9789144130682

Andra hjälpen Allt du behöver veta för att skriva en uppsats

Carina Abrahamson Löfström Björn Rombach (red.)

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40254 ISBN 978-91-44-13068-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: ArthurStock/shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

1 Inte första hjälpen 9 Carina Abrahamson Löfström och Björn Rombach

Bokens struktur 10 Vårt sätt att skriva 12 Begreppsval och viktiga begrepp 12 Handledaren och examinatorn 13 Att förhålla sig till förebilder 13 En massa vägval 14 Uppsatsens metodavsnitt 14 När uppsatsen är ett uppdrag 15 Om du studerar din hemmaplan 15 Att skriva uppsats tillsammans 16 Vad ska du med alla goda råd till? 16

2 Problematisering och fråga 19 Stig Montin

Problematisering och dess betydelse 20 Forskningsprocess och framställningssätt 21 Luckor, gåtor och mysterier 23 Ett problem ska vara intressant 25 Problematisering under skrivandet 27

3 Kunskapsbidrag 31 Lena Lindgren

En fråga som många bävar inför 31 Originalitet 33 Kunskapsbidrag kan vara olika saker … 33

… och variera mellan olika kunskapssyner 36 Forskning för vem? 37 Kan en filthatt stärka demokratin? 39 Avslutningsvis 40

4 Kunskapssyn 43 Carina Abrahamson Löfström

5 Etik 55 Angelica Börjesson och Lars Karlsson

Trovärdighet 56 Människors väl och ve 58 Etiska aspekter på forskningsproblemet 62

6 Tidigare forskning 67 Iwona Sobis

Vad är tidigare forskning? 67 Vanliga fallgropar 73 Att hitta tidigare forskning 73 Att presentera tidigare forskning 75

7 Teorier för kvalitativa studier 79 Jörgen Johansson

Teorier och kvalitativa studier 79 Kvalitativ analys som teoriutveckling 81 Kvalitativ analys som teorianvändning 84 Netnografi – om socialt liv på nätet 87 Visuella studier – budskap i bilder 90

4 Innehåll

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Vilken sorts kunskap? 43 Använd ditt sunda förnuft 44 Hur är det? 45 Är du säker på det? 46 Varför gör de på detta viset? 49 Så vart är du nu på väg? 53

8 Intervjuer 93 Julia Carlsson och Vanja Carlsson

Ett aktivt metodval 93 Vem ska intervjuas? 95 Olika typer av intervjuer 96 Boka tid och plats för intervjun 97 Vilka frågor ska ställas? 99 Hur många intervjuer ska göras? 101 Att skapa ett gott samtalsklimat 101 Efterarbete 104

9 Observationer 107 © F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Oskar Svärd

När passar observationer? 108 Var ska du observera? 108 Hur ska du få tillträde? 109 Hur ska du agera ute på fältet? 111 När är det dags att sluta? 117 Hur dokumenterar du? 118 Våga observera 121

10 Kvalitativa sekundärmaterial 123 Rolf Solli

Sekundärmaterialets relevans 123 Exempel på sekundärmaterial 125 Materialfångst och katalogisering 129 Resultat 133

11 Kvalitativ analys 135 Martin Selander

Analysens plats i uppsatsen 136 Hantering av teori 137 Teorikopplad analys 138 Empirigrundad analys 145 Goda kvalitativa analyser 146

Innehåll

5

12 Presentera kvalitativa studier 149 Annika Theodorsson

Övergripande struktur 149 Den konkreta presentationen 154

13 Teorier för kvantitativa studier 163 Några inledande påpekanden 163 Idén bakom hypotesprövning 165 Att formulera hypoteser 167 Komplexa orsak–verkan-samband 169 Bakomliggande variabler 171 Mellanliggande variabler 172 Fallgropar att undvika 173

14 Urval 181 Louise Skoog

Att tänka efter före 181 Vägval för urval 183 När vägvalet är gjort 192

15 Enkäter 195 David Karlsson

Kvalitativa och kvantitativa enkäter 196 Tillförlitliga enkätundersökningar: reliabilitet 197 Att ställa rätt frågor: validitet 201 Val av enkätteknik 208 Enkäter tar tid 209

16 Kvantitativa sekundärdata 213 Jenny de Fine Licht

Varför använda redan insamlade data? 214 Typer av studier 215 Att kombinera med egeninsamlade data 216

6 Innehåll

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Pierre Donatella

Urval till jämförande fallstudier 217 Att hitta olika typer av sekundärdata 217 Att tänka på 221 Kort om analysförberedelser 223

17 Liten övning i korstabeller 227 Ylva Norén Bretzer

När behövs kvantitativ metod? 228 Steg för steg mot en trivariat korstabell 229

18 Presentera kvantitativa studier 255

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Louise Holm och Osvaldo Salas

Forskning med kvantitativa metoder 255 Typer av data 257 Sammanfattande mått 259 Presentera data i tabeller och diagram 261 Slutliga kommentarer 272

19 Formalia 273 Emma Ek Österberg

Uppsatsens form 273 Formalia skapar tydlighet 275 Visa vem som säger vad 278 Så undviker du plagiat 279 Referenssystem 280 Formalia för estetik och trovärdighet 281 Checklista 282

20 Uppsatsens avslutning 285 Gary Kokk

Början och mitten påverkar slutet 286 När det närmar sig inlämning 289 Vad bör finnas med i slutsatsavsnittet? 295

Innehåll

7

21 Skrivkramp 301 Björn Rombach

Först lite rundsnack om ditt och datt 301 Och så de goda råden 306 Dags att knyta ihop säcken 316

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Om författarna 319 Nämnd litteratur 325 Register 329

8 Innehåll

Kapitel 1

Inte första hjälpen

Ӽ Ӽ C A R I NA A BR A H A M S ON L ÖF S T RÖM O C H BJÖR N ROM BAC H

En uppsats bör ha en titel som både lockar till läsning och säger något om innehållet. Precis som en lärobok, alltså. Vi har valt titeln Andra hjälpen: Allt du behöver veta för att skriva en uppsats eftersom det är precis vad vi kommer att erbjuda dig som läser boken. Med en avgränsning. Vi ger råd till uppsatsförfattare i samhällsvetenskapliga ämnen. Ingenjörer, naturvetare, konstnärer, medicinare och jurister får hjälpas åt på sin kant. Vi är samhällsvetare.

Första hjälpen får du på hemmaplan. Den ges av kursplaner, eventuella mallar och gamla uppsatser som fått bra betyg, vid seminarier och inte minst av din handledare. Följ alla råd du får och ta alltid hjälp där sådan erbjuds. Att skriva uppsats är egentligen inte så svårt. Men det är ett stort åtagande och ofta ett ovant sådant.

Att detta är en bok för samhällsvetare är visst en avgränsning. Men en mycket vid sådan. Ge oss en chans oberoende av ämnestillhörighet, fråga, metodval, studieobjekt och analysmodell. Vi känner oss säkra på att vår handledning väl kommer att komplettera den du får IRL.

9

Bokens struktur

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Inte första hjälpen Problematisering och fråga Kunskapsbidrag Kunskapssyn Etik Tidigare forskning

7.

8.

9.

10.

11.

12.

Teorier för kvalitativa studier Intervjuer Observationer Kvalitativa sekundärmaterial Kvalitativ analys Presentera kvalitativa studier

13.

Teorier för kvantitativa studier 14. Urval 15. Enkäter

16.

Kvantitativa sekundärdata

17.

Liten övning i korstabeller

18.

Presentera kvantitativa studier 19. Formalia

20.

Uppsatsens avslutning 21. Skrivkramp

Bokens kapitel kan, som framgår ovan, delas upp i fyra delar. I den första delen ger vi dig goda råd kopplade till uppstarten av uppsatsen. Där hittar du ett kapitel kring problematisering och fråga (kapitel 2). Alltså beslutet om vad uppsatsen ska handla om och hur detta ska formuleras.

Därefter kommer tre kapitel (kapitlen 3–5) som är kopplade till frågan men också uppsatsens helhet. Om du funderar en stund på ditt planerade kunskapsbidrag, din kunskapssyn och de etiska överväganden som upp­ satsarbetet kan föra med sig blir din uppsatsresa så mycket enklare och slutresultatet bättre.

10

Kapitel 1 Inte första hjälpen

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

I denna bok ger vi dig hjälp utöver första hjälpen. Alltså den andra. Och vi har strukturerat vårt hjälpande så här, i tjugoen kapitel:

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Inledningen avslutas med ett kapitel om tidigare forskning (kapitel 6).

Vid handledning får vi alla många frågor om vad det är, hur mycket som ska studeras, var den kan hittas och hur den ska presenteras. I detta kapitel ger vi svaren.

Del två i boken (kapitlen 7–12) riktar sig till den som skriver en uppsats som bygger på kvalitativa material. Och del tre (kapitlen 13–18) sedan till den som kommer att samla in och analysera kvantitativa data. Några få av er kommer att göra både och. Ni kommer att ha glädje av alla bokens kapitel. På samma sätt är det om du inte riktigt bestämt vad din fråga är och hur du vill besvara den. Då kan det vara värdefullt att läsa runt i texten och se om du hittar något som passar ditt eget tänk.

De kapitel som avser kvalitativa studier (kapitlen 7–12) är tänkta att täcka in helheten. Frågan om val och presentation av teorier får ett kapi­ tel. Och sedan behandlas de tre vanligaste typerna av materialinsamling: intervjuer, observationer och sekundärmaterial. Som avslutning har vi ett kapitel om analys och ett om presentation.

På samma sätt är det med de kapitel som behandlar kvantitativa stu­ dier (kapitlen 13–18). Där behandlas först teorier och sedan den viktiga urvalsfrågan. Därefter kommer två kapitel om datainsamling: enkäter och sekundärdata. Gruppen av kvantitativt orienterade kapitel avslutas med ett om analys med korstabeller och ett om presentation.

I den fjärde och sista delen av boken ger vi dig först råd om formalia (kapitel 19). Det är inte alls så knepigt att få formalia rätt, men ändå är det riskabelt att komma med goda råd. Det kan vara så att ni i den uppsatskurs du går har fått anvisningar och skrivmallar. Följ dessa! Tänk på att vi i denna bok ger andra hjälpen. Våra råd gäller om du inte fått råd på hemma­ plan som du måste följa.

Därefter kommer ett kapitel som handlar om uppsatsens avslutning (kapitel 20). Att göra studien och skriva uppsatsen är en sak. Men det gäller att få ihop det hela och lämna in dokumentet. I detta kapitel får du goda råd kring hur du ska knyta ihop säcken.

Vi avslutar boken med ett kapitel om skrivkramp (kapitel 21). Kolla där om det går trögt. Kapitlet innehåller en hel del råd. Kanske kan något av dem hjälpa dig att ta dig vidare.

När väl detta är sagt och läst så kan du egentligen lämna detta första

Kapitel 1 Inte första hjälpen

11

kapitel och gå vidare i boken. Det ligger särskilt nära till hands om du redan har någorlunda koll på vad du vill och vilka svårigheter du ser framför dig. Men stanna gärna kvar i kapitlet lite till. Vi lovar att hålla oss kort men har några saker till vi vill få sagda. Bara några sidor till så är du fri att botanisera runt i boken på egen hand.

Som du märker så tilltalas du direkt i denna bok. Vi säger du till var­andra.

De som skriver kapitlen är ombedda att skriva på samma sätt som de skulle handlett dig om du satt i deras tjänsterum. Vi föreläser inte. Och vi tassar inte i onödan kring gröten. Vi säger vad som behöver sägas så tydligt vi kan. Det är handledning som pågår från bokens första till dess sista sida. Det betyder att vi försöker säga saker som är till nytta för dig när du skriver uppsats.

Nästan alla kapitel avslutas med ett par tips på fortsatt läsning. Ibland upprepas tipsen. Men egentligen ska det väl inte behövas mer läsning. Vi har en hel bok på oss att få sagt vad vi vill säga. Vår ursäkt är att det ändå kan vara så att du vill veta mer om något vi precis har pratat om. Av alla för­ slag på fortsätt läsning kanske du nappar på något. I så fall var det mödan värt att föreslå.

Begreppsval och viktiga begrepp Ibland får vi intrycket att metodböcker kommit till mest för att berätta att saker inte alls heter vad du tror. Det finns krångliga och ännu krångligare begrepp för allt möjligt. Detta är inte en sådan bok. Vi försöker skriva begripligt och enkelt även om det som inte är så enkelt. Ändå måste en del begrepp till för att texten ska flyta på. Det blir enklare om mazarinen kallas för just det och inte för en rätt hållbar oval bulle med någon sorts sockersmet på.

Vår ambition är att förklara begrepp när de dyker upp första gången i boken. Och kanske ytterligare någon gång om det behövs. När det går att förklara utan krånglande etiketter så gör vi det. Vi försöker. Misslyckas vi på något håll får du gärna höra av dig (se kontaktinfo på sidan 317). På så vis blir nästa upplaga av boken ännu lite bättre.

12

Kapitel 1 Inte första hjälpen

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Vårt sätt att skriva

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Handledaren och examinatorn Två personer som är mycket viktiga för dig och din uppsats får inget utrymme alls i denna bok. Det är din ordinarie handledare och din exa­ minator. I inledningen av detta kapitel pratade vi kort om första hjälpen.

Där ingår handledaren. Visst kan handledare vara olika engagerade, olika erfarna och olika kunniga. Men tänk på att de i grunden vill samma sak som du själv. Handledaren vill att du skriver en så bra uppsats som möjligt inom givna tidsramar. Utnyttja den hjälp du kan få av din handledare.

Examinatorn kan bli en smått mytisk figur. Det är examinatorn som betygsätter uppsatsen. Det är onödigt att fundera en massa på hur exami­ natorn tänker eller vad hen gillar. Det spelar inte särskilt stor roll. Examina­ tion sker mot kursmålen i uppsatskursen precis som i andra kurser. Läs kursmålen noga. Och läs ett gäng väl godkända uppsatser. Men oroa dig inte för examinatorn.

Att förhålla sig till förebilder När kända personer intervjuas blir det ofta brist på vettiga frågor. Intrycket är att intervjuaren egentligen inte alls vill veta mer men har en artikel eller en mediakvart att fylla. Då kommer frågan om förebilder. Och på det svaren. De allra flesta tycks ha förebilder. Några få passar. Det som kan förvåna är att dessa angivna förebilder ofta är så hemskt olika den som intervjuas. Om detta är förebilden, hur kunde det då bli som det blev? Det som nyss var begripligt blir nu helt obegripligt. Om det inte är så att vi läser förebilder helt olika.

Vi och andra kommer att tipsa dig som skriver uppsats om att läsa andra uppsatser. Låt dem bli förebilder i denna mycket vaga bemärkelse. Gör inte som de gör, låna inte manér eller tillvägagångssätt, inspireras inte så att det syns utan använd de lästa uppsatserna som spegel. Ställ din uppsats mot dessa förebilder. Försök att med deras hjälp lite bättre förstå vart du kan och kanske borde gå. Låter det knepigt? Läs ett par uppsatser till och förbered svar på reporterns fråga. Hur känns det nu när uppsatsen är klar? Och vad hade du för förebilder under arbetet?

En sak att tänka på när du läser andras uppsatser är att processen är en helt annan sak än berättelsen om processen. Det är så det ska vara. Vi

Kapitel 1 Inte första hjälpen

13

förväntar oss att din berättelse enkelt ska gå att följa och att du inte tar med utvikningar som inte har med sammanhanget att göra. Sådant du gjort och läst som inte lett någonvart behöver ofta inte tas med i uppsatsen. Så när du läser uppsatser har även deras beskrivningar rensats och gjorts långt mer linjära än vad uppsatsarbetet faktiskt varit.

Vi skriver det här för att det måste sägas. Att skriva uppsats är nytt och relativt arbetsamt. Eller, rättare sagt: det lönar sig att arbeta hårt. Uppsatsen är inget intelligenstest utan snarare ett arbetsprov. Utöver hårt arbete så kännetecknas uppsatsperioden av en oändlig massa vägval. I en stor mängd situationer behöver du bestämma hur du ska göra och hur du ska motivera vad du gör. Många av valen är steg på vägen mot andra val och går inte att ändra. Vårt råd är att inte bara glida med och göra vad du tänker är normalt. Du kommer att tjäna på att stanna upp och verkligen välja.

När du i metodavsnitt och på andra håll i uppsatsen berättar om dina val ska du skriva argumenterande. Du ska förklara vad du gjort. Men inte som om du satt med en latte och en god vän. Utan som om den som lyssnade var den där kursaren som aldrig förstår och som när hen väl gör det alltid säger emot. Det är enklare att skriva argumenterande om du successivt samlar på argument. Försök lista de val du gör allteftersom och lista dina argument för att dessa val gör att du på bästa sätt kan svara på din uppsatsfråga.

Ibland är det som ser ut att vara vägval inte alls det. Det är exempelvis lätt hänt att kvalitativa och kvantitativa ansatser ses som uteslutande. Men så är det självklart inte. Det står dig fritt att välja bägge. Kombinationer av tillvägagångssätt gör ofta uppsatsen starkare. Var öppen för det.

Uppsatsens metodavsnitt I boken kommer du att få en massa råd om hur du skriver en uppsats.

Men du kommer inte att hitta något kapitel om uppsatsens metodavsnitt.

Det beror inte på att den delen är oviktig. Snarare tvärtom. Det är där du kommer att visa läsaren att du har förstått vad du håller på med. Att du har lärt dig något om vetenskap och olika tillvägagångssätt. Och om du vill ha mer handledning kan du få det genom kapitlen i denna bok.

14

Kapitel 1 Inte första hjälpen

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

En massa vägval

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Några extra råd vill vi ändå ge dig. I uppsatsen ska du berätta vad du har gjort, hur du har gjort det och varför du har gjort just så. Glöm då inte att det ska innefatta såväl din insamling av data som vad du sedan har gjort med dem. Men du behöver inte krångla till det. Inte heller behöver du återge vad som står i olika metodböcker. Skriv i stället enkelt och argumentera väl för dina val.

Det vanligaste är att tillvägagångssättet återges i ett särskilt metod­ avsnitt. Men du skulle likaväl kunna välja att pytsa ut dina beskrivningar där de passar bäst. Ibland ligger också metodavsnittet i appendix. Om inte din handledare säger något annat, gör som du själv tycker verkar mest lämpligt för din berättelse.

När uppsatsen är ett uppdrag En del av er som läser denna bok skriver uppsatsen på uppdrag av någon organisation. Om det gäller din uppsats så prata noga igenom detta med din handledare. Att skriva på uppdrag har flera fördelar. Uppsatsämnet är normalt relevant och något så när färdigt, accessen till organisatio­ nen är säkrad, och kanhända får du något betalt för arbetet. Detta kan vara riktigt bra.

Men att skriva en uppsats på uppdrag av andra har också betydande nackdelar. Flera av valen som du måste kunna försvara blir inte dina egna.

Det kan bli knepigt. Det kan också uppstå konflikter mellan uppdrags­ givarens krav och kursmålen. I värsta fall kan det bli så illa att dessa inte går att jämka samman. Då kan du tvingas skriva en separat rapport åt uppdragsgivaren, och det är oavsett fördelarna i övrigt en dålig affär.

Om du studerar din hemmaplan En annan populär och väl så praktisk lösning när det gäller access och en enklare start på uppsatsarbetet är att studera en organisation du redan känner väl. Det kan vara en organisation du arbetat i, där du känner en del chefer väl eller där du har praktiserat. Om du funderar på att studera en organisation du har starka kopplingar till så tänk igenom det ordentligt.

Visst finns det fördelar. Men ofta är nackdelarna fler.

Kapitel 1 Inte första hjälpen

15

En svårighet kan ligga i att du har svårare att upprätthålla distans till organisationen. Bilden av det du studerar kan lätt bli alltför glättig och problemfri. Och blir den inte det så kanske mottagandet av din uppsats inte blir särskilt positivt. Du kanske anar att den inte kommer att gillas redan innan du är klar och ser dig tvungen att frisera uppsatsen så att den går hem i organisationen. Det kan också bli svårare att samla data i en organisation där du har starka kopplingar till vissa chefer, enheter eller medarbetare. Du uppfattas i värsta fall som ledningens spion.

Den avslutande uppsatsen på masternivå skrivs ofta enskilt, medan kortare uppsatser tidigare i utbildningen ofta skrivs i grupper om två. Kanske får du välja om du vill skriva enskilt eller tillsammans med någon. Men det kan också finnas regler att följa.

På det hela taget är det normalt enklare att skriva uppsatsen tillsam­ mans med någon. Detta mest därför att det ger ett bra bollplank och en stark draghjälp. Men samskrivandet har också flera nackdelar du bör över­ väga, förutsatt att valet är ditt. När arbetsgivare värderar din uppsats är en egenskriven mer värd. Detta trots att det inte alls är säkert att uppgiften har varit enklare om ni skrivit tillsammans.

Att skriva tillsammans innebär många kompromisser och före varje kompromiss ofta en diskussion. Det kan också bli konflikter, särskilt om din ambitionsnivå skiljer sig från din medförfattares. Är det två­manna­ grupper som gäller så är ambitionsnivån det du ska utgå från vid valet av medförfattare. Det är långt viktigare än att medförfattaren är trevlig eller att ni redan är bekanta.

Vad ska du med alla goda råd till?

Det finns skeenden i livet där alla tycks vilja ge en råd. Studentexamen är ett sådant. Alla vill säga något om livet som vuxen och vikten av högre utbildning. Detta när livet just ska börja och att slippa ifrån skolan är en del av grejen. När man blir förälder, byter frisyr eller skaffar odlingslott är det likadant.

16

Kapitel 1 Inte första hjälpen

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Att skriva uppsats tillsammans

© F ÖRFAT TARNA OCH S T UDEN TL IT TER AT UR

Uppsatsförfattande är också sådant som drar till sig rådgivare. Alla gånger en sjua på den tiogradiga skalan för rådsmagneter. Som att skaffa hund ungefär. Svagare än att bli förälder men definitivt starkare än att köpa hamster. Flera terminers utbildning går spårlöst förbi. En och annan gliring, kanske. Men så när det är dags för uppsats kan folk inte låta bli.

Råden haglar. Och så får du här en hel bok full med goda råd.

Vårt råd om de goda råden – våra egna och andras – är att ta dem för vad de är. Ett gott råd kan vara till nytta även om du tycker att det verkar heltokigt. Stå kvar i rådsduschen och låt råden stärka dina argument och inspirera dig. Det är inte så farligt. Alla vill de väl. Eller åtminstone de flesta.

Kapitel 1 Inte första hjälpen

17

Redaktörer är Carina Abrahamson Löfström, docent i offentlig förvaltning och Björn Rombach, professor i förvaltningsekonomi.

Liksom bokens övriga författare arbetar de vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, och har tillsammans lång erfarenhet av undervisning och handledning på både grundnivå och avancerad nivå.

Andra hjälpen Allt du behöver veta för att skriva en uppsats Andra hjälpen är en uppsatshandledningsbok. Det är alltså ingen lärobok och inte heller en metodbok. Författarna handleder dig igenom den uppsats du just nu skriver på högskola eller universitet.

Första hjälpen får du på hemmaplan. Den ges av kursplaner, eventuella mallar och gamla uppsatser som fått bra betyg, vid seminarier och inte minst av din handledare. I denna bok får du andra hjälpen. Författarnas erfarenhet är att även sådan behövs.

Andra hjälpen går igenom uppsatsens alla moment och delar. Från problematisering och fråga via tidigare forskning, val av metod för materialinsamling till analys och avslutning. Knepiga områden som etik, kunskapssyn och formalia tas upp. Och författarna ger råd till dig som har drabbats av skrivkramp. Boken lämpar sig för både mer kvalitativa och mer kvantitativa uppsatser i alla samhällsvetenskapliga ämnen. Om du tar vara på både första och andra hjälpen är chansen så mycket större att du lyckas med ditt uppsatsskrivande.

Art.nr 40254

studentlitteratur.se