbetet ska engagera all personal i skolan och ske i skolans alla miljöer. I ett elevhälsoteam ingår vanligtvis skolkurator, skolsköterska, specialpedagog/speciallärare och rektor. Skolläkare, skolpsykolog och studie- och yrkesvägledare är också en del av elevhälsan men brukar inte alltid vara med på elevhälsoteamets regelbundna möten, eftersom de ofta tillhör många olika elevhälsoteam på flera olika skolor. Elevhä lsan ska utifrån dessa olika professioners arbete kunna erbjuda medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser av framför allt f örebyggande och hälsofrämjande art och dä rigenom stödja elevernas utveckling mot utbildningens m å l. Arbetet ska ske på individ-, grupp- och skolenhetsnivå i samverkan med lä rare och övrig personal och kunna bidra till skolans kvalitetsarbete. Samverkan med
3. Skola 65
hä lso- och sjukvå rd och socialtjä nst ska ske vid behov (Skollagen, 2 kap. § 25; Skolverket & Socialstyrelsen, 2016).
Skolverket (2023c) ger vägledning kring frågor om särskilt stöd och extra anpassningar:
Ledning och stimulans
Det kompensatoriska uppdraget betyder att skolan ska ta hänsyn till barn och ungas olika behov och förutsättningar och ha som mål att barnen/de unga ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Ledning och stimulans är en rättighet för alla barn och unga, både för dem som har lättare för att uppfylla kriterier för betyg och bedömning och för dem som har det svårare i skolan.
Extra anpassningar
När barn och unga riskerar att inte uppfylla rådande kunskapskrav finns rätten till extra anpassningar. Lärare och övrig skolpersonal har då möjlighet att anpassa för barnet/den unga i den ordinarie undervisningen och det krävs inget formellt beslut eller åtgärdsprogram för detta.
Särskilt stöd
Insats i form av särskilt stöd är ett beslut som rektor tar och som ska skrivas in i ett åtgärdsprogram. Till skillnad från extra anpassningar är särskilt stöd en åtgärd som oftast inte genomförs i den ordinarie undervisningen utan som kompletterar eller ersätter undervisningen som barnet/den unga skulle ha närvarat vid.
Att ha en diagnos får aldrig vara ett villkor för att ett barn eller en ungdom ska få stöd i skolan. En funktionsnedsättning innebär inte heller att barnet/den unga automatiskt är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Avgörande är om barnet/den unga riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyg eller bedömning. Det som är relevant när barnet/den unga har en diagnos är att ta reda på hur den påverkar skolsituationen. En diagnos är aldrig en förutsättning för särskilt stöd men kan vara användbar vid
3. Skola
bedömning och beslut om lämpliga åtgärder. Skolans rektor ska skyndsamt utreda barnets/den ungas behov av särskilt stöd och det ska vid behov ske i samråd med elevhälsan. Barn och unga kan uppfylla kriterier för betyg och bedömning i nuläget men uppvisa svårigheter i skolsituationen vilka på sikt riskerar att medföra att de inte når kriterierna längre fram. Exempel på sådana svårigheter är psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, hög frånvaro och koncentrationssvårigheter. Även i en sådan situation är rektor skyldig att skyndsamt utreda barnets/den ungas behov av särskilt stöd.
För att i ett tidigt skede upptäcka och uppmärksamma barn och ungas behov av stöd i skolan kan en framgångsfaktor vara att elevhälsans personal samverkar med övrig personal. Elevhälsans kompetens är viktig i arbetet med kartläggning av och anpassning till barns olika behov och förutsättningar.
Ovanstående tema utforskas i det psykosociala hälsosamtalet med hjälp av frågorna:
Ǝ Har du extra anpassningar eller särskilt stöd?
Ǝ Har du behov av sådant stöd eller något annat stöd?
Framtidsmål
Barn och ungas drömmar och mål är individuella och kan bero på många olika faktorer, till exempel ålder och mognad, familjens socioekonomiska situation, tidigare skolbakgrund eller psykisk och fysisk hälsa. Vilka relationer som finns i barnets/den ungas närhet kan också spela en viktig roll. Finns det exempelvis någon som tror på barnet/den unga och som förmedlar det? Någon som stöttar, vägleder och kan ingjuta hopp inför framtiden? Framtiden kan stressa barn och unga. Förväntningar kan vara formulerade av andra personer, till exempel föräldrarna, och kan vara förbundna med upplevda krav hos barnet/den unga. Det är därför viktigt att stanna upp och fokusera på såväl hopp som stress men också
3. Skola 67
Caroline Lundström är socionom och har en masterexamen i socialt arbete samt är handledare. Maria Kjellgren är socionom och fil.dr i socialt arbete, psykoterapeut och handledare. Maria Fossen är socionom och verksam som skolkurator. Maria Andersson är socionom med grundläggande psykoterapiutbildning och verksam som skolkurator.
