9789144137742

KRISLEDNINGENS PSYKOLOGI

M AT S DA NIEL SSON & H Å K A N A L M

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40877 ISBN 978-91-44-13774-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Annika Lyth/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Partick Persson Printed by Eurographic Group 2021

Innehåll

Förord 9

1. Introduktion

Att axla ansvaret när krisen kommer Katastrofer, kriser och olyckor Krisledning på olika nivåer Krisledningens faser Krav på krisledaren Situationsmedvetenhet Beslutsfattande Ledarskap Kommunikation Stress Teamarbete

Litteraturförteckning

2. Situationsmedvetande Att korrekt uppfatta läget Olika minnessystem Mentala modeller

Situationsmedvetandets nivåer Nivå 1 ‒ att varsebli information Nivå 2 ‒ att tolka informationen Nivå 3 ‒ att förutse utvecklingen

11

12 14 17 20 22 22 23 23 24 24 24 24

25

26 28 31 32 32 34 36

Situationsmedvetande och operatörsfel Att förbättra situationsmedvetande Diskussionsuppgifter Litteraturförteckning

3. Beslutsfattande Beslut och krisledning Vad är ett beslut?

Egenskaper hos beslutsuppgifter Olika typer av beslut Bias och tumregler vid beslut Objektiv och subjektiv säkerhet i beslut Expertbeslut ‒ erfarenhetens betydelse Naturalistiskt beslutsfattande Dynamiskt beslutsfattande Heuristisk kompetens och dynamiska patologier Beslut på olika nivåer Analytiskt kontra intuitivt tänkande

Att öva beslutsfattande Diskussionsuppgifter Litteraturförteckning

36 37 38 38

39 40 41 45 47 48 52 52 54 58 62 63 66 69 70 71

4. Ledarskap Vad är ledarskap?

Vad gör en ledare?

Är det lätt eller svårt att vara ledare?

Ledarskap och medarbetarnas kvaliteter

Utvecklande ledarskap Ledarens individuella egenskaper Omgivningskaraktäristika Ledarstil Det konventionella ledarskapet Icke-ledarskap Ledarstilar och effektivitet Viktigast i ledarskapet ‒ en sammanfattning

Att öva ledarskap Inlärning genom rollmodeller Fallstudier Simuleringar

Diskussionsuppgifter Litteraturförteckning

73

74 75 76 78 79 79 81 84 85 85 86 86 87 88 88 89 90 90

5. Kommunikation

Kommunikation – en nyckelfaktor Vad är kommunikation?

Kodning Kanal Avkodning Återkoppling

Vad kännetecknar god kommunikation?

Icke-verbal kommunikation Störningar i kommunikationen Kulturella olikheter Övning i kommunikativa färdigheter

Kommunikation till allmänheten Diskussionsuppgifter Litteraturförteckning

6. Stress

Vad är stress?

Krav-kontroll-modellen Akut stress och hälsa Utbrändhet eller utmattningssyndrom

Stressorer i krisledning

93

94 94 95 96 96 98 98 101 103 105 107 108 111 111

113

114 115 117 119 120

Momentana stressreaktioner Fysiologiska reaktioner Beteendemässiga reaktioner Psykologiska reaktioner

Stresshantering Socialt stöd

Att öva stresshantering Diskussionsuppgifter Litteraturförteckning

7. Krisledning i team Krisledning ‒ ett lagarbete Grupper och team Teams effektivitet Beslutsfattande i team och grupper Gruppbeslut och distribuerat beslutsfattande

Övning i teamarbete Diskussionsuppgifter Litteraturförteckning Register 159

123 123 123 124 127 129 130 132 133

135

136 136 139 145 150 154 156 156

Förord

Under många år har vi undervisat blivande brandingenjörer, systemutvecklare och operatörer om samspelet mellan människa, teknik och organisation, om hur tekniken bör anpassas till människan och då inte minst i det förebyggande säkerhetsarbetet. I det sammanhanget kommer man oundvikligen in på frågor om människans förmågor och begränsningar. Det gäller särskilt om man sätter ljuset på den individ som axlar det yttersta ansvaret när det som inte får hända har hänt, antingen det är operatören i frontlinjen vid ett stort haveri eller insatsledaren vid en tragisk olycka. Denna bok redovisar de psykologiska förutsättningarna för att kunna utföra detta arbete.

Boken kräver inga förkunskaper. Den riktar sig i första hand till personer i grund- och fortbildningar med anknytning till blåljus­organisationer ‒brandingenjörer, polisbefäl, ledningsläkare etc. ‒ men är också användbar för operatörer i säkerhetskritiska verksamheter.

Scenarierna och exemplen i boken är i huvudsak hämtade från stora, uppmärksammade händelser. Skälet till detta är i första hand att dessa är noggrant utredda och därmed erbjuder värdefulla ‒ men ofta tragiskt dyrköpta ‒ erfarenheter.

Mats Danielsson (författare till kapitel 1, 2, 3, 5 och 7) & Håkan Alm (författare till kapitel 4 och 6)

9

Kapitel 3.

Beslutsfattande

Scenario 1 Den 8 januari 1989 upptäckte besättningen på en Boeing 737 på väg från Heathrow i London till Belfast en kraftig vibration i planet.

De kände också lukten av rök i passagerautrymmet, vilket fick piloterna att anta att höger flygmotor krånglade. (Det fanns en för­ bindelse mellan den högra motorn och kabinen i tidigare m ­ odeller av planet, men detta hade i senare modeller ändrats till vänster motor, vilket piloterna inte kände till.) Medan planet planade ut och piloterna analyserade problemet drog det auto­matiska gas­ reglaget ned kraften i båda motorerna och vibrationerna upphörde.

Detta var emellertid en ren tillfällighet, eftersom problemet bestod i att den vänstra motorn drabbats av ett allvarligt fel i turbinen.

I tron att problemet var under kontroll beslöt kaptenen att för­ bereda för nödlandning på hemmabasen och beordrade styrman att stänga av den högra motorn. Piloterna gjorde upprepade försök att kontrollera vilken motor som hade problem, men avbröts flera gånger av trafikledaren samtidigt som de försökte omprogrammera färddatorn till den nya destinationen och förmådde därför inte slutföra den uppgiften. Den skadade vänstra motorn fallerade helt under inflygningen till hemmabasen på East Midlands och med båda motorerna ur funktion kraschade planet på motorvägen nära Kegworth. Av besättningen på 8 besättningsmedlemmar och 118 passagerare omkom 47 medan 79 skadades.

39

Beslut och krisledning Att fatta beslut är en helt central uppgift i krisledning. Det gäller både vid större händelser och vid rutininsatser. Beslut fattas på många nivåer i organisationen och i olika faser under en insats. I efterhand värderas hanteringen av en kris oftast i termer av just beslutsfattande: Var det ett riktigt beslut av operatören att stänga ner processen efter larmet i stället för att fortsätta felsökningen medan den var i gång?

Kom inte räddningsledarens beslut att begära assistans från grann40

3. Beslutsfattande

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

Scenario 2 Skogsbranden i Västmanland, den största i modern svensk historia, startade 13.29 den 31 juli 2014. Det hade varit en dryg månad av torka och värme och under markberedning av ett kalhygge startade sannolikt gnistor från en skogsmaskin den brand som skulle kosta en person livet och förstöra ett trettiotal fastigheter. Maskinföraren försöker släcka branden men lyckas inte utan ringer 112. SOS Alarm larmar i sin tur Mälardalens Brand- och Räddnings­ förbund (MBR), som är ansvarig räddningstjänst i området (Surahammar). Släckningsarbetet fortsätter och under efter­ middagen konstateras att branden har spridit sig in i Sala kommun.

En räddningsledare finns nu på vardera sidan av kommungränsen från respektive räddningstjänst: MBR och Sala-Heby. På kvällen bedömer man att branden är mestadels inom Sala kommun, varför insatsledaren i Räddningstjänsten Sala-Heby utses till gemensam räddnings­ledare. Läns­styrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) informeras om skogsbranden, men att det bara är skog som brinner och inga andra värden som hotas. Den 1 augusti kontaktar TiB räddnings­tjänsterna och erbjuder stöd till samverkan men ansva­ riga räddningstjänsterna avböjer. Den 2 augusti tas ett första beslut i stort (BIS) som lyder ”Lokalisera området. Hitta naturliga begränsningslinjer”. Läns­styrelsens TiB tar återigen kontakt med räddningsledaren, men möts också nu av ett avböjande beslut om assistans.

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

kommunen alldeles för sent? Var det inte ett ödesdigert beslut att avbryta sökandet efter de försvunna så tidigt?

Hos myndigheter och i blåljusorganisationer görs ständiga ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet. Det gäller dels utbildning och övning i form av exempelvis beslutsspel och stabs­ övningar, dels utvecklande av olika former av beslutsstöd. Förutsättningen för att detta ska bära frukt är att man har en god modell av själva uppgiften, det vill säga hur individen faktiskt går till väga när hen fattar beslut. Det finns en omfattande forskning att utgå från.

Beslut och bedömningar har studerats av kognitiva psykologer sedan 1950-talet och producerat stabila forskningsresultat med tillämpningar på ett otal områden, från ekonomi i form av konsumentbeteende till processtyrning och krisledning. Innan vi går in på det som är specifikt för beslutsfattande vid krisledning ska vi se närmare på vad som kännetecknar beslutsfattande i allmänhet.

Vad är ett beslut?

Psykologiska studier handlar inte bara om att utveckla modeller av vad som så att säga händer i huvudet på folk, utan de förutsätter också att man har modeller av uppgiften i fråga. Vad innebär det då att fatta ett beslut? Människor fattar en mängd beslut i sin vardag och i många yrken innebär expertis just förmågan att göra goda bedömningar och komma fram till ett beslut: läkarens diagnoser, meteorologens prognoser, börsmäklarens beslut om köp/sälj vid rätt tidpunkt etc.

Klassisk beslutsforskning kretsar till stor del kring experiment där försökspersoner föreläggs strukturerade uppgifter. Definitionen av beslut har varierat något mellan forskare, men det finns tre kriterier för beslut som de flesta är eniga om.

För det första innebär ett beslut ett val mellan två eller fler alternativ baserat på information. Det senare ledet är det psykologiskt intressanta eftersom det handlar om en bedömning av underlaget för beslut. Beslut och bedömningar är alltså nära sammankopplade.

Psykol­ogiskt mest intressant här är bedömningsprocessen, det vill 3. Beslutsfattande

41

Du deltar i ett spel med två deltagare. Ni ska turas om att dra en lott i taget ur var sin urna. Den som först drar en vinstlott kammar hem spelet.

Urnorna innehåller olika antal vinster. Anta att du har fått en fördel

42

3. Beslutsfattande

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

säga hur vi hanterar informationsunderlaget. Det handlar alltså mindre om att agera på rena impulser eller nycker. Vidare måste alternativen vara kända på förhand: Vilken diagnos ska jag ställa?

Vilken av produkterna ska köpas? Köra om eller inte köra om framförvarande fordon? Om vi ställs inför en uppgift där vi måste komma med ett eget tidigare okänt alternativ, till exempel en ny behandlingsmetod eller ett nytt fungerande instrument, handlar det snarare om problemlösning. Gränsen mellan beslut och problem­lösning är dock inte knivskarp. Det finns forskare som talar om kreativt beslutsfattande där det gäller att hitta nya alternativ.1 För det andra måste vi ha en viss tid till förfogande för att fatta beslutet. Vi behöver mer än en sekund för att processa informa­ tionen och välja alternativ. Detta för att skilja beslut från rena reaktionstidsuppgifter, som att trycka på bromspedalen när trafikljuset signalerar rött. Det har faktiskt förekommit sekundsnabba beslut i krissituationer. Ett välkänt svenskt exempel är JAS-kraschen 1993 över Långholmen. Haveriutredningen visade att piloten hade endast drygt tre sekunder på sig att fatta beslutet att skjuta ut sig.

Ett tredje kriterium är att sannolikheten för att beslutet ska visa sig vara riktigt är mindre än 1. Detta beror dels på egna till­korta­ kommanden i processandet av information, dels på att det finns osäker­heter i miljön eller uppgiften. Bedömningar inför beslut innebär i grunden hantering av sannolikheter. I praktiken betyder det att man måste skilja mellan beslut och utfall, det vill säga att man kan fatta rätt beslut men ändå få fel på grund av slumpen eller omvänt fatta fel beslut men ändå ha tur och få rätt. Resonemanget kan illustreras med ett enkelt exempel av den typ som använts i beslutsexperiment.

Det går ut på att man låter försökspersonerna delta i ett lotteri där deras uppgift är att välja i olika spelsituationer, som i följande exempel.

genom att få välja en av två urnor med kända egenskaper och att din motspelare får dra ur den andra. Urna A innehåller 5 vinster och 45 nitar, urna B 15 vinster och 35 nitar. Vinstens storlek är densamma. Vilken ska du välja? Det bästa alternativet är givetvis B. Den ger en vinstchans på 30 procent mot 10 procent för urna A. Lägg dock märke till att även om valet av B är det riktiga beslutet så kan det i verkligheten visa sig bli fel.

Det kan hända att mot­spelaren ändå först drar vinsten eftersom lotterna

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

är slumpmässigt ordnade.

I det här exemplet är beslutsuppgiften ‒ som i de flesta spelsituationer ‒ ovanligt strukturerad och sannolikheterna kända. Men resonemanget är giltigt också i de flesta vardagliga situationer utanför ett psykologiskt laboratorium. Utgå till exempel från en återkommande beslutsuppgift i trafikmiljön som att besluta om omkörning. Var är det lämpligast köra om ett långsamt fordon på en sträcka med relativt tät mötande trafik? Beslutet tas där vägen är rak, sikten fri och det framförvarande fordonet saktar in något. Utifrån den informa­tionen görs bedömningen att tillfället är det rätta och ­föraren beslutar sig för att köra om. Emellertid kan det slumpa sig så att utfallet ändå blir en olycka eftersom bilen helt oväntat får punktering under omkörningen.

Traditionellt har beslutsfattande studerats genom experiment där individer förelagts strukturerade uppgifter av den typ som exemplifierats ovan. Utmärkande för dessa är att det finns normativa modeller att tillgå, det vill säga ett ”facit” i form av statistiska modeller av sanno­ likhetsförhållanden. För spelexemplet blir teorin om att maxi­mera förväntad nytta (maximazing expected utility) och minimera förväntad förlust (minimizing expected loss) aktuell. Principen innebär i korthet att man bör multiplicera den förväntade vinstens (eller nyttans) storlek med dess sannolikhet för de olika alterna­tiven. Det omvända gäller i uppgifter där man riskerar förlust.2 Enligt denna nyttomaxi­ meringsprincip bör en rationell beslutsfattare agera enligt följande:

3. Beslutsfattande

43

Inhämta relevant information.

Lista alla de beslutsalternativ som finns att välja mellan.

Utreda de konsekvenser som följer av varje alternativ.

Bedöma sannolikheten för alla konsekvenser som uppkommer (om alla handlingar utförs).

• Värdera varje konsekvens relativa betydelse i termer av nytta (vinst/förlust).

• Multiplicera de olika nyttovärdena med motsvarande sannolikheter.

• Addera summorna för att identifiera det mest attraktiva alternativet.

Vi människor fungerar nu, föga förvånande, inte som perfekta statistiker i beslutssituationer, utan vi avviker från dessa normativa modeller på olika sätt. En betydande del av beslutsforskningen har handlat om att kartlägga sådana systematiska avvikelser eller ”bias” och identifiera de genvägar, eller tumregler (heuristiker), människor använder i sina bedömningar. Förklaringen till att vi använder oss av dessa bias och tumregler är att vår förmåga att behandla information är begränsad. I praktiken tillkommer den omständigheten att vi i regel inte har tillgång till all information, utan måste nöja oss med ett urval ‒ utan att ens veta om det är representativt. Vi har heller inte obegränsat med tid och resurser för att skaffa oss den information som vi behöver. Herbert Simon, mottagare av ekonomi­priset till Alfred Nobels minne för sina studier av administrativt beslutsfattande, talar om begränsad rationalitet. I korthet innebär det att vi som besluts­ fattare förenklar beslutsproblemet på olika sätt. En sådan förenkling är att vi uppmärksammar endast vissa aspekter av problemet och tolkar det utifrån en mental modell som gör uppgiften hanterbar. En annan typ av förenkling sker genom att vi tillämpar en satisfierande strategi vid beslutsfattandet. Det betyder att kriteriet för val av alternativ inte är att vi ska välja det bästa möjliga eller optimala alternativ som uppkommer som resultat av en kalkyl baserad på summan av viktade alternativ. I stället väljs ett alternativ som är tillräckligt bra 44

3. Beslutsfattande

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

• • • •

i förhållande till våra ambitioner eller vår aspirationsnivå när det gäller kvalitet. Detta kan exemplifieras med inköp av en bil. Knappast någon kund kommer att granska alla bilar som är till salu på orten.

Snarare ställer köparen upp ett antal kriterier i sin mentala modell som hen anser särskilt viktiga, till exempel prisnivå under 200 000, låg bensinförbrukning och god tillgång till reservdelar. Enligt satisfieringskriteriet väljer då köparen det första alternativ som tillgodoser aspirationsnivån, det vill säga värderas som tillräckligt bra.3

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

Egenskaper hos beslutsuppgifter En individ fattar en uppsjö av olika beslut av varierande viktighetsgrad, och som nämnts tidigare utgör beslutsfattande en viktig komponent i många professioner. Det finns ett antal generella egen­ skaper hos besluten som påverkar hur psykologiskt belastande de blir för individen.

En sådan aspekt är komplexiteten i beslutsuppgiften. Det handlar dels om omfattningen av informationsunderlaget, dels om antalet alternativ. Ett extremt exempel på en komplex beslutsuppgift kan vara en större driftstörning vid en högriskanläggning. Vid kärnkraftshaveriet på Three Mile Island aktiverades ett par hundra larm inom loppet av några minuter. Antalet alternativa diagnoser på störningarna som operatörerna hade att ta ställning till var också ­om­fattande, liksom mängden tänkbara utfall av besluten.

I andra änden av spektrumet kan vi tänka oss att vi har endast en informa­tions­källa, eller ledtråd, inför ett beslut som är av antingen-­ eller-­karaktär. En kliniker som skannar av röntgenplåtar för att diagnostisera tumörer kan tjäna som exempel. I alla vävnader finns oregelbundenheter, men är dessa tillräckligt framträdande på bilden för att hen ska ställa den preliminära diagnosen tumör? Här har vi en uppgift som kan beskrivas med hjälp av signalupptäcktsteorin. Vi har att göra antingen med ett normaltillstånd (brus), eller med en avvikelse (signal) som kräver någon form av ingripande. Detta gör att individens beslut kan ge fyra möjliga utfall: 3. Beslutsfattande

45

Flertalet beslutsuppgifter ligger naturligtvis någonstans mellan dessa ytterligheter i fråga om komplexitet.

En annan faktor av betydelse är tidsaspekten. Den gäller både hur mycket tid man har på sig att fatta beslut och hur informations­ underlaget presenteras. Givetvis är den mentala belastningen högre om man måste agera inom en kort tidsram, kanske några sekunder, jämfört med om man har timmar eller till och med dagar på sig att göra en bedömning. Tidspressen är ofta stressframkallande och i många fall tvingas individen att byta beslutsstrategi. Mer om detta längre fram.

Tidsaspekten rör också hur informationsunderlaget, ledtrådarna eller symptomen, görs tillgänglig för individen. Är det fråga om en samlad presentation, till exempel en muntlig föredragning eller lägesbeskrivning på bildskärm? Eller presenteras informationen i en serie steg, som när räddningsledaren under färden till olycksplatsen får nya uppgifter efter hand om vad som inträffat? I det senare fallet tvingas räddningsledaren att integrera ny information med den som hen tidigare memorerat för att uppdatera sin mentala modell över händelsen. Detta innebär en högre mental belastning.

Vidare varierar beslutsuppgifter med avseende på feedback på besluten? Får individen någon återkoppling på sina beslut? Och i så fall, i vilken form? Feedback som presenteras inom rimlig tid och i en begriplig form är en nödvändig, om än inte tillräcklig, förutsättning för att lära sig av erfarenheten och fatta mer träffsäkra beslut i framtiden. Meteorologen (liksom vardagsseglaren) som ställer en prognos på vädret för en viss tidpunkt kan räkna med en fullt begriplig feedback vid rätt tillfälle. Slog prognosen in eller inte?

46

3. Beslutsfattande

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

• träff ‒ att ingripa när en signal är närvarande • korrekt uteslutning ‒ att avstå från att ingripa när det heller inte funnits någon signal • falskt alarm ‒ att ingripa trots att ingen signal förekommit • miss ‒ att avstå från att ingripa när en signal faktiskt är närvarande.

© FÖ R FAT TA R N A O C H S T U D E N T LI T T E R AT U R

Situationen kan vara annorlunda för processoperatören som beslutar om ett korrigerande ingrepp i processen. Om processvariablerna är långsamma kanske operatören inte får någon feedback alls, utan resultatet av ingreppet visar sig inte förrän det avlösande skiftlaget har tagit över. Den feedback som operatören får kan vara mer eller mindre förståelig eftersom den i regel presenteras på ett abstrakt sätt, i form av grafer och mätvärden på en display. I särskilt ogynnsamma fall får beslutsfattaren ingen feedback alls på sina beslut. Det kan gälla de amerikanska jurymedlemmar som har att fastställa om en åtalad är skyldig till brott eller inte. När det gäller domstolsbeslut kan man inte räkna med något ”facit”. Den utbildare som bedömer en praktikants förmåga i det framtida yrket och måste besluta om godkänt/underkänt får heller inte alltid någon feedback från per­ sonens arbetsliv. Än mindre sannolikt är att hen får veta om beslutet om underkänt var riktigt.

Olika typer av beslut De beslutsuppgifter som traditionellt studerats i psykologiska experi­ment har varit av typen singulära (dvs. enstaka) beslut, där det har funnits normativa modeller att tillgå. I spelexemplet rör det sig om valsituationer, där det handlar om vinster/förluster eller chanser/risker. Typiska tillämpningar i praktiken är ‒ förutom spel ‒ konsumentbeteende och riskbedömningar. En säkerhetsansvarig på ett företag eller i en kommun gör ofta riskbedömningar i det före­byggande säkerhetsarbetet. Uppgiften är då att bedöma sannolikheter för olika skadehändelser och väga samman dessa med en uppskattning av skadans omfattning (förlust). Detta kan i sin tur viktas mot kostnaden för att vidta olika typer av skyddsåtgärder.

En annan beslutstyp är diagnoser där man utifrån symptom ska dra en slutsats om vad som orsakat dessa. Typiskt exempel här är naturligtvis läkarens diagnoser: vad har orsakat patientens besvär med magont, frossa eller liknande? Beslutsfattaren ställer hypoteser om orsaken och väger dessa mot de ledtrådar som utgörs av patien3. Beslutsfattande

47

Mats Danielsson, fil.lic. i teknisk psykologi, har under många år undervisat om sambandet mellan människa, teknik och organisation på brandingenjörsutbildningen vid Luleå tekniska universitet. Hans forskningsintresse rör främst beslutsfattande vid krisledning.

Håkan Alm har varit anställd som professor och senior professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet. Hans forskningsintresse har varit samspelet mellan människa, teknik och organisation med fokus på säkerhet.

KRISLEDNINGENS PSYKOLOGI Denna bok fokuserar de psykologiska aspekterna vid krisledning.

När en olycka eller ett haveri är ett faktum ställs höga krav på den person som axlar ansvaret för att hantera de omedelbara konsekvenserna. Det handlar bland annat om förmågan att korrekt förstå förloppet under krisen, om att fatta väl underbyggda beslut, att kommunicera effektivt, att hantera stress och att agera trovärdigt som ledare för gruppen och teamet. Var och en av dessa centrala förmågor beskrivs i separata kapitel och illustreras med en mängd konkreta exempel från stora olyckor och krissituationer, nationella såväl som internationella.

Krisledningens psykologi vänder sig främst till personer som läser grund- och fortbildningar med anknytning till blåljusorganisationer som exempelvis brandingenjörer, polisbefäl, ledningsläkare, men också till andra operatörer i säkerhetskritiska verksamheter.

Art.nr 40877

studentlitteratur.se