9789144140179 by Smakprov Media AB

Professionella möten och samtal i socialt arbete

MATS HILTE (R ED.)

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43173 ISBN 978-91-44-14017-9 Upplaga 1:1

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Eurographic Group, 2022

2E 1643746602091

Innehåll

Författarpresentationer 9

1 Inledning: en introduktion och översikt 13 2 Problemdefinitioner i samtal med klienter – ett interaktionistiskt perspektiv 21 Nataliya Thell

Avvikelse som en tolkning av ett beteende 22 Från bekymmer till problem 25 Problemdefinitioner utifrån institutionella kategorier 30 Problemdefinitioner utifrån vardagliga kategorier 34 Avslutning: interaktionism och reflektion 38 Referenser 40

3 Berättelsens betydelse och möjlighet i socialt arbete 43 Elizabeth Martinell Barfoed

Språk, tolkning och narrativ kompetens 45 Vad är en berättelse? 47 Att uppmuntra till berättande 48 Den personliga berättelsens allmängiltighet 49 Berättelsens diskursiva förankring 50 Institutionellt förankrade berättelser 52 Berättelsens funktion och uttryck i socialt arbete 53 Den komplexa sanningen 55 Olika typer av narrativ analys 57 Standardiserade berättelser 60 Avslutning 62 Referenser 63

4 Professionell medmänsklighet 67 AT T REGL ER A NÄRHE T OCH DIS TANS I S TÖDJANDE S AM TAL I FRI V IL LIGT SOCIALT ARBE TE

Lotta Jägervi

Att förstå berättande i arbetsgrupper 69 Professionella medmänniskor i svenska brottsofferjourer 69 Teoretiska perspektiv: social kategorisering och narrativ 71 Berättelser i BOJ: dominerande och alternativa narrativ 75 Avslutning: närhet och distans i socialt arbete, vad kan vi lära oss av exemplet BOJ? 86 Referenser 89

5 Mellan profession och brukare 93 OM IMPROV IS ATION I DE T SOCIAL A ARBE TE T S PR AK TIK

Mikael Bengtsson

Socionomer, profession och organisationer 93 Improvisation som metafor och begrepp 99 Professionella möten och samtal i litteraturen 103 Diskretion och utrymme 106 Avslutning: utrymme, improvisation och reflektion 113 Referenser 116

6 Betydelsen av mellanmänskliga möten i vården 119 Åsa Ritenius Manjer

Vård och konsekvenser av bröstcancer 121 Kvinnor med bröstcancer och deras möte med sjukvården 123 Om sjukrollen och sjukdomsprocessen 125 Att hantera det oväntade 126 Att hantera eget ansvar 131 Avslutning 132 Referenser 134

Innehåll

7 Kritisk reflektion: en metod för maktmedvetna möten 137 Tina Mattsson

En tradition av kritiskt och maktmedvetet socialt arbete 139 Intersektionella perspektiv: från och till struktur- och individnivå 141 Medvetenheten om maktstrukturer och normer i socialt arbete 143 Hur blir vi maktmedvetna – kritisk reflektion som möjlig praktik 146 Att utvecklas professionellt i och genom kritisk reflektion 151 Avslutning: utmaningar, svårigheter och möjligheter 153 Referenser 155

8 Fenomenologisk empatiträning 157 Magnus Englander

Fenomenologi som ansats och några grundläggande begrepp 159 Vad är empatins fenomenologi? 165 Den fenomenologiska empatiträningens teori 170 Den fenomenologiska empatiträningens praktik 171 Exempel från empatiträningen 174 Avslutning 181 Referenser 182

9 Om lyssnandet ur ett dialogfilosofiskt perspektiv 185 Mats Hilte

Några vetenskapliga perspektiv på samtal och lyssnande 186 Lyssnandets olika typer och stilar 191 Martin Bubers dialogfilosofi och det dialogiska lyssnandet 193 Lyssnandet som dialog eller teknik 198 Avslutning: dialogiskt lyssnande och etiskt handlande i socialt arbete 205 Referenser 207

Innehåll

10 Om musikens roll i det terapeutiska mötet 209 Olof Pavalder

Bakgrund 210 Musikens olika roller 215 Avslutning 225 Referenser 227

11 Att mötas i den skrivande stunden – om stödjande samtal via chatt 231 Nataliya Thell & Lilianne Lautrup

Råd och stöd på nätet – en historisk tillbakablick 232 Synkron och asynkron kommunikation 233 Möjligheter och utmaningar med stöd via chatt 234 Närvaro i det skrivna ordet 238 Att aktivt ”lyssna” med skrivna ord 241 Att ge stöd här och nu 244 Att hantera ovisshet 246 Avslutning 248 Referenser 250 Register 253

Innehåll

Kapitel 1

Inledning: en introduktion och översikt Mellanmänskliga samtal och möten tillhör några av det sociala arbetets mest betydelsefulla insatser. För att skapa de bästa förutsättningarna för utvecklingen av goda samtal och möten krävs såväl kunskaper som färdigheter. Det handlar både om samtals- och mötesfärdigheter och kunskaper om den dynamik och de villkor som påverkar samtal och möten. I den här antologin möter ni författare som lyfter fram olika sorters samtal och möten i socialt arbete och som belyser dessa med hjälp av olika begrepp och perspektiv. En central fråga för antologin är vad som kännetecknar samtal och möten i professionellt socialt arbete och hur de påverkas av olika relationella, organisatoriska, professionella och samhälleliga villkor. En gemensam utgångspunkt är att samtal och möten är mångdimensionella och mångbottnade och påverkas av en mängd olika faktorer. För att förstå dynamiken i samtal och möten måste vi därför studera dem på både mikro-, meso- och makronivå och ta hjälp av flera teoretiska perspektiv och begrepp med rötter inom både fenomenologi, socialpsykologi och sociologi. I den här antologin utforskas samtal och möten med hjälp av sådana termer och begrepp som till exempel empati, intersubjektivitet, emotioner, makt, organisation, institution, profession, narrativ och improvisation. Vid första anblicken kan det se ut som om samtal och möten enbart handlar om en språklig och muntlig kommunikation. Men egentligen består samtal och möten i socialt arbete lika mycket av en social interaktion

Kapitel 1 Inledning: en introduktion och översikt

mellan människor som utvecklas mot bakgrund av det sociala arbetets organisationer, institutioner och olika samhälleliga villkor. I den meningen skiljer sig samtal i både professionellt och frivilligt socialt arbete från mer vardagliga och konventionella samtal. Termen professionella samtal används ibland på ett sätt där själva talet och den talspråkliga kommunikationen betonas, vilket kan leda till ett osynliggörande av både lyssnandet, den icke-verbala kommunikationen och samtalets sociala kontext. I den här antologin beskrivs samtal och möten tvärtom som mångbottnade och mångdimensionella. Samtal och möten i socialt arbete utspelar sig inom ramen för det sociala arbetet i olika organisationer och institutioner, där klientens bekymmer omvandlas till legitima sociala problem. Detta är något av det som Nataliya Thell tar upp i kapitel 2, Problemdefinitioner i samtal med klienter – ett interaktionistiskt perspektiv. Författaren visar med hjälp av ett interaktionistiskt perspektiv hur det går till när klienters bekymmer omvandlas till konkreta sociala problem med hjälp av olika tolknings- och förhandlingsprocesser. Definitionen av klientens problem beskrivs i kapitlet som en social och interaktiv process som äger rum inom ramen för institutionella möten som utformas med hjälp av institutionens kunskapsförråd och befintliga resurser. Den här processen, där klientens bekymmer omvandlas till legitima sociala problem, består av förhandlingar mellan socialarbetaren och klienten. Ett resultat av en sådan organisatoriskt färgad praktik, som ibland kallas för klientifiering, är att individuella och svåröverskådliga erfarenheter omvandlas till igenkännbara och typifierade problem. Samtal och möten, där klientens problem definieras och formuleras av professionella socialarbetare, kan beskrivas som sociala och interaktiva processer. Ett annat perspektiv som vidgar vår förståelse av samtal och kommunikation, är det narrativa perspektivet, som Elizabeth Martinell Barfoed lyfter i kapitel 3, Berättelsens betydelse och möjlighet i socialt arbete. Berättelsen beskrivs som en central del av all professionell kommunikation. Som professionell krävs förmåga att kunna lyssna till, stödja och utforska olika sorters berättelser och berättare, alltifrån en mer driven till en mer trevande berättare. En central uppgift är, menar författaren, att uppmuntra till berättande genom att stödja klientens narrativa ansatser och skapa ett psykologiskt utrymme präglat av intresse och respekt. De personliga

berättelser som socialarbetare möter i sitt arbete kallas ibland för institutionella berättelser eftersom socialarbetaren medverkar i ett gemensamt meningsskapande. Författaren menar att socialt arbete kräver en särskild skicklighet i samtalskonst som kan beskrivas som en narrativ kompetens. Den bygger på en förståelse av berättandet som ett samspel, där två eller flera personer tillsammans förhandlar om hur verkligheten ska förstås. Det narrativa perspektivet är också en viktig utgångspunkt i Lotta Jägervis kapitel 4, Professionell medmänsklighet, som handlar om stödjande samtal i frivilligt socialt arbete. Här beskriver författaren hur stödpersoner som tillhör frivilligorganisationen Riksorganisationen Brottsofferjouren Sverige (BOJ) ser på sin uppgift och sina förmågor som hjälpare. I sin analys använder författaren såväl narrativ teori och metod som socialpsykologisk teori. Det framkommer i en analys att det rådde stor samstämmighet mellan den bild av BOJ som förmedlas i organisationens texter och den som framkommer i stödjarnas berättelser. Här syns ett tydligt ideal för den goda stödjaren som nästan alla tycktes dela. I sina intervjuer med stöd personerna kunde författaren även urskilja ett dominerande narrativ och två alternativa narrativ. Det dominerande narrativet handlade om att reglera kontakten med brottsoffret, så att en balans kunde upprätthållas mellan medmänsklig närhet och värme å ena sidan, och professionell distans å den andra. Här uttrycktes ett tydligt ideal för kontakten, att brottsoffrens berättelser och känslor skulle bekräftas och aldrig ifrågasättas. Samtidigt betonades vikten av att sätta gränser för kontakten utifrån klienternas bästa. Något som understryks i flera av bokens olika kapitel är att samtal och möten måste förstås mot bakgrund av organisatoriska och institutionella villkor. Mikael Bengtsson knyter an till detta i kapitel 5, Mellan profession och brukare, och reflekterar över hur vi kan förstå relationen mellan organisation, profession och professionellt handlande. Med hjälp av begreppen improvisation, diskretion, handlingsutrymme och styrning undersöker författaren några av de villkor och processer som påverkar de professionella socialarbetarna i deras möten och samtal. En central poäng i författarens resonemang är att begreppen diskretion, handlingsutrymme och styrning kan användas för att belysa villkoren för möten och samtal i socialt arbete. Men dessa begrepp är inte tillräckliga om vi vill förstå hur det professionella handlandet utvecklas i det konkreta mötet, för detta

Kapitel 1 Inledning: en introduktion och översikt

krävs även andra begrepp. Författaren lyfter fram begreppet improvisation och menar att det kan användas för att belysa görandedimensionen och den oförutsägbarhet och komplexitet som genomsyrar det sociala arbetet. Författaren reflekterar över det professionella handlandets villkor och processer på både en strukturell och individuell nivå. I reflektionerna på den strukturella nivån tilldelas samtal och möten en mer perifer roll och reflektionen blir mer abstrakt och generell kring hur organisation och profession sätter ramar för och påverkar det professionella handlandet. I resonemangen på individnivå, där det konkreta handlandet står i fokus, används begreppet improvisation för att förstå görandedimensionen i professionella möten och samtal. I Åsa Ritenius Manjers kapitel 6, Betydelsen av mellanmänskliga möten i vården, återvänder vi till förhållandet mellan organisationen och det mellanmänskliga mötet med utgångspunkt i kvinnor med bröstcancer och deras möten med den svenska sjukvården. Kvinnornas erfarenheter och upplevelser av vårdprocessen lyfts fram och sättet på vilket de försöker balansera de medicinska och känslomässiga aspekterna av sjukdomen och behandlingen. Författaren använder termen känsloarbete för att förstå de strategier som kvinnorna utvecklar för att hantera de känslomässiga aspekterna av sjukdomen och behandlingen. Att döma av kvinnornas berättelser blir det tydligt att det finns ett glapp mellan kvinnornas behov av stöd och omvårdnad å ena sidan och sättet på vilket behandlingen och bemötandet organiseras. Lyhördhet, engagemang och förtroende är viktiga nyckelord som borgar för goda mellanmänskliga möten mellan patient och vårdgivare, men det kan vara svåra att leva upp till dessa på grund av yttre omständigheter (som till exempel stress och tidsbrist). Kvaliteten i det mellanmänskliga och personliga mötet mellan patient och vårdpersonal är nära förknippat med de organisatoriska villkoren. I det förändringsarbete som hälso- och sjukvårdssektorn genomgått under senare tid har den medicinska effektiviteten kommit att överskugga vårdens mer mellanmänskliga aspekter. Makt är en viktig dimension av alla samtal och möten i socialt arbete. Tina Mattsson understryker i kapitel 7, Kritisk reflektion: en metod för maktmedvetna möten, vikten av att utveckla en medvetenhet om och ett förhållningssätt till olika maktrelationer och maktstrukturer och presenterar

en metod för hur det kan förverkligas. Socialt arbete utförs inom en rad olika fält och problemområden, men oavsett var det sociala arbetet utövas så genomsyras det alltid av olika maktstrukturer. Det handlar dels om den makt som socialarbetare har i kraft av sin kunskap och sin yrkesroll, men också om ojämlika maktstrukturer som är kopplade till kön, sexualitet, klass, etnicitet, ålder och funktionalitet och hur dessa påverkar människors livsvillkor. Författaren tar sin utgångspunkt i det kritiska sociala arbetets tanke traditioner och för en diskussion om det ”maktmedvetna mötet” och den kritiska reflektionens betydelse för att socialarbetarna själva inte ska medverka till upprätthållandet av ojämlika maktstrukturer. I kapitlet introduceras en reflektionsmodell som, genom att kombinera kritisk reflektion med ett intersektionellt perspektiv, skapar möjligheter för socialarbetare att öka sin medvetenhet om och utveckla ett förhållningssätt till hur strukturell ojämlikhet påverkar det sociala arbetet. Socialt arbete bör enligt den kritiska traditionen vara ett förändringsarbete på fler nivåer än bara på individnivå, där ambitionen inte bara är att påverka individens konkreta livssituation utan även att förändra de samhällsstrukturer som skapar marginalisering och underordning. I kapitlet beskriver författaren sex olika steg för hur den kritiska reflektionen kan övas upp och struktureras med utgångspunkt i teoretiska perspektiv som tar upp strukturell ojämlikhet. Med hjälp av ett intersektionellt perspektiv undersöks hur strukturell ojämlikhet påverkar oss och vad maktstrukturer gör med vår förståelse av oss själva och andra. En annan viktig dimension som ofta nämns när samtal och samtals träning kommer på tal är samtalsledarens empati och empatiska förmåga. Det finns många olika tolkningar av vad empati egentligen är. Magnus Englander presenterar i kapitel 8, Fenomenologisk empatiträning, inte bara ett fenomenologiskt perspektiv på empatibegreppet utan tillhandahåller även en pedagogisk metod för hur studenter kan öva upp sin förmåga att reflektera kring den empati som uppkommer i mötet med andra männi skors meningsuttryck. Den fenomenologiska förståelsen av empati skiljer sig från mer vardagliga och psykologiska betydelser, där empati oftast handlar om att förstå den andra personen genom till exempel imitation, mentalisering eller spegling. Sett ur ett fenomenologiskt perspektiv handlar den empatiska processen

Kapitel 1 Inledning: en introduktion och översikt

inte om att etablera eller konstruera en förståelse genom att ”försöka gå i den andres skor”. Att reflektera kring empati går snarare ut på att avtäcka och upptäcka intersubjektiviteten som träder fram i det konkreta mötet och utveckla en förståelse av en annan människas tillvaro, även om denna förståelse inte matchar den andra personens upplevelse. Att vara empatisk är därför inte samma sak som att förstå den andre så som den förstår sig själv. I den metod för empatiträning som författaren presenterar ges studenterna tillfälle att öva sin förmåga till fenomenologisk reflektion kring den empati som finns i mötet med andra människors meningsuttryck. Men innan metoden beskrivs presenteras några av fenomenologins mer centrala begrepp som till exempel naturlig inställning, epoché och intentionalitet. I samtals- och kommunikationslitteraturen fokuserar man ofta på själva talet och den talspråkliga kommunikationen. Detta leder inte sällan till ett osynliggörande av lyssnandet och dess betydelse för samtalet och dess utveckling. Ofta betonas ett monologiskt perspektiv på samtal som döljer den dialog som existerar mellan samtalets olika parter. I kapitel 9, Om lyssnandet ur ett dialogfilosofiskt perspektiv, presenterar Mats Hilte ett dialogfilosofiskt perspektiv på lyssnandet. I flera av de samtalsstudier som gjorts inom exempelvis språk- och kommunikationsvetenskap lever lyssnandet ofta ett ganska undanskymt liv och hamnar inte sällan i skuggan av själva talandet. En anledning till detta är troligen att man i kommunikationslitteraturen ofta beskriver den som talar som samtalets mest aktiva deltagare medan den som lyssnar tilldelas en mer passiv roll. Med ett sådant perspektiv på samtal osynliggörs inte bara lyssnandets dynamik och funktion utan även den dialog som existerar mellan samtalets aktörer. I det här kapitlet framhålls ett annat perspektiv som utgår från antagandet att samtalets båda parter är lika aktiva och att samtal kännetecknas av både dialog och koordination mellan den som talar och den som lyssnar. Författarens beskrivning av det dialogiska lyssnande bygger på centrala tankegångar i Martin Bubers dialogfilosofi. I kapitlet genomförs även en kritisk granskning av olika metoder och tekniker som rekommenderas i den litteratur som berör professionella samtal. Här finner vi beskrivningar som i allt väsentligt reducerar lyssnandet till en i huvudsak psykologisk och teknisk aktivitet, där dialogen och den mellanmänskliga relationen riskerar

gå förlorad. I motsats till det perspektivet föreslås i stället ett dialogiskt perspektiv som förstår lyssnandet som en relationell och intersubjektiv process. Även om lyssnandets betydelse ibland tappas bort eller underskattas i samtalslitteraturen så är detta inte fallet i Olof Pavalders beskrivning av det musikterapeutiska mötet i kapitel 10, Om musikens roll i det terapeutiska mötet, där lyssnandet till musiken är helt avgörande. I det här kapitlet utforskar författaren musikens betydelse både för klienterna och för det terapeutiska mötet. Enligt författaren beskrivs musikterapin ibland som en intervention, där musiken och dess element används av professionella med intentionen att optimera klienters livskvalitet. Precis som i mer traditionella möten i socialt arbete är själva samtalet av central betydelse i musikterapin. I Sverige används flera olika musikterapeutiska metoder, men i det här kapitlet lyfter författaren särskilt fram den psykodynamiska musikterapin och metoden Guided imagery and music (GIM) som är en metod för guidad musiklyssning och samtal. I psyko dynamisk musikterapi används musiken på både ett expressivt och receptivt sätt. Det expressiva arbetssättet utgår från klientens eget musicerande där olika instrument eller den egna rösten används. När musiken används på ett receptivt sätt är syftet att locka fram olika känslor, förnimmelser, minnen och associationer. I båda dessa arbetssätt används samtalet parallellt med musiken. I de terapeutiska samtalen finns utrymme för klienten att ta upp olika tankar, känslor och fantasier om sin situation och det skiljer sig på den punkten inte från psykoterapeutiska samtal. Av författarens studie framgår det att klienterna upplever att musiken fyller två olika funktioner: musiken skapar trygghet men kan även vara utmanande. Trygghetsskapande aktiviteter kan förekomma under hela terapiprocessen, men har en särskild betydelse i början av behandlingen. I de utmaningar som klienten möter handlar det om ett emotionellt utforskande av mer smärtsamma känslor i en strävan att öka den emotionella medvetenheten. Kapitlet avslutas sedan med ett avsnitt där författaren tolkar sina intervjuer med hjälp av Christopher Smalls begrepp ”musicking”. Med hjälp av det begreppet förstås musik som en process och ett görande där musiken växer fram i ett samspel mellan individen och musiken. Till den verbala kommunikationen, som syftar på användningen av olika ord och kombinationer av ord, räknas inte enbart det talade s pråket

Kapitel 1 Inledning: en introduktion och översikt

och skriftspråket utan även teckenspråk och blindskrift. Den verbala kommunikationen är alltså inte begränsad till enbart talet och lyssnandet utan inrymmer även andra former av kommunikation. Det innebär att de meningsutbyten som sker med hjälp av skrivna meddelanden, som till exempel i en chatt, också kan betraktas som samtal även om de är icke-muntliga. Nataliya Thell och Lilianne Lautrup jämför i kapitel 11, Att mötas i den skrivande stunden – om stödjande samtal via chatt, chattsamtal med samtal ansikte-mot-ansikte och reflekterar över de möjligheter och begränsningar som finns med att ge råd och stöd i text över nätet. Det finns flera fördelar med att erbjuda råd och stöd online, menar författarna. Jämfört med vanliga ansikte-mot-ansikte-samtal har chattsamtalen flera för delar såsom att skapa större tillgänglighet och anonymitet samt att utjämna maktskillnader mellan hjälpsökare och professionell. Dessa faktorer ökar motivationen och benägenheten hos den hjälpsökande att ta upp känsliga frågor och dela med sig av egna erfarenheter. Men eftersom den textbaserade rådgivningen saknar både röst och kroppslig kommunikation kan viktig information gå förlorad i det digitala mötet. Enligt författarna är det skrivna ordet den enda informationskällan som de hjälpsökande förmedlar och häri ligger också den textbaserade rådgivningens största utmaning. Det är lättare att missförstå varandra, eftersom rådgivaren inte har tillgång till den hjälpsökandes kroppsspråk och röstläge. För att undvika missförstånd krävs därför ett mer noggrant utforskande av den hjälpsökandes situation och känslomässiga tillstånd samt en kontinuerlig återkoppling från den hjälpsökande genom att ställa frågor. En annan utmaning som följer med chattsamtal eller textbaserade dialoger är att de som kommunicerar måste arbeta för att bibehålla kontakten – man måste ”synliggöra sig själv” genom sitt skrivande. Enligt författarna är det särskilt utmanande att skapa en känsla av närvaro i det textbaserade mötet online jämfört med möten ansikte-mot-ansikte.

Mats Hilte (red.) är docent i socialt arbete och arbetar som universitetslektor vid Socialhögskolan i Lund.

Professionella möten och samtal i socialt arbete Vad kännetecknar möten och samtal i professionellt socialt arbete? Hur påverkas möten av professionella, relationella, organisatoriska och samhälleliga faktorer? Utgångspunkten i den här boken är att möten och samtal är mångdimensionella och mångbottnade. För att förstå mötets och samtalets dimensioner och dynamik menar författarna att vi behöver ta hjälp av teoretiska perspektiv och begrepp som exempelvis empati, intersubjektivitet, emotioner, makt, organisation, institution, profession, narrativitet och improvisation. I boken tas följande frågor upp: • Hur ser förhandlingar om klientens problem och lösningar ut i professionella samtal? • Vilken betydelse har berättelsen och vilka möjligheter ger den i socialt arbete? • Vilken betydelse har det mellanmänskliga mötet i vården? • Hur regleras och hanteras närhet och distans i stödjande samtal när det gäller frivilligt socialt arbete? • Vilken roll kan musiken spela i det terapeutiska mötet? • Vad innebär ett professionellt lyssnande ur ett dialogfilosofiskt perspektiv? • Vilken roll och betydelse har improvisationen i det sociala arbetets praktik? • Hur förmedlar vi förståelse och hur kan vi arbeta stödjande med hjälp av chattsamtal? • Hur kan kritisk reflektion och intersektionell förståelse bidra till att utveckla en professionell maktmedvetenhet? • Vad kännetecknar och hur realiserar vi fenomenologisk empatiträning? Professionella möten och samtal i socialt arbete riktar sig främst till universitetsoch högskolestudenter i socialt arbete samt till yrkesverksamma socialarbetare, psykologer, behandlingsassistenter och vårdpersonal.

Art.nr 43173

studentlitteratur.se