BETEENDEDESIGN I SKOLAN Resurspaket
Resurspaket
BETEENDEDESIGN I SKOLAN Resurspaket Beteendedesign i skolan är ett resurspaket som består av två delar:
BOK Beteendedesign i skolan fungerar som ett praktiskt stöd för dig som snabbt vill komma igång med att arbeta med beteendedesign i din undervisning. Boken är indelad i tre delar: kort teoretisk bakgrund, tjugofem olika förslag på hur man kan lösa problem i skolan med hjälp av beteendedesign samt stöd för dig som själv designa egna lösningar.
DIGITALA RESURSER I de digitala resurserna som medföljer boken finns förklarande filmer för läraren. Det finns även mallar som läraren kan skriva ut och använda, till exempel olika ikoner, planeringsdokument och en beteendebingobricka.
Filmer som stöds i arbetet.
Mallar för utskrift.
Fungerar på d ator, surfplatta och mobiltelefon
klicka på bilden och prova
Beteendedesign I SKOLAN
HJÄRNVÄGEN TILL ATT VÄLJA RÄTT
Christoffer Pedersen & Mark Siegbahn
D I G I TA L A
Filmer Varför beteendedesign? Beteendedesign i vardagen DOSE – dopamin, oxytocin, seratonin och endorfin Kom igång med beteendedesign Vanliga frågor om beteendedesign Att starta lektioner Skapa ett positivt klimat Studieteknik och prov Nudges
RESURSER
Rörelse och inlärning
Mallar Ikoner DOSE Trafikljus Planeringsstöd Beteendebingo
Den här symbolen hänvisar till filmer i de digitala resurserna.
Den här symbolen hänvisar till material i de digitala resurserna.
Vad är beteendedesign?
4
Hjärnan och beteendedesign
6
Viktiga begrepp inom beteendedesign
9
Varför beteendedesign i skolan?
13
Kom igång med beteendedesign
15
Beteendedesign i praktiken Att starta lektioner
Hit med kardan, En knuff igång, Timglaset, Fiskpinnar eller blodpudding?, Rea-tröjan
Studieteknik
Inställd på prov, The Blue Duck, Ikea-effekten, Bakvända provet, Exit Ticket
Nudges
Trafikljus, Ljussättning, Möblering, Valfritt, Rename
Rörelse och inlärning
Spegeln, Dans till minnesbalans, Tabatatricket, Speed Dating, Gå och förstå
30 42
BOKEN
The Flashlight Effect, 20–60–20-metoden, Randomiserade belöningar, Peak-End, Ring hem
I
Skapa ett positivt klimat
18
INNEHÅLL
Om beteendedesign
54 66
Beteendedesign på egen hand Designa egna lösningar
78
Att tänka på
80
Planeringsstöd
82
Vanliga frågor
83
Beteendebingo
84
Vad är beteendedesign? OM BETEENDEDESIGN
Tänk på när du senast var och handlade. Hade du en inköpslista med dig? Visste du vad du ville handla? Köpte du något du inte hade tänkt dig?
Beteendedesign handlar om att designa vår omgivning för att bjuda in andra att fatta egna beslut som vi önskar. För visst var det så att du fick med dig något du inte tänkt från början när du var och handlade senast. Kanske var det en godisbit som strategiskt väntade på dig i kassan. Kanske fanns det ett erbjudan de där du kunde köpa tre varor och endast betala för två på just den artikeln du hade på din lista. Eller var det kanske doften av nybakat bröd på brödavdelningen som fick dig att lägga ner ett bröd i korgen. Den här typen av design finns omkring oss överallt. Ibland är den tydlig, ibland är den diskret. Den får oss att fatta en mängd olika beslut som vi själva har makten till att fatta. Dock är det någon som tänkt till och vill att vi ska göra på ett visst sätt. Det kanske inte var en slump att du saktade in farten när du såg en bild på ett barn utanför en skola. Själva beteendedesignen, eller beteendekonomin, har ett starkt forskningsförankrat stöd. Beteendeekonomi är ett tvärvetenskap ligt område mellan psykologi och ekonomi där man studerar hur människor fattar beslut. Det finns framför allt två personer som uppmärksammats mer än andra gällande forskningen kring tänkande och beslutsfattande. Psykologen Daniel Kahneman fick Nobelpriset i ekonomi 2002 för sin forskning kring människors tänkande och sätt att fatta beslut. Vill du läsa något av Kahneman kan vi rekommendera boken Tänka snabbt och långsamt. Richard Thaler fick Nobelpriset 2017 för sin forskning om människors irrationalitet. Han menade att människor inte alls är så rationella som vi tidigare trott. Människor fattar beslut utifrån bland annat kontext, magkänsla och tidigare erfarenheter. Hans bok Nudge blev en bästsäljare. Vi vill även slå ett slag för professor Dan Ariely som har med en rad spännande experiment visat hur människor fattar sina beslut på ett otroligt irrationellt sätt.
4
Den beteendedesign som presenteras här grundar sig på en kombination av beteendeekonomisk forskning och kunskap kring hjärnan och olika signalsubstanser och hormoner. Det innebär rent konkret att vi sammanför forskningen kring hur vi fattar beslut med vetenskapen om hur våra val och vårt beteende påverkas av dopamin, oxytocin, serotonin och endorfin. Dessa begrepp kommer du att lära dig mer om i nästa avsnitt.
ETEENDED B o k ti p s FÖR B
ESIGNERS:
• Tänka snabbt och långsamt, Daniel Kahneman (2017) Volante • Nudge, Richard H Thaler, Cass R Sunstein (2009) Penguin Publishing Group • Ologiskt: Varför smarta människor fattar irrationella beslut, Dan Ariely (2018) Natur & Kultur
5
Rea-tröjan Syfte/problem Visst har du varit med om att vissa elever inte vill genomföra vissa uppgifter? De tycker att det är jobbigt. De känner sig inte motiverade. Hur kan du ändra på det?
Lösning Har du tänkt på själva knepet bakom julrean? Du får en referens punkt. Den där tröjan kostade ju 1000 kronor innan, men kostar nu bara 500 kronor. Vilket fynd! Referensramen blir ut gångspunkten för att du känner dig nöjd. Det innebär att när du planerar din lektion eller uppgift för eleverna så behöver du vara medveten om att de vill vara delaktiga i hur mycket de ska göra. De kommer också känna sig betydligt mer nöjda om de har möjlighet att känna att de fyndar. Fyndet i det här fallet blir att de får pruta på uppgiften. Så när du förbereder uppgiften bör du också förbereda för prutning så att du inte sänker kraven.
Genomförande 1. Ha en utgångspunkt för vad du vill att eleverna ska hinna genomföra. Berätta inte den för eleverna. Är det 20 uppgifter som ska hinnas? 2. Dubbla antalet uppgifter som ska hinnas när du presenterar uppgiften för eleverna. 3. Avvakta elevernas reaktion. Öppna sedan upp för att de kan själva föreslå hur många uppgifter de ska göra och be om ett bud. Med en budgivning kan du ändå få eleverna att genom föra det du ville att de skulle genomföra. Blir det ingen bud givning kan du alltid pruta själv. Vill du ha ut en kemisk cocktail om du prutar själv, så väntar du med att berätta det så att det blir en positiv överraskning för eleverna.
26
Variationer Rea-tröjan
• Variera beroende på ämne och situation. Varför inte be eleverna att äta 10 “tuggor” till och pruta till fem? • Har eleverna rast och är inaktiva? Be dem gå sex varv runt skolgården. Köpslå med dem och se var ni kan mötas. All fysisk aktivitet är bättre än ingen.
Varför funkar det? Att påverka hur någon väljer och upplever sitt val genom att skapa en referenspunkt som hen kan jämföra med kallas anchoring. Det är anchoring det är frågan om i denna övning där eleverna först får ett högre antal uppgifter än det du tänkt som referenspunkt. Anchoring fungerar eftersom personen som utsätts för den upplever att hen har prutat till sig en fördel och gjort en vinst.
27
Ring hem
Christoffers favorit
Syfte/problem Alla elever gör bra saker. Men ibland kan det vara svårt att se det som är bra. Det är lätt att du i stället ser alla dåliga saker som en elev ställer till med och relationen mellan dig och eleven hamnar i en nedåtgående spiral.
Lösning Du ringer hem när eleven gör något positivt. Det behöver inte vara världens prestation eller insats. När eleven gör något bra så ringer du hem och berättar det helt enkelt.
Genomförande 1. Fokusera på de saker som eleven gör som är positiva. 2. När eleven gör något positivt så ringer du hem och informerar vårdnadshavaren om det. Du informerar om när det hände och vid vilket tillfälle. Eventuella negativa saker behåller du för dig själv. 3. Betona för vårdnadshavaren att hen ska berätta om samtalet ni haft för barnet.
Variationer • Ta samtalet spontant när du träffar föräldern.
38
Ring hem
Varför funkar det? Alla vill höra positiva saker om sig själva. När eleven och vårdnadshavaren får höra något positivt om sig själv/sitt barn så ökar sannolikheten att det beteende fortsätter. Du får också ett enormt sparkapital. När eleven gör sämre saker kan du påminna om att du ringer hem när hen gör bra saker, men att du kanske också blir tvungen att ringa när det inte fungerar. Om det händer så kommer föräldern ändå vara mer mottaglig för informationen eftersom du sa något positivt första gången.
39
Ikea-effekten Syfte/problem “På torsdag är det dags för prov”, säger du. Du hör hur hela klassen reser sig upp och jublar. Äntligen är det dags för prov igen! Eller vänta, så fungerar det ju inte. När någon nämner prov i klassrummet brukar det gå en suck genom rummet som kompletteras med ett “Nej!”. Hur kan man få eleverna att skifta inställning till prov och samtidigt hjälpa dem att befästa sina kunskaper?
Lösning Genom att göra att dina elever delaktiga i proven kommer de även bli mer motiverade till att göra bra ifrån sig.
Genomförande 1. Ca en vecka före provtillfället ber du dina elever att skriva ner fem frågor kring området ni har arbetat med. Berätta att deras frågor kommer att användas i det kommande provet. 2. Välj ut någon fråga från varje elev till provet så att alla känner igen någon fråga vid provtillfället. Ofta har flera elever skrivit liknande frågor och då behöver du inte ta med alla formuleringar. Eleverna känner igen sig ändå. 3. När du har sett vilka frågor eleverna har skrivit kan du enkelt se vilka områden de inte har berört och därför antagligen inte kommer ihåg lika bra som de andra. Lägg till någon fråga kring de områden som de hade missat och passa på att repetera dem under veckan.
Variationer • Be dina elever att skriva ihop egna prov som de sedan ger till en klasskompis på provdagen. • Lägg in frågorna i ett digitalt frågesportsverktyg som Kahoot och Quizlet. Då får eleverna en chans att säga, “Det där är min fråga!”
46
Ikea-effekten
Varför funkar det? När vi är med och skapar och engagerar oss lägger hjärnan in en extra växel. Det vi investerar vår tid och energi i vill vi ska bli bra. Alla som någon gång har skruvat ihop en Ikea-möbel i tre timmar (minst) vet hur stolt man känner sig när den står och vinglar i ett hörn. På samma vis kan du få dina elevers hjärnor att engagera sig lite extra. EXEMPEL
Du kanske känner någon i din närhet som har investerat en hel del pengar i något pyramidspelsföretag. De första månaderna fick du säkert höra om vilken bra investering detta var och hur rik personen skulle bli. När personen till slut inser att det inte blir någon vinst, eller ens pengarna tillbaka, kommer hen trots allt att fortsätta att hävda att det var en bra investering för att hen har iallafall lärt sig något.
47
Nudges Du som var med oss från början kanske minns att vårt Instagramkonto då hette ”Nudgeiklassen”. När du ger dina elever en nudge så betyder det att du knuffar dem i rätt riktning för att de ska göra ett bättre val. Motståndarna påstår att det är omoraliskt och att man ”manipulerar” eleverna. Det du bör veta är att du nudgear dina elever varje dag. Frågan är bara om du gör det mot ett bättre eller sämre beteende. Om du till exempel har ett stökigt klassrum, med en lampa som inte fungerar och dessutom har en spricka i fönstret så kommer detta att påverka hur eleverna uppfattar skolan och de väljer beteende därefter. Vi tror inte att någon tar illa upp för att klassrummet är i bra skick samtidigt som eleverna tjänar på det. I det här kapitlet kommer du få lära dig hur du förändrar miljön för att hjälpa dina elever att må bättre och för att få bättre arbetsro i klassrummet.
Trafikljus Syfte/problem Du vill skapa studiero i klassrummet och samtidigt vill du att eleverna tar hjälp av varandra. Men ibland kan det vara svårt för eleverna att veta när de får och inte får prata med varandra.
Lösning Varje elev får ett trafikljus framför sig. Nu kan de andra eleverna se att det är okej att störa med en fråga eftersom det är “grönt ljus” på arbetsplatsen. Är trafikljuset gult så måste frågan verkligen vara viktig om eleven ska störa, medan om ljuset är rött så måste den andra eleven vänta med sin fråga till ett annat tillfälle.
Genomförande 1. Ge eleverna tre kulor, sudd, eller något annat som kan användas som trafikljus. Eller använd vår mall.
54
2. Berätta om systemet för eleverna. 3. Använd systemet när eleverna arbetar enskilt.
Trafikljus
Variationer • Ha tillfällen där de använder samma system som ovan fast vid arbete i grupp.
Varför funkar det? Vi är alla bekanta med hur trafikljus fungerar. Det är dock inte alltid alla förhåller sig till dem. Men när vi har ett system så ökar sannolikheten att eleverna vet vad som förväntas av dem. Det är alltid frivilligt att förhålla sig till en nudge och trafikljusen kan antingen användas eller så låter eleven bli. Det innebär alltså att eleven kan arbeta utan att ha några trafikljus framför sig, men om eleven använder trafikljusen måste de andra eleverna följa dem.
55
Tabatatricket Syfte/problem Motivationen för undervisningen är låg. Du vill helt enkelt prova något nytt samtidigt som du inte vill minska effektiviteten i undervisningen.
Lösning Ibland finns inspirationen närmare än du tror. Har du provat tabata? Tabata är en träningsform där du jobbar aktivt en viss tid och vilar en viss tid. I denna lösning jobbar eleverna konstant, men i olika former. De arbetar med uppgiften och varvar med fysisk aktivitet.
Genomförande 1. Dela in eleverna i grupper från två till fem personer. Numrera eleverna. 2. Låt grupperna arbeta 5–7 minuter med en angiven uppgift. 3. Efter 5–7 minuter avbryter du arbetet för en pulshöjande aktivitet i 2–3 minuter. Sätt igång musik och låt person nummer ett i varje grupp bestämma rörelser som de andra medlemmarna i gruppen följer. Varje grupp bestämmer själv vilka rörelser den gör. 4. Upprepa proceduren och låt eleverna som har nästa siffra i ordningen leda den fysiska aktiviteten nästa gång.
Variationer • Använd förkoreograferade pass.
70
Tabatatricket
Varför funkar det? Det alla gör, gör alla. Så enkelt är det. Med den fysiska aktiviteten blir eleverna mer mottagliga för information eftersom hjärnan aktiveras. Den korta uppgiften gör också att eleverna ser ett slut på uppgiften, vilket ökar motivationen. När eleverna leder de andra i gruppen får de en lätt och lustfylld uppgift som leder till skratt och bättre relationer.
71
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Jill McCabe Illustrationer: Janette Bornmarker, Janette Bornmarker AB Grafisk form: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form Art.nr 40847 ISBN 978-91-44-13739-1 © Författarna och Studentlitteratur AB 2019 Upplaga 1:1 Printed by Dimograf, Poland 2019
Beteendedesign i skolan HJÄRNVÄGEN TILL ATT VÄLJA RÄTT Beteendedesign handlar om att designa omgivningen för att bjuda in andra att fatta beslut som vi önskar. Beteendedesign i skolan innebär att undervisningen och lärmiljön designas så att eleverna lättare väljer det beteende som mest gynnar både deras inlärning och deras välmående. Beteendedesign i skolan är ett resurspaket som består av en tryckt bok och digitala resurser. Bland de digitala resurserna finns filmer där författarna förklarar olika principer inom beteendedesign och visar hur dessa redan används i vardagen omkring oss. I boken kan du läsa om hur du med hjälp av beteendedesign kan arbeta med sådant som att ge eleverna en bättre start på lektionerna, skapa ett positivare klimat i klassrummet eller ändra elevernas inställning till prov. Författarna till Beteendedesign i skolan, Christoffer Pedersen och Mark Siegbahn, har redan inspirerat många lärare och skolor att arbeta med mer rörelse i undervisningen. I detta resurspaket tar de nästa steg och ger ett vidare perspektiv på hur beteendedesign kan användas i skolan.
Art.nr 40847
studentlitteratur.se