9789144142197 by Smakprov Media AB

Det känslomässiga arbetet att bli lärare Hantering av känslor och konflikter i lärarprofessionen

Henrik Lindqvist

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43555 ISBN 978-91-44-14219-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsfoto: Shutterstock.com Printed by BALTO print, Lithuania 2022

Innehåll

Förord 7 Introduktion 9 Läraryrket – ett känslomässigt yrke 11 Att bidra till förändring 13 Diskutera och reflektera 14 1 Känslomässiga utmaningar 15 Elever 16 Lärare 19 Vårdnadshavare 22 Förutsättningar 24 Personliga rädslor 27 Avslutande reflektion 30 Diskutera och reflektera 31 2 Konflikter med elever 33 Konflikter som begrepp 34 Konflikter i det dagliga arbetet 35 Att möta elever i behov av särskilt stöd 48 Diskutera och reflektera 51 3 Konflikter med kollegor 53 Att bygga ett konstruktivt samarbete med kollegor 57 Att ha olika uppdragsuppfattningar 61 Spänningar mellan nyblivna och erfarna lärare 63 Det mikropolitiska system som redan finns på plats 65 Avslutande reflektion över kollegialitet 66 Diskutera och reflektera 67

4 Hanteringsstrategier 69 Hanteringsstrategier – teorier och definitioner 70 Problemfokuserad eller känslofokuserad hanteringsstrategi 73 Hanteringsstrategier i lärarutbildningen och som nybliven lärare 76 Den specifika skolans miljö 85 Diskutera och reflektera 92 5 Att stå inför dilemman 93 Att möta etiska dilemman som lärarstudent 94 Att göra skillnad som ett dilemma 97 Etiska riktlinjer och att utveckla yrkesetik 98 Diskutera och reflektera 102 Avslutande ord 103 Referenser 105 Sakregister 113

1 Känslomässiga utmaningar

Lärarstudenter och nyblivna lärare delar en del av de utmaningar som beskrivs som känslomässigt påfrestande. En del av dem minskar dock efter hand. De flesta nya lärare hamnar inte i konflikt med föräldrar, vilket en hel del lärarstudenter oroar sig för. Å andra sidan föreställer sig sällan lärarstudenter att de ska hamna i konflikt med kollegor, men det verkar vara förvånansvärt vanligt. Känslomässigt påfrestande situationer beskrivs i relation till (Lindqvist 2019a): • elever • lärare • föräldrar • förutsättningar • personliga rädslor. Det som är mest känslomässigt utmanande har inte att göra med innehållet i undervisningen, utan med relationella aspekter av lärares arbete. Det är tydligt i de känslomässiga utmaningar som finns i relation till elever, lärare och föräldrar. Den fjärde aspekten, förutsättningar, behandlar omständigheter som förekommer allmänt i samtalet om läraryrket från rapporter i media och i andra sammanhang. Det handlar om att möta omständigheter som är svåra att påverka på egen hand. Den sista aspekten handlar om

1 Känslomässiga utmaningar rädslor som är kopplade till det som lärarstudenter oroar sig för. Här hamnar rädsla att misslyckas, inte kunna hålla ordning i klassrummet och annat som lärarstudenter och nyblivna lärare menar hänger på deras personliga egenskaper och prestationskrav som de sätter upp för sig själva. Låt oss titta närmare på utmaningarna.

Elever Elever som lever under fattiga omständigheter Elever i behov av särskilt stöd Våld och trakasserier mellan elever i skolan Konflikter med elever Rasism/homofobi/sexism bland elever Att bli ifrågasatt av elever

I mötet med elever beskriver lärarstudenter och nyblivna lärare många känslomässigt utmanande situationer. En av dem, konflikter med elever, behandlar jag mer ingående längre fram i boken. Här behandlas de andra utmaningarna i relation till elever. Lindqvist, Thornberg och Colnerud (2020) diskuterar att lärarstudenter uppfattar det som känslomässigt ansträngande att möta elever som lever under fattiga omständigheter eller med bristande omsorg. I detta dilemma kommer lärarrollens begränsningar att testas. Vad innebär det att möta elever som kan uppfattas behöva skyddas från sina hemförhållanden? Lärarstudenter rapporterar sina erfarenheter och hur det har påverkat deras tankar om omsorg, eller vad de kan komma att möta i framtiden som lärare. Detta beskrivs tydligt i en studie av Lindqvist med kollegor (2020) då resultaten visar att lärarstudenters erfarenheter inte leder till några lösningar: These experiences resulted in worries about experiencing the same phenomena in the future. In this light, the ethical dilemmas offered no solutions; instead, the work placement education adds to student teachers’ experiences of a lack of care in schooling. Another result of

1 Känslomässiga utmaningar the ethical dilemmas is the relational ambiguity with teachers that might impede collaboration with teachers and/or supervisors, or in a worst-case scenario lead to negative role modelling. L i n d qv i s t, T hor n be rg o c h Col n e ru d 2020 s. 1 2

Andra känslomässiga utmaningar i mötet med elever kan relateras till lärarens ledarskap, eftersom det antas att elever kommer att kunna uttrycka sig olämpligt eller utmana lärarstudenterna. I lärarstudenters berättelser finns olika situationer där de blivit direkt utmanade av elever och där deras ledarskap har testats. I en fokusgruppsintervju som jag gjorde med lärarstudenter i mitten av deras utbildning diskuterades att möta elever som de kände sig ifrågasatta av, och samtalet ledde vidare till att diskutera homofobi mellan elever: Mats: Det går inte. Du måste ta den konflikten, för annars kommer du att tappa mycket av din auktoritet, det funkar inte. Louise: Också det fick vi lära oss under kursen. Det handlar inte om att säga: ”Så där får man inte göra, det här är fel av dig.” Proble matisera händelsen, liksom. Det var väl inte ens i närheten det jag råkade ut för. Den enda konflikten jag råkade ut för på VFU [verksamhetsförlagd utbildning] var att det var en elev som pratade hela tiden under min genomgång och så till slut blev det så att jag sa: ”Men du, nu räcker det, grabbar.” Och han: ”Äh, för fan, håll käften.” Och då blev jag så här: ”Men ärligt talat, så skulle jag aldrig säga till er.” Jag sa liksom det, att vi behandlar ju varandra med respekt. Eller hur, om du behandlar mig med respekt så behandlar jag dig med respekt. Det känns som att man måste ta det till den nivån för då blev han så där: ”Ja, ja, ja”, och sen var det liksom lugnt. Så att det inte blir så där, så får man inte säga, utan ta det där. Mats: Ja, alltså det funkar ju aldrig. Erik: Ja, jag tycker också så. Det var inte riktat mot mig men jag introducerade mig för en ny klass på [verksamhetsförlagd utbild-

1 Känslomässiga utmaningar ning] och då brukar jag köra en liten rolig lek då man säger sitt namn före en artist, så där, och då var det en tjej som sa: ”Justin Bieber”. Då var det en kille längre bak som sa: ”Åhh, han är så jävla gay.” Då sa jag att jag var homosexuell fast jag inte är det. Ja, jag visste inte hur jag skulle tackla det, så jag sa att jag var homosexuell och att jag inte ville höra nåt sånt där. Det var nog inte rätt, men det var det vad jag gjorde då i alla fall. Tina: Vad hände? Erik: Han blev helt likblek.

När Erik konfronteras med en homofobisk kommentar, reagerar han och hanterar det på ett sätt som han i efterhand ser som olämpligt. Han säger att det var en känslomässigt laddad situation. Louise beskriver på samma sätt när hon blev utmanad och reagerade. Situationerna beskrivs som något som studenterna inte förberett sig på, utan i stället instinktivt hanterar när något har hänt. Ibland verkar lärarstudenterna förvånade över elevers ageranden. På flera sätt är läraryrket oförutsägbart, och elever gör och säger ibland saker som förvånar. I en intervju med en handledare för lärarstudenter på deras praktik beskrevs det så här: Henrik: Vad är det de tycker är svårt att hantera då med utåt agerande då? Eller jag tänker att det sker ju hela tiden antar jag. Filippa: Det är nog att de går på, eleverna kan ju säga vad som helst. Hos en del elever finns inte den gränsen, den är överskriden för länge sen. Henrik: Just det. Filippa: Inte att de tar åt sig personligen, men just att de får det till sig inför väldigt många och då inte kan svara tillbaka på ett otrevligt sätt utan tvingas ta det lågaffektivt. Henrik: Just det, men elever kan säga taskiga saker, eller hårda saker eller vad är det de säger?

1 Känslomässiga utmaningar Filippa: Ja, de kan ju säga: ”Ditt jävla äckel, fulkärring” eller vad som. De kan ju säga vad som helst. ”Du är så jävla vidrig och dålig, försvinn härifrån”, det kan ju en elev säga. Vi har de eleverna. Utåtagerande som inte har de här spärrarna. Och det är ju jobbigt för studenterna att då få ta det.

Under lärarutbildningen är det därför viktigt att diskutera hur mötet med elever kan vara. Elever kommer att utmana dig i ditt kommande yrke på en mängd olika sätt, att blunda inför det faktumet vore att undanhålla yrkets verkliga förutsättningar. Det kan vara en anledning till att relationellt inriktad pedagogik, lågaffektivt bemötande och konflikthanteringsmodeller har fått stor genomslagskraft i skolan.

Lärare Konflikter med handledare/kollegor Vissa lärares tal om elever eller elevers familj Vissa lärares negativa attityd mot elever Negativa rollmodeller Rasism/homofobi/sexism bland lärare Att bli ifrågasatt av kollegor

I mötet med lärare beskriver både lärarstudenter och nyblivna lärare ibland vissa svårigheter. Det borde egentligen inte förvåna. Colnerud (2017) skriver bland annat om den kollegiala paradoxen bland lärare. Det innebär att en populär lärare, som gör ett bra arbete, kan anklagas för att vara för mycket kompis med eleverna eller inte vara tillräckligt sträng och då kritiseras i kollegiet. Däremot kan en lärare som anklagas för att behandla elever på ett otrevligt sätt skyddas av kollegiet. Med detta i åtanke borde det inte förvåna att lärarstudenter och nyblivna lärare hamnar i situationer med lärare, eller handledare, som skapar känslomässiga påfrestningar. Konflikter med kollegor beskriver jag tydligare

1 Känslomässiga utmaningar längre fram i boken. Här diskuteras andra utmaningar som identifieras i relation till lärare. När lärare diskuteras återkommer lärarstudenter ibland till att lärare kan verka som negativa rollmodeller, och deras negativa tal om att arbeta i skolan upplevs som kränkande och nedlåtande av lärarstudenter. Det kan upplevas som en kritik mot lärarstudentens yrkesval. Det finns lärarstudenter i intervjuer i projektet som säger att vissa lärare har gett upp och inte längre vill vara lärare: Kajsa: Den praktik jag hade med den handledaren som inte vill jobba som lärare, den blir ju så där […]. Så tänkte jag också på det att hon, när jag liksom hade någon idé så var hon liksom ”ja, fast det”, liksom visade väldigt tydligt att ”ja, ja du är ny, du har dina idéer som du har fått från lärarutbildningen och tror ska funka här i skolan, lilla vännen det kan du ju inte göra på riktigt. Jag som har så mycket erfarenhet vet att det inte funkar.”

Handledare eller lärare som beskrivs som att de har gett upp skapar ett dilemma för lärarstudenter. Hur ska de förhålla sig till lärare som uttrycker sig på ett sådant sätt? Det är svårt att bemöta en sådan inställning, och lärarstudenter upplever sig relativt ofta ha begränsade möjligheter att påverka situationer under sin VFU (Lindqvist m.fl. 2017). Även i talet i personalrum om elever och deras familjer återkommer det: Karin: Sen tycker jag inte klimatet är riktigt, nej, det stämmer inte riktigt överens med den synen jag har på mig själv, hur jag jobbar som lärare och hur jag vill ha det med mina kollegor så. Henrik: Vad tänker du på då? Karin: Nej, men i fikarummen och så klankar de ofta ner, eller de pratar om elever på elevers bekostnad på ett sätt som jag inte tycker är okej. Henrik: Hur då?

1 Känslomässiga utmaningar Karin: Nej, men det kan vara att man har haft en genomgång och då pratar de med varandra: ”Ja, men så var det ju den här eleven som vanligt som satt som ett frågetecken och inte hängde med”, ”Ja, men det är väl inte så ovanligt, vad hade du räknat med?” Alltså, förstår du hur jag menar? Henrik: Ja. Karin: Att man driver lite med eleverna, och pratar illa om dem helt enkelt och det tycker inte jag är okej. Henrik: Nej. Vad gör du då? Karin: Jag vet inte, jag reagerar ju på det, men jag känner inte att jag har mandat att sätta ner foten och säga ifrån. Jag undviker att vara med i diskussionen och går kanske därifrån. Hämtar vatten eller kaffe eller något eller läser tidningen eller pratar med någon annan.

I situationen som Karin berättar om finns det flera möjliga handlingsvägar, och Karin valde att inte påpeka att hon tyckte att detta sätt att prata var nedlåtande. En annan väg kunde vara att diskutera det med sin handledare, genom att omformulera det till en observation och en fråga. Det är inte bara lärarstudenter som upplever att det kan vara svårt att samarbeta med handledare. Det var, som tidigare beskrivits, förvånansvärt vanligt bland de 20 nyblivna lärare som Lindqvist (2019a) följde att hamna i konflikt med kollegor. En annan känslomässigt påfrestande situation är att känna sig ifrågasatt av sin kollega, vilket bland annat beskrevs av den nyblivna läraren Meja när hon hade börjat arbeta som lärare efter lärarutbildningen: Meja: Sen så, så fort man inte är ute och rastvaktar så är det, då får man ju kritik så här att, ja, år 5 är inte ute och rastvaktar och så får man höra skitsnacket bakvägen liksom. Det är ju också skittråkigt med tanke på att vi utnyttjar våra resurser till att rastvakta, så att vi kan få våra raster åtminstone. Och det har vi även en egen

1 Känslomässiga utmaningar överenskommelse med rektorn om, som de andra arbetslagen inte är medvetna om. Det gör att det blir en väldig osämja på arbetsplatsen när de tror att vi får fördelar som vi egentligen har kämpat för.

Just risken att bli ifrågasatt är ständigt närvarande i lärarstuden ters och nyblivna lärares föreställningar om yrket, och inte minst när de möter elevernas vårdnadshavare, vilket tas upp i nästa avsnitt.

Vårdnadshavare Möta vårdnadshavare Konflikter med vårdnadshavare Att bli ifrågasatt av vårdnadshavare

Många lärarstudenter stressas av tanken på att möta vårdnadshavare. Flera antar att de behöver vara tydliga i sin bedömning, eftersom de väntar sig att vårdnadshavare kommer att ifrågasätta dem. Ett annat antagande är att de blir ifrågasatta av vårdnads havare som inte tror att deras barn kan göra något fel, utan i stället skyddar sitt barn mot lärarens påståenden om beteenden. Det händer att det uppstår konflikter, eller att lärare blir ifrågasatta. Bland annat hände det den nyblivne läraren Joakim: Joakim: Det som kändes och har varit mest jobbigt, det var ett mejl jag fick från en förälder. Man vill ju vara den som ser eleverna och hjälper eleverna och jag meddelade att den här eleven kommer inte klara ett betyg […] jag meddelade att eleven inte klarar, om eleven fortsätter så här som den gör så riskerar eleven att inte få något betyg i idrott. Och då fick jag mer ett ifrågasättande svar av pappan: ”Ja, men vad tänker du då, förklara mer ingående.” Och jag skickade kunskapskrav: ”Detta tittar jag på, så har ditt barn agerat på lektionerna”, gav exempel.

1 Känslomässiga utmaningar Relationen med vårdnadshavare är viktig. Betydelsen av en fun gerande relation med vårdnadshavare betonas inte sällan av lärare. I vissa fall dyker vårdnadshavare upp med ifrågasättanden och god kännedom om rättigheter. En konsekvens av att bära på en känslomässigt belastande oro inför vårdnadshavare är att det kan leda till att det känns svårare att ta kontakt med dem när problem uppstår. Läraren Ann, som precis börjat arbeta på en mellan stadieskola, hade en annan inställning. Redan från början ansåg hon att vårdnadshavare i de flesta fall var en resurs. Det gjorde att hon agerade för att få med vårdnadshavarna, genom att skicka hem mycket information. Ann skickade inte bara hem vecko brev, hon ringde upp dem för att skapa relationer tidigt, främst med dem som hon förutsåg skulle kunna behöva kontaktas flera gånger. Ann sa så här när jag intervjuade henne under hennes andra år som lärare: Vad härligt att få med sig föräldrarna på tåget liksom, vilket jag har haft från början. De har ju varit gudomliga alltså. De har ju verkligen tyckt, mina idéer har de köpt till 110 %. De tycker om att jag är tydlig med information, och ger verkligen eleverna konsekvenser om det är så att de gör någonting som inte är okej inom skolans värld. Ifall de bryter mot några ordningsregler eller vad det nu kan vara. Och de vet ju om att jag mejlar och säger att ”det här och det här har hänt i dag, ta gärna ett prat hemma, jag har rett ut det här i skolan, för mig är det lugnt, men nämn gärna hemma så att eleverna också vet att vi också har en dialog med varandra”. Och då bara ”ja tack för informationen”, man brukar oftast få återkoppling utan att jag ens begär återkoppling från vårdnadshavarna. ”Jag har pratat med mitt barn och bla bla bla, och det är helt okej, och jag är absolut medveten om att det gjorde fel, barnet är ångerfullt.” Perfekt liksom. Dagen efter kan det ju ofta komma en ursäkt med, till mig. ”Förlåt att jag gjorde så, förlåt att jag sa så där, ja du vet, Ann”, så de är ju verkligen medvetna om att jag har med mig vårdnads havarna på tåget.

1 Känslomässiga utmaningar Ann hade en vision om vad hon ville åstadkomma, och i kontrast till Joakim arbetade hon proaktivt i sin relation med vårdnadshavare. Det är naturligt att det finns en viss oro för att möta vårdnadshavare, men det verkar i Lindqvists (2019a) studier som att lärarstudenter antar att de ska träffa på vårdnadshavare som ifrågasätter. I stället verkar det som att det är vanligare att nyblivna lärare har konflikter med kollegor än med vårdnadshavare.

Förutsättningar Stress och tidsbrist i läraryrket Osäkerhet kring lärarrollen Irrelevant innehåll i lärarutbildningen

En annan känslomässig utmaning i läraryrket handlar om lärarstudenters och nyblivna lärares berättelser om förutsättningarna att utföra sitt yrke. Tidigt märker lärarstudenter att det råder högt tempo, och att stress och tidsbrist är omständigheter som är svåra att komma ifrån. Inte minst nyblivna lärare uppger att de arbetar mer än den tänkta arbetstiden. En del säger sedan att de har möjlighet att kompensera sig själva under vissa perioder som är lugnare, men att de ofta arbetar mer än tänkt. En del skriver upp all tid de arbetar för att få syn på sin arbetstid, medan andra inte gör det för att slippa få veta hur många timmar det rör sig om. Förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag som lärare återkommer i nyblivna lärares berättelser om deras start i yrket. Robin beskriver det på följande sätt: Robin: Men att man börjar kanske förstå ens gränser för handling eller vad kan jag göra i den här situationen. Nu har vi verkligen påvisat för skolledningen att det här är bristerna, det här är problemen. Nu kan inte vi göra mer. Vi kan helt enkelt plocka in facket också då, vilket vi har gjort mer och mer också. Men då blir det ofta så här lite gnälligt. Vilket ju känns lite märkligt, samtidigt som vi

1 Känslomässiga utmaningar vid sidan av det bedriver bra undervisning och bra verksamhet, tycker jag. Henrik: Du nämnde gränser just, att hitta gränser. Robin: Ja. Henrik: Hade du någon uppfattning om var de gick innan du började jobba? Robin: Gränserna? Henrik: Ja. Robin: Nej, jag tänker att det man fått med sig från utbildningen vad det gäller gränser, det kanske är gränsen mellan personlig och privat. Hur man är gentemot elever. Det är nog framför allt på det sättet man pratar om gränser. Man pratar inte så mycket om arbetsmiljö egentligen. Och hur man ska tänka kring sin arbetstid och hur mycket man jobbar och hur mycket man lägger ner på saker så där i tid. Det upptar en ganska liten tid av ens funderingar, innan man ställs inför det.

Det finns flera berättelser där just organisationen i skolan diskuteras, och där det finns flera osäkerhetsmoment, både i vad en lärare förväntas kunna göra och vilka gränser som kommer att behövas. Just gränser diskuteras flitigt som något som varje lärare ska upprätthålla. Det kan handla om att begränsa sina känslor och relationer (Lindqvist m.fl. 2019b), men också om gränser i sin roll som lärare. Frelin (2012) menar att det finns utrymme för professionell närhet och en möjlighet för lärare att läsa av sina elevers känslotillstånd. Den nyblivna läraren Kicki beskriver hur hon har uppfattat behovet att hålla sig till en viss typ av lärarroll, men känner osäkerhet och oro för att kunna hålla en sådan distans och samtidigt göra allt hon kan för sina elever. Det finns en dubbelhet i att försöka skydda elever och samtidigt inse att lärarrollen har begränsningar.

Henrik Lindqvist är legitimerad lärare, specialpedagog och universitetslektor i pedagogik vid Linköpings Universitet. Han forskar om utmanande situationer under lärarutbildningen och i starten av läraryrket samt kring specialpedagogiska frågor.

Det känslomässiga arbetet att bli lärare

Hantering av känslor och konflikter i lärarprofessionen Lärarens vardag är fylld av möten med elever, kollegor och föräldrar. I dessa möten ställs de inte sällan inför dilemman, konflikter och svårigheter som väcker känslor. Vad gör man med de känslor som väcks när man som lärare hamnar i konflikt med elever, föräldrar, lärarkollegor? Och vad gör man med de personliga rädslor när man ställs inför utmanande situationer? Känslor och känslomässiga påfrestningar är något som är ständigt närvarande i yrket – samtidigt är det något som sällan diskuteras. I den här boken lyfts det känslomässiga arbetet och hur känslor kan förstås och hanteras i relation till läraryrket samt vilka handlingsmöjligheter som finns att tillgå i påfrestande situationer. Boken bygger på forskningsstudier om vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt utmanande i skolan. Boken vänder sig till blivande lärare på lärarutbildningen för att de ska få förståelse för om vilka och på vilket sätt känslor blir en del av ens repertoar som lärare. Boken lämpar sig också för fortbildning av olika yrkesgrupper inom skola och omsorg.

Art.nr 43555

studentlitteratur.se