9789144133423

Lärare som ledare – i och utanför klassrummet

Gunnar Berg, Frank Sundh, Christer Wede (Red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35765 ISBN 978-91-44-13342-3 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2012, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Beate Sundh Printed by Dimograf, Poland 2020

Till minnet av Kjell Granstrรถm och Christer Stensmo

Innehåll

Författarpresentation 13 Förord 19 Inledning 21 Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede Chef och ledare 23 Lärare som ledare 24 Bokens innehåll 26 Litteratur 30

Del I Lärare som ledare – en del av lärarskapet 1. Tre aspekter på lärares ledarskap i klassrummet 33 Kjell Granström Samhällssystemet påverkar lärares ledarskap 34 Lärarskap och ledarskap – två sidor av samma mynt 37 Att leda arbetet i klassrummet – tre vanliga arbetsformer 39 Arbetsformerna – ett uttryck för synen på elever och lärande 46 Stora klasser och elevers lärande 47 Avslutande diskussion 50 Litteratur 52

2. Ledarstilar och psykologiska teorier 55 Christer Stensmo Skolans verksamhet baserad på behaviorism 56 Skolans verksamhet baserad på social ekologi 58 Skolans verksamhet baserad på humanistisk psykologi 62 Olika ledarstilar med hänsyn till olika psykologiska teorier 64 Ledarstilar baserade på behavioristisk teori 65 Ledarstilar baserade på ekologisk teori 67 Ledarstilar baserade på humanistisk teori 69 Olika ledarstilar för beslutsfattande 72 Avslutande diskussion 74 Litteratur 76

Del II Klassrums­orienterat ledarskap 3. Lärares ledarskap i svensk film och tv 81 Jakob Billmayer Skolor och lärare i filmens värld 83 Hets, Lära för livet och Klass 9A 85 Avslutande diskussion 94 Litteratur 96

4. Att leda klassrums­hantverket 99 John Steinberg Konkurrens om elevernas uppmärksamhet 101 Lektionens sex moment 103 Icke-verbalt ledarskap 104 Avslutande diskussion 111 Litteratur 113

5. Att leda grupparbete 115 Eva Hammar Chiriac Grupparbete som arbetsmetod 116 Planering av grupparbete 118 Organisering och genomförande av grupparbete 124 Uppföljning och bedömning av grupparbete 131 Avslutande diskussion 134 Litteratur 134

6. Individuellt skolarbete och lärares ledarskap 139 Eva Österlind Individuellt organiserat skolarbete 142 Eget arbete i två åldersblandade klasser 144 Ledarskapet i eget arbete 147 Möjligheter och svårigheter 150 Avslutande diskussion – klassrummet som kontorslandskap? 154 Litteratur 155

7. Att synliggöra lärande i helklass 157 Frank Sundh Helklassundervisning, som den kan te sig 160 Synliggörande ledarskap 162 Åskådligt för åskådaren 164 Lärares ledarskap och elevers lärande 165 Att leda och att lyda eller ledas 168 Avslutande diskussion 171 Litteratur 173

8. Grupparbete – en försummad möjlighet 175 Kjell Granström & Eva Hammar Chiriac Det goda grupparbetet 176 Avslutande diskussion 182 Litteratur 183

Del III Skolorienterat ledarskap 9. Klassrums- och skol­orienterat ledarskap 189 Gunnar Berg Skolans institutionella spelplaner under efterkrigstiden 189 Omvärldssanktion, kunskapsbas, kåranda och autonomi 191 Från dåtid till nutid 195 Att kombinera avgränsad och utvidgad lärarprofessionalism 197 Olika lärarroller utgör grogrund för olika typer av ledarskap 198 Summa summarum 199 Arbetslaget som plattform för lärares samlade ledarskap 200 Avslutande diskussion 202 Litteratur 204

10. Att leda special­pedagogiska insatser 205 Fia Andersson Inkludering och inkluderande undervisning 206 Samarbete och samverkan – grundläggande i inkluderande undervisning och specialundervisning 210 Specialpedagogiska insatser – vad säger skollagen och läroplanerna? 216 Specialpedagogiska insatser med flerspråkiga elever 219 Gemensamt uppdrag: att skapa goda miljöer för lärande 223 Specialpedagogiska insatser och skolutveckling 224

Att leda specialpedagogiska insatser – konsekvenser för lärarledarskapet? 232 Avslutande diskussion 233 Litteratur 235

11. Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag 239 Gunnar Berg Skolkultur och kulturanalysernas praktiska genomförande 241 Kulturanalysens metodiska uppläggning och genomförande 242 Dokumentanalys och dess praktiska genomförande 249 Dokumentanalysens användningsområden och problem 254 Att knyta samman kulturanalys och dokumentanalys 255 Avslutande diskussion 258 Litteratur 258

12. Lärares gemensamma ledarskap 263 Sören Högberg Gemensamt arbete i lag 265 Att ta gemensamt ansvar 267 Aktionsmodellens två dimensioner 268 Aktionsmodellen – de två dimensionerna tillsammans 275 Avslutande diskussion 280 Litteratur 284

13. Elevanalysmodellen 287 – analys av elevers lärande och utveckling Christer Wede Elevers upplevelser av att vara i skolan 288 Elever upplever skolan olika 290 Att samtala med elever om hur de upplever att vara i skolan 293

Elevers arbetsvillkor 295 Elevers upplevelser av sin skolgång och sina arbetsvillkor 301 Avslutande diskussion 304 Litteratur 307

14. Att leda fritids­hemmets verksamheter 309 Lena Boström & Björn Haglund Om läroplan, ledarskap och lärmiljö i det didaktiska rummet 311 En ledarskapsmodell i fritidshemmet 316 Avslutande diskussion 323 Litteratur 324

15. Elevinflytande och lärares ledarskap i skolan – en fråga om didaktik och makt 327 Göran Bostedt & Linda Eriksson Elevinflytande som uppdrag 328 Ledarskapets betydelse för elevinflytande 330 Perspektiv på ledarskap 332 Ledarskap och elevinflytande i skolan 336 Avslutande diskussion 346 Litteratur 348

16. Lärares ledarskap – lärare och rektorer i samverkan 351 Anders Olofsson & Conny Björkman Skolors förmåga till förbättringsarbete 352 Studien av skolor 353 Samverkan i Skogsskolan och Havsskolan 354 Avslutande diskussion 366 Litteratur 367

17. Lärare som ledare i rektors perspektiv 369 Gabriella Ekström Filipsson Rektor som lagbyggare 370 Den professionella lärarryggsäcken 373 Kliv ut ur komfortzonen och hitta frirummet 376 Delaktighet och inflytande 379 Framgångsfaktorer 382 Avslutande diskussion 384 Litteratur 385

Del IV Avslutning Lärares ledarskap – slutsatser och diskussion 389 Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede Perspektiv – vad är det? 389 Sakregister 397

Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede

Inledning

Att undervisa och organisera elevers lärande förutsätter ett proaktivt ledarskap. För flertalet är förmodligen detta ett såväl okontroversiellt som ovedersägligt påstående. Trots det har ledarskap varit ett område som inte haft någon mer framträdande plats på vare sig lärarutbild­ ningars eller lärarfortbildningars agendor. Ledarskapet har uppen­bar­ ligen betraktats som en så självklar del av läraryrket att det tagits för givet. Mot denna bakgrund är syftet med boken att problematisera – det vill säga borra i – frågan om lärares ledarskap. I 17 kapitel som involve­ rar 18 författare kommer denna problematik att nötas, blötas och stötas.

Bidragsgivarna behandlar frågan från helt eller delvis olika perspektiv, utgångspunkter och teorier. Vi återkommer nedan till en närmare redo­ görelse för bokens disposition och en översiktlig presentation av bidragen, men först tittar vi in i ledarskapsområdet som sådant.

Den allmänna ledarskapslitteraturen visar upp en disparat flora av perspektiv, ansatser, förhållningssätt och teorier. Inte sällan lyfts diverse ytliga attribut fram som ledarskapets kärna. I den typen av litteratur framhålls till exempel att ledare som bejakar varumärkesskapande, kundorientering, nätverksbyggande, entreprenörskap, serviceanda, coaching etcetera tillhör de framgångsrikas skara. De ledare som däremot företräder förhållningssätt som har att göra med hierarki, traditionsbundenhet, förvaltarskap och byråkrati tillhör skaran av förlorare. Kontentan som framträder i synsätt av detta slag är inte sällan att det goda ledarskapet står och faller med att ledaren besitter egen21

22 � Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

skaper som dynamisk personlighet, flexibelt förhållningssätt, empatisk framtoning, social- och kommunikativ kompetens och karismatisk utstrålning. Att ledarskap i allmänhet och lärares ledarskap i synnerhet är mer komplext än att demonstrera ytliga egenskaper av detta slag är vi förmodligen många som är eniga om. Men vad handlar i grund lärares ledarskap om? Kan vi få hjälp och vägledning att besvara denna fråga i den allmänna ledarskapslitteraturen?

Vi kan under alla förhållanden konstatera att marknaden för litteratur inom området är till synes outtömlig. Variationen av ledarskaps­ litteratur kan illustreras med en skala där den ena ändpunkten utgörs av mer eller mindre heroiska vittnesbörd från välkända företagsledare och andra celebriteter, och den andra av empiriskt grundade forskningsrapporter. I den här boken finns inte utrymme för en litteratur­ översikt, men för att belysa ledarskapsområdet i ett vidare sammanhang pekar vi på en av de mest intressanta böcker som skrivits om ledarskap, och som inom kort fyller 500 år. Vi syftar då på Machiavellis portalverk Fursten (publicerad 1532, svensk upplaga 1988). I likhet med andra klassiker kan boken läsas och tolkas på olika sätt; ytligt sett kan den betraktas som en handbok för utövande av ledarskap av ett slag som är befriat från i stort sett allt som har med vår tids politiskt korrekta moral att göra. Officiellt torde knappast någon av våra dagars ”furstar” tillstå att de agerar efter ett machiavellianskt mönster, men i praktiken är nog dessa ”managementprinciper” lika aktuella i dag som för 500 år sedan.

Om vi återvänder till den mer nutida litteraturen inom ledarskapsområdet framhåller ett antal av dess författare att kunskapsfronten knappast har flyttats framåt i någon mer nämnvärd utsträckning trots att området ständigt översköljs med nya publikationer. Bo ­Hagström konstaterade i en forskningsöversikt från slutet av 1980talet ­(Hagström, 1988) att ledarskapsforskningen i huvudsak fokuserar nio mer eller mindre utvecklade och överlappande teorier, och denna slutsats tycks i allt väsentligt även gälla för det dagsaktuella läget inom området. De nio teoribildningarna som Hagström nämner är: ”Great Man”-teorier, personlighetsteorier, omgivningsteorier, personlighets-

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

situationsteorier, psykoanalytiska teorier, samverkans–förväntningsteorier, humanistiska teorier och systemteorier.

Trots att frågan om lärares ledarskap knappast alls har varit föremål för studier inom ramen för allmän ledarskaps- och organisationsforskning finns det – som flera av bokens författare tar upp – forskning som är intressant och relevant att förhålla sig till i detta sammanhang.

Ett sådant område som skär igenom flera av de teoribildningar som Hagström tar upp kan sammanfattas i begreppet ledarstil. Flera av författarna spinner vidare på denna tråd. Begreppet kan föras tillbaka till forskning under 1930-talet då en berömd empirisk studie utmynnade i slutsatser om demokratisk–autokratisk ledarstil. Senare tiders forskning har uppehållit sig vid ledarstil som en fråga om ledarens förmåga att balansera intresset för organisationens uppgift och produktion med ett motsvarande socialt intresse som har att göra med medarbetarnas väl och ve.

Den nutida forskningen inom området lyfter fram begrepp som transformativt, transaktionellt och distribuerat ledarskap. Dessa benämningar figurerar i några av bokens bidrag, och vi ska därför inte gå närmare in på dem här, utan nöjer oss med att konstatera att den gemensamma nämnaren mellan dessa synsätt är att de uppmärksammar frågan om relationerna mellan ledarskap och medarbetare och mellan ledarskap och organisationskultur.

Chef och ledare Ett begreppspar som återkommer i de olika teorier om ledarskap som vi med referens till Hagström berörde ovan är chef och ledare.

Begreppen betraktas i det allmänna språkbruket inte sällan som näst intill synonyma, men liksom flertalet ledarskapsforskare vill vi argumentera för att det är en poäng att hålla isär dem. En av allt att döma fruktbar distinktion mellan dem utgår från att chefskap vilar på en formell maktposition. Det innebär att begreppet chef sätter fokus på en person som formellt sett är utsedd att styra ett antal medarbetares arbete och på olika sätt värdera deras prestationer. Oftast är chefen Inledning � 23

Lärare som ledare Närbesläktat med distinktionen mellan chef och ledare är begrepps­ paret formellt och informellt ledarskap. Lärare är per definition klassrummets formella ledare, ”chefen”, men huruvida lärare också är informella ledare är en öppen fråga. Den förstnämnda positionen tillerkänns man genom behörighetsgivande lärarutbildning, anställning och lärarlegitimation. Det informella ledarskapet har däremot något med legitimitet att göra; läraren måste själv erövra ledarskapet genom att vinna elevers, kollegors och andras förtroenden. Det finns en koppling mellan det formella och informella lärarledarskapet. Goda ämneskunskaper samt ämnesdidaktiska och pedagogiska kunskaper är nödvändiga och ibland också tillräckliga förutsättningar för det 24 � Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

också arbetsgivarföreträdare. Ledarskap utövas däremot i första hand på grundval av att ledaren åtnjuter ett förtroende bland de ledda. Ett annat sätt att uttrycka skillnaden mellan chef och ledare är att den förra agerar utifrån auktoritära grunder, vilket innebär att maktutövningen baseras på att medarbetarna åtlyder chefens direktiv på grundval av att denne har den formella rätten att utfärda dem. Ledarskapets maktbas vilar i högre grad på auktoritativa grundvalar, det vill säga att medarbetarnas handlingar styrs och influeras av personer vars maktbas bygger på faktorer som har att göra med legitimitet, förtroende och tilltro. Sammantaget kan skillnaden mellan chef och ledare uttryckas så att chefen primärt agerar utifrån en position som bygger på ett formellt ansvar att förvalta vissa bestämda uppdrag.

Ledare agerar mer i en roll som inte primärt grundas på hierarkiska positioner eller andra formella kriterier, utan på faktorer som har att göra med förtroendekapital, personliga egenskaper och möjligen också lång och trogen tjänst.

Det ovan sagda innebär alltså att det är fullt möjligt att vara chef utan att vara ledare och vice versa. Huruvida chefer också är ledare eller inte framstår därmed som en fråga vilken inte kan tas för given, utan måste studeras från fall till fall.

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

formella ledarskapet. Men vad gäller det informella lärarledarskapet är kunskaper av detta slag nödvändiga men knappast tillräckliga.

Slutsatsen är att frågan om lärares formella och informella ledarskap rimligen framstår som ett tungt vägande område i lärarutbildning.

Att det finns frirum (originalreferens: Berg & Wallin, 1983) i gällande styrdokument för att lyfta fram positionerna inom detta område är uppenbart, och gäller inte minst inom ramen för lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna (UVK). Det här resonemanget kan kopplas till ett perspektiv på ledarstil som berördes ovan. Enligt detta handlar det goda ledarskapet om att ledaren har en stil som vilar på en samlad förmåga att kunna styra såväl de uppgifter som ska genomföras som de människor som har hand om genomförandet. Det kombinerade uppgiftsintresset och sociala intresset – som är lika väsentligt oavsett om ledarskapet riktar sig mot organisationer eller mindre grupper – uppmärksammar såväl det formella som det informella ledarskapet.

Dessutom svarar denna inriktning både mot skolans kunskapsuppdrag och det socialt orienterade demokratiuppdraget. Fokuseringen på uppgiften kan nämligen knytas till kunskapsuppdraget medan det sociala intresset har nära innehållsliga relationer med demokratiuppdraget.

Den här boken handlar om lärares ledarskap snarare än chefskap.

En fråga som uppstår i sammanhanget är om det etablerade begreppet pedagogiskt ledarskap är intressant och användbart som beteckning för lärares ledarskap. Pedagogiskt ledarskap är emellertid ett begrepp som av tradition uppmärksammar rektorers och andra skolledares arbete (Nestor, 1997). Trots detta har det pedagogiska ledarskapet uppmärksammats även i ett lärarperspektiv. I betänkandet om ny lärarutbildning (SOU 2008:109) läggs det till exempel stor vikt vid det pedagogiska ledarskapet som en huvudingrediens i det professionella lärarskapet. Utredarna förordar att frågeställningar som har att göra med hur läraren axlar ”… rollen som pedagogisk ledare i olika situationer …” (s. 218) blir ett väsentligt område på den nya lärarutbildningens agenda. I propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning (Prop.

2009/10:89) som bygger på lärarutbildningsutredningen, används dock inte begreppet pedagogiskt ledarskap, utan i anslutning till vad som Inledning � 25

tas upp om lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna (UVK) resoneras rätt och slätt om ledarskap.

Vår slutsats är att eftersom det pedagogiska ledarskapet vanligtvis är förknippat med rektors- och skolledarrollen är det inte lämpligt att tillämpa detta begrepp på lärare. I sammanhang där lärare som ledare uppmärksammas är det i stället mer adekvat att nyttja begreppet lärares ledarskap.

Bokens första och introducerande del Lärare som ledare – en del av lärar­ skapet består av två kapitel av Kjell Granström och Christer Stensmo.

Dessa bidrag är postuma och vi vill på detta sätt hedra två av våra framstående kollegor. En ytterligare anledning till att Kjell och Christer inleder boken är att de på svensk botten är två av förgrundsfigurerna inom området lärares ledarskap.

Kjell Granström argumenterar i sitt inledande kapitel för hur ledarskap och lärarskap utgör två oskiljaktiga delar i lärarrollen. Från denna utgångspunkt diskuterar Kjell hur lärare i sitt ledarskap väljer att organisera olika arbetsformer och arbetssätt, och vilka effekter det kan leda till i fråga om klassrummets gruppdynamik. I detta sammanhang kommer han även in på områden som har att göra med mer över­gripande förändringar i samhället och rådande tidsanda.

Kjell lyfter fram behovet av att utveckla ett professionellt yrkesspråk kopplat till lärarrollen. Detta har i hög grad med lärares ledarskap att göra och öppnar för att lärares samtal kan lyftas till en nivå som inte enbart omfattar teknikaliteter i fråga om till exempel arbetssätt och arbetsformer. På det sättet skapar han grunden för en inom lärarkåren gemensam kunskapsbas som exempelvis kan användas för att bedöma förutsättningar och strategier för elevers lärande på en nivå som går från form till innehåll. Om en dylik professionalisering av lärarkåren inte äger rum finns enligt Kjell risk att enskilda lärare och lärare som grupp kan bli ett lätt byte för rådande trender.

Christer Stensmo fokuserar i sitt kapitel på hur lärares ledarskap 26 � Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

Bokens innehåll

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

kan falla ut i praktiken beroende på vilka psykologiska teorier som ledarskapet vilar på. Hur lärare förhåller sig till sitt ledarskap i teoretisk mening avgör vilken ledarstil eller vilka ledarstilar som i praktiken utvecklas i samspel med eleverna. Christer redogör för den forskning och metodutveckling som pågår inom området lärares ledarskap. Han beskriver också skillnader i ledarstilar byggda på behavioristisk, ekologisk och humanistisk teori. Lärares ledarskap handlar för Christer om att med hänsyn tagen till elevgrupp och situation välja den ledarstil som ger bäst effekter på undervisningen och lärandet. Han pläderar vidare för att lärares ökade kunskaper om teorier bakom ledarstilar öppnar för att de i högre utsträckning än i dagsläget förmår anpassa ledarskapet till elevernas behov och förutsättningar.

Bokens övriga bidrag är disponerade i två delar, rubricerade Klass­ rumsorienterat ledarskap respektive Skolorienterat ledarskap. Som rubrikerna antyder innehåller bidragen i den andra delen resonemang om lärares klassrumsledarskap i snäv och vid bemärkelse, medan bidragen i del 3 vidgar problematiken till att också innefatta sådana delar av lärares ledarskap som går utöver klassrumsledarskapet. Den princip som valts för ordningen mellan bidragen är att vi inleder med några kapitel som handlar om det omedelbara och nära mötet mellan lärare och elever i klassrummet. Här behandlas bland annat olika aspekter av ledarskap kopplat till arbetsformer och arbetssätt. I del 3 vidgas perspektivet till att även innefatta lärares ledarskap i ljuset av den kollektiva miljö som skolan utgör. Författarna kommer bland annat in på områden som handlar om lärares ledarskap belyst ur perspektivet av skolan som institution i samhället, enskilda skolor som organisationer, fritidshem, arbetslag och andra kollektiva konstellationer. I tre kapitel som placerats in i bokens tredje del redovisas metoder som vi bedömer som intressanta och användbara för lärare som ledare.

Med utgångspunkt i denna disposition inleds den andra delen med Jakob Billmayers bidrag Lärares ledarskap i svensk film och tv. Kapitlet är en exposé över hur svenskt samhälle i allmänhet och svensk skola i synnerhet avspeglas i film och tv. Lärares ledarskap över tid exponeras med emfas i tre tidstypiska filmatiseringar av vardagsarbete i skolor.

Inledning � 27

28 � Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

John Steinberg bidrar med nästföljande kapitel med titeln Att leda klassrumshantverket. Författaren lyfter fram förutsättningarna för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet utifrån två perspektiv. Det ena är förståelsen för uppdraget och det andra är kompetensen att utföra uppdraget.

I kapitlet Att leda grupparbete problematiserar Eva Hammar Chiriac lärarens roll och ledarskap i förhållande till grupparbete som undervisningsmetod. Hon betonar vikten av lärarens ansvar för planering, organisering, genomförande samt uppföljning av elevernas arbete i grupp.

Eva Österlind skriver i Individuellt skolarbete och lärares ledarskap bland annat om eleverna som en outnyttjad resurs för varandra vid enskilt arbete. Hon belyser en arbetsform som bygger på att elever arbetar individuellt och parallellt med olika ämnen under samma lektion och vilka krav det ställer på läraren. Frank Sundh ansluter i kapitlet Att synliggöra lärande i helklass till den resurs elever kan vara för varandra och inte minst för lärares ledar- och lärarskap i helklassundervisningen.

Kjell Granström och Eva Hammar Chiriac återkommer i ett gemensamt bidrag med titeln Grupparbete – en försummad möjlighet.

Författarna låter elever och forskare komma till tals i resonemang om vad som utmärker ett äkta grupparbete. Kjells och Evas slutsats är att grupparbete är en effektiv arbetsform som borde tillämpas oftare i svenska skolor.

Gunnar Berg inleder bokens tredje del med bidraget Klassrums- och skolorienterat ledarskap. Här diskuterar författaren hur institutionella ramar och faktorer i styrningen av skolan begränsar respektive möjlig­ gör olika former av lärares ledarskap. Centralt för sammanhanget och för bokens innehåll i sin helhet är komplexiteten i lärarrollen. Berg belyser i sitt kapitel denna problematik med hur lärares ledarskap – givet rådande institutionella ramar – kan utövas i såväl klassrum, klassrummets ledarskap, som i lärares inbördes samverkan, skolorienterat ledarskap.

Fia Andersson tar i Att leda specialpedagogiska insatser upp lärarens ledarskap utifrån det inkluderande perspektivet. Skolan ska möjliggöra

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

utveckling och lärande för alla elever. Fia betonar vikten av att lärare som ledare tar ett gemensamt ansvar för undervisningsmiljön och detta förutsätter i sin tur en ökad samverkan lärare och övrig personal emellan.

I de tre kapitel som följer därefter beskriver författarna exempel på hur lärare och rektorer kan ta hjälp av strategier och metoder för utvecklings- och förbättringsarbete. De berörda tillvägagångssätten kompletterar varandra såtillvida att de täcker olika aspekter av det arbete som bedrivs inom enskilda skolorganisationer. Gunnar Bergs andra kapitel har titeln Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag. Med utgångspunkt i ett institutions- och organisationsperspektiv visar han hur enskilda skolor kan använda kultur- och dokumentanalys i kombination för att arbeta fram nulägesanalyser och för att fastlägga gemensamt prioriterade och behovsbaserade utvecklingsområden.

Sören Högberg demonstrerar därefter i sitt bidrag Lärares gemensamma ledarskap metoden aktionsanalys som syftar till att synliggöra lärares arbete på arbetslagsnivå. Dessa metodkapitel avslutas av Christer Wede med Elevanalysmodellen – analys av elevers lärande och utveckling. Den här metoden syftar till att förse skolans personal med verktyg att analysera och reflektera över elevers lärande och utveckling på klassrumsnivå.

Bokens tredje del avslutas med fyra kapitel. Lena Boström och Björn Haglund har skrivit kapitlet med rubriken Att leda fritidshemmets verk­ samheter. Enligt författarna har lärandeuppdragen för fritidshemmen tydliggjorts i skollagen (2010), vilket innebär att det inte bara är elevers sociala och personliga utveckling som fritidslärare ska stödja utan även deras kunskapsutveckling.

Göran Bostedt och Linda Eriksson kommer därefter med bidraget Elevinflytande och lärares ledarskap i skolan – en fråga om didaktik och makt. Författarna diskuterar här elevers möjligheter att utöva inflytande, inte bara i formell mening via klassråd eller elevråd utan även i undervisnings- och lärandesituationer, vilket förutsätter ett proaktivt lärarledarskap. Nästföljande bidrag är författat av Anders Olofsson och Conny Björkman och bär titeln Lärares ledarskap – lärare och rektorer i samverkan. Författarna uppmärksammar rektorers respektive lärares Inledning � 29

Litteratur Berg, Gunnar & Wallin, Erik (1983). Skolan i ett utvecklingsperspektiv.

Lund: Studentlitteratur.

Hagström, Bo (1988). Chef i offentlig förvaltning. En forskningsöversikt.

Civildepartementets forskningsdelegation. Ds 1988:55.

Machiavelli, Niccoló (1532/1988). Fursten. Stockholm: Natur och Kultur.

Nestor, Bo (1997). Pedagogisk ledning i ett organisationsperspektiv.

I: Stålhammar, Bert (red.) Hur har rektor det i Skandinavien?

Skolledarhögskolans skriftserie, 9. Örebro universitet.

Prop. 2009/10:89. Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Regeringens proposition.

Prop. 2010/11:20. Legitimation för lärare och förskollärare. Regeringens proposition.

SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning (HUT 07).

30 � Gunnar Berg, Frank Sundh & Christer Wede

© F Ö R FA T T A R N A O C H S T U D E N T L I T T E R A T U R

föreställningar om vem som fattar beslut om skolans vardagsarbete, vem som ser till att beslut realiseras och var detta sker mot bakgrund av skolors möjligheter att åstadkomma skolutveckling. Gabriella Ekström Filipsson bidrar som sista författare i bokens tredje del med personliga reflektioner kring sitt pedagogiska ledarskap i kapitlet Lärare som ledare i rektors perspektiv. Hon lyfter särskilt upp aspekter som delaktighet, vikten av att arbeta mot gemensamma visioner och betydelsen av att ständigt föra en levande diskussion kring dessa frågor som nyckel­ faktorer i skolans verksamhet.

Boken avslutas med att redaktörsgruppen summerar och drar slutsatser som hämtas från de olika bidragen.

Redaktörer för boken är Gunnar Berg, professor emeritus i pedagogik vid Mittuniversitetet, Frank Sundh, lektor i pedagogik vid Mittuniversitetet och Christer Wede, universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan i Borås.

Lärare som ledare – i och utanför klassrummet I denna bok beskrivs olika perspektiv på lärare som ledare och hur ledarskapet utövas i klassrumsmiljön i samverkan med eleverna. Hur skolarbetet kan och bör ledas beror på den enskilda lärarens bedömning av lärandemiljön i det egna klassrummet, men också på faktorer som har att göra med skolan som arbetsplats, organisation och institution. Ytterst vilar ledarskapet på hur lärare förstår, förhåller sig till och hanterar skolans olikartade uppdrag.

Områden som behandlas i boken är: • ledarstilar och psykologiska teorier • aspekter på ledarskap i klassrummet • elevinflytande och eget arbete • ledarskap i grupparbete • undervisning och lärande i helklass • ledarskap, skolorganisation och skolkultur • fritidslärares ledarskap • specialpedagogiska insatser • lärares gemensamma ledarskap • lärare och rektorer i samverkan.

Lärare som ledare vänder sig till lärare på alla nivåer samt till alla med intresse och engagemang i skolfrågor. Boken är speciellt relevant som kurslitteratur i grundlärar- och ämneslärarutbildningarna samt i förskolläraroch rektorsutbildningen. Andra upplagan är omarbetad och innehåller ett nytt kapitel om ledarskap i fritidshemmets verksamheter.

Andra upplagan Art.nr 35765

studentlitteratur.se