9789144116266

KLINISK MIKROBIOLOGI FÖR SJUKSKÖTERSKOR Åsa Melhus

KLINISK MIKROBIOLOGI FÖR SJUKSKÖTERSKOR Åsa Melhus

Tredje upplagan

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38002 ISBN 978-91-44-11626-6 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Werner Schmidt Layout inlaga: Jesper Sjöstrand Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Cell under attack av ebolavirus. Courtesy: National Institute of Allergy and Infectious Diseases Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

FÖRORD 9

01 / Den mikrobiella världen 11

04 / Vårdhygien 37

Balans på makroskopisk nivå 11

Vårdrelaterade infektioner 37

Balans på mikroskopisk nivå 15

Vårdhygienisk verksamhet 39 Basala hygienrutiner 41

02 / Mikrobiologin växer fram 19 Från biblisk tid till antiken 19 Antiken 20 Från antiken till medeltiden 20 Från 1600-talet till det viktiga 1800-talet 21 1800-talet 21 Vårdhygieniska framsteg under 1800-talet 23 Litteratur 27

03 / Dagens smittskydd 29 Smittskyddslagens inriktning och ansvarsfördelningen 30 Lagens omfattning och anmälningsplikten 30 Individens skyldigheter och rättigheter 33 Smittskydd i ett internationellt

Skydd som inte ingår i de basala hygienrutinerna 44 Förebyggande av vårdrelaterade infektioner 45 Lokaler 54 Avloppsvatten, tvätt och avfall 56 Rengöring, desinfektion och sterilisering 60 Vård utanför landstinget 71 Hundar i vård och omsorg 71 Litteratur 73

05 / Våra mikroorganismer 75 Mikroorganismers indelning och uppbyggnad 75 Linnés nomenklatur 77 Sjukdomar orsakade av mikroorganismer 77 Litteratur 79

perspektiv 33 Litteratur 35 5

INNEHÅLL

06 / Grundläggande bakteriologi 81 Mikroskopisk morfologi 81

11 / Bakterier som kan orsaka urinvägsinfektioner 173

Makroskopisk morfologi 86

Våra urinvägspatogener 173

Metabol aktivitet 91

Urinvägsinfektioner 175

Proteinprofiler 92

Diagnostik av urinvägsinfektioner 177

Antigena egenskaper 93

Behandling av UVI 180

Resistensmönster 93

Infektioner i närliggande organ 180 Litteratur 181

07 / Bakteriell patogenes 95 Patogenesens olika steg 95 Litteratur 104

12 / Bakterier som orsakar sexuellt överförbara infektioner 183 Svårigheter med prevention 183

08 / Normalfloran 105 Normalflorans funktioner 106 Normalflorans uppbyggnad 107 Betydelsen av normalfloran vid sjukdom 112 Litteratur 116

09 / Bakterier som orsakar infektioner i luftvägar 117 Övre luftvägsinfektioner 118 Nedre luftvägsinfektioner 131 Litteratur 145

Smittvägar 184 Vanliga symtom vid STI 184 Bakterier som går under smittskyddslagen 185 En nykomling – Mycoplasma genitalium 192 Litteratur 193

13/ Bakterier som orsakar infektioner i hud, mjukdelar och skelett 195 Bakterier som orsakar infektioner i hud och mjukdelar 195 Infektioner i hud och mjukdelar 201 Infektioner efter bett 206

10 / Bakterier som orsakar infektioner i mag-tarmkanalen 147

Infektioner i skelett och leder 207 Litteratur 209

Gastroenteriter ur ett nationellt och globalt perspektiv 147 Tarmens försvar 149 Infektionsdoser vid gastroenteriter 149 Bakteriella strategier i mag-tarmkanalen 150 Matförgiftningar 152 Regelrätta infektioner i mag-tarmkanalen 155 Litteratur 171

6

14 / Biofilmer och främmandekroppsinfektioner 211 Biofilmer – definitioner och utveckling 211 Biofilmsassocierade infektioner och bakterier 213 Litteratur 224

INNEHÅLL

15 / Anaeroba bakterier och deras infektioner 225

19 / Virologi 269 Den virusinfekterade cellen 270

Grampositiva anaerober 226

Den virusinfekterade organismen 270

Anaeroba gramnegativa stavar 230

Virus som orsakar barnsjukdomarna 274

Diagnostik och behandling av anaeroba

Virus som ger upphov till akuta

infektioner 231 Litteratur 233

luftvägsinfektioner 280 Virus som ger upphov till akuta tarminfektioner 284

16 / Bakterier som orsakar infektioner i centrala nervsystemet 235 Meningit 235 Hjärn- och subduralabscesser 245 CNS-infektioner där de naturliga barriärerna skadats 246 Litteratur 248

17 / Sepsis och septisk chock 249 Den äldre definitionen 249 Den nya definitionen – Sepsis-3 250 Mikroorganismer som orsakar sepsis 251 Riskfaktorer och symtom 252 Diagnostik 252 Behandling 254 Litteratur 255

Virus som orsakar persisterande eller kvardröjande infektioner 286 Vektorburna virus 297 Andra virus med stor klinisk betydelse 300 Litteratur 313

20 / Mykologi 315 För- och nackdelar med svamp 316 Skillnader mellan jäst- och mögelsvampar 316 Mykoser (svampinfektioner) 318 Opportunistiska mykoser 320 Litteratur 326

21 / Parasitologi 327 Protozoer (encelliga urdjur) 328

18 / Bakterier med hög smittsamhet 257 Yersinia pestis 257 Bacillus anthracis 259 Francisella tularensis 262 Coxiella burnetii 263 Brucella spp. 264 Leptospira interrogans 266 Litteratur 267

Helminter (inälvsmaskar) 336 Ektoparasiter (löss, loppor, skabbdjur, fästingar) 343 Litteratur 348

22 / Mikrobiologisk diagnostik – metoder och principer 351 Provtagning 351 Mikrobiologiska metoder 355 Provtagning vid olika symtom 364

7

INNEHÅLL

23 / Vårt försvar mot mikroorganismer 369 När barriärerna sviktar – det ospecifika försvaret 370 Det specifika försvaret 377 Tillstånd med ökad risk för infektioner 391 Feber 395 Litteratur 399

24 / Vaccin och passiv immunisering 401 Aktiv immunisering 401 Passiv immunisering 407 Litteratur 408

25 / Antimikrobiella läkemedel 409

Farmakokinetik 420 Insättning av antibiotika 421 Antibiotikas spektrum och indikationer 422 Medel mot mykobakterier 433 Antivirala medel 434 Antifungala medel 436 Antiparasitära medel 438 Litteratur 441

26 / Bakteriell antibiotikaresistens 443 Resistensmekanismer 443 Resistenta bakterier som går under smittskyddslagen 448 Faktorer som påverkar resistensläget 451 Framtida perspektiv för antibiotikaresistenta bakterier 454

Historik och utveckling 409

Resistensbestämning 455

Varför producerar en del

Litteratur 459

mikroorganismer antibiotika? 413

8

Verkningsmål och verkan 413

O R D L I S TA 4 6 1

Farmakodynamik 419

P E R S O N - O C H S A K R E G I S T E R 47 9

03 / Dagens smittskydd

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R

Än i dag är smittskyddet basen för all bekämp­ ning av smittsamma sjukdomar som sprider sig i samhället. En ny smittskyddslag trädde i kraft 2004 (SFS 2004:168). Den har därefter fortlöpande kompletterats/ändrats och åter­ finns i Svensk författningssamling (SFS) på Sveriges riksdags webbplats. Sedan den 1 juli 2015 kan nya författningar, publikationer och information inom smittskyddsområdet hittas på Folkhälsomyndighetens webbplats. Folk­ hälsomyndigheten fick vid denna tidpunkt ansvaret för de uppgifter som Socialstyrelsen tidigare hade haft enligt smittskyddslagen och som även berörde Sveriges åtaganden enligt internationella hälsoreglementet, ofta förkor­ tat IHR. I dessa uppgifter ingår ■ det nationella samordningsansvaret för smittskyddsfrågor ■ de nationella vaccinationsprogrammen ■ samordning av den nationella sam­ verkan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner ■ skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHR) ■ att vara nationell kontaktpunkt gent­ emot EU och WHO med beredskap för hot mot människors hälsa samt samar­ bete kring smittsamma sjukdomar

■ att vara föreskrivande myndighet avseende författningar på smitt­ skyddsområdet.

Dessutom ansvarar Folkhälsomyndigheten för 1. beredskapslager av smittskyddsläkemedel 2. pandemiberedskap inklusive upphand­ ling av garantiavtal för pandemivaccin.

Allt som har med smittskyddsrelaterade frågor att göra har emellertid inte överförts till Folkhälsomyndigheten. När dessa frågor berör perspektiven hälso­ och sjukvård samt patientsäkerhet har Socialstyrelsen fortsatt ansvar. I detta ansvar inkluderas ■ vårdrelaterade infektioner och vård­ hygien ■ blodsäkerhet ■ medicinsk teknik ■ sprutbyten ■ antibiotikaresistens ■ yrkesmässig hygienisk verksamhet, till exempel piercing och tatuering ■ smittsamt avfall från hälso­ och sjuk­ vården.

29

Smittskyddslagens inriktning och ansvarsfördelningen

Lagens omfattning och anmälningsplikten

Smittskyddslagen omfattar smittskyddsåt­ gärder som riktar sig mot människor, medan andra lagar reglerar åtgärder som riktar sig mot djur och vad som brukar gå under benäm­ ningen objekt (såsom vatten och livsmedel).

Smittskyddslagen ger samhället möjlighet att vidta åtgärder för att skydda sin befolkning, men under historiens gång har det ibland skett på bekostnad av den enskilda individen. När den nya lagen omformulerades var det för att skapa en bättre balans mellan samhällets behov och den smittades integritet och rättssäkerhet.

Utgångspunkten var att alla människor är lika mycket värda och att smittskyddet inte får var mer långtgående än vad som är försvarligt med tanke på andra människors hälsa. Tyngdpunk­ ten för smittskyddet ligger nu på det frivilliga och förebyggande arbetet, där information om smittvägar, hur man skyddar sig och behand­ ling av redan smittade ingår.

Landstinget har ansvaret för smittskydds­ åtgärder som riktar sig till människor medan kommuner och en del myndigheter vidtar åtgärder för djur och objekt. Det samlade ansvaret inom landstinget har smittskyddslä­ karen. Folkhälsomyndigheten ansvarar i sin tur för samordningen av smittskyddet på natio­ nell nivå och för tillsynen och föreskrifterna.

Att vidta de direkta smittskyddsåtgärderna vilar dock ofta på den behandlande läkaren eller annan vårdpersonal. På mottagningar för sexuellt överförda infektioner finns det till exempel ofta en kurator eller liknande som sköter smittspårningen.

Smittskyddslagen omfattar ”alla sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa”. Man skiljer här på allmän­ farliga, samhällsfarliga och vissa andra smitt­ samma sjukdomar som är anmälningspliktiga men inte allmänfarliga. De allmänfarliga sjuk­ domarna tillåter mer omfattande smittskydd­ såtgärder, och de måste både anmälas och smittspåras. (Se tabell 3.1 för detaljer). För när­ varande anses tre infektioner så farliga att de kategoriseras som inte bara allmänfarliga utan även samhällsfarliga. Till dessa hör smittkop­ por, sars och infektion med ebolavirus. Skulle de spridas så skulle det kunna få förödande konsekvenser, och viktiga samhällsfunktioner skulle kunna slås ut. I en sådan situation har smittskyddsläkaren möjlighet att ta till extra­ ordinära smittskyddsåtgärder, som att sätta misstänkt smittade patienter i karantän eller att avspärra ett område. Vi har således fortfa­ rande kvar en rest av pestens karantänlagar.

Smittskyddsanmälan görs till smitt­ skyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten av behandlande läkare, läkare vid mikrobio­ logiska laboratorier och obducerande läkare. Även verksamhetschefer vid mikrobiologiska laboratorier kan anmäla oberoende av profes­ sion. Anmälningarna ska göras skriftligt senast dagen efter den dag då läkaren misstänkt eller konstaterat ett anmälningspliktigt fynd. Syftet med anmälningarna är att snabbt kunna vidta åtgärder och att mer långsiktigt utvärdera smittskyddet och hur dess strategier fungerar.

Smidigast är det om anmälningarna sker elek­ troniskt via SmiNet. Genom smittspårning kan man identi­ fiera smittkällan och hitta de personer som

30

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R

03 / DAGENS SMIT TSk yDD

03 / DAGENS SMIT TSk yDD

TABELL 3.1 Sammanfattande lista över vilka smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga, allmänfarliga och samhällsfarliga. För eventuella uppdateringar, se Folkhälsomyndighetens webbplats.

Anmälningspliktig sjukdom

Smittspårningspliktig

Allmänfarlig

Infektion med atypiska mykobakterier Invasiv infektion med betahemolytiska streptokocker (GAS) Botulism

Ja

Brucellos

Ja

Campylobacter-infektion

Ja

Ja

Creutzfeldt–Jakobs sjukdom Infektion med Cryptosporidium

Ja

Denguefeber Difteri

Ja

Ja

Ebolainfektion

Ja

Ja*

Echinokockinfektion

Ja

Infektion med Entamoeba histolytica

Ja

Infektion med Enterobacteriaceae som producerar ESBL (extended spectrum beta-lactamase)** Infektion med Enterobacteriaceae som producerar ESBL av karbapenemastyp (ESBL-carba)

Ja

Infektion med enterohemorragisk E.coli (EHEC)

Ja

Ja

Fågelinfluensa (H5N1)

Ja

Ja

Giardiainfektion

Ja

Ja

Gonorré

Ja

Ja

Hepatit A–E

Ja

Ja

Hivinfektion

Ja

Ja

Infektion med HTLV 1 eller 2

Ja

Ja

Gula febern Invasiv infektion med Haemophilus influenzae

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R

Harpest (tularemi)

Influensa** Kikhosta

Ja

Klamydia

Ja

Ja

Kolera

Ja

Ja

Legionellainfektion

Ja

Leptospirainfektion Listeriainfektion

Ja

Malaria Forts.

31

03 / DAGENS SMIT TSk yDD

Anmälningspliktig sjukdom

Smittspårningspliktig

Allmänfarlig

Invasiv meningokockinfektion Mers-virusinfektion

Ja

Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)

Ja

Ja

Mjältbrand

Ja

Ja

Mässling

Ja

Papegojsjuka

Ja

Paratyfoidfeber

Ja

Ja

Pest

Ja

Ja

Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G

Ja

Ja

Polio

Ja

Ja

Påssjuka

Ja

Invasiv pneumokockinfektion

Q-feber Rabies

Ja

Ja

Röda hund

Ja

Salmonellainfektion

Ja

Ja

Shigellainfektion

Ja

Ja

Smittkoppor

Ja

Ja*

Svår akut respiratorisk sjukdom (sars)

Ja

Ja*

Syfilis

Ja

Ja

Trikinos

Ja

Tuberkulos

Ja

Ja

Tyfoidfeber

Ja

Ja

Infektion med vankomycinresistenta enterokocker (VRE)

Ja

Vibrioinfektion exklusive kolera

Ja

Sorkfeber (nephropathia epidemica)

Viral meningoencefalit Virala hemorragiska febrar exklusive denguefeber och sorkfeber

Ja

Yersiniainfektion

Ja

* Samhällsfarlig **I nuläget gäller anmälningsplikten endast läkare vid laboratorier i klinisk mikrobiologi och inte de behandlande läkarna. Aktuellt influensaläge återfinns på samma ställe som den frivilliga laboratorierapporteringen på Folkhälsomyndighetens webbplats.

32

Ja

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R

Stelkramp

03 / DAGENS SMIT TSk yDD

möjligen har blivit smittade. Information och rådgivning är här viktiga bitar. Ibland ordine­ ras antibiotika eller vaccinering för att hindra smittspridning.

Smittskyddslagen är inte oföränderlig.

Beroende på att den mikrobiologiska världen är i ständig rörelse måste också de infektions­ sjukdomar och de åtgärder som lagen omfattar vara det. Det betyder att tabellen ovan kan bli inaktuell efter en tid. Smittskyddsläkaren har dessutom möjlighet att göra en infektion anmälningspliktig och smittspårningsplik­ tig lokalt. Detta kan vara speciellt viktigt i utbrottssammanhang.

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R

Frivillig laboratorierapportering Förutom den lagligt reglerade rapporteringen, finns det även en frivillig laboratorierapporte­ ring till Folkhälsomyndigheten. Den har under senare år omfattat calicivirus, respiratoriskt syncytievirus samt C. difficile. Alla patien­ ter i denna rapportering är avidentifierade.

Rapporterna publiceras en gång per vecka av myndigheten, men för virusen sker det enbart när de har sin säsong under vintern. Genom att följa rapporterna kan man få en inblick i om läget är på väg att förvärras eller om det värsta är överståndet för den här gången, en nog så viktig information vid hantering av akut plats­ och/eller personalbrist under till exempel calicitider.

Individens skyldigheter och rättigheter Då alla har intresse av att smittor inte sprids har vi alla ett ansvar enligt smittskyddslagen att vidta försiktighetsåtgärder för att skydda oss själva och andra mot att utsättas för risken att drabbas av smittsamma sjukdomar. Det bety­

der att om man vet eller misstänker att man bär på en smittsam sjukdom är man skyldig att uppsöka läkare och låta sig undersökas. Man måste också berätta om varifrån man kan ha fått sin smitta och till vem eller vilka man kan ha spritt den vidare. Detta gäller dock enbart om infektionen tillhör de infektioner som är allmänfarliga eller måste smittspåras enligt lag.

Vid provtagning för hivinfektion har man rätt att vara anonym.

Det finns inte bara en undersökningsplikt utan också en informationsplikt. Det innebär att den som vet att han eller hon bär på en all­ mänfarlig sjukdom är skyldig att berätta om den för de personer som han eller hon har en sådan kontakt med att det finns en påtaglig risk för smittöverföring. Denna plikt är till för att göra det möjligt för varje individ att själv avgöra vilka smittorisker han eller hon vill utsätta sig för. Är man smittad har man möjlighet att få stöd från samhället i form av till exempel vård, behandling eller psykosocialt stöd. Det är viktigt att information och råd om infektio­ nen delges via den behandlande läkaren eller smittskyddet, så att man kan ta sitt ansvar och förhindra fortsatt smittspridning.

Smittskydd i ett internationellt perspektiv Även om vår smittskyddslag är nationell finns det internationella organisationer som jobbar med smittskydd utifrån ett europeiskt och globalt perspektiv. En av dessa är EU:s smittskyddsmyndighet, European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC).

Denna myndighet är förlagd i Solna och bild­ ades 2005. Världshälsoorganisationen (WHO) har däremot varit i gång under flera år och är en del av Förenta Nationerna. År 2005 antog 33

03 / DAGENS SMIT TSk yDD

Världshälsoförsamlingen IHR, vars syfte är att förebygga, förhindra och hantera gränsöver­ skridande hälsohot. Reglementet trädde i kraft i juni 2007. För att kunna genomföra dessa åtaganden fick vi en ny lag (2006:1570). Den

innehåller bland annat karantänbestämmelser för fartyg och flyg, och den har kompletterats med en förordning (2007:156) och diverse föreskrifter.

SMITTSKYDD I BACKSPEGELN

Också för ett sekel sedan fanns det smittskyddsbestämmelser, även om de inte var fullt så utvecklade som i dag. Nedanstående sammanfattning av smittskyddande åtgärder är hämtad från en skrift i serien Medicinskt folkbibliotek från 1926 och är skriven av Alfred Pettersson, dåvarande professor i hygien vid Karolinska Institutet i Stockholm.

feber. Befinnes sjukdomen vara någon av dessa, skall den sjuke helst överföras till epidemisjukhus, och om detta ej låter sig göra, isoleras, så att spridning av smitta från honom förhindras. Överhuvudtaget är det klokt att undvika intimare beröring med sjuka, vilkas sjukdoms beskaffenhet man ej känner.

Barn, som för många sjukdomar äro särskilt mottagliga, böra därför skyddas

dels sitt ursprung från sjuka människor

även för smekningar av främmande

eller djur. Det är därför av stor betydel-

personer. Renlighet är ett gott skydds-

se att fortast möjligt upptäcka de sjuka

medel mot smitta. En synnerligen god

och vidtaga åtgärder mot spridning av

sed är att tvätta sig före måltiderna.

smittan. Epidemilagen av år 1919 åläg-

Icke blott sin egen kropp, framförallt

ger också hushållsföreståndare att till

på densamma genom skador upp-

tjänsteläkare, hälsovårdsnämnd, lands-

komna sår, bör man skydda för förore-

fiskal eller pastor på landet göra an -

ning, utan även kläder, mat och dryck,

mälan om varje sjukdomsfall, som kan

bostad och bostads omgivning. Hälsan

antagas vara pest, kolera, smittkop-

är det värdefullaste vi äga, men tyvärr

por, fläckfeber, nervfeber, paratyfus,

kommer insikten därom ofta först då

rödsot, scharlakansfeber, difteri, akut

den gått förlorad. Det är vanligen också

barnförlamning, epidemisk hjärnhin-

billigare att förekomma sjukdom än

neinflammation och epidemisk hjärn-

att häva den. © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R

Smittsamma sjukdomar leda mesta-

34

03 / DAGENS SMIT TSk yDD

KUNSKAPSNYCKLAR

1. Vem har det samlade ansvaret för smittskyddet inom landstinget?

2. Vilken myndighet ansvarar för samordningen av smittskyddet på nationell nivå?

3. Vilken myndighet ska man vända sig till när det gäller vårdhygieniska frågor?

4. Ge tre exempel på allmänfarliga sjukdomar.

5. Ge ett exempel på en samhällsfarlig sjukdom.

6. Vad innebär det att man har en undersöknings- och informationsplikt enligt smittskyddslagen?

Litteratur Ekdahl K, Giesecke J (redaktörer). Smittskyddsboken.

Lund: Studentlitteratur, 2003.

Folkhälsomyndigheten. www.folkhalsomyndigheten.se SFS 2004:168. Smittskyddslagen.

Socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se

© F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T ER AT U R

■ Smittskyddslagen omfattar smittskyddsåtgärder som riktar sig mot människor.

■ Landstinget tillsammans med smittskyddsläkaren har ansvaret för dessa åtgärder.

■ I lagen skiljer man på allmänfarliga och vissa andra smittsamma sjukdomar.

De allmänfarliga sjukdomarna tillåter mer omfattande smittskyddsåtgärder och ska både anmälas och smittspåras.

■ Har man blivit smittad med någon allmänfarlig sjukdom eller en sjukdom som måste smittspåras är man skyldig att uppsöka läkare och låta sig undersökas.

■ För allmänfarliga sjukdomar finns också en informationsplikt om det finns en påtaglig risk för smittöverföring.

■ Smittskyddet går över nationella gränser och finns på både europeisk och global nivå.

UPPGIFTER

35

Åsa Melhus är professor i klinisk bakteriologi vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset och Linköpings universitetssjukhus. Hon är engagerad i undervisningen inom sitt ämnesområde på programmen för biomedicinska analytiker, sjuksköterskor och läkare.

KLINISK MIKROBIOLOGI

FÖR SJUKSKÖTERSKOR

Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor beskriver en värld av smittsamma och skadliga bakterier, virus, svampar, parasiter och de infektioner de orsakar. Boken tar även upp andra, både praktiska och teoretiska ämnen inom området klinisk mikrobiologi som är nödvändiga att känna till i omvårdnadsarbetet. Det handlar om infektionsimmunologi, antimikrobiella substanser, antibiotikaresistens, smittskyddslagstiftning, diagnostik och, inte minst, vårdhygien.

I den nya, utökade upplagan har föreskrifter och lagar uppdaterats, och nya trender tagits upp vad gäller mikroorganismer, resistens och vårdhygien.

Som tidigare kompletteras texten av ett rikt urval av sammanfattande tabeller, diagram, fotografier och förklarande illustrationer. Sist i varje kapitel finns studieuppgifter samt litteraturtips och i slutet av boken ligger en omfattande ordlista.

Boken är i första hand avsedd som lärobok för sjuksköterskeprogrammet, men den fungerar också utmärkt som referensverk för yrkesverksamma sjuksköterskor och annan personal inom vården. Oavsett vilken roll man har som läsare är det lätt att fångas av den fascination för den mikrobiella världen som texten förmedlar.

Tredje upplagan

Art.nr 38002

studentlitteratur.se