9789144130552 by Smakprov Media AB

Diskursanalys Peter Svensson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40233 ISBN 978-91-44-13055-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock.com Författarfoto: Hanne Romanus Haas Bild s. 11, 77 och 151: Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2019

Innehåll Förord 9 Del I Diskursanalysens historia och utgångspunkter 1 Inledning 13 Diskursanalys – teori och metod 16 Välkommen till samhällsfabriken 18 Finordet diskurs 20 Diskursanalys – en preliminär definition 21 Metoden diskursanalys 23 Varför diskursanalys? 24 Bokens uppläggning 26 2 Diskursanalysens rötter och utgångspunkter 27 Den språkliga vändningen 27 Diskursanalysens teoretiska rötter 30 Språkbruk är handling 34 Språk konstruerar världen 36 Avslutning 41 3 Diskursanalysens förgreningar 45 Foucaultiansk diskursanalys 46 Diskursteori 51 Kritisk diskursanalys 53 Narrativ analys 57 Metaforanalys 62 Socialpsykologisk diskursanalys 65 Samtalsanalys 70 Avslutning 75

I nn e h å ll

Del II Diskursanalys i praktiken 4 Att ställa d iskursanalytiska frågor 79 Representationsfrågor 81 Handlingsfrågor 84 Frågor om konstruktion av objektivitet, kunskap och fakta 90 Maktfrågor 94 Frågor som inte är intressanta för diskursanalytiker 99 Avslutning 102 5 Diskursanalytiskt material 103 Fältets texter och forskargenererade texter 104 Sociala och privata texter 110 Att hitta och samla in relevanta texter 111 Att dokumentera text 112 Från ljud till skrift: transkription 114 Att transkribera med måtta 120 Transkribera är också att skriva och analysera 124 Avslutning 125 6 Analys 127 Att ställa frågor till det empiriska materialet 129 Bekanta sig med det empiriska materialet 133 Organisera det empiriska materialet 134 Närläsning 138 Tematisering 142 Kontextualisering 145 Avslutning 149

I nn e h å ll

Del III Diskursanalysens relevans och framtid 7 Diskursanalysens kritiker, relevans och framtid 153 Faran med idealism 154 Faran med nihilism 157 Diskursanalys och ”alternativa fakta” 158 Diskursanalys och rädsla 166 Diskursanalys avnaturaliserar världen 167 Diskursanalys, samhällsförändring och tystnad 168 Referenser 171 Personregister 177 Sakregister 179

Inledning

En anställningsintervju är ett första möte mellan en presumtiv arbetsgivare och arbetstagare och är en viktig händelse när man söker arbete. Har man lyckats ta sig igenom granskningen av ansökningsbreven så har chanserna för att få det eftersökta jobbet ökat avsevärt om man blir kallad till intervju. Det finns en mängd goda – och ibland mindre goda – råd om hur man ska bete sig vid sådana intervjuer för att maximera möjligheterna för jobberbjudande. Det ges kurser, publiceras böcker och skrivs bloggar om hur man ska bete sig på anställningsintervjuer. Men vad sker egentligen vid dessa intervjuer? Det mest omedelbara svaret är att anställningsintervjun är en situation där det sker ett utbyte av information som ska göra det enklare för arbetsgivaren – och även för arbetstagaren, även om det finns en makt asymmetri i denna relation som beror på den rådande arbetsmarknaden – att fatta ett anställningsbeslut. Har den arbetssökande rätt bakgrund, utbildning och meriter för jobbet i fråga, och är hen att uppfatta som personligen lämpad för arbetsuppgifterna? Men detta är kanske inte det viktigaste som händer vid ett första möte mellan en framtida arbetsgivare och en arbetstagare. Gerlinde Mautner (2016 s. 189) ger några förslag på andra saker som äger rum under en anställningsintervju. Anställningsintervjun kan tolkas som en situation i vilken den inter-

D E L I D iskursanalys e ns hist oria och u t g å ngspunkt e r

vjuade och intervjuaren åstadkommer något som är väldigt viktigt i en anställningsprocess, nämligen att bygga förtroende och minimera osäkerhet. Att anställa en person och att tacka ja till ett jobberbjudande involverar alltid risker. Riskerna för den som anställer är möjligen något högre eftersom det, åtminstone i Sverige, är lättare att säga upp sig från en anställning än att bli uppsagd. Att reducera riskerna vid en anställning kan därför bespara arbetsgivaren en hel del pengar, arbete och besvär. Anställningsintervjun kan ses som ett försök till en sådan riskreduktion. Mautner menar att detta sker på olika sätt under en anställningsintervju. Under intervjun signalerar den arbetssökande närhet till den som utför anställningsintervjun genom att markera medlemskap i den kategori av människor som intervjuaren tillhör. Budskapet är: ”Jag är en av er.” Hur man använder språket är då en viktig markör. Dialekter är exempelvis en tydlig signal för vilken grupp man tillhör – eller gör anspråk på att tillhöra. Forskare har funnit att arbetssökande med utpräglat lokala dialekter uppfattas som mindre kompetenta än de som talar vad vi i Sverige skulle benämna rikssvenska (Mautner 2016 s. 189). Närhetssignaler kan även bestå av att använda ett tekniskt och specialiserat språk, ett språkbruk som kännetecknar det sökta jobbet. Det handlar då inte endast om att visa upp sin kunskap utan även om att presentera sig själv som någon som delar intervjuarens professionella identitet. Genom att signalera denna närhet kan förtroende uppstå, vilket kan öka möjligheterna för ett jobberbjudande. Ett annat sätt att uttrycka detta är att anställningsintervjuer även är en möjlighet för den som söker jobb att visa upp sitt språkkapital. Språkkapital ska här förstås som det språk man bär med sig från sin uppväxt och som avslöjar vilken samhällsklass man kommer ifrån eller tillhör. Det kan bestå av uttryckssätt, dialekter, sociolekter, begrepp, metaforer och ordförråd och är ett kapital i bemärkelsen att det har konsekvenser för en persons möjligheter att överleva och lyckas i samhället. Språkkapitalet kan påverka våra möjligheter att få ett arbete, göra karriär och röra oss uppåt i klasshierarkin. Denna typ av kapital kan ibland visa sig vara viktigare än mer formella examina, eftersom 14

K A P I TE L 1 I nl e dning

det signalerar en viss tillhörighet som kan vara betydelsefull för den organisation som anställer. Genom att använda ett etablerat och i det specifika sammanhanget godkänt språk skapas något under anställningsintervjun, nämligen förtroende. Under intervjun utvecklas den arbetssökande från en främling till någon man kan lita på – hen talar ju det rätta språket. Ofta handlar detta om mycket subtila detaljer i språket: betoningen av vissa ord, formuleringar, grammatik och uttal. Språkligt kapital kan även handla om att berätta den rätta historien om sitt liv. Intervjuarens uppmaning i inledningen av intervjun, ”Berätta om dig själv”, är med andra ord inte så oskyldig och öppen som den kanske låter utan kan tolkas som ett test av det språkkapital den arbetssökande besitter. Är det ”rätt” historia som kommer att berättas? Vad säger den om kandidatens bakgrund och klasstillhörighet? Under en anställningsintervju sker alltså långt viktigare saker än ett utbyte av objektiv information om tankar, attityder och erfarenheter, nämligen ett uppvisande av mer svårfångade egenskaper såsom klasstillhörighet. Det handlar om att på ett övertygande sätt visa upp sig själv som en medlem i den kategori människor som arbetsgivaren känner ett stort förtroende för. En konsekvens av detta är att anställningsintervjun bidrar till vidmakthållandet av de rådande sociala strukturerna, till exempel vad gäller klass eller etnicitet, det som brukar kallas för reproduktion av sociala strukturer. Anställningsintervjuerna kan på så vis ses som en motkraft till de institutioner i samhället som syftar till att möjliggöra social mobilitet, det vill säga att kunna röra sig uppåt i samhällshierarkin. Skolan har traditionellt varit en viktig institution för att möjliggöra dessa klassresor (huruvida detta fortfarande gäller kan förvisso diskuteras). Genom anställningsintervjuns outtalade krav på att underordna sig ett visst språkbruk, ett visst språkkapital och vissa legitima sätt att berätta om sig själv och sitt liv, reproduceras de maktrelationer som bygger upp samhällsstrukturen. Det är bland annat denna struktur som ligger bakom det faktum att en förskolepedagog har en betydligt lägre lön än en börsmäklare eller managementkonsult, detta trots, skulle man kunna tycka, att den samhälleliga nyttan av det arbete som utförs på en förskola vida överstiger nyttan av det arbete som utförs

D E L I D iskursanalys e ns hist oria och u t g å ngspunkt e r

av börsmäklare och managementkonsulter. Sådana maktstrukturer är också en anledning till att vissa människor bedöms vara ”finare” och ”viktigare” än andra redan innan de har fått en chans att visa upp sina kompetenser och färdigheter. Anställningsintervjuer bidrar med andra ord till klassamhällets självförstärkning. Klassamhället återskapar sig självt varje dag genom dessa rekryteringsriter. Detta är en möjlig tolkning av vad som sker under en anställningsintervju, en tolkning som möjliggörs av diskursanalysens metoder och syn på språkanvändning.

Diskursanalys – teori och metod Kortfattat kan diskursanalys beskrivas som ett sätt att förstå och studera språkanvändning och dess effekter på samhälle, människor och deras relationer. I mer konkreta termer är diskursanalys ett teoretiskt perspektiv (med vissa antaganden om språkets funktion) och en metod (för att studera språkanvändning) som är lämplig när man i ett forsknings- eller examensprojekt är intresserad av språkets och meningsskapandets roll i vardagen. Språket betraktas inom diskursanalys inte som ett abstrakt system av regler och glosor utan ses som en handling. Vi utför handlingar när vi använder oss av språk. Och språket påverkar vårt sätt att uppleva, tänka, se och känna. Diskursanalys är ett sätt att komma bakom språkets beskrivande roll och närma sig en förståelse av den betydelse som språk och andra symboler spelar för människors upplevelser av världen och för hur de beter sig mot andra människor. Diskursanalys kan även vara en bra metod om man är intresserad av språkets betydelse för hur vi ser på oss själva, det vill säga det som ibland kallas för identitet eller subjektivitet. I dag arbetas det med diskursanalys inom flera olika akademiska ämnen, till exempel historia, språkvetenskap, statsvetenskap, sociologi, företagsekonomi, nationalekonomi och juridik. Det finns diskursanalytiker som arbetar på makroplan och som undersöker det ”stora” språkbruket på samhällsnivå i ett försök att förstå vår samtid och vår tidsanda. Det finns diskursanalys där intresset riktas mot de små detaljerna i vardagliga samtal: pauser, tvekanden, avbrott och stamningar. Det 16

K A P I TE L 1 I nl e dning

finns även diskursanalytisk forskning som genom att studera språklig interaktion försöker förstå hur grupper fungerar, hur identiteter skapas, hur roller fördelas och hur relationer hanteras. Inom samhällsvetenskaperna spelar diskursanalys en alldeles särskild roll eftersom perspektivet och metoden kan vara ett sätt att nå kunskap om hur samhället skapas – eller ”konstrueras”, som är ordet som oftast används av diskursanalytiker – av människor i deras vardagliga sociala interaktioner. Man kan exempelvis studera språkets roll i olika organisationer. Hur används speciella uttryck, ord och metaforer för att styra människor i företag? Hur används retorik för att övertyga omgivningen om ens egen ståndpunkt? Hur använder människor språk för att göra motstånd mot auktoriteter och ledare? Diskursanalysen kan även vara lämplig när man är intresserad av vad det är som begränsar oss människor. Vad är det som får oss att tro att vi ”måste” göra vissa saker och vara på vissa sätt? Vad är det för krafter i samhället som formar mig till man eller kvinna? Eller till en ”god medborgare” som tycker om att betala skatt? Eller till en arbetsam person som vill göra rätt för sig? Diskursanalys kan hjälpa oss att upptäcka att dessa identiteter inte behöver vara ”naturliga” utan att de är en del av vårt kulturella arv, det vill säga det som föräldrar, skola och kultur lär oss. Språket är centralt här. Genom att internalisera ett visst sätt att tala och skriva om världen och om oss själva skapas också gränserna för hur vi kan tänka om oss själva. Språket möjliggör kommunikation människor emellan men kan även begränsa vår föreställningsvärld och självbild. Diskursanalys grundar sig i den ”språkliga vändningen”, till vilken jag återkommer senare i denna bok, som bygger på en problematisering av idén att språk finns till för att avbilda världen. I stället tar diskursanalys fasta på de sätt på vilka språkanvändning bidrar till att skapa världen och vår kunskap om denna. Mitt syfte med att skriva denna bok har varit att presentera en någorlunda samlad bild av diskursanalys som en samhällsvetenskaplig metod. En viktig utgångspunkt för att jag över huvud skulle kunna skriva en bok av det här slaget – snarare än en serie böcker – är nämligen att det är möjligt att formulera en uppsättning idéer och principer som med viss

D E L I D iskursanalys e ns hist oria och u t g å ngspunkt e r

anpassning kan gälla för alla typer av diskursanalytiska skolbildningar. Detta är långt ifrån ett självklart antagande, och det kan vara viktigt att påbjuda en viss försiktighet beträffande den här bokens generaliserbarhet över olika diskursanalytiska traditioner. För den som är intresserad av att arbeta med diskursanalys i ett examensarbete eller i ett större forskningsprojekt är det därför viktigt att läsa in sig mer noggrant på den specifika diskursanalysansats man väljer att arbeta med. Min ambition är att de tankar och råd som presenteras i denna bok ska kunna ge en bra grund för att sedan kunna leta sig vidare bland både äldre och nyare diskursanalytiska ansatser. Även om olika traditioner av diskursanalys skiljer sig åt finns det enligt min mening tillräckligt många gemensamma nämnare för att det ska vara meningsfullt att behandla dem tillsammans. En av dessa gemensamma nämnare är att diskursanalys syftar till att få en inblick i hur samhället byggs. Så låt oss börja där.

Välkommen till samhällsfabriken En utgångspunkt för alla diskursanalytiska inriktningar är att samhället är något som skapas av människor genom handlingar, interaktioner och språkanvändning. Vissa delar av samhället är förvisso mer svårföränderliga än andra, men i grunden består samhället av människor som talar, tänker och handlar på vissa sätt. Våra regler, normer, rutiner och sätt att tala, skriva, känna och tänka om världen är kulturella fenomen och skiljer sig på så vis från de fenomen vi brukar betrakta som naturliga, till exempel gravitationskraften, träd, blommor, sandstränder och myggbett. Diskursanalys gör det möjligt för oss att glänta på dörren till ”samhällsfabriken”, till de vardagssituationer där samhället skapas och återskapas av människor som använder språk. Språket skapar vår värld på olika sätt. Det ger oss de kategorier vi behöver för att sortera våra erfarenheter och för att kommunicera med andra människor. Den sociala samvaron, det vi delar med andra människor, är beroende av vår förmåga att genom symboler – exempelvis språket – dela våra erfarenheter med varandra och agera tillsammans. Genom språket får vi som barn tillgång 18

K A P I TE L 1 I nl e dning

till sakernas ordning på det sätt som våra föräldrar och andra signifikanta andra vill att vi ska förstå denna ordning. Begrepp som mamma, pappa, storasyster, hemma, godis och fredagsmys gör det möjligt för barnen att samspela med sina föräldrar och andra barn. Erfarenheter får mening och innebörd. Det blir möjligt att ingå i en social gemenskap. Diagnossystemen inom sjukvården är ett typiskt exempel på hur språkliga kategorier ordnar – och på så vis skapar – vår tillvaro. Diagnossystem bygger på den etablerade och accepterade kunskap som för tillfället existerar om människans kropp och själ. Systemen bygger på ihärdig forskning och viljan att lösa sjukdomarnas gåtor, men de avspeglar inte endast den rådande kunskapen utan är även mäktiga språksystem med konkreta effekter på människors liv. Diagnos system består av uppsättningar av termer och begrepp som ringar in och beskriver symptom för att på så vis kategorisera patienter utifrån dessa symptombeskrivningar. Dessa system gör det möjligt för läkare och övriga inom vården att definiera vissa tillstånd som ”normala” och andra som avvikelser från det normala. Diagnoser kan sedan föra med sig materiella konsekvenser i form av tillgång till behandlingsresurser, ersättning från försäkringskassan och specialinsatser från skolan. Det är viktigt att betona att detta inte innebär att diskursanalytikern behöver förneka existensen av ickespråkliga fenomen i världen. Detta är en vanlig missuppfattning. Att uppleva smärta och vara sjuk är i sig inget man kan förändra genom att undvika att prata eller skriva om det. Även om vissa tillstånd av lidande kan bli bättre om man lär sig hantera dem, exempelvis genom att förändra sitt sätt prata och tänka om sina sjukdomar, är lidandet reellt även utanför det språk (till exempel i diagnossystem) som syftar till att beskriva och kategorisera dem. En dödlig sjukdom är livshotande i sig, inte för att vi skriver eller pratar om den som om den är farlig. Men cancer betyder och upplevs som olika saker beroende på sammanhang. Det är genom språket cancer sjukdomarna får sin mening och innebörd för oss människor. En central poäng inom diskursanalys är att vår kunskap och våra erfarenheter om världen är språkliga och sociala konstruktioner som sätter gränser för vad vi ser, upplever och känner. Världen presenterar

D E L I D iskursanalys e ns hist oria och u t g å ngspunkt e r

inte sig för oss på ett entydigt sätt utan upplevs på olika sätt beroende på våra tidigare erfarenheter, perspektiv och – inte minst – det språk vi bär med oss. I en konkret mening är världen inget annat än våra upplevelser; vi kan ju av förklarliga skäl inte veta något om det vi inte kan uppleva. Språket har en speciellt viktig betydelse för hur vi upplever världen, då det sätter gränserna för vad vi kan uppleva genom att ge oss de begrepp och kategorier vi behöver för att ordna upp våra sinnesintryck. Diskursanalys är ett teoretiskt perspektiv och en metod som kan användas inom samhällsvetenskaperna för att studera hur språkanvändning skapar och återskapar den sociala verkligheten. Men vad betyder då egentligen ”diskurs”, detta finord?

Finordet diskurs Det finns ord som anses ”fina” och som ibland används av akademiker och kulturskribenter på ett sätt som skapar distans mellan skribent och läsare snarare än att bidra med förståelse. Ibland kan man som läsare till och med få intrycket att de fina orden används mer i syfte att framhålla skribentens bildning och överlägsenhet än för att kommunicera en insikt med läsaren. Som läsare kan man då känna sig dum och mindervärdig. Diskurs är ett sådant ord. Och ja, diskurs är ett fint ord i den meningen att det inte härstammar från vardagens språk utan har växt fram inom den etablerade akademin, en exklusiv – och delvis exkluderande – värld som inte alla har tillgång till. Trots detta finns det enligt min mening goda skäl att hålla fast vid diskursbegreppet, inte för att använda det för att särskilja sig från andra utan för att det – om det används väl – kan bidra till en ökad förståelse av de processer varigenom det sociala livet och samhället konstrueras varje dag. Detta är viktigt av flera skäl, men dessa kommer jag tillbaka till senare. Ursprungligen betyder diskurs ”konversation”, ”diskussion” eller ”tal”, innebörder som fortfarande är relevanta när diskurs numera är ett etablerat studieobjekt inom samhällsvetenskaperna och humaniora. Exempelvis kan man prata om ”managementdiskursen” (diskussionen 20

K A P I TE L 1 I nl e dning

eller talet om styrning och ledning av organisationer av olika slag) eller ”kulturmansdiskursen” (diskussionen om idealbilden av den samtida kulturproducenten). Alla diskursanalytiska traditioner har det gemensamt att de intresserar sig för diskussioner och konversationer i sam hället. Utgångspunkten är, som tidigare har nämnts, att språkanvändning är en produktiv kraft i samhället. Språket har effekter.

Diskursanalys – en preliminär definition En preliminär definition av diskursanalys – en definition som kommer att utvecklas och förfinas i kapitel 2 – är att det handlar om att försöka förstå hur språkanvändning av olika slag (talad och skriven text) bidrar till att skapa, upprätthålla och även utmana och rasera social ordning. Social ordning är det vi uppfattar som ”samhället” när detta fungerar friktionsfritt utan några större konflikter, motsägelser och besvär. Diskursanalytiker kan studera konstruktioner och normalisering av maktförhållanden i samhället, till exempel i relationer mellan män och kvinnor, vuxna och barn eller mellan första och tredje världen. Diskursanalytiker kan även studera hur social ordning skapas och upprätthålls i vardagliga situationer i busskön, på restaurangen, i chattforum, i klassrum och på möten på jobbet. Utgångspunkten är då att sådana situationer inte existerar oberoende av människor och deras handlingar. Situationer och social ordning konstrueras i interaktioner mellan människor. Anita Nordzell (2007) har till exempel studerat de samtal som äger rum i ledningsgruppsmöten för gymnasieskolledare för att förstå hur ”en organisation förhandlas fram och produceras i talad interaktion” (s. 175). Under ledningsgruppsmötena producerades och förstärktes viktiga kategorier, identiteter och moral som tillsammans bygger upp den vardagsverklighet som skolledarna arbetar i. Kategorin ”elever” är en central kategori för dessa skolledare och på mötena fylldes denna kategori gemensamt med mening. Gymnasieelever förväntades kunna ta ansvar för sina studier och vara förmögna att diskutera med sina lärare. Detta är en konstruktion av ”gymnasieleven” som sätter ramarna för arbetet på skolorna. Det blir till exempel möjligt att ställa

D E L I D iskursanalys e ns hist oria och u t g å ngspunkt e r

högre krav på eleverna än vad som kanske vore fallet om dessa hade betraktats som osjälvständiga och inkompetenta. Även kategorin ”lärare” fylls med meningsinnehåll under dessa möten. Nordzell visar i sin studie hur lärarna kategoriseras som anställda som ”bör ställa upp på de regler som skolan gemensamt fastställt” (s. 186) och inte ha en mängd synpunkter på hur skolverksamheten ska ledas. Nordzells poäng är att det är i möten av detta slag som ”begreppet skola ges innehåll och får sin betydelse” (s. 189) för skolledarna. På så vis kan diskursanalys erbjuda en metod för att få kunskap om hur organisationer uppstår och återskapas när människor interagerar språkligt. Organisationer – som i det här exemplet skolan – existerar således inte oavhängigt de människor som arbetar i dessa utan skapas i någon mening av organisationsmedlemmarna i det vardagliga arbetet. Skapandet och upprätthållandet av social ordning kan även handla om produktion av kunskap och ”sanning”, det vill säga det vi för tillfället håller för sant. Även det som framstår som objektiva fakta är en del av denna etablerade och socialt konstruerade kunskap. Den sociala ordningen inbegriper även förgivettagna föreställningar som vi inte ifråga sätter i första taget. Denna tysta kunskap – vi kan kalla den för normer, ideologi eller common sense – är betydelsefull för att vidmakthålla stabilitet och kontinuitet i en viss kultur eller ett visst socialt sammanhang. Snarare än att utgå från att språkets funktion är att avbilda världen grundas diskursanalys i antagandet att språket är med om att skapa denna värld. Språket är med och skapar de tolkningsramar som i var dagen hjälper oss – och tvingar oss – att uppfatta saker och ting på ett visst, specifikt vis. Diskursanalys betonar verklighetsuppfattningars beroende av perspektiv. En och samma situation kan förstås på en mängd olika sätt, ur en mängd olika perspektiv. Det är dock sällan vi skiftar vilt mellan flera olika perspektiv i vardagen, utan det är ett, möjligtvis ett fåtal, perspektiv som har kommit att få definiera våra upplevelser. Men världen hade i princip kunnat upplevas annorlunda. Mats Börjesson (2003 s. 21) skriver: ”att studera diskurser och sociala konstruktioner innebär, uttryckt på ytterligare ett annat sätt, att fundera över det som sägs, hur det sägs och hur det annars skulle kunna sägas.” 22

K A P I TE L 1 I nl e dning

Stora samhällsförändringar innebär inte sällan en perspektivförändring och följaktligen en reviderad tolkningsram för förståelsen av omvärlden. Införandet av kvinnlig rösträtt, tankar om barns rätt i samhället, västvärldens uppgörelse med sin kolonialhistoria, för att nämna några exempel, bygger i stor utsträckning på relativt nya sätt att tala, skriva och tänka om kvinnor, barn och koloniserade länder. Att studera hur språkbruk har förändrats genom historien, och hur förändrade språkbruk förändrar historiens gång, är en viktig arbetsuppgift för diskursanalysen.

Metoden diskursanalys Som nämndes ovan är diskursanalys både en teori om språkets funktion och en metod för att undersöka densamma (se Börjesson 2003 s. 25). Detta är förvisso fallet för många forskningsfält; det teoretiska perspektivet leder till en viss metod som i sin tur lämpar sig bäst givet de teoretiska antagandena. Jag är medveten om att användningen av orden metod och diskursanalys i samma andetag och mening kan väcka ont blod hos vissa diskursanalytiker. Det verkar finnas ett slags metodfobi hos många kvalitativa forskare, som i sin tur verkar bottna i en rädsla för att uppslukas av en formalistisk metodsyn med rötter i så kallad positivistisk forskning. Något förenklat kan man säga att positivistisk forskning bygger på föreställningar om objektiv sanning, neutralitet, stringens och replikerbar datainsamling. Kvalitativ forskning bygger ofta på andra utgångspunkter, exempelvis perspektivism (vad man ser beror på utsiktspunkten), tolkning, subjektivitet och en förhållandevis flexibel forskningsdesign. Jag menar att det trots denna risk är fullt möjligt att skriva, tänka och tala om kvalitativ forskning, såsom diskursanalys, som en metod. Perspektivism och flexibilitet är fullt förenliga med en genomtänkt och systematisk forskningsdesign. Pushkala Prasad (2005) beskriver träffande den kvalitativa forskningens hantverk som ”disciplinerad kreativitet” (se även Weick 1989). God forskning bygger på uppfinningsrikedom och en förmåga att se nya och kanske oväntade saker i sitt empiriska material. Men detta kreativa arbete måste ske inom vissa ramar som

D E L I D iskursanalys e ns hist oria och u t g å ngspunkt e r

sätter gränserna för vad som kan göras och sägas. I denna spänning mellan kreativitet och disciplin kan intressant forskning uppstå. Bra diskursanalys kännetecknas av just detta: kreativt tolkningsarbete som följer en systematisk och disciplinerad arbetsgång. I den här boken försöker jag ge en bild av hur ett sådant arbete kan se ut.

Varför diskursanalys? Varför ska man då ägna sig åt diskursanalys? Den viktigaste anledningen enligt min mening är att diskursanalys erbjuder ett perspektiv och en metod för att nå kunskap om hur samhället konstrueras genom språkanvändning. Diskursanalys handlar helt enkelt om att förstå samhällets tillblivelseprocess så som den utspelar sig framför våra ögon – eller kanske i många fall bakom våra ryggar. Diskursanalys är dessutom ett perspektiv och en metod som hjälper oss att förstå hur makt och ideologi kan fungera i vardagen. Genom kontinuerlig exponering av vissa beskrivningar av världen kan dessa bli ”naturaliserade”, vilket innebär att de betraktas som naturliga och i stort sätt meningslösa att ifrågasätta. Det är när vi okritiskt börjar tro på – när vi internaliserar – vissa beskrivningar och bilder som dessa börjar fungera ideologiskt. De formar oss då till de individer vi är utan att vi egentligen är medvetna om detta. Samtidigt reproducerar dessa naturaliserade verklighetsbeskrivningar vissa maktrelationer i samhället. På så vis är den makt språket utövar på oss svår att upptäcka; den verkar i det tysta genom att vi internaliserar den i vårt sätt att vara, tänka och tala. Diskursanalytisk forskning kan alltså ha en viss politisk betydelse. Kunskap om hur samhället har formats och omdanats, och om hur denna samhällstillblivelse ständigt äger rum i människors vardagsliv, gör det möjligt att se att samhället är förändringsbart. Samhället är inte skrivet i sten, utan det är människor som – medvetet eller omedvetet – konstruerar detta samhälle. I en tid då rapporterna om religiösa och politiska spänningar, klimatkrisen och en skola i förfall duggar tätt kan diskursanalysens insikter vara trösterika och kanske till och med skänka hopp och förändrings24

K A P I TE L 1 I nl e dning

lusta. Även om det är svårt att endast prata och skriva sig ur vissa problem i världen, kan diskursanalys öppna upp för nya sätt att tala om och förstå sin samtid. Diskursanalys problematiserar påståenden som ”Det är bara så det är” och ”Det är så människor fungerar” och påminner oss om att samhällsförändring är möjlig just därför att samhället är i ständig tillblivelse. Samhället, den sociala världen, tillhör inte naturen utan konstrueras varje dag genom bland annat språkbruk. Frågan om huruvida människan verkligen är rationell kan då ersättas med frågor som ”Hur konstrueras människan som en rationell varelse?” och ”Var och hur övertygas vi om att vi bör vara rationella?” Frågan om vad som skiljer män från kvinnor kan ersättas med frågan ”Hur skapas hierarkiska skillnader mellan kvinnor och män?” Frågan ”Är detta verkligen sant?” kan bytas ut mot frågor av typen ”Hur skapas och etableras sanningar?” och ”Vem drar fördelar av dessa sanningar?” Kunskapen om att samhället inte är naturligt utan konstruerat är kanske speciellt betydelsefull i dag när vår erfarenhet av världen omkring oss i mycket högre grad än tidigare är medialiserad. Media lisering innebär enkelt uttryckt att världen förmedlas genom medie kanaler som på så vis har stor påverkan på hur vi förstår världshändelser. Snarare än att vi tar del av världen direkt genom egna resor och livs erfarenheter – och utifrån dessa upplevelser formar vår livssyn och ideologiska ståndpunkter – kommer vår kunskap om världen från förmedlade bilder av olika slag i form av nyheter, fiktion och informationsflöden. Det har förvisso existerat medier som har rapporterat om världshändelser tidigare – tidningar, böcker, reseskildringar, konst – men den hastighet med vilken nyheter sprids i dag saknar motstycke i historien. De gamla dagstidningarnas dygnsrytm har ersatts av rullande real tidsuppdateringar. Den som är uppkopplad får nyheter om en händelse i nästan samma sekund som den sker. Samtidigt som världen i någon mening har blivit mindre genom globaliseringen av konsumtionsmarknader och populärkultur (vi ”vet” mer om katastrofer, krig och svält på andra sidan jordklotet än förr), så får de flesta av oss denna kunskap och information genom snabba medier. Vår kunskap är på så vis indirekt förmedlad snarare än direkt erfaren.

D E L I D iskursanalys e ns hist oria och u t g å ngspunkt e r

Medialiseringen ställer höga krav på människors mottagande av nyheter och vetenskapliga rapporter. Det talas ibland om att mediekonsumenternas källkritik måste stärkas och att man ska vara extra vaksam på desinformationskampanjer vid exempelvis politiska val. Diskursanalys kan möjligen bidra till en sådan vaksamhet genom att erbjuda metoder för att undersöka hur enskilda särintressen och maktpositioner gynnas och stärks av att vissa nyheter och sanningar sprids och etableras i samhället.

Bokens uppläggning I nästa kapitel redogör jag för diskursanalysens rötter och utgångspunkter. I kapitel 3 går jag igenom de mest betydande diskursanalytiska varianter som har växt fram inom samhällsvetenskap och humaniora. I kapitel 4 diskuterar jag vad det kan innebära att ställa en diskursanalytisk fråga och hur sådana frågor baseras på diskursanalysens syn på språket. Kapitel 5 handlar om vilket empiriskt material som är relevant och användbart inom diskursanalytisk forskning. Där kommer jag även att gå igenom en för diskursanalysen viktig aktivitet: transkription, alltså överföring av inspelat ljud (av till exempel samtal och prat) till skrift. I kapitel 6 ger jag ett förslag på en hur man konkret kan arbeta med diskursanalys av textmaterial. I kapitel 7 redogör jag avslutningsvis för en del av den kritik som har rests mot diskursanalytisk forskning samt diskuterar diskursanalysens relevans i dag och i framtiden.

Peter Svensson är docent i företagsekonomi och verksam som forskare och lärare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning är oftast inspirerad av olika typer av text- och diskursanalys och han har bland annat studerat hur reklamarbetare och managementkonsulter skriver och talar i sitt vardagliga arbete.

Diskursanalys Diskursanalys handlar om att försöka förstå hur människor använder sig av språk i sin vardag och hur språkanvändning utgör en viktig del av konstruktionen av samhället och dess beståndsdelar. En central utgångspunkt för alla former av diskursanalys är att språk inte primärt avbildar världen. Språket konstruerar vår värld genom att forma våra självbilder och föreställningsramar. Diskursanalys är en metod för att empiriskt undersöka konstruktionen av mening i vardagen – konstruktionen av kunskap och kulturella föreställningar, identiteter, sociala relationer och maktasymmetrier. Den här boken är en introduktion till diskursanalys. Författaren ger förslag på hur du som student eller forskare kan arbeta med diskursanalys som en praktisk metod i examensarbeten och i större forskningsprojekt.

GREPPBAR METOD är en serie böcker om olika sätt att bedriva forskning. Från forskningsfråga till slutsats. Skrivna av erfarna forskare. För dig som är nyfiken. På nya tillvägagångssätt och gamla beprövade metoder. På nya insikter om samhället och hur man kan göra det komplexa och oöverskådliga greppbart.

Art.nr 40233

studentlitteratur.se