9789144152080 by Smakprov Media AB

Muntlig interaktion i akademiska sammanhang

Vendela Blomström Catarina Persson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37396 ISBN 978-91-44-15208-0 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Mikael Dubois/Johnér Kapitelinledande foton: Shutterstock.com Illustrerade symboler vid övningsuppgifter: Frida Nilsson/Illustraform Printed by GPS Group, Austria 2021

INNEHÅLL

Förord 7 K apitel 1

Med sikte på högskolestudier 9

tt studera på högskolenivå – utmaningar i muntlig svenska 11 A Vad är akademiskt språk? 15 Undervisnings- och arbetsformer inom högskolan 18 Examination 21 Studiestrategier 23 Att utveckla lärandet och språket 27 Litteratur- och länktips 38 Uppgifter Uppgift 1.1 Uppgift 1.2 Uppgift 1.3 Uppgift 1.4 Uppgift 1.5 Uppgift 1.6 Uppgift 1.7 Uppgift 1.8 Uppgift 1.9

Olika anteckningsstrategier 41 Orddomäner 42 Språkbanken 44 Ord som kan blandas ihop 45 Olika inlärningsstrategier 48 Tips för språkutveckling 49 Ordförklaringar 51 Privat och generellt perspektiv 52 Miniredovisningar ur subjektivt och objektivt perspektiv 56

K apitel 2

Det talade språket 61

Kommunikativ kompetens 63 Tala eller samtala? 64 Samtalsmönster 65 Samtalsturer, turtagning och återkoppling 65 Språklig variation 66 Litteratur- och länktips 71

Uppgifter Uppgift 2.1 Uppgift 2.2 Uppgift 2.3 Uppgift 2.4 Uppgift 2.5 Uppgift 2.6 Uppgift 2.7

Icke-verbala signaler 73 Återkopplingssignaler 74 Byta samtalsämne 75 Ta ordet – behålla ordet – återgå till ämnet 76 Direkta och indirekta uppmaningar 78 Erfarenheter från olika undervisningsmiljöer 80 Observation av lärarlett seminarium 84

K apitel 3

Formellt och informellt språk 85

Samma budskap – olika miljöer 87 Informellt – formellt språk på ordnivå 88 Informellt – formellt språk på meningsbyggnadsnivå 90 Att omvandla text till tal 91 Litteratur- och länktips 98 Uppgifter Uppgift 3.1 Uppgift 3.2 Uppgift 3.3 Uppgift 3.4 Uppgift 3.5 Uppgift 3.6 Uppgift 3.7

Olika samtalssituationer 100 Från formell till informell samtalssituation 101 Informellt och formellt språk på ordnivå 102 Formellt och informellt språk på meningsbyggnadsnivå 105 Från text till tal 109 Uttal 111 Presentation av abstract 113

K apitel 4

Muntlig kommunikation på högskolan 119

Muntliga uppgifter på högskolan 121 Vanliga verb i akademiska sammanhang 132 Litteratur- och länktips 133 Uppgifter Uppgift 4.1 Jämförelser 135 Uppgift 4.2 Definiera, karakterisera och problematisera ett ämne 137 Uppgift 4.3 Argumentationens delar 138 Uppgift 4.4 Argumentera om etiska frågeställningar 139 Uppgift 4.5 Utreda orsakssammanhang 142 Uppgift 4.6 Orsak och verkan 144 Uppgift 4.7 Utredning om skönhetsingrepp 146 Uppgift 4.8 Tolka diagram 149 Uppgift 4.9 Tolka, reflektera och dra slutsatser kring statistik 151 Uppgift 4.10 Samma tema – olika presentationer 155

Innehåll

Uppgift 4.11 Definiera, jämföra och resonera 156 Uppgift 4.12 Ett tema presenterat på fyra sätt 157 Uppgift 4.13 Presentation av fakta om högskolan 162 K apitel 5

Att presentera och redovisa 163

Retorik och presentationsteknik 165 Textbindning och sammanhang i talat språk 177 Litteratur- och länktips 191 Uppgifter Uppgift 5.1 Uppgift 5.2 Uppgift 5.3 Uppgift 5.4 Uppgift 5.5 Uppgift 5.6 Uppgift 5.7 Uppgift 5.8 Uppgift 5.9

Du själv som talare 193 Presentera varandra inför en grupp 194 Självpresentation 195 Talsituationer i högskolemiljö 196 Sammanfattningar 200 Återge en föreläsning 202 Observation av föreläsning 203 Presentation med powerpoint 204 Struktur i abstract 205

K apitel 6

Samtala, diskutera och samarbeta 211

Seminariediskussioner 213 Arbeta i grupp 213 Möten – mötesteknik 215 Intervju- och frågeteknik 218 Att ge och ta emot respons 221 Att presentera, försvara och opponera 223 Litteratur- och länktips 227 Uppgifter Uppgift 6.1 Tankeexperiment 229 Uppgift 6.2 En kompromiss 232 Uppgift 6.3 Inventera kunskap 234 Uppgift 6.4 Observation av möte 237 Uppgift 6.5 Möte med dagordning 238 Uppgift 6.6 Intervjuer i olika situationer 241 Uppgift 6.7 Intervju och argumentation 242 Uppgift 6.8 Tolka respons 243 Uppgift 6.9 Observation av högre seminarium 244 Uppgift 6.10 Respondent – opponent – moderator 245

Innehåll

Slutord 247 Litteraturförteckning 249 Lösningsförslag 251 1.2 Orddomäner 252 1.4 Ord som kan blandas ihop 252 3.2 Från formell till informell samtalssituation 253 3.3 Informellt och formellt språk på ordnivå 254 3.4 Formellt och informellt språk på meningsbyggnadsnivå 256 3.5 Från text till tal 259 3.6 Uttal 260 4.3 Argumentationens delar 262 4.11 Definiera, jämföra och resonera 263

Akademisk ordlista 265 Sakregister 267

Innehåll

FÖRORD

Som ny student vid universitet och högskola ställs du inför många språkliga utmaningar, oavsett om du har svenska som modersmål eller som andraspråk. Du möter ett nytt ordförråd och nya sätt att läsa, skriva och samtala. Studier på högskolan ska utveckla ett självständigt, kritiskt och analytiskt tänkande och då behöver du lära dig att hantera språk och tänkande på nya sätt. Språket hänger ihop med tankeredskapen och det krävs därför ett speciellt slags språk för det – ett akademiskt språk. Den här boken vänder sig i första hand till dig som har ett annat förstaspråk (modersmål) än svenska. Du kanske redan har akademisk utbildning från ett annat land och vill skaffa kunskap om muntlig kommunikation på den svenska högskolan. Eller också studerar du nu på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen och siktar på högskolestudier. Boken kan även användas av dig som har svenska som förstaspråk och vill bygga ut din repertoar när det gäller akademiskt språk. Vi – och många andra universitetslärare – har lagt märke till att många nyblivna studenter har ett stort behov av att utveckla sin språkliga förmåga. I vår undervisning vid Stockholms universitet har vi sett vilka språkliga utmaningar studenterna ställs inför och vilka språkliga redskap man behöver. Vi har därför skapat och utvecklat kurser och material för att ge studenter beredskap inför sina studier. Innehållet i den här boken bygger på autentisk muntlig interaktion i akademiska sammanhang, till exempel vid seminarier, föreläsningar, möten och grupparbeten. Här finns textavsnitt som beskriver och förklarar kommunikationen i olika situationer på universitet och högskola. Här finns också mängder av språkutvecklande uppgifter som grundar sig på modern forskning om språkinlärning och som har provats ut på kurser i svenska inför akademiska studier (på universitet, gymnasium och inom vuxenutbildningen). I boken får du verktyg för att använda det muntliga språket i akademiska sammanhang. Du påbörjar nu en spännande resa in i det muntliga språket i den akademiska världen. I denna andra upplaga av boken har mindre uppdateringar gjorts i de olika kapitlen.

Ett stort tack till Maria Eklund Heinonen för givande samtal om muntlig interaktion i högskolemiljö och för granskning och synpunkter under arbetet med den första upplagan av boken. Ett tack även till Maria Rydell, Anna Vogel, Catrin Norrby, Anders Eklund Perruchon, Helén Ericson, Cecilia Gisslandi, Yvonne Hedman, Annette Lindberg, Sten-Magnus Petri samt våra kollegor som undervisar i svenska som främmande språk och svenska som andraspråk på Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Slutligen ett tack till Fredrik Blomström. Alla har hjälpt till med synpunkter och förbättringsförslag. Stockholm i maj 2021 Vendela Blomström Catarina Persson

Förord

Man kan kategorisera ord utifrån fler aspekter än skalan informellt – formellt. Här är några exempel på hur man kan dela in ord i olika kategorier: subjektivt objektivt nyckfull omöjlig att förutse belastad med behäftad med lillplutten yngste sonen

modernt neutralt ålderdomligt vibrera darra skälva bonus förmån ynnest med barn gravid havande

positivt neutralt negativt doft lukt stank smärt smal spinkig anrik gammal förlegad

svagt neutralt starkt gilla älska dyrka irriterad arg ursinnig skaplig bra fantastisk

talspråkligt skriftspråkligt säg ifall du kommer o.s.a. jättebra mycket bra prata tala

ledigt neutralt högtidligt ta livet av döda dräpa för att eftersom med anledning av först till att börja med ursprungligen

Diskutera gärna hur orden uppfattas och om de kan delas in på andra sätt. Hitta själv egna exempel. Samla ord med liknande betydelse i grupper och fundera på hur de skiljer sig åt med avseende på stilvärde. Vilken skala ska de placeras på?

3. Formellt och informellt språk

Informellt – formellt språk på meningsbyggnadsnivå Den grammatiska konstruktionen skiljer sig åt mellan informellt och formellt språk. Här tar vi upp några exempel på hur man kan göra språket mer informellt respektive formellt.

Nominalisering I formellt språk är det vanligt med nominalisering, vilket innebär att en handling uttrycks med substantiv i stället för med verb. En mening som i informellt språk uttrycks så här: Förhållandena blev bättre 1951.

kan i formellt språk uttryckas så här: En förbättring av förhållandena skedde 1951.

På det sättet kan det ibland bli oerhört många substantiv i formellt språk. Man talar då om substantivsjuka.

Passiv verbform I formellt språk är det vanligt med verb i passiv form. Ibland är agenten (den som utför handlingen) underförstådd. I tal använder man däremot vanligtvis verb i aktiv form med subjektet man, jag, du beroende på sammanhanget. En mening som i informellt språk uttrycks så här: Du ska skicka in ansökan senast 15 april.

kan i formellt språk uttryckas så här: Ansökan skickas in senast 15 april.

Komplicerad meningsbyggnad I formellt språk är meningsbyggnaden ofta komplicerad och ”snårig” till skillnad från i informellt språk, där man använder enklare meningsbyggnad men samtidigt blir mer mångordig. En mening som i informellt språk uttrycks så här: Om du ska bli åklagare ska du först gå en grundutbildning. Då ska du gå en teoretisk kurs på 15 veckor. Den är uppdelad på fyra kurser med en kurs varje termin. Dessutom ska du göra ett praktiskt arbete på åklagarkammaren. Där ska du bland annat göra praktik hos polisen.

3. Formellt och informellt språk

kan i formellt språk uttryckas så här: Grundutbildningen till åklagare omfattar, förutom det praktiska arbetet på åklagarkammaren med bland annat praktik hos polisen, teoretiska kurser om totalt 15 veckor, fördelade på fyra kurser med en kurs per termin.

Att omvandla text till tal Olikheterna mellan tal och skrift är många. Något som skiljer talet från skriften är tiden. Det tar överlag längre tid att uttrycka sig i skrift. Tänk bara hur mycket snabbare vi kan förklara en händelse, ställa en fråga eller föra fram en åsikt muntligt än skriftligt. I talat språk har vi hjälp av kroppsspråk, intonation och pauser. Dessutom får vi omedelbar återkoppling på det vi säger, vilket innebär att vi kan avläsa mottagarens reaktioner och få direkt respons på hur det som sägs uppfattas av den som lyssnar. Om något inte tas emot på förväntat sätt eller om budskapet inte når fram har vi möjlighet att omformulera oss. Det finns också kommunikationsformer som ligger mittemellan tal och skrift. Dit hör chatt, sms, mejl, bloggkommentarer och nyhetsuppläsning i teve och radio. I både tal och skrift förekommer det informellt och formellt språk.

Informellt tal Informellt tal är direkt och spontant. När vi talar i vardagliga sammanhang uttrycker vi tankar i den ordning de kommer upp. Vi har inte så mycket tid att tänka igenom och formulera det vi vill säga när en tanke avlöser en annan. Talet kan innehålla oavslutade meningar och brott mot skriftspråkets regler, eftersom det sker här och nu i en situation och i ett sammanhang som är välkänt för samtalsdeltagarna. Meningsbyggnaden är enkel och formuleringarna konkreta och rakt på sak. Ordförrådet är vardagligt och kanske uppblandat med slangord. Det behöver inte heller vara lika preciserat som i skrift eftersom man kan förklara, utveckla och lägga till vartefter man talar. Uttalet kännetecknas av många reduktioner, det vill säga att man ”tappar” en bokstav eller stavelse mer eller mindre genomgående när man talar. Dessutom är utfyllnadsord som liksom och typ vanliga. Man använder ofta förstärkande prefix som jätte-, super- och ur- (jätterolig, superbra och urdålig). Formellt tal Talet blir tydligare och mer formellt när man talar inför publik och i formella akademiska sammanhang. Mycket formellt tal förekommer exempelvis i domstolsförhandlingar och högtidliga invigningstal. Här är talet planerat

3. Formellt och informellt språk

och har en genomtänkt disposition. Språket är sakligt och koncentrerat. Ordförrådet är högtidligt och uttalet kännetecknas av få reduktioner. I akademiska sammanhang är talet påverkat av skriften, vilket visar sig genom att ordförrådet är mer formellt och preciserat samt genom att man undviker onödiga småord som typ och liksom.

Informell skrift Informell skrift finner man till exempel i chatt, sms, privata meddelanden på papperslappar och egna anteckningar. Språket följer inte skriftspråkets regler utan återspeglar snarare talspråket. Det skrivs spontant och i stunden. Ordförrådet är vardagligt och användning av förkortningar och symboler är vanligt. Det informella skriftspråket ligger närmre talspråket när det gäller ordförråd och grammatiska konstruktioner. Formell skrift Formell skrift kräver planering och har en tydlig disposition och struktur. Här finns höga krav på korrekthet. Språket kännetecknas av långa meningar med komplex meningsbyggnad. Nominaliseringar och passiv verbform är vanliga. Ordförrådet är formellt. Skillnader mellan tal och skrift – en översikt TAL

SKRIFT

• Omedelbar återkoppling

• Ingen direkt

• Snabbt • Låga krav på korrekthet enligt skrivnormen • Spontant (i informella sammanhang) • Ingen genomtänkt disposition (i informella sammanhang) • Enkel meningsbyggnad, korta meningar • Många verb och adverb • Kroppsspråk, mimik, gester och pauser kan förstärka budskapet • Dialekt och uttal säger något om den som talar

3. Formellt och informellt språk

återkoppling • Tidskrävande • H öga krav på korrekthet enligt skrivnormen (i formella sammanhang) • M er planerad (i formella sammanhang) • T ydlig disposition (i formella sammanhang) • K omplex meningsbyggnad, långa meningar • Många substantiv

Tala inte som en bok I akademiska sammanhang händer det ofta att en text ska presenteras muntligt. Då behöver språket bearbetas och anpassas. Det gäller att anpassa ordval, meningslängd, meningsbyggnad och disposition till det talade språket. Ett vanligt misstag är att tala med alltför högtravande ord och avancerad meningsbyggnad i tron att detta skapar högre status. Men en sådan presentation blir ofta stel och onaturlig. Den blir tung att lyssna på. Ordförrådet i akademiska texter är ofta objektivt och opersonligt och ordförrådet i texterna avspeglas i det talade språket. Försök att behålla den tonen på de betydelsebärande orden men förenkla de grammatiska konstruktionerna. Använd talspråkliga sambandsord, exempelvis och i stället för samt. På både ord-, fras- och satsnivå måste språket, när det används i tal, anpassas för att bli mer lättillgängligt för åhörarna. Låt oss ta den senaste meningen och titta på vad som faktiskt händer när vi anpassar den till talspråk. Man kan naturligtvis tänka sig ytterligare lösningar. Följande mening

På både ord-, fras- och satsnivå måste språket, när det används i tal, anpassas för att göras mer lättillgängligt för åhörarna.

skulle i tal kunna framföras så här:

Exempel 1 För att göra språket enklare måste man förenkla ord, fraser och meningsbyggnad så att det blir lätt för den som lyssnar att följa med i och förstå vad man säger.

Exempel 2 Man måste förenkla språket och välja enklare ord, fraser och meningar så att budskapet i talet når fram till den som lyssnar.

Exempel 3 Använd enkla ord och meningar, annars blir det svårt att lyssna och hänga med i det du säger.

3. Formellt och informellt språk

Titta på exemplen ovan. Är meningarna i tal-exemplen ovan likvärdiga? Förmedlas samma information i alla exempel? Vilken mening skulle kunna användas i vilket sammanhang? När du ska omvandla text till tal, tänk på följande: HELLRE KORTA MENINGAR ÄN LÅNGA

Säg: Vi ska förändra utbildningen. Den ska bli lika i hela landet. Idag ser den olika ut på olika studieorter. i stället för: Utbildningen ska förändras på så sätt att den ska bli lika i hela landet, vilket inte är fallet idag då den varierar beroende på studieort. HELLRE VERB ÄN SUBSTANTIV

Undvik nominalisering, det vill säga att uttrycka en handling med substantiv. Ersätt substantivet med en verbfras. Säg: Vi ska förändra utbildningen. i stället för: Utbildningen ska genomgå en förändring. HELLRE AK TIV ÄN PASSIV VERBFORM

I tal föredrar man verb i aktiv form och agenten kan uttryckas med exempelvis man, jag, du beroende på sammanhanget. Säg: Vi ska genomföra några förändringar. i stället för: Några förändringar ska genomföras. HELLRE RAK T PÅ SAK ÄN KRÅNGLIGA FORMULERINGAR

Förenkla meningsbyggnaden. Säg: Vi ska förändra utbildningen eftersom den har en omodern pedagogik. Den har gjort att studenterna inte har kunnat lära sig tillräckligt bra. i stället för: Utbildningen, som kännetecknas av omodern pedagogik, vilket fått till följd att studenterna ej lyckats till fullo tillgodogöra sig undervisningen, ska nu förändras.

3. Formellt och informellt språk

Vetenskaplig text i skrift och i tal En sammanfattning av en vetenskaplig uppsats kallas för ett abstract eller sammandrag. Abstractet ska ge läsaren en god bild av texten som helhet och av de viktigaste resultaten. I abstractet ska det finnas nyckelord så att läsaren kan gå vidare i sökandet efter relevant information. I ett abstract hittar vi många typiskt skriftspråkliga formella drag: långa meningar med komplicerad meningsbyggnad, verb i passiv form och nominaliseringar. Muntlig presentation av abstract Studera språket i nedanstående abstract. Lägg märke till de skriftspråkliga dragen nominalisering, passiv form av verben och komplicerad menings byggnad.

Abstract Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom* och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskilja hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle. Sammanfattningsvis konstrueras ”en god vuxen” i materialet som både flexibel, välutbildad och specialiserad samt har en tydlig könsidentitet.

nominalisering passiv form av verb nominalisering

passiv form av verb passiv form av verb nominalisering nominalisering nominalisering lång mening, komplicerad meningsbyggnad passiv form av verb passiv form av verb passiv form av verb

författare: Fransson, Pernilla och Fridh, Anne titel: Önskvärda vägar: Bilder av vuxendom i modern gymnasievalsinformation lärosäte: Linköpings universitet/Institutionen för tematisk utbildning och forskning Publiceringsår: 2005 * Ordet vuxendom i texten är ett nyinfört ord, jfr barndom.

3. Formellt och informellt språk

När ett abstract ska presenteras muntligt måste texten förändras till ett lyssnaranpassat talspråk. De skriftspråkliga dragen måste ersättas med ett mer direkt talspråk. Då brukar man ersätta komplicerad meningsbyggnad med enklare meningar, undvika nominaliseringar och verb i passiv form samt välja lämpliga bindeord. Inför den muntliga presentationen gäller det även att tänka igenom hur budskapet kan förstärkas med hjälp av kroppsspråket och genom pauser. Här ser vi ett exempel på hur ovanstående abstract kan presenteras muntligt på ett seminarium på högskolan. Studera hur texten omvandlas språkligt när den presenteras muntligt. Lägg märke till var det finns pauser och gester. Vilka gester kan vara naturliga vid den här presentationen?

visar fram Pernilla Fransson och Anne Fridh har skrivit en uppsats om vad det är för bilder av vuxendom som ungdomar får, alltså det handlar om vilka bilder som finns i sådan här information som ungdomar får när de ska välja till gymnasiet. PAUS De har tittat på det här informationsmaterialet, de här broschyrerna som de delar ut till niondeklassarna här i Norrköping. PAUS

pekar

Vad har varit syftet med uppsatsen? KORT PAUS Jo Pernilla Fransson och Anne Fridh vill undersöka den här marknadsföringen och se vad det är för bilder som man förmedlar av en god vuxendom och vad det är för genuskonstruktioner som finns. Det som ligger som bakgrund till alltihop är marknadsliberalisering och livslångt lärande. Det som de har haft som teoretisk grund är socialkonstruktionism och postmodernism. De har analyserat på ett diskursanalytiskt sätt. Vad har de då märkt i det här informationsmaterialet? KORT PAUS Jo det är att man betonar att det är viktigt att välja, de har också sett att man använder vägen som metafor och att det är något slags egenvärde att vara flexibel och att det är som en norm att plugga efter gymnasiet. De har också sett att det finns en människosyn som man kan kalla för essentialistisk och sedan har de också sett att det finns tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt så till exempel verkar det som att teknik, industri och fordon är något manligt och frisör och florist är något kvinnligt.

gestikulerar åt ena hållet vid ”manligt” och åt andra vid ”kvinnligt”

När de sedan analyserade materialet så såg de hur man förväntar sig att en god vuxen ska vara och vilka egenskaper som man tycker behövs eller i alla fall som man önskar att de fanns i dagens samhälle. Så, KORT PAUS som en sammanfattning av den här lilla presentationen så kan man säga att i det här informationsmaterialet så konstrueras verkligen ”en god vuxen”. Och hur ser då den där goda vuxna ut? KORT PAUS Ja en god vuxen är både flexibel och välutbildad och specialiserad och dessutom har den personen en tydlig könsidentitet.

saktar ner tempot

3. Formellt och informellt språk

Uttal Skriftspråket och talspråket är olika varandra på många punkter. En av dessa olikheter är att man i talspråket inte uttalar alla bokstäver som finns i en skriven text. Detta kallas för reduktion och det är ett gott råd att öva in reduktioner för att talspråket ska låta naturligt. Många tror inte att de gör så många reduktioner som de faktiskt gör. De har en god minnesbild av hur orden ser ut i skrift men tänker kanske inte på att de egentligen talar på ett annat sätt. Lyssna gärna på människor i din omgivning och iaktta vilka reduktioner de gör i sitt tal. Andelen reduktioner varierar mellan olika personer och mellan olika dialekter men också beroende på i vilket sammanhang man talar. Man har mycket reduktion i informella samtal, i snabbt tal, när man talar med svag röst och när man talar med någon man känner, medan det är lite mindre reduktion i formella sammanhang, i långsamt tal, när man talar med stark röst och när en person talar till många. Det förekommer alltså mer reduktion ju mer informellt sammanhanget är. En mening som skrivs så här: Jag tror inte att det var roligare att läsa där för några år sedan.

… blir muntligt i ett formellt sammanhang så här:

Ja tror inte de va roligare att läsa dä(r) för några å(r)sen … och muntligt i ett informellt sammanhang så här:

Ja tro nte de va roliare å läsa dä fö nåra å(r)sen.

Så här skulle början av en muntlig presentation av abstractet ovan kunna låta i tal:

Pe(r)nilla Fransson å Ann Frid ha(r) skrivit en uppsats om va de ä fö(r) bilder av Pernilla Fransson och Anne Fridh har skrivit en uppsats om vad det är för bilder av vuxendom som ungdoma(r) får, asså de handlar om vicka bilde(r) som finns i sån vuxendom som ungdomar får, alltså det handlar om vilka bilder som finns i sådan här info(r)mation som ungdoma(r) få(r) nä(r) dom ska välja ti jymnasiet. här information som ungdomar får när de ska välja till gymnasiet.

3. Formellt och informellt språk

Catarina Persson och Vendela Blomström har mångårig erfarenhet av att föreläsa och undervisa i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Muntlig interaktion i akademiska sammanhang

Att börja studera på universitet och högskola innebär att man ställs inför en rad språkliga utmaningar – inte minst gäller detta för den som har svenska som andraspråk. Vilka språkliga redskap krävs för att kunna interagera muntligt vid seminarier, grupparbeten, föreläsningar och möten? Hur förbereder och presenterar man ett muntligt anförande? Och vad ställs det för krav på kommunikationen vid muntlig respons, handledning och opponering? Boken innehåller både beskrivande textavsnitt och praktiska övningar som ger dig beredskap för muntlig interaktion i akademiska sammanhang. Genom en mängd språkstimulerande övningar på avancerad nivå ges du möjlighet att utveckla språket och får samtidigt värdefulla insikter i samtalsmönster, språklig variation och kommunikativ kompetens. På så vis får du strategier för att bli framgångsrik i studierna och komma till din rätt i muntligt, akademiskt språk – en säkerhet du kan ta med dig vidare ut i arbetslivet. I denna andra upplaga av boken har uppdateringar gjorts. Muntlig interaktion i akademiska sammanhang vänder sig främst till dig som har svenska som andraspråk. Boken passar lika väl för kurser vid universitet och högskola som för avancerade kurser i svenska som andraspråk på gymnasium och inom vuxenutbildning. Den kan också användas vid självstudier motsvarande nivå C1 och C2 på den europeiska språkskalan CEFR. Muntlig interaktion i akademiska sammanhang kan med fördel kompletteras med boken Akademiskt läsande och skrivande. Andra upplagan

Art.nr 37396

studentlitteratur.se