9789144153957 by Smakprov Media AB

Svenskämnets retorik

SVENSKÄMNETS RETORIK HANDBOK FÖR LÄR ARE LENNART HELLSPONG CAMILLA THURÉN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44528 ISBN 978-91-44-15395-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund

Printed by GraphyCems, Spain 2023

Formgivning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock.com

Innehåll

Förord 13

Del I RETORIKEN SOM KONST OCH VETENSKAP 1. Retoriken som konst 19 Primär och sekundär retorik 21 Kommunikationens konst 22 Talekonst och tankekonst 24

2. Retoriken som vetenskap 27 Textvetenskap 28 Stilistik 29 Informell logik 32 Strategisk kommunikation 34 Språkfilosofi 35

Del II RETORIK OCH SVENSKA 3. Skolan i världen 39 Globalisering 40 Digitalisering 41 Medialisering 42 Professionalisering 44 Transformering 45

4. Svenskan i skolan 47 Språkfärdighet 49 Kunskap om språk och litteratur 51 Demokratisk fostran 52 Personlig bildning 53

5. Retoriken i svenskan 55 Mångsidig kommunikation 57 Reflekterande deliberation 59 Kritisk kunskapsutveckling 61

Del III FYRA MEDBORGARKONSTER 6. Konsten att samtala 65 Vad krävs av ett samtal? 67 Tala 68 Lyssna 68 Svara 69 Vad gör ett samtal bra? 69 Öppenhet 70 Samarbete 71 Balans 71 Respekt 73 Hur kan samtal fungera? 73 Social funktion 74 Explorativ funktion 74 Deliberativ funktion 76 Dialogen i svenskämnet 79

7. Konsten att tala 81 Hur kan du stödja? 83 Samarbete 83 Samtal 84 Närhet 85 Styrning 85 Process 86 Vad kan du öva? 86 Berättelse 87 Beskrivning 88 Förklaring 89 Argumentation 89 Hur är ett bra tal? 90 Socialt 91 Klart 92 Intressant 93 Personligt 94 Klassiska övningar 95

8. Konsten att skriva 99 Varför skriva i skolan? 100 Vad kan man skriva? 101 Expressivt 103 Inventivt 104 Informativt 104 Kritiskt 105 Hur kan du stödja? 106 Hur är en bra text? 109 Läsbar 109 Läsvärd 110 Adekvat 111

9. Konsten att läsa 115 Varför läsa i skolan? 117 Vad kan man läsa? 119 Skönlitteratur 120 Saklitteratur 122 Medietexter 123 Läsa kritiskt 124

Del IV KONSTERNAS SAMSPEL 10. Arbetsprocessen 131 Partesläran 132 Intellectio – att förstå uppgiften 132 Inventio – att hitta uppslag 134 Dispositio – att finna en tråd 136 Elocutio – att forma språket 137 Memoria – att lägga på minnet 139 Actio – att möta publiken 140 Emendatio – att göra bättre 141

11. Lärprocessen 143 Pistis – att känna tillit 145 Ethos – att träda fram som person 146 Pathos – att visa och väcka känslor 148 Logos – att skapa mening 149 Decorum – att anpassa sig 151 Persuasio – att vilja nå fram 152

12. Bedömning 155 Retorisk kompetens 156 Bedömningssätt 158 Multimodalitet 159 Svårighet 160 Samtal 160 Medbedömning 161 Rätt nivå 161 Temauppgifter 162 Betygsättning 162

Del V RETORIK SOM DEMOKRATISK DIDAKTIK 13. Konsten att undervisa 167 Process och produkt 170 Dialogen med klassen 171 Skolan och livet 175

14. Läraren som retoriker 177 Fatta läget 178 Samla uppslag 179 Ordna stoffet 180 Finna formen 181 Öva minnet 181 Möta klassen 182 Granska och förbättra 183 Plats för det oväntade 184

15. Tilliten som grund 187 Självtillit 188 Tillit och tvivel 189 Odla tilliten 190

16. Personer och relationer 195 Läraren och ämnet 196 Eleven och klassen 196 Tilldelat värde 198 Finna sin röst 200 Lärardygder 201

17. Känslornas roll 205 Känslor och kunskap 206 Känslor och lärande 207 Känslor och gemenskap 209 Känslokompetens 210

18. Språkets mening och makt 213 Blicken på världen 215 Mening och sammanhang 216 Språk, grupp och makt 217 Språkkritik 219

19. Övertygande undervisning 221 Viljan att påverka 223 Kunskap som övertygelse 225 Övervägandets konst 226 Litteratur 229 Referenser 241 Register 253

Förord

Den här boken riktar sig till dig som ska bli svensklärare eller som redan är det men vill orientera dig på ett område som kanske är nytt för dig. Som titeln anger handlar den om svenskämnets retorik. Med det menar vi i första hand hur retoriken kan användas för att utveckla kommunikativa förmågor inom svenskämnena i årskurs 7–9 och gymnasiet. Här kan vi se en återgång till en historisk tradition, där retoriken har stått för att systematiskt träna att tala och skriva men också för att reflektera kring språkets former och bruk. Vi menar dessutom att skolans undervisning i svenska är retorisk i sig, som en muntlig och skriftlig kommunikation med ett lärande och fostrande syfte. Därför kan du som lärare också bruka retoriken som ett verktyg för ditt eget arbete. I det fallet undervisar du inte i retorik utan genom retorik. Bokens titel Svenskämnets retorik syftar alltså på retoriken både som en del av svenskämnet och som en undervisningskonst för samma ämne. Kanske reagerar du med en viss misstro på ordet retorik. Står det inte för ett prålande med vackra ord som inte har mycket att göra med skolans kunskapsuppdrag? Eller för en konst att manipulera genom övertalning och vädjan till känslor som ingen lärare bör ägna sig åt eller uppmuntra hos sina elever? Som du nog förstår är det inte vår mening. För oss handlar retoriken i grunden om människan som en tänkande och talande varelse. I centrum för all undervisning står vår kommunikativa 13

ŕ ses som både ett stöd för att tänka och tala och ett redskap för att analysera tankar och tal – Retoriken som konst och vetenskap ŕ bidra till svenskämnets olika uppgifter – Retorik och svenska ŕ stödja en rad språkliga färdigheter som att samtala, tala, skriva och läsa – Fyra medborgarkonster ŕ underlätta färdigheternas integration i svenskämnets arbete, lärande och bedömning – Konsternas samspel ŕ inspirera en öppen och demokratisk undervisningskonst – Retorik som demokratisk didaktik. Vill du snabbt komma in på skolfrågor kan du gå direkt till delen Retorik och svenska. Allt som du behöver veta om själva under-

14 � Förord

förmåga som en förutsättning för att utvecklas och lära i samspel med andra. Det ser vi för övrigt också som demokratiskt viktigt, en färdighet för alla medborgare. Ett tema i den här boken är just vad retoriken kan bidra med till en demokratisk medborgarbildning. Vi tror alltså att konsten att tala klart, väl och medryckande är en förmåga som skolans elever kan ha stor nytta av i studier, yrke och samhällsliv. För dig själv kan den också bli ett gott stöd för ditt uppdrag som lärare. Du är ju också en talare. Och med hjälp av retorisk träning kan eleverna lättare bidra aktivt till arbetet i skolan genom presentationer och diskussioner. Som en kommunikativ konst har retoriken även mycket att ge svenskämnets övriga färdigheter, som att samtala, skriva och läsa. Genom att betona och underlätta ett samspel mellan dem kan retoriken fungera som en sammanhållande kraft i din undervisning. Då blir den något mer än ett extra moment. Den kan också bidra till att reducera den splittring som lätt kan hota ett mångsidigt ämne som svenska. I vår bok vill vi visa hur retoriken kan

visningen står där och i det följande. Men i den första delen får du en bakgrund som kan hjälpa dig att upptäcka retorikens resurser. Vi som skrivit boken har länge sysslat med retoriska och pedagogiska frågor. Lennart Hellspong har varit professor i retorik vid Södertörns högskola och Camilla Thurén arbetar som lektor i svenska vid Södertörns högskola och Malmö universitet. Hon har lång erfarenhet av undervisning i svenska och retorik i lärarutbildningar. Ett stort tack vill vi rikta till Ebba Samuelsson, Per-Anders Borius, Lisa Källström och Anna Johansson, som hjälpt oss med många fina synpunkter på vår text. Lomma och Stockholm, januari 2023 Lennart Hellspong och Camilla Thurén

Förord � 15

Del 3

FYRA MEDBORGARKONSTER

Konsten att samtala

Samtal är viktiga i skolans undervisning. Då handlar det förstås inte om ostrukturerat småprat. Det ska finnas ett pedagogiskt syfte. Därför kräver det goda skolsamtalet övning, reflektion och planering. Det gör samtalet till en retorisk konst. Tänk för övrigt på yrkesgrupper som får träna sig i att samtala, som läkare, psykologer, förhörsledare. Liksom förstås även lärare. En inflytelserik bok för svenskämnets didaktik heter Det fler stämmiga klassrummet av Olga Dysthe (1996). Den utgår ifrån idén om att klassrummet är en plats där röster ska brytas mot varandra. Det gäller lärarens och elevernas egna röster men också de röster vi finner i texter (i vid bemärkelse) från olika tider, olika kulturer och olika genrer. Dysthe utmanar helt enkelt monologen som undervisningsform. I den här boken ska vi låta de retoriska övningarna utgå från samtal. Ett skäl för att göra det är att samtal redan finns i elevernas livsvärld som en naturlig samspelsform. Att skriva, läsa och hålla tal kan dessutom ses som ett sätt att utveckla språket med dialogen som grund. I retorikskolan var nog samtalen ganska få. Den som talade var läraren från sin kateder och eleverna fick mest yttra sig vid frågor. Ändå gavs viss plats för en dialog. Vid sidan av retoriken för det monologiska talet fanns nämligen även dialektiken, där två parter prövade ett påstående genom att framföra skäl för och

Med stigande ålder breddas och fördjupas kunskaperna om hur man samtalar, formulerar sig och tar till sig andra människors åsikter. I årskurserna 4–6 är det centrala innehållet här bland annat att resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska besluts processer. Innehållet följs upp i årskurserna 7–9, då eleverna ska få undervisning i att föra resonemang samt formulera och bemöta argument.

Det ger retoriken en ny uppgift som ett redskap för funktionell kommunikation: att öva och värdera pedagogiska samtalsformer. Det som gör att samtal kanske ändå inte verkar kräva retorisk träning är att de mest ter sig som något som man vardagligt gör. De är natura och usus men inte ars (se kapitel 1). Men vi talar i den här boken om samtalet som en konst. Hur skiljer sig det från att bara samtala rätt och slätt? Det naturliga samtalet är förstås grunden till konsten. Men konsten utvecklar denna grund genom att 1) medvetandegöra det goda samtalets innebörd och förutsättningar, 2) systematiskt öva samtal i olika situationer för olika syften, 3) granska och värdera genomförande och resultat. Att något är en konst innebär alltså att det kan utvecklas genom teoretisk reflektion, praktisk övning och kritisk bedömning. Goda samtal uppnås inte på en gång, lika lite som goda tal. De kräver träning och eftertanke. För lärarens del innebär det förstås att samtalen i klassrummet planeras och organiseras 66 � 3. FYRA MEDBORGARKONSTER

mot. På så vis fick eleverna öva sig i en diskussionskonst som de kunde ha nytta av som medborgare. I dagens svenska skola har samtal i helklass och grupper som bekant en prioriterad ställning. I Lgr22 anges ”olika typer av samtal” som centralt innehåll i årskurs 4–6 och 7–9, i kursplanerna för såväl svenska som svenska som andraspråk. I kommentarmaterialet resonerar Skolverket vidare:

medvetet. Det väcker ett antal frågor. Vad krävs för att det ska utveckla sig ett samtal i en grupp? Vad gör ett samtal så bra att det kan motiveras som en pedagogisk arbetsform? Hur kan samtal fungera i svenskämnet och vilka innehåll kan bearbetas där? Längre fram (kapitel 11) ska vi också se hur elevernas metakunskap om samtal (liksom om andra retoriska former) kan utvecklas för att synliggöra vad de lär sig i och genom dem.

Vad krävs av ett samtal? Ett samtal ställer förstås inga krav, men de som samtalar kan göra det. Vad de innebär beror förstås på vad samtalet gäller och på deltagarna. Men ett krav brukar vara allmänt grundläggande: att det finns ett flöde av tilltal, lyssnande och gensvar. Tilltal och gensvar kan andra ta del av. Lyssnande däremot är en inre aktivitet. Men som bekant kan den ändå synas utåt. En lärare brukar inte ha särskilt svårt att märka om eleverna är ouppmärksamma. Kanske skruvar de på sig oroligt eller tittar tankfullt ut genom fönstret. Och med gensvaret kommer i regel en bekräftelse på om någon hört på. Är det utan samband med vad som sagts tidigare kan vi misstänka att motparten tröttnat eller tänkt på annat. Ibland kan deltagarna behöva ändra på sig för att det ska bli bra skolsamtal. Ingrodda vanor kan lägga hinder i vägen för att till exempel följa upp vad andra säger med nyfikna frågor, be om klarlägganden, verkligen lyssna och inte bara vänta på att få tala själv eller hoppa från ämne till ämne som det passar, berätta historier för att få allas uppmärksamhet, spela rolighetsminister och fika efter skratt och applåder hellre än att ta en fråga på allvar etcetera. För ordningens skull kan samtalen behöva regler, som helst förstås bör diskuteras med gruppen. När dessa blivit en ny vana behöver de inte påpekas längre. Då kan man rentav strunta i dem ibland utan att för den skull bryta mot samtalets anda. Inom svenskämnet kan ett samtal kräva särskild eftertanke. 6. Konsten att samtala � 67

Det kan ju utgöra både mål och medel i undervisningen. Det kan användas för att utveckla kunskap om samtal i sig, alltså som metakunskap och ett metaspråk för samtal, men också vara medel för att utveckla annan kunskap, till exempel genom responssamtal och litteratursamtal. Det ska vi tala mer om sist i kapitlet.

Vad innebär det att tilltala någon? Svaret kan verka självklart. Men helt trivialt är det ändå inte. Vi tror nog att du själv undrat ibland om någon verkligen har talat till dig. Vad är det som fattas då? Känslan av att vara i den talandes åtanke, att den andra har sitt fokus på dig och vill dig något med sina ord. Vad kan det vara? Kanske att du ska förstå något, göra något, säga något som den andra vill höra. Ett tilltal föregriper redan ett gensvar. Det gör dig till ett Du, en levande människa att samspela med. För ett tilltal krävs alltså ett intresse för kontakt. Liksom ett mod att yttra sig. Den som är rädd att bli avvisad eller hånad förblir kanske stum. Redan i en liten grupp kan det krävas mycket trygghet för att alla ska våga säga något. Att ändå göra det i skolan är ett första steg på vägen mot att yttra sig i det offentliga samtalet. Inte i smyg utan för att andra ska höra på.

Lyssna Att lyssna kan vara lättare i en liten grupp, eftersom tilltalet kan kännas mer personligt där än till hela klassen. Samtidigt kan det uppträda andra störningar. Kanske pratar man i munnen på varandra. Då blir vad man själv vill få fram viktigare än av vad kamraterna säger. Eller det finns kanske en arbetsuppgift som slukar all uppmärksamhet. Då hör man inte på andra. Sådana blockeringar kan vara naturliga när grupparbetet utlöser kreativa processer. För att visa att man lyssnar kan man nicka eller kanske 68 � 3. FYRA MEDBORGARKONSTER

Tala

humma instämmande (om det inte stör). Och så förstås se på den andra. Genom att markera sitt intresse bekräftar man talaren. För den som är osäker kan det vara mycket viktigt. Påpeka gärna att det är en konst också att lyssna aktivt. Det underlättas förstås av om ett inlägg känns relevant för samtalet. Och det går an att ställa frågor, men nyfiket och inte aggressivt. Vad vill du ha sagt och vad har det för poäng? Att lyssna aktivt är också ett sätt att komma in i samtalet, att själv få yttra sig. Och det kan få en nästan magnetisk kraft. Talare vänder sig gärna mest till den som lyssnar bäst.

Svara Att lyssna krävs för att svara. Det är inte alltid helt lätt. Det gäller att uppfatta vart den andra vill komma, antingen man svarar på en fråga, instämmer i ett påstående, gör en invändning eller bara säger något ytterligare om samma sak. Ett gensvar bekräftar att man sagt något som är meningsfullt också för andra. Det inbjuder till flera inlägg. Det är förstås inte självklart vem som ska svara när man sitter i en grupp. Kanske yttrar sig flera på samma gång. Eller så uppstår en paus innan någon tar ordet. Allt som sägs kan inte få ett gensvar, även om det kan vara bra att knyta an på något sätt. Ibland behöver man styra in på ett annat spår, ta upp ett nytt ämne kanske. Ett samtal kan ju annars köra fast i något som inte längre är särskilt givande. Då kan det vara dags att sätta punkt. Det kan till exempel vara en samtalsledares uppgift.

Vad gör ett samtal bra? Samtal kan se mycket olika ut. Vad som passar i en situation gör det kanske inte i en annan. Av alla kommunikationsformer beror samtalet mest av sitt sammanhang. Att fatta det är den 6. Konsten att samtala � 69

Öppenhet Ett samtal kan vara olika öppet för vem som kan delta. I ett klassrum brukar det vara läraren och alla elever men det kan också vara bara en mindre grupp. Då hörs förstås inte lika många röster. Samtidigt kan slutenheten vara en tillgång. Den skapar trygghet och ger ett ökat utrymme för gruppens medlemmar. Vad man talar om kan också växla. I sällskapligt småprat mellan vänner kan kanske allt komma upp. Men i ett arbetsorienterat gruppsamtal ska man hålla sig till uppgiften. Det gör samtalet mer fokuserat. Samtidigt sluter det sig kanske mot infall som hade kunnat vara kreativa. Också den lärarledda dialogen kan ha olika bredd. Se på skillnaden mellan slutna och öppna frågor. De förra har ett givet svar men inte de senare. I stället öppnar de för en diskussion. Då kan målet vara en djupare förståelse för själva frågan. Ett sammanträde brukar förena en öppen med en sluten hållning för att vara både demokratiskt och effektivt. Deltagarna ska ha rätt till inpass som de finner viktiga, utan censur (men kanske med tidsbegränsning). Samtidigt finns det en dagordning för vad som ska tas upp och en ordförande som övervakar att deltagarna håller sig till ämnet. Det liknar för övrigt ett klassamtal, där läraren styr så att samtalet inte flyter ut. 70 � 3. FYRA MEDBORGARKONSTER

mest grundläggande retoriska färdigheten. I ett samtal ska den samtidigt praktiseras av flera personer, alla som är inblandade i det, även om någon ibland kan vara dess ledare. Här ska vi utgå från något som kan kallas demokratiska samtal. En mycket allmän norm för dem rymmer öppenhet, samarbete, balans och respekt. Demokratin bygger på samarbete mellan olika människor, den förutsätter öppenhet för människor och idéer och den kräver ett mått av jämlikhet, styrkebalans och ömsesidig respekt. Hur kan de här dragen komma fram i skolans dialoger?

Läraren som retoriker

14.

Som lärare kan du likna en guide på en stadsvandring. I den rollen bör du veta vad deltagarna väntar sig, vilka platser det går att besöka och hur ni bäst tar er fram mellan dem. Och vad ska du säga om det ni ser? Överösa deltagarna med information eller nöja dig med det viktigaste? Passar för övrigt ett språk som vädjar till känslorna? Eller ska du vara saklig och låta fakta tala? Du har förstås övat och läst på innan, fast guideboken vilar ändå i fickan för säkerhets skull. Till sist: har du gjort det här några gånger har du nog fått kommentarer av grupperna. Antagligen har de hjälpt dig att förfina din presentation. Som du kanske märkte stötte vi också här på de olika stadierna i den retoriska arbetsprocessen: fatta läget (intellectio), samla uppslag (inventio), ordna stoffet (dispositio), finna formen (elocutio), öva minnet (memoria), möta publiken (actio) och rätta och förbättra (emendatio) (jämför kapitel 10). Det är en metod för att organisera arbetet som vi tror kan passa även för dig som lärare, för att planera, genomföra och utveckla din undervisning. Den kan stödja dig på din kunskapsvandring med eleverna genom en lektion men också genom en hel kurs. Som en tankemodell kan den också hjälpa dig att fundera över hur kunskapen formas hos dina elever och hur du kan påverka vad som sker. I så fall återförs ergon till energeia, produkten som

177

Fatta läget Att planera en process börjar med att se på förutsättningarna för den. I ditt fall som lärare är det fråga om den pedagogiska situationen. Hur ser den ut? Att reda ut det svarar mot intellectio i den retoriska arbetsgången. Hit hör allmänna ramar som skollag och läroplan. Men också vad som gäller på din skola. Hur är det med lokaler och utrustning? Finns det till exempel en scen eller ett podium som en talare kan stå på? Och sist men inte minst din viktigaste resurs, den mänskliga – dina elever med sina kunskaper, intressen, drömmar. Hur kan du möta dem där de är? Vilka frågor är viktiga för eleverna? Vad vet de redan och vad bör de veta mer om? Vilka arbetsformer har de redan prövat på och vilka nya kan de behöva lära sig? Vad kan motivera dina pedagogiska val? Det samtalar du också om med dina elever. Hur ska de annars kunna ta ett eget ansvar för sin lärprocess? Didaktiskt är här frågan: ”Varför gör vi detta?” Uppmuntra gärna eleverna att utgå från sin egen situationsförståelse. Kunskaper blir meningsfulla först när vi kan bruka dem: ”Vad i skolan och livet motiverar det här momentet? När 178 � 5. RETORIK SOM DEMOKRATISK DIDAKTIK

du vill leverera enligt läroplanen till det aktiva handlande som skapar och förnyar den. En fördel med det här sättet att använda retorikens parteslära som planeringsredskap är också att du därmed lättare ser hur många möjligheter det faktiskt finns att variera din undervisning. För varje steg öppnar sig intressanta val. Tänk på det! Då minskar risken för att du fastnar i en slentrian. Och känner eleverna också till den retoriska arbetsprocessen? Då kan ni lättare diskutera undervisningen tillsammans. Hur fungerar den på olika plan? Den kan ju vara bra på ett sätt men behöva justeras på ett annat.

blir det intressant att behärska? Vad kan det ge mig personligen?” I frågor som dessa träder lärandets syfte fram. Också när du planerar är du öppen för det oförutsedda, för processer som ni visserligen kan starta men inte alltid styra. Du vill inte fastna vid ett för snävt mål som inte kan ändras senare. Er kunskapsvandring ska även vara en upptäcktsresa. Öppnar den nya horisonter går det också att se nya mål.

Samla uppslag All undervisning behöver ett stoff. Att samla det svarar mot inventio i arbetsprocessen. Didaktiskt är frågan: ”Vad ska tas upp?” För retoriken betyder det både att ’uppfinna’ och att ’inventera’. Det förra skapar något nytt, medan det senare söker vad som redan finns. Därför går det förra till fantasin och det senare till minnet. Sinar de får man gå till yttre källor. I retorikskolan antecknades mycket som kan passa i tal. Det gav en ständig tillgång till lämpligt stoff – för en begränsad repertoar av givna teman. Ibland går det fortare för dig att få fram vad du behöver genom att se efter i läroboken eller leta på nätet. Men det som finns i ditt huvud har fördelen att det redan är din andliga egendom. Kanske har det smält in i din personlighet som en del av ditt sätt att tänka och tala. Därför blir det mer naturligt för dig att yttra dig om det än att återge något som du nyss läst in. Och det är en fördel för en lärare, som måste tala utifrån egen auktoritet och inte bara förmedla andras ord. Att inventio också betyder uppfinna visar en aktiv syn på minnets funktion. Det handlar inte bara om att samla på hög. Kunskapen ska också anpassas till situationen. Du skapar nya idéer och sammanhang. Det ger undervisningen en personlig förankring. Samtidigt uppmuntrar du eleverna att tänka vidare själva. Metodiskt kan det kreativa i processen underlättas av att 14 . Läraren som retoriker � 179

eleverna får skriva och samtala kring det inlästa stoffet. Då får de också chansen att upptäcka vad som döljer sig i dess innehåll, vad det gömmer av möjliga insikter för deras egen del. Ofta sker det när de kan se samband med egna erfarenheter. Att på det sättet samla bränsle för egna tankar bidrar till att göra kunskapen levande och meningsfull.

När du har kläckt idéer har de kanske kommit huller om buller, men nu gäller det att ordna vad du ska ta upp. Det handlar alltså om dispositio i arbetsprocessen. Det rör didaktikens fråga: ”Hur ska stoffet läggas fram?” Säg att du inleder med en egen genomgång. Viket framställningssätt kan passa då? Kanske en berättelse med tiden som ordnande princip? Det kan bli medryckande och livfullt. Eller en beskrivning med bilder och ord som du radar upp i rummet? Eller en förklaring som går från orsak till verkan för att få fram ett viktigt sammanhang? Eller varför inte en argumentation i en fråga där man kan se både för och emot och där skälen ordnas efter riktning och tyngd? Men din vidare disposition kan rymma en mer elevaktiv arbetsgång. Säg att du börja lektionen med ett motiverande parti, kanske en filmsnutt som fångar intresset, så en presentation av själva arbetsuppgiften och därefter en överblick över lektionsupplägget för att se om klassen är med på det. Efter det passar kanske gruppdiskussioner kring temat. Som kronan på verket en sammanfattning inför hela klassen eller en tvärgruppsredovisning. Och till sist en slutsats som ni försöker dra tillsammans: Vad har vi lärt oss av det här? Dispositio kan bli en tankemodell också för dina elever. Så kan de få ordna in fakta som de lärt sig i sammanhängande helhetsbilder (som till exempel just berättelser, beskrivningar eller förklaringar). Att göra det kan te sig viktigare än någonsin 180 � 5. RETORIK SOM DEMOKRATISK DIDAKTIK

Ordna stoffet

bland medieålderns brottsjöar av osovrade upplysningar. Kanske kan just att ge världen struktur och sammanhang ses som den främsta uppgiften för skolans kunskapssökande samtal.

Finna formen Till ditt sätt att tala till klassen hör stilen och formen, passande uttryck, kanske att förstärka med bilder och retoriska figurer av olika slag. Mer allmänt och anpassat till mediesamhällets skiftande uttrycksformer gäller det att hör- och synbart gestalta undervisningens innehåll (Selander 2018). Det svarar mot elocutio i arbetsprocessen. Vad är bäst för att presentera ditt kunskapsstoff. När passar en föreläsning? När lämpar sig ett grupparbete? Vad kan visas med en praktisk demonstration eller en PowerPoint? Didaktiskt är frågan nu som nyss: ”Hur ska innehållet finna sin form?” Men nu rör den uttryckssättet snarare än ordningsföljden. Som lärare kan du göra vad du vet fungerar men också anställa experiment. Kanske blir det särskilt givande om du prövar och jämför olika undervisningsformer. Också eleverna söker ju former för att uttrycka sig. Ja, det är själva kärnan i en dialogisk pedagogik. Ska det ske muntligt i föredrag eller diskussioner, skriftligt i uppsatser, bildmässigt genom teckningar, utställningar, dramatiseringar eller på annat vis. För kunskapsinnehållet blir levande först när det formuleras med egna ord i ett meningsfullt sammanhang. Det ger den här fasen en central roll i en elevorienterad undervisning.

Öva minnet All undervisning övar också minnet. Det är memoria i arbetsprocessen. För en lektion kan inte vila helt på anteckningar. Då blir du stel och osocial och kan inte anpassa det förberedda till stundens krav. Minne och vana gör dig friare och säkrare. Du behö14 . Läraren som retoriker � 181

Lennart Hellspong är professor emeritus i retorik med ett särskilt intresse för samtal och undervisning. Camilla Thurén är universitetslektor i svenska vid Malmö universitet och Södertörns högskola. Hennes forskning är inriktad mot svenskdidaktik.

SVENSKÄMNETS RETORIK HANDBOK FÖR LÄR ARE I centrum för all undervisning står vår kommunikativa förmåga som en förutsättning för att utvecklas och lära i samspel med andra. Detta är demokratiskt viktigt – det är en färdighet för alla medborgare. Ett tema i den här boken är just vad retoriken kan bidra med till en demokratisk medborgarbildning. Retoriken handlar ju i grunden om människan som en tänkande och handlande varelse. Retorik är obligatoriskt inom svenskämnet på gymnasiet. Också i grundskolan arbetar eleverna systematiskt med att tala och skriva liksom att reflektera över språkets former och bruk. Författarna till den här boken visar hur retoriken även kan fungera sammanhållande mellan svenskämnets kommunikativa färdigheter: samtala, tala, skriva och läsa. Genom att utnyttja retoriska begrepp och övningsformer kan alla dessa moment stödja varandra. Avslutningsvis presenterar de retoriken som en didaktisk konst, som ger ett språk och en metod även för yrkesrollen som lärare. Svenskämnets retorik riktar sig i första hand till lärarstudenter och lärare i svenska och svenska som andraspråk som strävar efter en kommunikativ och dialogisk undervisning.

Art.nr 44528

studentlitteratur.se