9789144138275

Denna titel har tidigare getts ut av Heliantrop AB och utges från och med denna tredje upplaga av Studentlitteratur AB.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40944 ISBN 978-91-44-13827-5 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018, 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Anna Åström Formgivning omslag: Anna Åström Omslagsbildens tio steg är fotograferad av Timjan Wall Printed by Eurographic Group, 2019

Boken tillägnas våra barn som står ut med oss även när vi försvinner in i bokskrivande.

Särskilt tack till Carl Blekemo som hjälpte till med att skapa boken!

Innehåll

Förord 11 Karta över processen 13 Förkortningar 15 Rehabiliteringsbegrepp 17 Definitioner ur föreskriften AFS 2015:4 19 Definition av arbetsmiljöbegrepp 21 Arbetsmiljöbegrepp 23

Del 1

Arbetsgivarens rehabiliterings­ansvar 1 Inledning 29 Allmänt om rehabiliteringsansvaret 29 Arbetslivsinriktad rehabilitering 31 Lagstiftning 32 Rehabiliteringskedjan 34

2 Rehabiliteringen steg för steg 37 Steg 1 När

uppstår rehabiliteringsskyldighet? 37 ska arbetsgivaren agera? 43 Steg 3 Samtal med arbetstagaren om rehabiliteringsbehovet 45 Steg 4 Utredningsfas 48 Steg 5 Rehabiliteringsmöte och handlingsplan 51 Steg 6 Åtgärdsfas 53 Steg 2 Hur

Steg 7 Arbetsförmågebedömning 58 Steg 8 Arbetsförmåga

för anpassat arbete? 60 omplacering göras? 64 Steg 10 Avsluta rehabiliteringsprocessen – arbete eller uppsägning? 71 Steg 9 Behöver

Del 2

Arbets­miljörätt 3 Det förebyggande arbetet 83 4 Bakgrund till svensk arbetsmiljöreglering 87 Vad det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär 90 Grunder för vad arbetsgivaren bör göra 91

5 Förebygga ohälsa och olycksfall 93 Lagkrav att förebygga 93 Riskbedömning – dokumentation 94 Stegen i systematiskt arbetsmiljöarbete 95

6 Arbetsmiljö­lagstiftningen och ensamarbete 99 Ensamarbete ger särskilda risker 99

7 Uppgifts­f ördelning i arbets­miljö­­arbete 101 Delegering 101 Formkrav för delegering 103

8 Kränkande särbehandling 105 Vad är kränkande särbehandling? 105 Arbetsgivarens utredningsansvar vid kränkande särbehandling 106 Krokommålet 107

9 Företagshälsovården 111 10 Arbetsmiljölagens påföljdssystem 113 Arbetsmiljöbrott 113 Arbetsmiljöbrottets rekvisit 116 Arbetsmiljöansvaret 116 Rekvisit för delegering 118 Sammanfattning 121

11 Rättsfall 123 Skriftlig delegering 125

Del 3

Att följa och använda föreskrifterna

12 Organisatorisk och social arbetsmiljö 129 Främja hälsa och motverka ohälsa 130 Kränkande särbehandling 131 Arbetsbelastning 134 Tydlig organisation 136 Arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande 138 Arbetstid 138

13 Skyddsombud 141 Direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet 141

14 Arbetsmiljölagen – skyddsombudet 143 Stoppningsrätten 144 Omedelbar och allvarlig fara 144

15 Förtroende­mannalagen 147 16 Sammanfattning av de tio rehabiliteringsstegen 149 1) När

uppstår rehabiliteringsskyldigheten? 149 2) Hur ska arbetsgivaren agera? 152 3) Samtal med arbetstagaren om rehabiliteringsbehovet 152 4) Utredningsfas 153 5) Rehabiliteringsmöte och handlingsplan 154 6) Åtgärdsfas 154 7) Arbetsförmågebedömning 155 8) Arbetsförmåga för anpassat arbete 156 9) Behövs omplacering? 156 10) Avsluta rehabiliteringsprocessen – arbete eller uppsägning? 156 Glöm inte information och förhandling 159 Seminariefrågor 163 Rättsfallsindex 167 Rehabiliteringsdomar från 1993 till 2018 171 Källförteckning 207

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Förord

När en arbetstagare blir långtidssjukskriven väcks oftast frågan om hur långt arbetsgivarens rehabiliteringsansvar sträcker sig och i vilken utsträckning individen själv bör ansvara för sitt tillfrisknande respektive återgång till arbetet.

I arbetets första del går vi igenom arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och vem som ansvarar för vad vid en sjukskrivningsprocess.

Vi strävar efter att göra en komplicerad del av arbetsrätten tillgänglig genom en tiostegsmodell.

Vi vill visa på vilka skyldigheter som föreligger i olika stadier i rehabiliteringen men även på var gränserna går för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. En av orsakerna till att detta praktiskt viktiga rättsområde är svårtillgängligt är att det mesta av regelverket återfinns i praxis, närmare bestämt Arbetsdomstolens (AD:s) domar, och vi har därför löpande hänfört oss till dessa för att ge läsaren en tydlig rättskälla för vidare läsning samt att kunna åberopa i en förhandling.

Syftet med boken är därmed att ge läsaren en övergripande och praktisk bild av arbetsinriktad rehabilitering och att tydliggöra arbetsgivaransvaret. Förhoppningen är att boken ska fungera som en inspiration och vägledning med den så kallade steg-för-steg-modellen, där vi försöker gå igenom hur en rehabilitering kan genomföras och vad arbetsgivaren bör tänka på i varje steg respektive inför nästa fas.

I skriftens andra del tydliggörs det systematiska arbetsmiljöarbetet, som utgör grunden i allt arbetsmiljöarbete på en arbetsplats och är mycket viktigt i alla sammanhang, inte minst när arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet inträder. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår även frågor som rör den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Arbetsmiljörelaterade skador och dödsfall utgör en stor påfrestning,

både genom personligt lidande för de drabbade och ekonomiska konsekvenser för organisationer i form av kostnader för sjukskrivningar och produktionsbortfall. Även samhället drabbas i form av sjukvårdskostnader, rehabiliteringskostnader och ett minskat skatteunderlag.

Arbetslivet bör vara attraktivt och tillgängligt för arbetstagare oberoende av var de befinner sig i livets olika faser. Av denna anledning är det viktigt med kunskap om vilka faktorer som främjar hälsa och hur arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna kan förebygga ohälsa i arbetslivet.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Annika Blekemo har författat del 1 om rehabilitering.

Martha Gurmu har författat del 2 om arbetsmiljö.

Författarna ansvarar fullt ut var och en för sin respektive del.

12 Förord

Del 1

Arbetsgivarens rehabiliterings­ ansvar

Kapitel 1

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Inledning

Allmänt om rehabiliteringsansvaret Vi vill inleda med några allmänna ord om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar innan vi ger oss in på att steg för steg besvara de frågor som ofta uppstår i en rehabiliteringsprocess.

Ohälsa och sjukdom drabbar inte bara arbetstagaren på olika sätt utan får också praktiska och ekonomiska effekter för arbetsgivaren, verksamheten och samhället. Som visats i bokens andra del kan arbetsgivaren genom ett förebyggande arbete, det vill säga genom att ha ett upparbetat och bra systematiskt arbetsmiljöarbete, minska risker för sjukdom och olycksfall eller uppmärksamma tidiga tecken på ohälsa.

Sedan 1991 kräver arbetsmiljölagen (1977:1160)1 att arbetsgivaren ska ha ett organiserat arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete.2 En verksamhet behöver tydliga rutiner för hur det hälsofrämjande arbetet ska skötas och det är värdefullt att följa upp sjukfrånvaro samt utreda eventuella samband med hur arbetsmiljön ser ut.

När en sjukskrivning blir aktuell vilar ett stort ansvar på arbets­ givaren. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar styrs främst av AML

1 Fortsättningsvis AML eller arbetsmiljölagen.

2 3 kap. 2 a § 3 st AML.

Tydliga rutiner i arbetsmiljö­ arbetet förenklar rehabilitering

3 Fortsättningsvis SFB. 4 Fortsättningsvis LAS.

30

Kapitel 1 Inledning

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Rehab generellt

och socialförsäkringsbalken (2010:110)3 men också indirekt av lagen om anställningsskydd (1982:80)4.

En arbetsgivare ska organisera arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet på ”lämpligt” sätt enligt AML. Detta syftar på att arbetsgivaren ska ha sådana upparbetade rutiner att arbetsgivaren kan fullgöra sina skyldigheter enligt lagarna. Lagstiftaren ger därmed ett stort utrymme för den enskilda arbetsgivaren att avgöra vad som är lämpligt i den egna verksamheten.

Detta gör att rehabiliteringsarbetet kan se mycket olika ut eftersom det anpassas dels till den enskilda arbetstagarens behov, dels till verksamhetens förutsättningar. Det finns därmed ingen gemensam standardmall men väl gemensamma ”steg” att beakta. Gör man inte detta kommer lagstiftaren att kunna ingripa på olika sätt. Denna bok kommer att ge en introduktion till tio grundsteg för god rehabilitering.

Stegen är avsedda att tydliggöra vilka mål som finns med rehabiliteringsarbetet, vilka rutiner som måste utarbetas och hur detta ska göras, vem som har ansvar för vad samt vad som kan bli möjliga resultat av rehabiliteringsarbetet.

Arbetsgivaren har i praktiken ett förstahandsansvar både ur ett förebyggande perspektiv och för rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen. Även om det formellt är Försäkringskassan som ska se till att en rehabiliteringsutredning görs och att rehabiliteringsåtgärder vidtas, kommer detta inte att fungera utan att arbetsgivaren är aktiv.

Arbetsgivaren ska dels upptäcka när behov av rehabilitering är aktuellt, dels vidta åtgärder som motsvarar arbetstagarens rehabiliteringsbehov samt ofta finansiera dessa åtgärder.

Det huvudsakliga syftet med rehabilitering är att försöka behålla eller återföra arbetstagaren i arbetet, att öka människors livskvalitet och att förbättra deras förutsättningar att fungera självständigt. Begreppet rehabilitering omfattar både medicinsk, social och arbetslivsinriktad

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

rehabilitering.5 Denna bok kommer främst att behandla arbetslivs­ inriktad rehabilitering.

Arbetsgivaransvaret omfattar enbart arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Åtgärder som kan aktualiseras är till exempel utbildning, arbetsanpassning, arbetsträning och i sista hand omplacering.

Arbetsanpassningen innebär ändringar i arbetsmiljön. Det kan vara fråga om både tekniska hjälpmedel, ändringar i den fysiska arbetsmiljön och ändring av arbetsorganisation, arbetsfördelning och arbetstider.

Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen innehåller stöd och åtgärder som en person behöver för att kunna gå tillbaka till ordinarie arbete eller annat lämpligt arbete hos arbetsgivaren.6 Rehabilitering av arbetstagaren kan genomföras inom eller i anslutning till arbetsgivarens egen verksamhet.7

Arbetsgivar­ ansvaret gäller arbetslivs­ inriktad rehabilitering

AML 3 kap. 2 c § 2 c § Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.

Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Lag (2010:1543).

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsgivaren ska se till att det finns en lämplig arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.

I det enskilda ärendet är det praktiskt viktigt att arbetsgivaren gör sin egen utredning av arbetstagarens rehabiliteringsbehov, att rehabiliteringsarbetet planläggs och att arbetsgivaren genomför de stöd- och 5 Prop. 1990/91:141, s. 38–39.

6 SOU 2006/107, s. 158.

7 Prop. 1990/91:141, s. 42.

Kapitel 1 Inledning

31

Arbetsgivarens ansvar

AD 2013 nr 65 BET YDELSEN AV SJUKDOM NÄR ARBETSTAGAREN INTE MEDVERK AT FULLT UT I REHABILITERINGEN En arbetstagare som led av alkoholsjukdom och psykisk ohälsa blev uppsagd med hänvisning till att han varit olovligen frånvarande från arbetet samt till att han inte medverkat till sin rehabilitering och inte följt det rehabiliteringskontrakt som upprättats. Uppsägningen ansågs inte ha saklig grund eftersom arbetstagarens frånvaro och bristande närvaro sågs som en följd av sjukdomen.

Domen klargör att arbetstagaren har ett ansvar men att detta ansvar kan mildras om sjukdomen orsakar att arbetstagaren inte följer sin rehabiliteringsplan.

Lagstiftning Lagstöd för långtgående rehabiliterings­ ansvar

Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar för arbetstagarna. Bestämmelserna om detta ansvar finns inte sammanfattat under samma lag utan hittas i AML, i SFB och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), till exempel 1994:1.

32

Kapitel 1 Inledning

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Arbetstagarens ansvar

anpassningsåtgärder som krävs. Exakt hur långtgående skyldigheter en arbetsgivare har bedöms ifrån fall till fall. Normalt kan man kräva större insatser ifrån en större arbetsgivare än en liten.

Arbetsgivarens ansvar är inte begränsat till rehabiliteringsåtgärder för återgång i arbete inom ramen för anställningen. Även möjligheterna att efter rehabilitering omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren måste övervägas.

Vidden av arbetsgivarens skyldighet avgörs av en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet där såväl arbetsgivarens som arbetstagarens förhållanden och förutsättningar vägs in.

Arbetstagaren har också ett ansvar för sin egen rehabilitering.

Arbetstagaren ska delta och lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering och efter bästa förmåga ta egna initiativ till rehabilitering samt medverka i processen.

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Reglerna om arbetslivsinriktad rehabilitering kompletteras av föreskrifter som meddelas av Arbetsmiljöverket efter bemyndigande av regeringen.

Vid arbetsinriktad rehabilitering kan även lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete, diskrimineringslag (2008:567), (DL), lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) få betydelse.

Regelverket bildar ett system. Systemet kan förefalla onödigt komplicerat eftersom reglerna är utspridda både i civilrättsliga lagar, som LAS och MBL, och i de offentligrättsliga lagarna SFB och AML. Eftersom rättsfrågorna är både civilrättsliga och offentligrättsliga har den dubbla regleringen dock setts som nödvändig.

Arbetsgivarens direkta rehabiliteringsansvar regleras i 30 kap. SFB samt i 3 kap. 2 a och 3 §§ AML och i föreskriften AFS 1994:1, Arbets­ anpassning och rehabilitering.

Dessa regler är offentligrättsliga vilket bland annat innebär att en enskild inte kan ställa sanktionerade krav på att arbetsgivaren ska följa regelverket. En arbetstagare kan därmed inte driva en skadeståndstalan i domstol enbart på den grunden att arbetsgivaren bryter mot 30 kap.

SFB och/eller 3 kap. 2 a och 3 §§ AML. Lagstiftaren har i stället valt att låta tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverket kontrollera efterlevnaden av AML. Förutom att reglerna är utspridda på flera lagar är flera olika aktörer inblandade vid en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det är arbets­ givaren, arbetstagaren, skyddsombud, arbetstagarorganisation, företagshälsovården och Försäkringskassan, som i olika perioder samverkar med varandra. De olika aktörerna har dessutom olika perspektiv när de gör sina bedömningar.

Arbetsmiljöverket kommer att bedöma om handläggningen enligt AML m.fl. offentligrättsliga lagar har gått rätt till och bestämma om myndigheten ska vidta någon åtgärd.

Civilrättslig domstol, där första instans är tingsrätt eller Arbetsdomstolen beroende på om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte,

Kapitel 1 Inledning

33

Lagstöd för arbets­ livsinriktad rehabilitering

Ej talerätt för arbetstagare

Olika aktörer

Arbetsmiljö­ verkets åtgärder

hanterar tvister mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, till exempel om uppsägning.

Arbetsmiljöverket kan utfärda förelägganden eller förbud mot en arbetsgivare ”att vidta en åtgärd” (7 kap. 7 § AML).

Har föreläggandet eller förbudet förenats med vite kan arbetsgivaren tvingas betala en kännbar summa ifall hen inte rättar sig efter det.

Om arbetsgivaren bryter mot ett föreläggande som inte är förenat med vite kan hen i stället dömas till böter eller fängelse i högst ett år, 8 kap. 1 § AML.

Åtgärd för att minska kostnaden för sjukskrivning för samhället

Dag 14–90

Dag 91–180

Samhällets kostnader för sjukskrivning har länge setts som ett stort problem och olika åtgärder har vidtagits genom åren. En sådan åtgärd var införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i SFB, ett system för prövning av rätten till sjukpenning som innebar att arbetstagarens arbetsförmåga skulle mätas mot allt fler tänkbara arbeten ju längre sjukskrivningen pågick. Syftet var att sätta en bortre gräns för sjukpenningen, det vill säga den sjuke blev utförsäkrad efter ett år.

Tillämpningen har i praktiken varierat mellan olika försäkringskassor men grundidén var att en sjuk arbetstagare med oklar prognos, det vill säga ofta olika typer av psykiska utmattningssymtom, skulle förmås att återgå till arbetsmarknaden.

Tidsgränsen på ett år togs formellt bort 2016 men rehabiliteringskedjan som sådan finns fortfarande kvar.

Rehabiliteringskedjan tillämpas av Försäkringskassan när den prövar arbetstagarens rätt till fortsatt sjukpenning, men den har också betydelse för hur arbetsgivaren ska tänka i rehabiliteringsarbetet.

Om en arbetstagare är sjuk längre än 14 dagar och rätten till sjukpenning inträder, är det tillräckligt att pröva om arbetstagaren skulle kunna återgå till sitt vanliga arbete eller något annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda.

Efter dag 90 ska arbetsgivaren vidga genomgången av tänkbara arbeten till hela verksamheten och se om det finns något arbete som arbetstagaren skulle kunna utföra efter omplacering.

34

Kapitel 1 Inledning

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Rehabiliteringskedjan

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Om arbetsgivaren då fortfarande inte har något lämpligt arbete att erbjuda i sin egen verksamhet har arbetstagaren möjlighet att ansöka om tjänstledighet för att pröva arbete på arbetsmarknaden i övrigt. Tjänstledighet ska ges endast om arbetstagaren har funnit ett sådant arbete.

Efter 180 dagars sjukskrivning prövar Försäkringskassan arbets­ tagarens arbetsförmåga mot alla slags arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.

Den 1 juli 2018 infördes en ny skyldighet för arbetsgivare att upprätta en plan för återgång i arbete. Planen gäller för de arbets­tagare som varit frånvarande i 30 dagar på grund av arbetsoförmåga och som kan antas vara frånvarande från arbetet mer än 60 dagar.

Planen ska utformas så att den verkligen stöder anpassnings- och rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen och är lätt att följa upp. Arbetsgivaren är även ansvarig för uppföljningen och eventuell revidering av planen.

• Om man först tror att individen kommer att vara tillbaka i arbete före dag 60, och det därefter framkommer att det blir efter dag 60, ska man omgående upprätta en plan.

• Är det oklarheter om hur arbetsförmågan kommer att se ut dag 60, ska man normalt upprätta en plan.

• Innebär arbetstagarens hälsotillstånd att återgång inte är möjlig, behöver arbetsgivaren inte upprätta en plan. Om medarbetarens hälsotillstånd senare förbättras, ska en plan upprättas.

Kapitel 1 Inledning

35

Dag 181–365

Rehabiliterings­ plan

Upprättande av rehabiliterings­ plan