9789144116310

Page 1

ARBETE & VÄLFÄRD Ledning, personal och organisationsmodeller i Sverige

Åke Sandberg ( red . )


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39442 ISBN 978-91-44-11631-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild och kapitelbilder: Shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2019


3

INNEHÅLL

Förord 9 Åke Sandberg Författarpresentation 11 1 Arbete och välfärd – en introduktion  15 Åke Sandberg Arbete i organisationer – planering och utförande 15 Arbete och välfärd  18 Hur väl står sig Sverige?  21 Arbete, välfärd och konkurrenskraft – länderjämförelser 22 Arbete, välfärd och konkurrenskraft – hur funkar det?  27 Organisationsmodeller och -teorier  29 Bokens kapitel vill var för sig ge en helhet  32 Bokens innehåll – kapitel­ samman­fattningar  32 Litteratur 40

2 Arbetslivsforskningen i Sverige – en historia om fem perioder  43 Torsten Björkman & Åke Sandberg Introduktion 43 Arbetslivsforskningens förhistoria – folkbokföring, offentliga utredningar och tidsstudier  46 Rationaliseringsrörelsen och människan i industrisamhället 47 Periodindelning av svensk arbetslivsforskning från 1940 till 2017  48 Forskningen framöver  55 Universitetsvärlden har en huvudroll   57 Litteratur 58

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

222 doktorsavhandlingar i samhällsvetenskaplig arbetslivsforskning försvarade vid svenska lärosäten under perioden 1975–2017  61

Del I  Arbetsliv och arbetsmarknad 3 Arbetsliv i Sverige − modell i förändring  77 Fredrik Movitz & Åke Sandberg Att fånga arbetslivet i Sverige  77 Ett svenskt undantag  78 De breda dragen i svenskt arbetsliv  79 Den offentliga sektorns framväxt och privatisering 89 Sverige – landet annorlunda?  94 Utmaningar och förändringar  102 Hur förstå Sveriges förändring?   107 Sverige mer som andra – men fortfarande annorlunda 111 Litteratur 114

4 Den svenska partsmodellen utmanad − facket, arbetsgivarna och lönebildningen  119 Anders Kjellberg Inledning 119 Varför anställda och arbetsgivare organiserar sig  119 De fackliga organisationerna och deras motparter 120 Ett nytt fackligt landskap – tjänstemännen och kvinnorna på frammarsch  122 Tilltagande skillnader mellan inrikes och utrikes födda  126


4

I n ne h å l l

Den svenska modellen i ett internationellt perspektiv 130 En modell med lång historia  133 Den svenska modellen − tre nivåer  135 Arbetsrättslig lagstiftningsvåg under 1970-talet 136 Förhandlingsmodeller 137 Lönebildningens utmaningar i den förnyade svenska modellen  140 Näringslivets tilltagande internationalisering 142 Vad har hänt med det goda arbetet?  144 Avslutning 146 Litteratur 146

5 Arbetsmarknader  149 Åke Sandberg Arbetslinjer 149 Arbetets pris  150 Rörlighet och flexibilitet  152 Tudelning och polarisering  152 Det flexibla företaget  154 Sysselsättning och arbetslöshet  155 Migration 159 Omdaningen av arbetsliv och arbetsmarknad 160 Litteratur 161

6 Klasstruktur och arbetets organisering  163 Magnus Hörnqvist Marknadssituation och arbetssituation − två aspekter av klass  163 Klass som stabil struktur och andra maktordningar 169 Klass som osynlig men verksam struktur 170 Positionen på arbetsmarknaden och positionen på arbetsplatsen – igen  172 Litteratur 173

7 Arbete i Sverige från 1970-tal till 2010 – ojämlikhetens omvandling i skärningspunkten mellan klass och genus  175 Carl le Grand & Michael Tåhlin Arbetslivets långsiktiga utveckling: två trender  175 Vad är klass?  177 Vad bestämmer utvecklingen av jobbstrukturen? 180 Konsekvenser av arbetets mentala innehåll – klass, kvalifikation och autonomi  182 Arbetets förändringar i Sverige under senare decennier 186 Sammanfattning och avslutande diskussion 198 Appendix 200 Litteratur 202

8 Arbetsmarknaden – integration, segregation och diskriminering   205 Moa Bursell Invandring och den svenska arbetsmarknaden   205 Svensk migrationshistoria ur ett arbetsmarknadsperspektiv 205 Etnisk ojämlikhet på arbetsmarknaden i siffror 206 Intersektionalitet 216 Slutord 221 Litteratur 222

9 Plattformsekonomin, digitaliseringen och arbetslivets omreglering  225 Åke Sandberg Plattformsekonomi och arbetslivets omvandling 225 Plattformsekonomins dimensioner   226 Plattformsekonomins organisering   228 Plattformar för boende, resor och mat  228 Arbetsförmedlande plattformar  232 Att arbeta i plattformsekonomin   234 Jobb och lön via plattformar  237

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  5

Plattformarna och arbetsmarknaden i stort   238 Svar på utmaningarna  239 Fortfarande frågor kvar  245 Litteratur 246

10 Välfärdspolitikens positiva spiral  251 Irene Wennemo Välfärdspolitiska teorier  251 Socknen − välfärdspolitikens vagga  252 Generell välfärdspolitik  254 Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen – välfärdspolitikens akilleshäl  257 Familjepolitiken 259 En nordisk modell  262

Del II  Ledning och styrning i organisationer 11 Organisation, arbete och makt  269 Göran Ahrne Inledning 269 Uppkomsten och utvecklingen av organisationsteori 270 Organisationer och människor  272 Organisation och beslut  274 Organisation och omgivning   276 Strukturer, modeller och kulturer  277 Tröghet och förändring  280 Makt, kontroll och motstånd  281 Litteratur 283

12 Management, den svenska modellen och internationaliseringen av vårt arbetsliv  285 Torsten Björkman & Karin Lundqvist Inledning 285 När Sverige industrialiserades och taylorismen introducerades (1866–1913) 286 Svensk isolationism under och mellan världskrigen (1914–1945)  292

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Rekordåren och parternas utvecklingsoptimism (1946–1976)  293 Polarisering (1977–1995)  297 Ett pågående systemskifte (1996 och framåt) 302 Sju styrningsformer som prövats i modeväxlingarna inom management 306 Litteratur 310

13 Ledning i Sverige och konstruktionen av svensk ledning  313 Fredrik Movitz & Åke Sandberg Ledning och chefers roll  313 Om skilda former av ledning   315 Konstruktionen av svensk ledning  318 Taylorsystemet eller rationell arbetsledning  319 Omfattande förändringsprocesser   319 Fackligt deltagande och inflytande  321 Informalitet, konsensus och öppen dialog   322 Grupparbete och delvis självstyrande enheter   322 Ledning genom värden och visioner  323 Kris – svensk ledning i förändring och nya ledningsformer   325 Resultatstyrning och marknadsorientering   326 Svensk ledning framöver?   329 Litteratur 329

14 NPM i den svenska staten – politik med företagsmässiga medel  335 Patrik Hall Utvecklingen av förvaltningspolitik  335 Privatisering och svensk politik  339 Företagisering och svensk förvaltningskultur 341 Jämförande diskussion  347 Vilka förändringar innebär den generella förvaltningspolitiken?   348 Litteratur 350


6

I n ne h å l l

15 Ledning och genus i organisationer  353 Anna Fogelberg Eriksson Inledning 353 Bakgrund 354 Genus och organisation  356 Genus och ledning  358 Förändring av könsfördelningen bland chefer 364 Avslutning 366 Litteratur   367

16 HR transformation − om Ulrichmodellens genomslag i svenskt personalarbete   369 Anders Boglind Personalarbetets historia – från arbetarskydd till affärsstöd  369 Ulrichs ”HR transformation”   374 Konceptets svenska resa   377 Omdaningen 379 Varför valde så många samma koncept? 383 Varför har personalspecialisterna haft så låg profil?  386 Litteratur 388

17 Hur styrs arbetsmiljön?  391 John Sjöström, Malin Bolin & Lisa Schmidt Inledning 391 Arbetsmiljörisker i Sverige  392 Vad är arbetsmiljö?   393 Arbetsmiljöstyrning – systematiskt arbetsmiljöarbete 394 Bakgrund till dagens arbetsmiljöstyrning 395 Statlig tillsyn  399 Skyddsombuden – de anställdas representanter  400 Utmaningar 402 Avslutning: Att skapa goda arbeten  411 Litteratur 411

Del III  Arbetets organisation 18 Arbete i offentlig välfärd − mellan organisation och profession   417 Tina Forsberg Ett människobehandlande och professionellt yrke  417 Välfärdsstatens kontroll av det professionella arbetet  420 Mellan organisatorisk och professionell kontroll i tre välfärdsprofessioner  422 Kontrollen formas i tre välfärdsprofessioner 424 Reflektioner och slutsatser  429 Litteratur   431

19 Kundintensiva serviceyrken – status, emotioner och kropp i arbetet   435 Ann Bergman & Ylva Ulfsdotter Eriksson Tjänstesektorn och serviceyrken  435 Arbetsvillkor i servicesektorn   436 Servicearbetets logik och essens   437 Tre begrepp för att förstå servicearbete – status, emotioner och kropp  441 Slutord 447 Litteratur 448

20 Det gränslösa arbetet  451 Gunnar Aronsson & Christin Mellner Inledning 451 Gränser och gränsperspektiv  453 Arbete och privatliv som konkurrerande eller stödjande domäner  454 Gränser konstrueras och förhandlas  455 Strategier och tekniker för gränssättning och gränskontroll   456 Känslornas berg-och-dal-bana   458 Styrning och ledning av gränslöst arbete 460 Avslutning   462 Litteratur   464

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


I nnehåll  7

21 Volvo Cars vägval på produkt- och arbetsmarknaden  467 Anders Boglind Volvo under Gyllenhammarepoken 1971−1993 468 Volvos 1990-tal – nystart och ”normalisering”   472 VCC i Fords ägo 1999−2010  475 VCC under Geely  477 Volvo i backspegeln  483 Litteratur   484

22 Byggbranschen – modell i kniptång mellan globalisering, migration och tudelad arbetsmarknad  487 Christian Koch & Per Sederblad Den svenska modellen i byggbranschen och dess utmaningar   487 Teoretisk referensram – institutionell teori   490 Byggbranschen i Sverige och dess aktörer   491 Globaliseringen, den svenska modellen och byggföretagen   493 Arbetsförhållanden, småföretag och migration av arbetskraft  495 Hur samexisterar den dominerande institutionen och den underordnade institutionen?   498 Diskussion 499 Konklusion 502 Litteratur 503

23 Arbetsplatsmotstånd – mellan revolt och cynism  507 Roland Paulsen Översättning: Hillevi Jonsson Subversivt motstånd  509 Olydnad och kamp  511 Koopterat motstånd  513 Sammanfattning 514 Litteratur 516

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

24 Arbetarkollektivets skilda motståndsformer  519 Jan Ch. Karlsson & Egil Skorstad Motståndsbegreppet 519 Arbetarkollektivet 522 Framställning av massa – processteknologiska särdrag  523 Tre system  525 Arbetarkollektivets infiltration  529 Slutsatser 531 Litteratur 532

Person- och sakregister 535



9

FÖRORD Å k e Sa n dbe rg

D

et här är en grundbok om arbets­ livet – en bok om arbete, organisation, personal och ledning, om produktiv välfärd, demokrati och goda arbeten i Sverige. Tjugosju forskare från en rad universitet och ämnen har samhällsarbetat för att skapa en helhetsbild. Vi har under två år haft seminarier där vi kommenterat varandras kapitel och länkat samman våra bidrag. I grunden finns frågor som: Vilka nutida tendenser ser vi i arbetsliv och ekonomi? Hur inverkar de på arbetets kvalitet och mening? Hur påverkas hälsa, maktrelationer, arbetsmarknadsparternas ställning och möjligheter till inflytande? Bilden av Sverige är ifrågasatt. Vi undersöker och ger vår bild av ett land som sökt förena mänsklig värdighet i arbetslivet med välfärd och konkurrenskraft. Hur robust är denna ”svenska modell” under tryck av globalisering och digitalisering och politisk instabilitet? Tack till mina medförfattare för bidrag till boken, för ert deltagande i arbetsseminarier och för att ni tålmodigt har arbetat om era kapitel. Ett särskilt och varmt tack till vår förläggare på Studentlitteratur, Johan Lindgren. Jag har svårt att tänka mig en mer kunnig och engagerad förläggare. Johan ville ha en bok med ett underifrånperspektiv på arbete i stil med den tidigare boken Ledning för alla? fast skriven utifrån dagens kunskapsläge och behov i undervisningen. Det skulle bli en bok som ger gedigen, allsidig baskunskap och samtidigt självständiga perspektiv – synpunkter som skaver, och som därför ger något att tänka på och att diskutera i seminarier och bland samhällsintresserade. Denna bok har en trettioårig förhistoria. År 1987 kom Ledning för alla?. Boken kom till under en boom för ledarskap, där företagsledare ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

som Jan Carlzon på SAS och Volvos Pehr G. Gyllen­hammar var folkliga idoler, och manage­ mentböcker fyllde bokhandeln, särskilt på flygplatserna. Vi summerade och presenterade ideologier av mestadels amerikanskt ursprung och granskade dem idékritiskt. Den fjärde upplagan gavs ut av SNS förlag sexton år senare. På samma förlag kom år 2013 Nordic Lights, för en internationell publik. En handfull författare från Ledning för alla? har bidragit till Arbete & välfärd, men de allra flesta författarna till denna bok är nytillkomna och många tillhör en yngre generation forskare. Vår bok i dag ger jämfört med Ledning för alla? en bredare, mer empiriskt och teoretiskt grundad bild av det svenska arbetslivet. Här ryms historiska och internationella utblickar. Managementstrategier presenteras, med fokus på vad de betyder i människors arbete och liv. Boken är därmed annorlunda än många översatta läroböcker i management och organisation, som ofta innehåller antaganden om arbetslivet i en värld med svagare fackföreningar, lägre allmän kunskapsnivå och mindre utvecklad välfärd. Vår bok är konkret förankrad i svenskt arbetsliv – såväl arbetsplatser och arbetsorganisation, som ekonomi och arbetsmarknad i stort. Våra tidigare böcker har lästs av samhälls­ intresserade och var under årtionden kurslitteratur i universitetsutbildningar om personal, arbete, organisation och ledarskap i ämnen som sociologi, företags­ekonomi, psykologi och pedagogik, liksom i personalutbildning, facklig utbildning och studiecirklar. Vi räknar med bred användning och lång hållbarhet även för denna nyskrivna bok. Stockholm och Runmarö i januari 2019 Åke Sandberg



Arbete och välfärd – en introduktion Å k e Sa n dbe rg

Att arbeta är en del av att vara människa. En stor del av människors liv ägnas åt arbete av olika slag. Arbete är en medvetet styrd aktivitet som utmärker människan och skiljer henne från andra arter. I grunden handlar arbete om våra behov. Att arbeta är mödosamt men ger också en tillfredsställelse i det som vi får ut av arbetet: något att äta och någonstans att bo samt gemenskap – och ett resultat i form av ett vackert målat hus eller en tavla, en människa som fått hjälp i sin nöd, eller en rapport som är färdigskriven. Vi arbetar för att tillfredsställa våra behov och i vidare mening för att försörja oss, ofta som anställda i lönearbete som ger en inkomst som gör att vi kan köpa sådant vi behöver. Till det kommer oavlönat arbete i hushållet och med omvårdnad och omsorg. Men arbete ger oss ibland mer, och det är kanske ingen tillfällighet att vi just i Sverige och Norden talar om arbetsliv, om arbete som en sfär där vi lever en del av våra liv och ställer krav på kvalitet, mening, gemenskap och inflytande, som i livet i övrigt. I andra länder finns sällan något som motsvarar vårt begrepp arbetsliv, och inte heller arbetslivsforskning (se Björkman & Sandberg i kapitel 2). I exempelvis den anglo­saxiska världen, liksom i Skandinavien, undersöks däremot balansen mellan arbete och liv, livet utanför arbetet; work-lifebalance. En klassisk studie om arbete som en del av livet, vardagen och meningen är De arbetslösa i Marienthal (Jahoda, Lazarsfeld & Zeisel 2014 [1933]) från arbetslöshetens och 1930©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

1

talets Öster­rike. Arbetarna på den sedan länge nedlagda fabriken hade organisationer runtom – såsom bibliotek, teaterförening och ungdomsförening – liknande den (tidiga) svenska arbetarrörelsens samhälle i samhället med Folkets park, ABF och Unga örnar. Vi försörjer oss således genom att arbeta. Men är själva arbetet meningsfyllt? Det påverkas av hur arbetet är organiserat, om vi har tid och resurser att göra ett bra jobb med hälsan i behåll, om vi har överblick, kan använda vår kompetens, påverka och se sammanhang. Det påverkas också av vad vi är med om att producera – varor och tjänster vi bedömer som nyttiga för många och som vi är stolta över – eller skräp och sådant som är skadligt för människor eller natur. Eller är det ett slags skenverksamheter där vi låtsas vara sysselsatta, undviker att arbeta – gör motstånd – för att vi finner arbetet tråkigt, meningslöst eller skadligt (Roland Paulsen i kapitel 23). Att vi talar om arbetsliv betyder inte att det är ett för alla gott arbetsliv. Men vi är ändå på jobbet för vi måste tjäna pengar för vår försörjning.

Arbete i organisationer – planering och utförande Det som utmärker allt arbete är att det handlar om en förening av planering och utförande. Det finns ett mål för arbetet, ett resultat och ett slut. Efter arbetet är vi lediga och kan vila eller roa oss innan det är dags att gå till jobbet igen. Genom historien har arbetet skett i väldigt olika former


16

Åke Sandberg

och med otroligt varierande villkor för olika grupper av människor. I dag sätter inte arbetstiden alltid gränser för när jobbet är klart. En uppgift ska göras klar, projektet slutföras, inte sällan under press; vi talar om ”gränslösa jobb” som invaderar fritid och sinne. Arbete är inte heller bara lönearbete och annat förvärvsarbete (som företagare) utan också oavlönat hushålls­ arbete där kvinnor ofta får en dubbel börda. Sedan mer än hundra år sker det mesta arbetet i stora organisationer. Där är de två momenten planering och utförande oftast åtskilda. Någon planerar och någon annan utför arbetet. Det kan finnas hela avdelningar som planerar och styr andras arbete, och det har utvecklats olika skolor för hur arbetet bör organiseras och kontrolleras. Frederick Taylors (1913) scientific management, i den svenska översättningen rationell arbetsledning, från början av förra århundradet bygger på denna åtskillnad där all kunskap ska samlas hos ledningen så att de kan detaljstyra arbetarna som tilldelas uppstyckade arbets­moment. I den så kallade sociotekniska skolan presenterades på 1950-talet tankar om att i arbetslag ge de anställda bredare uppgifter och ett visst självstyre inom bestämda ramar – tankar som fick stor betydelse för arbetslivets förnyelse i Skandinavien på 1970-talet. I den här boken presenteras många olika sätt att se på och organisera arbete av vitt skilda slag och i samhällets olika sektorer, i företag och förvaltning, i stora och små organisationer, från fast sammanhållna företag med anställda på en bestämd arbetsplats till egenföretagare utspridda över världen i nätverk med jobb förmedlade via digitala plattformar. CHEFERS OCH UNDERSTÄLLDAS IBLAND GRÄNSLÖSA JOBB

Vi undersöker olika former för ledning och organisation av företag och förvaltningar med fokus på vad som händer med arbetet och de arbetande, där de arbetande är subjekt, är i

fokus, och där det ingår både chefer och underställda arbetare och tjänstemän (se Björkman & Sandberg i kapitel 2). Där skiljer sig vår bok från andra inom till exempel företagsekonomi och industriell ekonomi (som Engwall m.fl. 2017; Danielsson 1983) som har fokus dels på produktutveckling, produktion och försäljning, och dessas organisation, dels på utfallet i form av resultat av olika slag, däribland företags vinst. Ledningen är där subjekt, medan vi här undersöker ledning och dess effekter i arbetslivet. Men i undersökningen av arbete ingår alltså även chefers arbete. Chefer har en angelägen uppgift i att skapa förutsättningar för de underställdas arbete, så att de har de resurser och den kunskap som behövs för att kunna göra sitt jobb på ett effektivt och meningsfullt sätt och med hälsan i behåll. I dagens gränslösa arbeten där jobbet alltid kan göras lite bättre eller lite snabbare finns risker för utmattning och psykiska problem, risken att ”inte räcka till”. Arbets­miljöverkets föreskrift som trädde i kraft våren 2016, Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), är tänkt att hantera bland annat sådana situationer. Då krävs att chefer på olika nivåer har resurser och befogenheter för att fullgöra uppgiften att verka för en god arbetsmiljö. Dialog med underlydande är en central uppgift. Men pressen är hård på alla, inte minst cheferna. Intressemotsättningar mellan personer i olika roller kan bli resultatet. Anställda som säger att deras resurser och tid i relation till mål och uppgift är för små, att de inte klarar det, kan komma att uppfattas som att de är gnälliga eller har bristande förmåga (se Forsberg i kapitel 18). Till sist blir detta en fråga inte bara om kommunikation och dialog, utan också om organisation och inflytande, om medbestämmande och makt på arbetsplatserna 1. I boken Ledning för alla? skrev jag för två årtionden sedan om ”för1  Flera av bokens författare har deltagit i debatten om detta, exempelvis på DN Debatt; Sandberg, Schmidt, Sjöström och Österman (2016-03-10) och Aronsson, Boglind, Frick och Sandberg (2017-01-10). ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 Arbe te och välfärd – en intr oduk tion  17

handlad målstyrning” i det moderna arbetslivet: relationen produktionsmål/projektmål och tidsplaner förhandlas i relation till resurser såsom personal, kompetens, material, tid för planering och utveckling (Sandberg 1997). Sådana förhandlingar om arbetssituationer är mer komplexa än klassiska ackordsförhandlingar om betalt per producerad enhet. Att utveckla former för detta har bara blivit allt mer angeläget i dagens gränslösa, svagt regel- och direktstyrda men hårt målstyrda arbetsliv. TRYCK PÅ DEN SVENSK A MODELLEN FRÅN DIGITALISERING OCH GLOBALISERING

Arbetet i företag och förvaltningar skapar in­­ tresse­konflikter och spänningar samtidigt som det ger möjlighet till utveckling för män­niskor, organisationer och i samhället. Därför krävs en gemensam, kollektiv reglering. Det sker genom statens lagstiftning och i Norden i särskilt hög grad genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. I det som ibland kallas den svenska eller nordiska modellen ser vi en över tid framgångsrik förening av anständiga arbeten, välfärd, jämlikhet och jämställdhet å ena sidan, och näringslivets konkurrenskraft och produktivitet å andra sidan; marknaden bäddas in i samhälleliga institutioner. I dag är trycket hårt på den nordiska modellen, från både globalisering och digitalisering, och genom politiska ingripanden i bland annat beskattning, a-kassa och sjukförsäkring, som bidragit till att öka ojämlikheten i landet. Vad kommer att ske? Det handlar om hur aktörer i vårt arbetsliv förhåller sig till trycket från de tunga tendenserna. Inte kapitulation och inte blunda, utan utveckla en smart strategi för att bevara den hittills lyckosamma föreningen av konkurrenskraft, välfärd och goda arbeten, under nya betingelser. Den svenska modellen har tidigare visat på en robusthet och förmåga att förnya sig själv under förändrade omständigheter. Dock kan vi ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

fråga oss: Hur mycket ojämlikhet tål den svenska modellen? Innan det blir en annan modell. Klyftan mellan till exempel en industriarbetare och vd i de femtio största företagen ökar och i dag tjänar en vd i snitt 55 gånger mer än en industriarbetare, en årslön på 6 730 000 kronor. Det är en kraftig ökning sedan 1980 då bolagsledarna tjänade 9 gånger mer än en industriarbetare (Nandorf 2018). Globalisering belyser vi i flera av bokens kapitel som en fråga om global anpassning kontra sega nationella institutioner, som visat sig framgångsrika. Den ”produktiva välfärden” (i kapitel 3) med omfattande välfärd, som mycken nationalekonomi förklarat omöjlig, har länge visat sig livskraftig – det finns ett handlings­ utrymme för politiken. Som ekonomipristagaren Joseph Stiglitz noterat: I USA säger politiker att de inget kan göra, det är bara att anpassa sig till globala marknader. Men, säger Stiglitz – se på de skandinaviska välfärdssamhällena. De går delvis sin egen väg, trots att de är små ekonomier, har liten hemmamarknad och är extremt exportberoende. Men klarar de framöver den globala marknadsliberaliseringen, och digitaliseringen? Digitalisering är en annan tung tendens som slår igenom på livets och arbetslivets alla områden. I den här boken har vi avstått från att försöka ta ett helhetsgrepp. Det är en svår uppgift både empiriskt och teoretiskt. Studier som presenteras ger ofta motstridiga resultat och det kan hänga samman med nivån som studerats: arbetsuppgifter, hela jobb eller hela branscher. Vi väljer att belysa digitaliseringen på ett del­ område, digitala plattformar för organisering och förmedling av jobb på en global marknad (se Sandberg i kapitel 9). Där ges stort inflytande och stora vinstmöjligheter för företagen som driver plattformarna, och med en maktobalans till de arbetandes nackdel i relation till både plattformsföretaget och uppdragsgivaren, som också kan vara ett företag. Globala sådana plattformar växer ofta fram med bas i en stor hemma­ marknad, som USA, och de får ett försprång i


18

Åke Sandberg

kampen om att bli stora och växa till dominans. Men på andra områden ligger Sverige långt framme, inom it och digitalisering, till exempel inom datorspel, musiktjänster och betaltjänster. Det finns ett utrymme även i digitala tider för ett litet innovativt land med högutbildad arbetskraft. Internationella rankningar sätter Sverige bland de allra främsta på en rad delområden inom it och innovation. En av de stora plattformarna drivs av det välkända företaget Amazon, som många mött som en globalt verksam bokhandel, men som sedermera breddat sig till ett digitalt post­ order­företag på alla områden. Deras digitala jobbplattform kalls Amazon Mechanical Turk och den presenteras ingående i kapitel 9. Den är en del i Amazons globala infrastruktur, som kopplar samman beställare och utförare av lågt betalda ”mikrojobb” om några sekunder eller minuter, för några cent per styck. Men Amazon har större ambitioner än så, företaget är på väg att bli den största aktören i uppbyggandet av en digital infrastruktur för hela ekonomin, och den kopplas nu till fysiska butiker som företaget börjat förvärva. Företaget har bokutgivning, tv-produktion och äger Washington Post. Amazon Web Services konkurrerar med Google drive, som är en mer känd molntjänst. Google, Facebook och Amazon är tre amerikanska itjättar som dominerar mycket av den digitala infrastruktur vi alla utnyttjar och som vi är beroende av till vardags och i våra jobb.2 Dessa digitala infrastrukturer kallades redan för flera årtionden sedan för de nya ”hjärnvägarna”.

Arbete och välfärd Arbete är alltså grundtemat i denna bok: själva arbetsprocessen och arbetsuppgifterna, arbetets 2  Ledande amerikanska tidskrifter som The Nation, The Atlantic och New Republic har alla skildrat Amazons strategiskt utformade expansion i infrastrukturen, och en utmärkt summering har gjorts av Per Svensson (2018) i Dagens Nyheter. Se även Gelin & Pettersson (2018).

organisation, ledning och styrning av arbetet, samt arbetslivet i vidare mening. Som vi har erfarit och närmare kommer att se, har olika former av ledning och styrning – management på konsultsvenska – stor påverkan på arbetet och den som arbetar. Det andra ledet i bokens titel, välfärd, betonar kvaliteten i arbetet och hur arbetet påverkar individen i och utanför arbetet. Av betydelse här är arbetsmiljön, individens utvecklingsmöjligheter, arbetets mening, nyttan av det man gör samt livsvillkor och välbefinnande på arbetet och utanför. Den sociala välfärden, socialförsäkringarna, bidrar till livskvalitet även för de mindre resursstarka och till den trygghet i förändringar som gör att svenska löntagare och fackliga organisationer haft en positiv syn på ny teknik och strukturomvandling – den produktiva välfärden, social­ politiken som en investering och inte en kostnad, som socialdemokraten och nationalekonomen Gunnar Myrdal lanserade redan på 1930-talet. Denna nordiska eller svenska modell kommer vi att bekanta oss med i flera kapitel. Vi frågar oss hur arbete, organisering och ledning ser ut i dagens Sverige. Och på vilka sätt de skiljer sig från hur det var tidigare och hur det är i andra länder? Vilken betydelse har internationella idéer om management, och hur omformas dessa när de landar i Sverige? Boken betonar aspekter som inflytande, jämlikhet och jämställdhet, kvalifikationer, makt, mening, demokrati, fackliga organisationers och arbetsmarknadsparters roll och frågor om klass, genus och etnicitet, snarare än det rena managementperspektivet: Hur styra människors arbete? Boken framhåller också att dessa mänskliga och sociala aspekter ställer krav på och samspelar med produktionens och ekonomins utveckling, konkurrensförmåga och innovationskraft. Vi möter aspekter av arbete och ledning genom fördjupningar inom välfärden, sjukvården, offentlig förvaltning, privata service­företag (flyg, handel, restaurang), bilindustri, process­industri, ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 Arbe te och välfärd – en intr oduk tion  19

bygg- och anläggningsindustri samt den digitala delningsekonomin eller platt­forms­kapitalis­men som i sin tur är en del i gig-ekonomin med korta jobb och uppdrag, digitala eller ej. I VARDAGEN KORSAS KLASS, GENUS OCH ETNICITET

Vår bok handlar om arbete, styrning och organisation. I arbetslivet skapas klasskillnader och andra former för skiktning och ojämlikheter i samhället. Positionen på arbetsmarknaden (genom främst utbildning och ägande) är en första avgörande grund för social skiktning i samhället, för klasskillnader. Arbetets organisering i företag och förvaltning, över- och underordning och befogenheter är den andra grunden (se Hörnqvist i kapitel 6 om klass). Ledningen i organisationer kan utnyttja skiktningsdimensioner som har sitt ursprung utanför organisationen för att styra och kanske söndra. Genus och etnicitet är dimensioner av skiktning och ojämlikhet, liksom ålder, funktionshinder och sexuell läggning. På en abstrakt nivå är indelningen i exempelvis genus och klass skarpa. På en konkret nivå korsas de i vardagen och kan ibland samspela med, ibland motverka varandra. Kvinnor i stort har sämre lön och villkor än män. Men högavlönade kvinnor och deras män i medelklassen kan för hushållsarbete anlita andra kvinnor som ofta är lågavlönade, med annan etnisk bakgrund. Invandrarkvinnor kan vara utsatta för maktutövning både som arbetare, kvinnor och invandrare (Ahrne 2016). Att se hur olika skiktningsdimensioner och olika former av makt sammanfaller eller ställs emot varandra kallas intersektionell analys (Ahrne 2016; Mulinari & Selberg 2016). Den intersektionella analysen gör att klassdimensionen i vardagen kan framstå som mindre tydlig. På motsvarande sätt blir genusdimensionen i det konkreta mindre entydig. Intressen korsar varandra. Men där finns en stabilitet i skiktningar ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

och det hänger samman med att mönstren upprätthålls genom organisationer som företag, stat och familj. I boken finns flera exempel utan att uttryckligen benämnas just intersektionella. Etnisk svensk och utländsk arbetskraft i byggsektorn komplicerar klasskiktningen. Utbildning har avgörande betydelse för vilken position i klas�strukturen en individ hamnar i, men för den som inte har en svensk etnisk tillhörighet ger utbildning ofta inte samma möjligheter; jobbsökande invandrares meriter ger inte samma klassposition som etniska svenskars. Arbetarklassen i Sverige i dag består av fler kvinnor än män. Kvinnorna återfinns i servicesektorn och i den offentliga sektorn vård och omsorg, medan män återfinns i till exempel byggsektorn (nästan undantagslöst då privat) och som företagare. Den könsbestämda skiktningen hänger delvis samman med vad som betraktas som manligt och kvinnligt – en del jobb är könsmärkta. Ledning och management är märkt som manligt och kvinnor har svårare att nå sådana positioner (se Fogelberg Eriksson i kapitel 15 samt Wahl 2013), även om HR- och personalchefer numera inte sällan är kvinnor. Utseende och utstrålning kan vara urvalskriterier för jobb i en del service­a rbeten, till exempel på restauranger eller för kabinpersonal inom flyget (Bergman & Ulfsdotter Erikssons kapitel 19 samt Huzell & Larsson 2012). En del jobb som betraktas som tunga och fysiskt krävande reserveras för män, medan andra – lika tunga! – arbeten, såsom snabbköpskassörska eller undersköterska och vårdbiträde, märks som jobb för kvinnor, inte sällan utlandsfödda. Skiktningsmekanismer av vitt skilda slag korsar varandra och samspelar och ökar ofta olikheter och ojämlikheter mellan anställda. En väsentlig skiktning av växande betydelse, genom den omfattande flykting­ invandringen, är etnifiering av arbetarklassen.


32

Åke Sandberg

Bokens kapitel vill var för sig ge en helhet Kapitlen i boken är tänkta så att de vart och ett tar upp flera aspekter av arbetslivet. Sålunda möter vi i ett kapitel om byggindustrin frågor om arbetsorganisation, migration och globalisering, med ett tryck på förändring både från globala företag och från en grå arbetsmarknad med migranter och utstationerade från EU-länder. I ett par kapitel om service och välfärd bekantar vi oss med genus, kvalifikationer, status, kropp och känsla i arbetet samt professionalisering och tillit i mötet med hierarkisk styrning och new public management (NPM). Ett kapitel om managementmoden belyser samtidigt utvandring och invandring, industrins internationalisering och partssystemets rötter. Ett kapitel om fack och arbetsgivare ger en helhetsbild av den svenska arbetsmarknads­ modellen inklusive lönebildning. I ett annat kapitel får framväxande digitala plattformar samtidigt ge kunskap om arbetsmarknaders omvandling i Sverige och på en global skala. Kapitlet om personalledning och HRM presenterar samtidigt klassiska teorier om arbetsorganisation, och personalfrågor återkommer i flera andra kapitel om olika delar av arbetslivet. Vår tanke är att genom sådana framställningar ge en mångfasetterad, konkret förståelse av olika delar av arbetslivet i Sverige i dag. Vi kommer att se hur idéer och teorier om en enhetlig ”svensk modell” får möta nyansrika empiriska och konkreta verkligheter. Vi får också se hur en helhet av arbete, organisation, ledning, arbetsgivare och fackföreningar, stat och välfärdspolitik i en nordisk modell nu påverkas av globalisering, digitalisering, migration och politik, men där samtidigt våra institutioner förefaller robusta och verkar kunna förnyas ännu en gång. Det finns ett handlingsutrymme för politiken och för parterna på arbetsmarknaden.

Den svenska modellen brukar mest framställas på samhällsnivån, makronivån, med arbetsmarknadspolitik och välfärd i fokus. Men vi ser också mesonivån, organisations- och mellan­ nivån, som en central del i modellen. Makronivån får i boken sin belysning i flera kapitel i del I om fack och arbets­givare, arbetsmarknad och plattformsekonomi, arbetets förändring i Sverige sedan 1970-talet, migration, segrege­ ring och välfärd. Vi lyfter här i boken fram makronivåns samspel med organisationsnivån, mesonivån, särskilt i kapitel 13 om organisation och ledning i Sverige och konstruktionen av ”svensk ledning”. Den översikten fördjupas och breddas i bokens många kapitel i del II och III. Arbetsorganisation och ledning i Sverige utmärks av decentralisering och dialog och som det verkar stor frihet från regler och tvång i det dagliga arbetet, ”gränslösa arbeten”; samtidigt uppträder nya styrformer, både idéstyrning och hårt mätta mål och direkt marknadskopplade resultatstyrda projekt, på ett sätt som kan undergräva potentialen för goda arbeten.

Bokens innehåll –  kapitel­samman­fattningar Den här boken bygger i hög grad på arbetslivsforskning. I denna brukar framhållas tre sammanhängande delar eller aspekter: arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmarknad. Ibland används arbetsmiljö synonymt med det hela, med arbetslivet, och ibland som delen ”arbetsmiljö och hälsa”, med utfallet på individnivån. Här använder vi arbetslivsforskning när vi talar om helheten. På mikronivån kan vi tala om arbetsmiljö studerad främst inom psykologi, medicin och ergonomi. På mesonivån, arbets­organisation, undersöks arbetets organisering och ledning, inklusive styrning speciellt inriktad på arbetsmiljön, och på makronivån arbetsmarknader och arbetsmarknadsrelationer. ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 Arbe te och välfärd – en intr oduk tion  33

Delarna hänger som antytts samman. Individers arbetshälsa bestäms i hög grad av arbetets organisering och styrning, som måste studeras och ändras om ohälsa ska förebyggas.1 Från mitten av 1960-talet kan vi tala om en arbetslivsforskning i meningen en forskning där ”de arbetande” är subjekt. Det är en forskning om hur, och med vad, de arbetande arbetar och under vilka villkor. Detta utgör den främsta skillnaden jämfört med managementforskningen, som tenderar att se de arbetande som objekt för styrning och effektivisering, som underställd personal. I arbetslivsforskningen blir management ett objekt: Vad får dess handlande för konsekvenser för de arbetande och för arbetslivet i stort? Men arbetslivsforskningen studerar även management som arbete. Arbetslivsforskning har ett pragmatiskt, men samtidigt kritiskt, drag utifrån värden som jämlikhet, kunskap och inflytande. Den är tvärvetenskaplig, vilket inte alltid är gångbart i dagens ämnesspecialisering. Den behandlar också problem som kan vara kontroversiella, vilket kan vara till förfång för acceptansen. I kapitel 2 skildrar Torsten Björkman och Åke Sandberg den svenska arbetslivsforskningens dramatiska historia i fem perioder med för­änderliga teman: från trivsel och anpassning på 1950-talet, över partssamverkan, demokratisering och förändringsprojekt under vad som kommit att kallas för arbetslivsforskningens guldålder 1975–1990, till vår nutid som präglas av en spännande förnyelse av arbetslivsforskningen. I en andra del förtecknas 222 samhällsvetenskapliga doktorsavhandlingar inom arbetslivsforskning från år 1975 till år 2017. Så framgår hur inriktning och ämnesval förändrats och även vilka som dok1  Ordföranden i riksdagens arbetsmarknadsutskott, Raimo Pärssinen (2017) kommenterar: ”Så länge som de organisatoriska frågorna inte tas på allvar kommer människor att bli sjuka, rehabiliteras och komma tillbaka till samma arbetsorganisation som gjort dem sjuka. […] Så får det inte vara.”

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

torerar. På 1980-talet var 15 procent kvinnor, hittills under 2010-talet 64 procent. (Om forskningspolitik, jfr även bidrag i Sandberg, 2016.) I de första följande kapitlen i bokens del I står samhällsnivån, makt och marknader i centrum. I kapitel 3 skriver Fredrik Movitz och Åke Sandberg på temat ”produktiv välfärd” och om ”solidarisk individualism” som särdrag. Med den svenska modellen brukar vi vanligen avse samhällsnivån, makronivån av institutioner som arbetsmarknadsparter och förhandlingssystem som leder fram till kollektivavtal. I kapitel 13 knyter vi samhällsnivån till modeller för organisation och arbete i Sverige. Arbetsmarknadsparternas oberoende från staten brukar framhållas; det är de som förhandlar om sådant som löner, arbets- och anställningsvillkor och försäkringar. Dock sätts ramar av lagstiftning, till exempel arbetsrätt, och det finns numera ett statligt medlingsinstitut. Enligt modellen bedrivs en solidarisk lönepolitik och en aktiv arbetsmarknadspolitik. En annan del i den svenska modellen är välfärdssystemet och socialförsäkringarna, som behandlas i ett särskilt kapitel. Den svenska partsmodellen på arbetsmarknaden är en central del i den svenska modellen. Anders Kjellberg framhåller i kapitel 4 parts­organi­ seringens styrka, då de allra flesta anställda är med i facket och omfattas av kollektivavtal på arbetsplatser där arbetsgivaren är med i en arbetsgivarorganisation. Parterna förhandlar både centralt och lokalt, och samspelet nivåerna emellan är avgörande; det sker en förskjutning mot mer avgöranden på lokal nivå. I kapitlet finns tabeller och tablåer över bland annat fackligt medlemskap och organisationsgrad samt arbetsmarknads­modellens förändring över tid från LO:s bildande år 1898 till dagens industriavtal mellan parterna inom industrin och det så kallade märket, som är den vägledande lönenivå som sätts i dessa avtal. Modellen står inför


34

Åke Sandberg

många utmaningar, däribland den lägre fackliga organisationsgraden bland unga och i små tjänste­företag, industrins internationalisering, och digitalisering som exempelvis förskjuter gränser mellan branscher och utmanar åtskillnaden mellan anställda och uppdrags­tagare. En rad domslut av EU-domstolen försvårar upprätthållandet av villkor enligt svenska kollektiv­avtal, men beslutet våren 2018 i EU stärker svenska kollektivavtal för alla arbetande i Sverige. På arbetsmarknader möts arbetsgivare och arbetstagare, eller med andra ord arbetsköpare och arbetssäljare kring varan arbetskraft. Kontrakten kan se olika ut, anställning tills vidare eller tidsbegränsat, det senare är nu rätt stabilt runt 16 procent av de anställda. Bemanningsföretag är i dag etablerade som förmedlare mellan dem som vill ha jobb gjort och dem som utför det. I kapitel 5 presenterar Åke Sandberg grundbegrepp om arbetsmarknadens sätt att fungera och om tudelning och polarisering. Utvecklingen över tid vad gäller arbetslöshet och sysselsättning för olika grupper åskådliggörs, inklusive frågor om migration och etablering på arbetsmarknaden. Arbetets innehåll och villkor omdanas som flera kapitel i boken visar. Vid en första anblick tycks även klasstrukturen ha förändrats. När var­ annan tjugoåring utbildar sig på högskola och när medelklassen förlorar sin tidigare självständighet på arbetsplatsen, ändrar inte det klas�strukturen? I kapitel 6 ringar Magnus Hörnqvist in klass från två håll, dels resurserna på arbetsmarknaden (ägande och utbildning), dels befogenheterna på arbetsplatsen. I båda avseendena ser vi förändringar, men kapitlet kommer till slutsatsen att klasstrukturen, relationen mellan arbetarklass och medelklass, i grunden är stabil. På ytan och i vardagen sker dock betydande förändringar, som att klass korsas av genus och etnicitet. Klassgränserna dras annorlunda i dag genom att det viktiga blir vilken typ av högre

utbildning individen förvärvat – vilket ämne, vilket universitet? Kontrollen har skärpts på arbetsplatserna även av medelklassyrken, men inte påverkat en fortsatt viktig klassmarkör: beslutanderätten i organisationen. Medelklassen bestämmer fortfarande mer över andra och över sig själva. Uppenbarligen verkar starka krafter i riktning mot stabilitet i klasstrukturen. I kapitel 7 analyserar Carl le Grand och Michael Tåhlin den ojämlika arbetsmarknaden med fokus på kvinnor och män samt kvalifikationer som mått på klasskillnader. Tunga tendenser är att andelen kvinnor i arbetslivet tilltar, att utbildningsexpansionen fortsätter i hög takt och att kvalificerade jobb och servicejobb blir fler. Den sammanvägda jobbkvaliteten har stigit något över tid och är nu på samma nivå för män och kvinnor, men negativ stress har tilltagit, framför allt för kvinnor och i välfärdssektorerna. Jämförs jobbens kvalifikationskrav med utbildningsnivån ser vi en tilltagande över­ utbildning, trots att andelen kvalificerade jobb är hög i Sverige. Högkvalificerade tenderar att tränga undan mindre kvalificerade på de enklare jobben. En stor utmaning är att göra arbetslivet mer inkluderande gentemot marginalgrupper som unga och nyanlända. Ett av flera sätt att åstadkomma detta är att långsiktigt öka tillgången på kvalificerade jobb och därmed skapa ett sug uppåt i kvalifikationsstrukturen så att nytillträdande i arbetslivet kan börja arbeta i de enklare jobben och sedan utbildas vidare. Moa Bursells kapitel 8 behandlar integration, segregation och diskriminering. Sverige har en lång historia av invandring och utvandring men efter hand blev invandringen mer omfattande. Sedan 1980-talet finns ett gap med klart högre arbetslöshet bland utrikes födda. De är över­ representerade bland tidsbegränsat anställda och i låglöneyrken. Segregation kan förstås utifrån neoklassisk teori med antagandet att utrikes födda individer inte står sig i konkur©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 Arbe te och välfärd – en intr oduk tion  35

rensen på marknaden, dels produktivitets- och utbildningsmässigt, dels via diskriminering vid rekryteringar. I postkolonial teori ses rasism och diskriminering som ett strukturellt fenomen, där den dominerande gruppen utformar samhället på ett sätt som reproducerar rådande socioekonomiska hierarkier, till exempel genom att inte bara meriter utan även personlighet efterfrågas i en platsannons i ett samhälle där ”svenskhet” uppfattas som en eftertraktad egenskap. Studier har visat att det är dubbelt så svårt för den med ett arabiskt namn att få en positiv respons på en i övrigt likadan platsansökan som för den med ett svenskt. Det kan ses som strukturell diskriminering men också som uttryck för rekryterarens antagande att de med arabiskt namn i snitt behärskar svenska sämre. Migration och segregation är förhållanden av växande betydelse för arbetsmarknadens sätt att fungera. En annan företeelse, som förstärker en tendens att snarare än anställning erbjuds uppdrag till egenföretagare, är digitala plattformar för förmedling av arbete, som Åke Sandberg skriver om i kapitel 9. Denna förändring är i hög grad tekniskt driven, en digitalisering, till skillnad från framväxten av bemanningsföretag som väsentligen är en organisatorisk fråga. På plattformar lägger den som vill få ett jobb utfört upp specifikationer, varefter arbetare på en global marknad kan hugga på förslagen. I dessa fall kräver uppdragsgivaren som regel att arbetaren eller tjänstemannen ska åta sig uppdraget som egenföretagare. Inte sällan styrs arbetet på många sätt (tid, ersättning, avtalsform) av beställaren eller plattformsföretaget på ett sätt som gör att det liknar en anställning; det talas här om ”falska egenföretagare”. Relationens karaktär är ofta omstridd och avgörs inte sällan i domstol. Arbetslivet är grunden för människors och samhällens försörjning. Genom välfärdspolitiken, som Irene Wennemo skriver om i kapitel 10, omfördelas en del av de resurser som skapas av ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

arbete till dem som av olika skäl inte kan försörja sig. De nordiska länderna har lyckats etablera en omfördelande politik med i huvudsak generella socialförsäkringar. För den generella välfärdspolitikens fortlevnad är stödet från medelklassen viktigt. För att detta stöd ska upprätthållas behöver välfärdspolitiken ha något att erbjuda dem och samtidigt ställa rimliga krav på att alla ska försöka försörja sig själva. Den nordiska välfärdsmodellens mest unika drag är familjepolitiken. På 1970-talet drevs en radikal jämställdhetspolitik fram med utbyggd för­ä ldra­försäk­ring, särbeskattning och förskolor. Men långt tidigare ställde den nordiska familjepolitiken större krav på att pappor skulle försörja också utomäktenskapliga barn och försökte göra det möjligt för kvinnor att kombinera arbete och barn. Den nordiska välfärdsmodellen bygger på solidaritet och en tillit mellan människor − vi är med och finansierar välfärdspolitiken för att vi litar på att andra också gör det och för att vi anser att pengarna används på rätt sätt. Denna tillit måste ständigt återerövras. Från att hittills ha rört oss mest på samhällsnivån närmar vi oss i bokens del II organisationsnivån. Hur arbetet är organiserat är avgörande för de arbetandes arbetsglädje, hälsa och inkomst. Det är utgångspunkten för Göran Ahrnes kapitel 11 om organisationsteorier. Organisationens omgivning påverkar arbetsdelningen i organisationen, vilken i sin tur påverkar arbetsförhållanden, ojämlikheter och klasskillnader i samhället. Organisatoriska beslut skapar klass- och genusskillnader liksom skillnader mellan olika etniska grupper i samhället. Både klassiska teorier som scientific management (Taylor) och byråkrati (Weber) och nyare teorier om platta organisationer och organisationskultur presenteras. Den moderna, akademiska organisationsteorin formades vid mitten av 1900-talet i USA och kapitlet lyfter fram March och Simons teorier från denna tid om beslutsfattande och begränsad rationalitet.


36

Åke Sandberg

Göran Ahrne lägger tyngdpunkten på en generell framställning av hur organisationer bildas, vilka problem som dyker upp och hur lösningar söks. Han diskuterar också förhållandet mellan tröghet och förändring i organisationer. Kapitlet avslutas med en genomgång av teorier om makt och kontroll. Torsten Björkmans och Karin Lundqvists kapitel 12 ger en historisk och internationellt jämförande bild av svenskt arbets- och näringsliv. Både klassiker inom managementkoncept som har varit på modet under senare år tas upp. I Sverige introducerades Taylorsystemet inom industrin vid förra seklets början, när Sverige var ett utvandrarland, ett resultat inte bara av Amerikas lockelse utan främst av de bedrövliga arbets- och livsvillkoren i det svenska klassamhället. Efter andra världskriget hade svensk industri exportframgångar; arbetsmarknaden blev överhettad och företagen kände sig nödgade att försöka öka de anställdas trivsel. Efter hand ställde anställda och fack krav på värdighet och demokrati i arbetslivet, och arbetsrätten reformerades. När hindren för utländskt ägande av svenska företag togs bort på 1980-talet, intensifierades internationaliseringen också av management. Kapitlet såväl inleds som avslutas med översikter av den stora mängden organisationsmoden från taylorism till lean och NPM. De inbördes skillnaderna har ofta överdrivits. I kapitlet argumenteras för att det alltsedan 1800-talet endast är sju olika slag av management som prövats i praktiken. I kapitel 13 behandlar Åke Sandberg och Fredrik Movitz mesonivån, ledning och organisation i Sverige och konstruktionen av ”svensk ledning” – en ledning som är annorlunda (med autonomi, dialog, samverkan, lagarbete och liknande). Den förändras dock under ett starkare konkurrenstryck och styrning från marknaden; tuffare resultatstyrning och marknadsorientering begränsar autonomin. Det potentiellt goda arbetet kan bli till motsatsen. Vid karakteriseringar

av den svenska modellen brukar fokus ligga på makronivån, men den svenska modellen tar sig även uttryck i svensk ledning på mesonivån. Dessa kan ses som två delvis överlappande aspekter av det svenska samhället och arbets­ livet. Bådadera beskrivs och undersöks närmare även i flera andra kapitel i boken. (Den svenska modellen diskuteras bland annat i kapitel 3.) Managementkonsulters recept på privatisering och företagsinspirerad styrning hamnar i konflikt med politisk styrning, det visar Patrik Hall i sitt kapitel 14 om hur den svenska staten påverkas av new public management, NPM. Det handlar om strävanden att skapa en generell ”rationell, effektiv” (ekonomi)styrning och kontroll. Politik ersätts med upphandling och individuella val på en kvasimarknad där ”någon annan” (skatte­betalarna) betalar med litet risktagande för företagen. I tre fallstudier – om tullen, skolan och miljön – visar det sig att styrningen får olika karaktär och ger olika problem i praktiken. Outsourcing, delegering och privatisering skapar styr- och samordningsproblem (stuprör) i ett regeringskansli som i internationell jämförelse är litet. Professioners etik och kunskap står nu svaga gentemot ekonomer och controllers som företräder NPM; regeringen utreder ”tillitsbaserad styrning” som ett alternativ till detaljerade resultatmätningar. Även om politiker delegerat verksamheter kommer de till sist att ställas till svars inför medborgarna, till skillnad från i det privata näringslivet där kunden individuellt förmodas utkräva ansvar av företag. En historisk bakgrund till det som blev NPM återfinns i Gustafsson 2016. Anna Fogelberg Eriksson skriver i kapitel 15 om ledning och genus i organisationer. Kvinnors deltagande i arbetsmarknaden i Sverige är högst i Europa, men kvinnor och män fördelas ojämnt mellan privat och offentlig sektor och mellan olika yrken. Fortfarande är 63 procent av alla chefer män och bland verkställande ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 Arbe te och välfärd – en intr oduk tion  37

direktörer i börsbolag är bara 6 procent kvinnor. Kön handlar om kroppar, medan genus är socialt konstruerat och genomsyrar organisationer. En inflytelserik forskare är Joan Acker, som skriver om kön, klass, ras och etnicitet i ett samlat intersektionellt perspektiv. I den tidiga genusforskningen sågs kvinnors sociala kompetens som något som skulle ”läggas till”. När kvinnor inte blev chefer sågs det som orsakat av brister hos dem, men senare har organisatoriska hinder betonats – ”glastaket”. En klassisk studie är Moss Kanters Men and women of the corporation. Manlighet görs till en del av ledarskapet. För en kvalitativ jämställdhet krävs förändringar av hela organisationer och arbetsvillkor. En väg är en samtidig satsning på utveckling av alla anställdas arbetsvillkor, som en jämställdhetsfråga. Anders Boglinds kapitel 16 inleds med en översikt över personalarbetets eller personalfunktionens utveckling från beskydd av svaga grupper och intressebalansering mellan ledning och anställda till att under beteckningen human resource management (HRM) entydigt underställas arbetsgivarens intressen. Kapitlets tyngdpunkt ligger i beskrivningen av hur ett koncept för omvandling av personalarbetet, human resource (HR) transformation, anammades av ett antal stora svenska organisationer och hur förändringsförsöken omformades när de hamnade i kraftfält där andra aktörer var starkare än personalfunktionen. Resultatet blev en ny organisation, med centralisering, standardisering och polarisering utifrån kön och utbildningsnivå, medan personalarbetets innehåll knappast förändrats. Personalfunktionens integration i organisationsledningen innebär att arbetsrätten och de organiserade partsintressena är det institutionella ramverk som sätter gränserna för marknadslogiken, medan professionsbaserade etiska koder och organisationers värdegrunder har liten betydelse.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

Hur arbetet påverkar anställdas hälsa är en viktig fråga – inte bara för individen, utan även för samhället i stort. Lagstiftningen om arbetsmiljö syftar till att skapa goda arbeten där anställda kan utvecklas utan att riskera att drabbas av olyckor eller ohälsa. Arbetsmiljöarbetet har dock i många fall kommit att bli mer en fråga om formalia och ritualiserade handlingar än en process för förbättring och utveckling av arbetet. Intentionerna att arbetsmiljöarbetet ska drivas i samverkan mellan fack och arbetsgivare mot gemensamma mål står i många fall i kontrast mot en verklighet med förhandlingar och där det råder motsättningar mellan intressen. John Sjöström, Malin Bolin och Lisa Schmidt visar i kapitel 17 hur lagstiftningens bärande idéer utmanas i en utveckling där HR- och personalavdelningar får en styrande roll i arbetsmiljöarbetet och där huvuddelen av insatserna från företagshälsovården ägnas åt individfrågor och behandling, i stället för att utgöra ett kompetensstöd för chefer och skyddsombud i att förebygga ohälsa och utveckla arbetsorganisationer som möjliggör goda arbeten, ett långt friskt arbetsliv. Även det ökade antalet småföretag med små resurser skapar problem för det partsgemensamma arbetsmiljöarbetet. Vi har i de närmast föregående kapitlen mest undersökt styrning och ledning av arbete och arbetsmiljö. I de följande kapitlen i del III förskjuts tyngdpunkten i framställningen i riktning mot själva arbetsprocesserna, vad man arbetar med, hur och med vilka konsekvenser för de arbetande. Vad händer med arbetet, yrkeskunnandet och professioners autonomi när näringslivsinspirerade styrformer, NPM, introduceras i den offentligt ägda och drivna välfärden? Tina Forsberg undersöker i kapitel 18 tre grupper: den klassiska professionen läkare samt sjuksköterskor och poliser. Professionen läkare, framväxt för mer än ett hundra år sedan, har


38

Åke Sandberg

en vetenskapligt grundad kunskap, en etik och en sammanhållning som grund för autonomi och även för att tillskansa sig ekonomiska förmåner; de har makt. De två andra grupperna har dessa särdrag i mindre grad. Poliserna har stark sammanhållning och samtidigt respekt för hierarkier. Sjuksköterskorna har med NPM kunnat göra administrativ karriär och få inflytande. För alla de tre grupperna har NPM satt press på att de anpassar sig till det enkelt och ekonomiskt mätbara. De har ändå sökt göra det deras yrkeskunnande kräver och de hamnar då i ett korstryck, en press som gör att alla tre tvingas arbeta hårdare och under stress. Ibland gör de snabbt det som efterfrågas eller mäts och tar sedan – pressade – itu med det de anser angeläget. En svårighet är att politiker och chefer genom NPM distanserat sig från innehållet i professionernas arbete och reducerat relationen till mål och mätning. Serviceyrken och hela tjänstesektorn växer. Där finns områden som utbildning, vård, finans, handel och restaurang. Efterfrågan växer och det har att göra med livsstil, med utbyggd offentlig sektor, och med växande ojämlikheter i samhället. Där ryms såväl kunskapsintensiva som lågkvalificerade jobb. Här ska noteras att många av dessa jobb, allt ifrån lokalvårdare till it-konsulter, tidigare var delar i industri­företagen, för att sedan flyttas till tjänstesektorn genom outsourcing. Tjänstesektorns tillväxt på industrisektorns bekostnad handlar alltså delvis om klassificering. Kvinnor dominerar i de tre serviceyrken som Ann Bergman och Ylva Ulfsdotter-Eriksson undersöker i kapitel 19: kabin-, serverings- och butikspersonal. Centralt är samspelet med kunderna, vilket är en källa till arbetsglädje – i ett annars ofta slitsamt jobb – men ställer höga krav på att vara och se ut som arbetsgivaren önskar. Författarna betonar tre dimensioner i service­arbete: status, emotioner och kropp. Servicejobb har ofta låg status. Anställda avkrävs känslo­arbete, som att le på beställning, och avskiljs från sina

egna äkta emotioner, med alienation som följd. Samtidigt är servicejobben ofta fysiskt slitsamma arbeten med tunga lyft och obekväma arbetsställningar. Servicejobben är i dag en kärna i arbetarklassen vid sidan av industriarbete.Informationsteknikens utveckling, främst i form av sammanväxandet av datorer och mobiltelefoni, innebär att många arbeten och arbetsuppgifter kan utföras nästan när och var som helst. I Gunnar Aronssons och Christin Mellners kapitel 20 är fokus på gränsupplösning i tid och rum, kring arbetsuppgifter och anställningsformer, med särskild inriktning på anställdas hantering av skärningen mellan arbetet och livet utanför arbetet. Gränslösheten innehåller en potential för självständighet och tillitsbaserat arbete, men informationsteknologin möjliggör också långtgående övervakning och styrning av arbetsprocesser mot detaljerade mål och även en detaljerad uppdelning av arbetsprocessen – ett slags digital taylorism. En tids- och rumsmässig gränslöshet med arbetsuppgifter som nästan alltid kan göras bättre än bra, skapar en arbetssituation med ökad risk för att människor driver sig själva till utmattning. Detta kan ses som en modern arbetstidsfråga – när slutar arbets­ tiden i praktiken? I kapitlet diskuteras strategier som anställda tillämpar för att sätta egna gränser. Kommunikation med chefen betonas samtidigt som en roll för facket och kollektiv reglering berörs. Anders Boglind, sociolog som också arbetat med kompetensutveckling inom Volvos humanresources-funktion (HR), redovisar i kapitel 21 hur hos Volvo Personvagnar, numera Volvo Cars Corporation (VCC), produktions- och marknadsstrategier utvecklats under svenskt, amerikanskt och kinesiskt ägarskap. Den sociotekniskt influerade Uddevallafabriken presenterades under 1990-talet som ett alternativ till fordismens löpande band och toyotismens lean production. I dag råder enighet mellan företag ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r


1 Arbe te och välfärd – en intr oduk tion  39

och fack om att en modifierad form av lean är den enda konkurrensdugliga metoden vid industriell volymproduktion (lean har dock olika form och skepnader i olika företag och branscher). Det innebär en återgång till en mer detaljerad arbetsdelning liknande den före de sociotekniska reformerna. Även av arbetsmarknadsskäl finns i dag tendenser till en ökad arbetsdelning där mindre kvalificerade uppgifter bryts ut, till exempel sjukvårdsbiträdenas återkomst (om sådan ”nygammal” arbetsdelning, se Movitz & Sandberg i kapitel 3). Något utrymme för att berika arbetsuppgifter vid det återinförda löpande bandet vid Volvo finns knappast. Också arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt lean-metodik. Fokus ligger på skademinimering, och här har arbetet varit framgångsrikt. Under kinesiskt ägarskap har hållbarhet för produktion och produkter blivit en del av varumärkesbyggandet. Med en växande andel av verksamheten utomlands har förutsättningarna för det fackliga inflytandet emellertid försämrats. Det goda förhållandet mellan VCC:s ledning och de svenska fackliga organisationerna består, men det fackliga inflytandet gör halt vid Sveriges gränser. Christian Koch och Per Sederblad ser i kapitel 22 byggbranschens dominerande del med storföretag och starka fack som ett slags prototyp för den svenska modellen i arbetslivet. Samtidigt kan den ses som ett illustrativt exempel på utmaningar mot modellen på två områden. De svenska storföretagen utmanas av internationella som etablerar sig i Sverige och tar med sig löner, arbetsformer och partsrelationer från sina länder genom olika mekanismer. Därtill kan ett svensk storföretag etablera sig i exempelvis ett östeuropeiskt land och använda arbetskraft därifrån i sin verksamhet i Sverige. I branschen finns många lokala småföretag som till exempel renoverar villor. Även denna del utmanas nu av växande migration och av tilltagande illegalt arbete och arbete i gråzonen mellan legalt och ©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

illegalt. Resultatet är i båda fallen lägre löner, sämre arbetsförhållanden och fler olycksfall. Stor- och småföretagsdelarna är åtskilda men samspelar alltmer, och till exempel kommer den vägen verksamheter i lagens utkanter in i den etablerade storföretagssektorn. Detta samspel analyseras med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori i termer av imitation eller efterbildning och mekanismer för samexistens. Företag möter motstånd, och inte endast i form av konkurrens från andra företag. Roland Paulsen behandlar i kapitel 23 arbetsplatsmotstånd, det vill säga motstånd från de anställda. Arbetsplatsmotstånd har många former; det kan handla om att lata sig, att göra privata saker på arbetstid (tomt arbete), att bryta regler eller att tvärtom följa regler till punkt och pricka. I kapitlet presenteras teorier om informellt motstånd, och det konstateras att sambandet med formellt motstånd – genom facket – är dåligt utforskat. Paulsen menar att det informella motståndet kan bli viktigare i takt med fackets försvagning och arbetslivsrelationernas individualisering. En central fråga är vilken effekt som det informella motståndet har: Är det ett hot mot företaget? Resulterar det i att organisationen förändras och är dessa förändringar i så fall väsentliga eller marginella? Fungerar motståndet snarare som en säkerhetsventil? Koopteras det av företagsledningen eller leder det vidare till grundläggande förändringskrav? Inom teorin om arbetsprocesser (labour process theory) talas det inte bara om motstånd utan också om olydnad. Motstånd antyder en aktiv utmaning uppåt mot makten, men ibland kan det helt enkelt handla om att inte göra det som borde göras. Det organisatoriska sammanhanget avgör handlingarnas betydelse och följder. Den norske sociologen Sverre Lysgaards teori i Arbeiderkollektivet är en modern klassiker om styrning och motstånd i industriarbete. I kapitel 24 presenterar och utvecklar Jan Ch. Karlsson


40

Åke Sandberg

och Egil Skorstad teorin om anställdas skilda motståndsformer givet olika tekniska system. Lysgaard undersökte en pappers­masse­fabrik i Norge på 1950-talet och kapitelförfattarna har återvänt till samma fabrik och skildrar förändringarna i produktionen och arbetarnas sätt att säkra ett ”skyddat deltagande” i en verksamhet dominerad av det teknisk-ekonomiska systemets krav som är motsatta de anställdas mänskliga natur. Motståndet är inte ett allmänt ”motstånd mot förändring”. De anställda vill säkra rimliga arbetsvillkor och inte sällan bidrar det till en fungerande produktion. Arbetarnas motstånd när massa kokades i satser bestod i att begränsa arbetsinsatserna och prestationstrycket. När tekniken blev en automatiserad process säkrade arbetarna kontrollen genom en egen kunskap i att styra de tekniska processerna (men inte det ekonomiska systemet). I kapitlet sammanfattas också sociologen Gerd Lindgrens genusutveckling av Lysgaards teori: När kvinnor och män på samma nivå har samma jobb ”tenderar olikheten till följd av kön att slå ut likheten till följd av position”. *** I bokprojektets seminarier har jag funnit mycket inspiration och fått värdefulla kommentarer. Tack medförfattare och särskilt tack till er som i slutfasen av arbetet läst och kommenterat ett eller flera av de kapitel jag är författare eller medförfattare till: Göran Ahrne, Anders Boglind, Christian Koch, Anders Kjellberg, Calle le Grand, Michael Tåhlin. Varmt tack för värdefulla kommentarer även till kollegorna Ernst Hollander, Carin Håkansta, Daniel Pargman, Johan Söderberg, Max Tahning, Eskil Wadensjö och Jani Turunen, och vår förläggare Johan Lindgren. I slutredigeringen av introduktionskapitlet var därtill Anders Kjellbergs noggranna kommentarer till stor hjälp. Tack också till Carina Blomdell för professionell teknisk redigering.

©  F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r



Åke Sandberg är civilekonom och sociolog, professor em. vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tidigare vid Arbetslivsinstitutet samt vid KTH, institutionen för Industriell ekonomi och skolan för Datavetenskap och kommunikation. Övriga författare är G. Ahrne, G. Aronsson, A. Bergman, T. Björkman, A. Boglind, M. Bolin, M. Bursell, A. Fogelberg Eriksson, T. Forsberg, C. le Grand, P. Hall, M. Hörnqvist, J. Ch. Karlsson, A. Kjellberg, C. Koch, K. Lundqvist, C. Mellner, F. Movitz, R. Paulsen, L. Schmidt, P. Sederblad, J. Sjöström, E. Skorstad, M. Tåhlin, Y. Ulfsdotter Eriksson och I. Wennemo.

ARBETE & VÄLFÄRD

Ledning, personal och organisationsmodeller i Sverige Här är en grundbok om arbetslivet, en bok om arbete, organisation, personal och ledning. Den ger en gedigen baskunskap och samtidigt självständiga perspektiv att diskutera i seminarier och bland samhällsintresserade. I grunden finns frågan: Hur ser dagens tendenser i arbetsliv och ekonomi ut, och vad betyder de för arbetets kvalitet och mening, för hälsa, inflytande, och maktrelationer på arbetsmarknaden? Tjugosju forskare från en rad universitet och högskolor och från olika ämnen har samarbetat för att skapa en helhetsbild, som är både perspektivrik och sammanhängande. Teman som produktiv välfärd och solidarisk individualism lyfts fram, liksom demokrati och utvecklande arbeten. Arbete & välfärd ger en empiriskt och teoretiskt grundad bild av det svenska arbetslivet, med historiska och internationella utblickar. Managementstrategier presenteras, och framför allt vad de betyder i människors arbete och liv. Boken är förankrad i såväl arbetsorganisation och arbetsplatser, som i ekonomi och arbetsmarknad i stort. Den svenska modell, som sökt förena värdighet i arbetslivet med välfärd och konkurrenskraft, har ifrågasatts och transformerats. Vi frågar oss nu: Hur robust är denna ”svenska modell” under tryck av globalisering och digitalisering? Bokens föregångare Ledning för alla? var under årtionden kurslitteratur i universitetsutbildningar om personal, organisation och ledarskap i ämnen som sociologi, företagsekonomi, arbetsvetenskap, psykologi och pedagogik, liksom i personalutbildning, facklig utbildning och studiecirklar. Vi räknar med bred användning och hög hållbarhet även för denna helt nyskrivna bok. Art.nr 39442

studentlitteratur.se