9789144116198 by Smakprov Media AB

STRINGENT 1B SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

STRINGENT 1B – SAMHÄLLSKUNSKAP FÖR GYMNASIESKOLAN Elevpaket – Digitalt + Tryckt Stringent 1b är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

ELEVBOK Genom att lägga stort fokus på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp hjälper Stringent 1b eleverna att skapa ordning i den stora mängd fakta som möter dem i kursen Samhällskunskap 1b – och ger dem verktyg att analysera och förstå nyhetshändelser och samhällsfrågor.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva elevboken är inläst med textföljning med autentiskt tal och textföljning. Dessutom finns ett stort antal interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar, nutidsfrågor och konkretiserande filmer.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar, kapitelsammanfattningar, filmer …

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

STRINGENT 1b Samhällskunskap för gymnasieskolan

Måns Holmstedt Jakob Hydén

STRINGENT 1b Samhällskunskap för gymnasieskolan

Måns Holmstedt Jakob Hydén

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

TILL BOKEN HÖR ÄVEN EN DIGITAL DEL

På insidan av bokens omslag finns en kod och instruktioner för hur du loggar in i läromedlets digitala del. I den digitala delen finns kapitelsammanfattningar, korta filmer och interaktiva uppgifter. Där hittar du också hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i den digitala delen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslagsbild: Måns Holmstedt, Jakob Hydén Omslag: Francisco Ortega Grafisk form: Lennart Persson Grafisk Form Art.nr 39434 ISBN 978-91-44-11619-8 © 2017 Författaren och Studentlitteratur AB Upplaga 1:2 Printed by Dimograf, Poland 2018

Välkommen till Stringent 1b! Titeln på detta läromedel är Stringent. Stringent betyder att något är logiskt och följer en tydlig linje. Att försöka tänka logiskt och urskilja linjer och mönster är ett sätt att skapa ordning och reda när man möter mycket information och mycket fakta. Och ämnet samhällskunskap består av mycket information och fakta. Därför ligger fokus i detta läromedel på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp – som hjälp när du ska förstå hur olika fenomen i samhället hänger samman. Läromedlet är gjort för kursen Samhällskunskap 1b, men vissa delar kan även användas för yrkesprogrammens Samhällskunskap 1a2. Dessa avsnitt är märkta med symbolen .

Rustar dig som samhällsmedborgare Ämnet samhällskunskap hette förr i tiden medborgarkunskap och det övergripande syftet är fortfarande att rusta dig som samhällsmedborgare, så att du • känner till dina rättigheter och skyldigheter i samhället • är allmänbildad och har åsikter som du kan argumentera för • inte är lättlurad – utan källkritisk En stor del av samhällskunskapen handlar om hur samhället är uppbyggt, hur makten är organiserad och hur vi som medborgare blir påverkade och kan påverka. Det är en hel del fakta som ska läras in för att du ska få en grundläggande kunskap om samhället som vi lever i. Men ämnet handlar också om förmågor – att du själv kan skaffa dig kunskap och förstå nyheter och samhällshändelser som rapporteras i media och på andra håll. En stor del av ämnet samhällskunskap är att förstå och kunna ta till sig det enorma nyhetsflödet. Det räcker inte att du lär dig fakta om riksdagen, yttrandefrihet och konsumentköplagen – du måste också kunna analysera det som händer i omvärlden och själv undersöka olika samhällsfrågor.

Vad är samhällsvetenskap? Samhällsvetenskap är egentligen ett samlingsbegrepp för flera olika vetenskaper som handlar om människan och hennes roll i samhället, bland annat statsvetenskap (som handlar om politik), nationalekonomi (som handlar om ekonomi på samhällsnivå) och sociologi (som handlar om samhällets sociala delar). Samhällskunskap som du läser i gymnasiet omfattar på ett liknande sätt flera olika vetenskapliga ämnen.

Tänkte du på att bilden på denna boks omslag är ett pussel? Pusselbitarna kan ses som fakta i ämnet och du behöver alla bitarna för att lägga pusslet färdigt. Men du behöver också analysförmåga för att lägga bitarna på rätt plats – först då kan du se hela bilden.

Hjälp när du analyserar Det finns bra hjälpmedel för att analysera nyhetshändelser och samhällsfrågor. På nästa sida ser du en enkel och effektiv analysmodell. Att vi valt att presentera den redan här, före bokens första kapitel, är för att du direkt ska kunna använda den när du läser kapitlen, diskuterar på lektionerna eller löser uppgifter. Du kommer att möta denna analysmodell och exempel på hur den kan användas i bokens alla kapitel. Det kan handla om varför arbetslösheten ökar i ett speciellt yrke eller vad som låg bakom attentatet på den pakistanska skolflickan Malala Yousafzai (läs mer om det på s. 257). Modellen beskriver sambandet mellan orsak och konsekvens när två händelser hänger samman och är beroende av varandra. Den hjälper dig att analysera en händelse och söka efter svar på frågor som: Vad är det som har orsakat händelsen? Och vilken konsekvens får den för dig och samhället? Orsakssamband spelar en viktig roll i samhällsvetenskapen och hjälper forskare och andra att förstå varför samhällen utvecklas på ett visst sätt eller varför människor beter sig som de gör. Modellen består av tre delar.

STRINGENT 1B

Orsak – konsekvens – en analysmodell Orsak

Händelse

Konsekvens Testa analysmodellen.

I modellens mitt finns själva händelsen eller samhällsfrågan. Den har föregåtts av någonting, den har en orsak. Dessutom finns det oftast en eller flera konsekvenser av en händelse, det vill säga att den leder till någonting. Orsaken kommer alltid före händelsen och konsekvensen kommer alltid efter händelsen. Denna modell fokuserar på en händelses orsaker och konsekvenser, men det finns oftast också skäl att diskutera vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra att en händelse inträffar (åtgärd mot orsak) eller vilka åtgärder som behövs för att mildra effekterna av en händelse (åtgärd mot konsekvens). Vi tror att du kommer ha stor nytta av den här analysmodellen när du arbetar med detta ämne, men tänk på att samhällskunskap inte är en exakt vetenskap. Vi människor tolkar händelser på olika sätt beroende på det perspektiv vi har och våra värderingar och åsikter. Lycka till! Måns Holmstedt och Jakob Hydén

Innehåll ........................ 9

3 Stater. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Mer än ett styrelsesätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1 Demokrati

Lika – men ändå olika. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

Demokrati är vad vi gör den till . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Ett sent påfund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Från Aten till sociala medier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Vad är en stat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

En klassisk atensk direktdemokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Medborgarnas relation till staten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

En ny modern indirekt demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Statsskick – statens ”ritning” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Den nutida digitala demokratin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Statsorgan – statens nödvändiga delar . . . . . . . . . . . . . 90

Två demokratimodeller – direkt eller indirekt? . . . . . . 19

Fem stater med olika statsskick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

Vilket ledarskap väljer vi? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Sverige – monarki och enhetsstat

Elevdemokrati – vad är det?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

med parlamentarism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Kännetecken för en demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

USA – republik, federal stat med presidentstyre . . . . 97

Demokratins problem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Kina – republik och enhetsstat med enpartisystem . 99

En glidande skala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Iran – teokrati med präststyre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

Kännetecken för en diktatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Somalia – federal republik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

Diktaturens ideologier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

4 Mänskliga rättigheter . . . . .

111

2 Politik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

För alla – eller bara för några? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

Med givna regler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Världens viktigaste verktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

Vem fattar besluten – och varför? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Individ vs kollektiv – rättigheter som kan krocka. . 116

Ideologier – som grund för att organisera samhället . 42

Hur kan de mänskliga rättigheterna förverkligas?. 122

Modellen av ett politiskt system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Olika typer av mänskliga rättigheter. . . . . . . . . . . . . . 123

Politiska system – fyra exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

FN:s konvention om barnets rättigheter . . . . . . . . . . 125

Kommunen som politiskt system . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

FN:s möjligheter att ingripa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

Sverige som politiskt system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Krig – det största hotet mot de mänskliga

EU som politiskt system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

rättigheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131

FN som politiskt system. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

5 Samhällsekonomi

. . . . . 139

Flöden i ett kretslopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Globaliseringen påverkar Sveriges ekonomi . . . . . . 140 Det ekonomiska kretsloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Fyra aktörer i kretsloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Olika välfärdsmodeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Tre olika samhällsekonomiska system . . . . . . . . . . . . 157 Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 6

STRINGENT 1B

6 Privatekonomi . . . . . . . . . . . . . . .

165

9 Medier och källkritik

. 237

Din roll i kretsloppet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165

Kampen om det fria ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237

Du påverkar och påverkas av andra aktörer. . . . . . . 166

Kommunikation och medier – en strid ström

Budget – en modell med inkomster och utgifter . 167

av uppfinningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238

Lön, bidrag och pension . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169

En modell för kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241

Den som spar hon har . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172

Facebook-uppdateringar och Twitterflöden . . . . . . 244

Lån och skulder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174

Internet och demokratin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247

När ett köp inte blir som du tänkt dig . . . . . . . . . . . . 176

Massmediernas makt och roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248

Köp och sälj på nätet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179

Vad är en nyhet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251

Din makt som konsument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180

Avståndsmodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182

Analysmodellen – orsak och konsekvens . . . . . . . . . 255 Värdera informationen och var kritisk! . . . . . . . . . . . . 260

7 Arbetsmarknaden . . . . . . . . . .

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 185

Inte som andra marknader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Bonden som blev IT-konsult . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

10 Hållbarhet

. . . . . . . . . . . . . . 267

Distansjobb och pappavikariat… . . . . . . . . . . . . . . . . 188

Att möta framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267

Vilka rättigheter har du på jobbet? . . . . . . . . . . . . . . . 190

Fotavtrycken vi lämnar efter oss. . . . . . . . . . . . . . . . . . 268

Jobben, jobben, jobben … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192

En utveckling som håller i längden . . . . . . . . . . . . . . . 270

Facken föds . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201

Vad kan du göra? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280

Svartjobben – en dyr affär för staten . . . . . . . . . . . . . 206

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208

8 Identiteter och normer . . .

11 Uppsatsen

. . . . . . . . . . . . . . 285

211

Att forska på egen hand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285

Vem ser du i spegeln? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211

Kvalitativ, kvantitativ och deskriptiv metod . . . . . . . 286

Identitet – individens och gruppens . . . . . . . . . . . . . 212

Intervju . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288

Arv och miljö? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

Observation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290

Gruppers betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216

Enkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291

Gemenskap och utanförskap – vi och de . . . . . . . . . 218

Deskriptiv metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293

Normer – regler under ständig förändring . . . . . . . 220

Uppsatsmall – den röda tråden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294

Genus, klass och etnicitet – olika perspektiv . . . . . . 222

Opposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297

Kriminalitet – att stå utanför samhället . . . . . . . . . . . 225

Exempel på uppsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297

Lag, brott och straff . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310

Självvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 Digital del med en interaktiv version av boken, fler uppgifter, korta filmer och kapitelsammanfattningar.

1. DEMOKRATI

”Demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna.” W I N S TO N C H U R C H I L L ( 1 8 7 4 – 1 965 )

1. DEMOKRATI

DEMOKRATI Mer än ett styrelsesätt En taggtråd som stänger ute. Eller ett hjärta som bjuder in. Ett samhälle kan organiseras och se ut på så många sätt. Det finns diktaturer där medborgarna stängs ute från allt inflytande. All makt ligger hos diktatorn som styr med järnhand och fängslar, torterar eller mördar dem som protesterar eller kritiserar regimen. Ingen är säker och ingen är fri. Och så finns det demokratier där medborgarna äger makten och där man får tycka och säga vad man vill. Man får leva med den man vill, demonstrera på gatan och bilda partier och rösta i fria val. För oss som lever i en demokrati är det lätt att tro att den är självklar, att den är ohotad och alltid kommer att leva kvar, oavsett vad som händer i vår omvärld eller här hemma. Tyvärr är det inte på det sättet. Ofriheten är aldrig långt borta, varken i tid eller i rum. Det är mindre än 100 år sedan Sverige blev en demokrati och många av världens länder är fortfarande diktaturer. I Sverige och i många andra länder finns det krafter som verkar mot demokratin. Många lockas av starka ledare med enkla svar. Därför måste demokratin alltid försvaras. Och aldrig tas för given.

1. DEMOKRATI

MÅL MED KAPITLET Centralt innehåll SAMSAM01b, punkt 1: Demokrati. Du ska förstå och förklara begreppet demokrati, både som ett sätt att organisera samhället och som ett sätt att leva. Du ska också kunna jämföra demokratiska samhällen med auktoritära diktaturer och kunna identifiera likheter och skillnader utifrån en medborgares möjlighet att påverka sitt liv. Centrala begrepp: demokrati, makt, medborgarkompetens, demokratiskt underskott, politiker, ledarskap, rösträtt, friheter, rättigheter, elevdemokrati, auktoritär stat, diktatur. Modeller: analysmodellen, modeller över direkt och indirekt demokrati, ledarskapsmodellen, RFR-modellen.

Demokrati är vad vi gör den till

Mandat = här: rätt att under en tidsperiod fatta vissa beslut

Ordet demokrati betyder folkstyre. Grundtanken med en demokrati är att makten ska delas lika mellan alla. Men i verkligheten är det ett fåtal som fattar besluten – också i en demokrati. Det som är viktigt för demokratiska samhällen är att de som fattar besluten gör det på uppdrag av folket genom fria val. De har fått ett mandat. I en diktatur saknar de som bestämmer den sortens mandat. Där bestämmer någon eller några över folket, utan att folket har gett dem uppdraget. Och de som bestämmer har oftast tvingat till sig makten. Makt

Påtryckningsmedel = olika sätt att påverka, till exempel med pengar, propaganda, lagar eller grupptryck

Begreppet makt innebär att kunna styra människors beteenden. Makt kan utövas på olika sätt, till exempel med hjälp av belöningar eller straff, andra ekonomiska, politiska eller sociala påtryckningsmedel eller genom att utöva våld. På en personlig nivå kan makt innebära att man kan påverka sitt liv. Till exempel bo var man vill, utbilda sig till vad man vill eller leva med den man vill.

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

För att ett demokratiskt samhälle ska fungera måste medborgarna känna att de är en del av samhället och förstå sin roll i demokratin. Det kräver något som brukar kallas för medborgarkompetens. Om folket inte engagerar sig i vad som händer i samhället och inte kan förstå eller ta till sig viktig information, kommer demokratin att fungera dåligt. Då riskerar den att bli en fasad, något som ser bra ut på ytan men som saknar innehåll. Då är det svårt för människor att påverka det som händer i samhället.

Medborgare = en person som har medborgarskap i en stat och därmed både rättigheter och skyldigheter i staten

Om medborgarna i stället är insatta och engagerade i olika samhällsfrågor – det kan handla om hur skolan fungerar eller om rökning ska förbjudas – så fylls demokratin med innehåll och får en mening.

Det är viktigt att vi är delaktiga i demokratin. Se filmen.

Medborgarkompetens = de kunskaper och värderingar som behövs för att medborgarna i ett samhälle ska kunna medverka i en demokrati

Exempel i vardagen är när elever engagerar sig i undervisningen eller i skolmaten och påverkar sin skolmiljö och när många medborgare skriver under protestlistor och får politikerna att ta upp frågan om rökförbud. Genom att göra så blir demokratin levande och meningsfull. På det sättet kan man säga att demokratin är vad vi gör den till. Demokrati är alltså mer än ett styrelsesätt. Demokrati handlar också om hur vi beter oss mot varandra i vardagen. Om demokratin ska överleva som sättet att styra Sverige behöver vår livsstil också vara demokratisk. Det innebär att vi alla respekterar varandra och vi alla har rätt att säga, tycka och tänka vad vi vill, så länge det inte kränker någon annan. Vi har rätt att försöka övertyga andra (med goda argument), för att få igenom sådant som vi tycker är viktigt. Det är avgörande att det fungerar så i alla sammanhang – i familjen, i skolan och på jobbet.

Styrelsesätt = hur något (ofta ett land) styrs

”Tillsammans är vi starka” är ett uttryck som många håller med om. Den knutna näven är en symbol för kamp och på bilden ser vi att det krävs många människor för att bilda symbolen.

1. DEMOKRATI

Väger en stark ledares beslut tyngre än folkets åsikter?

I stället för demokrati? En undersökning som gjordes i Sverige för några år sedan visar att ungefär var fjärde person mellan 18 och 29 år tycker att det vore bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behövde bry sig om riksdagen eller val. Nästan lika många kunde tänka sig att byta parti mot en mindre summa pengar. Bland de äldre var det bara någon enstaka procent som hade dessa åsikter.

1:1 HUR VIKTIG ÄR DEMOKRATI?

Diskutera i grupp några av följande frågor. Skriv sedan ned vilka argument ni har för varför ni tänker som ni gör. • På vilket sätt är Sverige demokratiskt? • Vad skulle du säga är viktigast i en demokrati? • Varför skulle världen vara bättre om fler länder vore demokratiska? • Hur viktigt tycker du det är att leva i en demokrati? • På vilket sätt har alla medborgare i Sverige lika mycket makt? • Varför är det viktigt att försvara demokratin i Sverige? • Har du makt att påverka ditt liv, tycker du? • Hur stor betydelse har kunskap för demokrati?

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

1:2 VARFÖR BÄT TRE MED EN STARK LEDARE?

I faktarutan här intill kan du läsa om en undersökning som visade att många tycker att det vore bra om Sverige styrdes av en stark ledare i stället för via val och riksdag. Vad tänker du om detta? Varför tror du att det var just yngre personer som hade dessa åsikter och inte äldre?

Från Aten till sociala medier Ordet demokrati har funnits länge och har betytt olika saker under olika perioder. I antikens Grekland för 2 500 år sedan betydde demokrati något helt annat än vad det betydde i 1800-talets Storbritannien eller betyder i Sverige idag.

Historiskt perspektiv = här: när man ser på demokratins utveckling under en längre tidsperiod, vilket skapar bättre förståelse för hur den fungerar idag

Genom historien kan vi se hur demokratin har vuxit fram och förändrats. Man kan säga att det har funnits tre olika stadier av demokrati: den klassiska atenska, den moderna industriella och den nutida digitala demokratin.

Demokratins utveckling Klassisk Atensk demokrati

Modern industriell demokrati

NUTIDA DIGITAL DEMOKRATI

Demokratin har utvecklats i olika stadier, från den klassiska atenska för 2 500 år sedan fram till vår nutida digitala.

Sociala medier har förnyat demokratin, exempelvis genom att du som väljare enklare kan komma i kontakt med politiker och andra makthavare.

1. DEMOKRATI

En klassisk atensk direktdemokrati ”Redan de gamla grekerna ...” är ett talesätt som används för att visa hur mycket av dagens samhällsliv som fanns i Grekland redan för 2 500 år sedan. Arvet från antiken kan märkas på många håll i samhället, inte minst inom arkitekturen eller i filmer och böcker. Stadsstat = en stad som utgör en egen stat Styrelseskick = samma som styrelsesätt, det sätt som ett land styrs på Delaktig = ha möjlighet att vara med och påverka

Ett antal grekiska stadsstater var först med att införa ett demokratiskt styrelseskick omkring 500 f.Kr. Det grundläggande och nya i detta styrelseskick var att det skulle råda politisk jämlikhet mellan medborgarna, och att medborgarna dessutom skulle få vara direkt delaktiga i de beslut som handlade om hur staden skulle styras. Man kan säga att detta var demokratins första stadium, även om det knappast var fråga om demokrati så som vi uppfattar ordet idag. Alla fick inte vara med och bestämma. Exempelvis saknade kvinnor, slavar och invandrare rösträtt.

Både det politiska systemet i USA och presidentens residens, Vita huset i Washington, är inspirerade av antikens ideal.

Det fanns flera anledningar till att de första demokratiska styrelseskicken infördes just i Grekland kring 500 år f.Kr. För det första var de här stadsstaterna små. Förmodligen hade det varit svårare att genomföra en så stor politisk förändring i ett större geografiskt område. För det andra uppstod inte detta folkstyre ur tomma intet. De två samhällsgrupper som kom att få rösträtt i de grekiska stadsstaterna – de fria männen och jordägarna – hade under flera århundraden blivit allt mer jämställda. De var på ungefär samma sociala och ekonomiska nivå. På det sättet kan man säga att de under lång tid hade närmat sig ett demokratiskt system. Handeln och kulturen i Aten och flera andra grekiska stadsstater blomstrade under den här perioden. Införandet av denna form av demokrati var som sagt en stor politisk förändring.

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

En analys av denna händelse med hjälp av analysmodellen som du mötte redan på s. 5, kan se ut så här:

Demokrati införs i Aten Genom att använda analysmodellen kan det bli lättare att förstå vad som ligger bakom införandet av demokrati i antikens Aten.

Analys Orsak

Händelse

Konsekvens

Som alltid är det viktigt att komma ihåg att förklaringarna inte nödvändigtvis är heltäckande – det går att tänka sig fler orsaker och konsekvenser än de som vi nämner här. Orsak: De fria männen och jordägarna alltmer jämställda, statens geografiska yta begränsad. Händelse: Demokratiskt styrelseskick införs i Aten. Konsekvens: Medborgarna blir delaktiga i statens styre, handeln och kulturen blomstrar. Testa analysmodellen.

En ny modern indirekt demokrati Under tiden fram till 1800-talet styrdes de flesta samhällen i världen av diktatoriska ledare, till exempel kungar, påvar, kejsare, adelsmän och religiösa ledare. Människors liv styrdes i stor utsträckning av religiösa regler och en stor del av befolkningen levde under stort förtryck och fattigdom.

Diktatorisk = som är enväldig, med all makt

Men under 1800-talet fick demokratin ett nytt uppsving i en delvis ny form – en indirekt demokrati – något som har kommit att kallas för demokratins andra stadium. Vad var det då som gjorde att demokratiska tankegångar började få fäste i många europeiska samhällen just vid denna tid? Jo, i slutet av 1700-talet hade nya idéer växt fram i samhället. Religionens dominerande ställning förkastades och gamla auktoriteter som kungen och adeln ifrågasattes. I stället lyftes förnuftet och vetenskapen fram och tron på mänskliga rättigheter och människans frihet. Dessa tankar kom att påverka många filosofer och vetenskapsmän runt om i Europa.

Auktoritet = person eller grupp som har inflytande över andra, till exempel på grund av speciella kunskaper eller gamla traditioner

1. DEMOKRATI

Representera = företräda, vara ombud för Representativ demokrati = samma sak som indirekt demokrati, medborgarna väljer personer som fattar beslut i deras ställe Industriella revolutionen = när man lyckades utveckla nya former av energi, som koleldad ångkraft, blev det möjligt att producera med hjälp av maskiner, och industrier kunde byggas upp som producerade nya varor

Den här tiden kallas upplysningen och är en av förklaringarna till att demokratin fick ett nytt uppsving. Men det var en annan sorts demokrati som nu utvecklades – en indirekt, representativ demokrati, som innebar att folket valde representanter som fick fatta besluten. En viktig anledning till att denna nya form av demokrati växte fram nu var att många länder i Europa utvecklades till nationalstater under denna period (se s. 84). Indelningen i stater ledde till en ny sorts samhällsorganisation: staterna blev större till ytan och fick fler invånare. Upplysningens tankar var en förutsättning för att nya demokratier kunde växa fram under 1800-talet. Men denna utveckling byggde på ytterligare en förutsättning: den industriella revolutionen som skedde i Europa under tidigt 1800-tal. Under den industriella revolutionen uppfanns även nya sätt att kommunicera, som telegrafen och tidningar. Också nya sätt att transportera människor och varor började användas, som tåget. Det gjorde att det var enklare än förr att ta sig mellan olika delar av landet och att en allt större befolkning, som levde utspridd på större geografiska områden, ändå kunde känna samhörighet. Massmedierna gjorde att stora delar av befolkningen nu fick samma information om nyheter och viktiga händelser i landet. År 1842 beslutade riksdagen att införa allmän folkskola och ungefär samtidigt växte sig folkrörelserna starka (till exempel arbetarrörelsen). Allt detta bidrog till att människor kunde känna att de tillhörde och var medborgare i samma land – och på så sätt skapades en gemensam nationell identitet. Det var också vid denna tid som de politiska partierna föddes. Medborgarna röstade på de partier som arbetade för de frågor som de tyckte var viktiga. Politikerna representerade sedan sina väljare när beslut skulle fattas i dessa och andra frågor. För en del politiker blev uppdraget att representera sina väljare ett heltidsarbete och det innebar att de fick större möjlighet att sätta sig in i och bli mycket kunniga om de olika politiska frågorna.

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

Allmän rösträtt Allmän rösträtt innebär att alla vuxna personer får rösta oavsett ras, religion, inkomst eller andra faktorer. Finland var det första land i Europa som införde lika och allmän rösträtt för män och kvinnor. Detta skedde 1906. I Sverige infördes allmän rösträtt för män 1909 (tillämpades första gången 1911) och för kvinnor 1921.

Den nutida digitala demokratin Man kan säga att dagens svenska samhälle befinner sig i demokratins tredje stadium. Vi lever i ett informationssamhälle där förmågan att kommunicera och ta till sig information är viktigare än någonsin. Med hjälp av bland annat sociala medier har medborgarna åter större möjlighet att vara direkt delaktiga i politiska beslut. På det sättet har förutsättningarna för direktdemokrati blivit större igen. I Sverige blir det allt tydligare att IT-kompetens har blivit något som vi medborgare måste ha, eftersom myndigheter lägger ut material och ansökningar på sina webbsidor, i stället för att som tidigare lämna över det vid personliga möten med tjänstemän. Vi förväntas kunna vara delaktiga genom sociala medier. Att kunna använda en dator och hämta information och kommunicera via internet är alltså viktigt för att kunna vara delaktig i den demokrati som vi lever i idag. Något annat som karakteriserar demokratins tredje stadium är att nya större politiska system har vuxit sig starkare. Ett exempel är Europeiska unionen. Dock talar man idag om att det finns ett demokratiskt underskott i EU (se också s. 72), som beror på att människor inte känner sig delaktiga i de beslut som fattas där. Detta trots att digitaliseringen på många sätt har skapat större förutsättningar för en direktdemokrati.

Politiska system = en modell som beskriver var, hur och av vem beslut fattas inom politiken. Du kommer att läsa mer om detta i kapitel 2.

1. DEMOKRATI

När medborgare inte känner sig delaktiga minskar deras tillit till det politiska system som EU är och det blir svårare för dem att acceptera beslut som kommer från EU. Storbritanniens folkomröstning 2016 om utträde ur EU – brexit – kan delvis förklaras av detta. Demokratin och sociala medier Sociala medier har medfört nya möjligheter att utveckla demokratin. Det är idag enklare än någonsin för folket att på egen hand ta del av information om samhället och den politik som förs. Via internet kan väljarna få direktkontakt med politiker och andra beslutsfattare. Sociala medier ger även medborgarna en möjlighet att organisera sig, debattera och påverka i olika politiska frågor, till exempel om mänskliga rättigheter, demokrati, rättvisa och miljö. Också ett hot Men sociala medier innebär också ett hot mot demokratin. Via Facebook, Twitter och andra tjänster sprids många falska nyheter och osanningar om samhällsfenomen eller om olika grupper. Ett tydligt exempel var presidentvalet i USA 2016, då falska nyheter nådde miljontals Facebook-användare. Bland annat uppgavs att påven stöttade kandidaten Donald Trump och att hans motkandidat Hillary Clinton hade sålt vapen direkt till terrorgruppen Islamiska staten. Det finns också misstankar om att utomstående stater medvetet försökte påverka valutgången i USA genom att sprida falska och påhittade nyheter. Den här typen av falsk information förekommer även på svenska webbsidor. I och med spridningen av falska nyheter ökar värdet av källkritik. Du kommer att läsa mer om detta i kapitel 9.

1:3 FRAMTIDENS DEMOKRATI?

a) Hur tror du demokratin kommer att se ut i framtiden? b) Hur mycket betyder sociala medier för demokratin? c) Diskutera konsekvenserna av demokratiskt underskott. Dela sedan in er i två grupper eller i par, där den ena argumenterar för att politiker gör ett bra jobb, medan den andra argumenterar för att politiker inte sköter sitt jobb.

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

Två demokratimodeller – direkt eller indirekt? Som du redan har läst har det genom historien funnits exempel på olika former av demokrati. Vi har sett hur två olika demokratimodeller har vuxit fram: direkt och indirekt demokrati. Den stora skillnaden mellan dessa två modeller är om medborgarna själva är med och fattar alla beslut eller om de har valt andra – politiker som ska representera dem – att fatta besluten åt dem. I en diktatur fattar också andra besluten åt landets medborgare, men då sker det utan medborgarnas medgivande och de har ingen rätt eller möjlighet att ifrågasätta besluten.

Direkt demokrati Folket

BESLUT

Den första demokratimodellen uppstod i antikens Aten för ungefär 2 500 år sedan. Det var en direkt demokrati eftersom medborgarna var med och röstade direkt om de beslut som skulle fattas. Många länder idag har indirekt demokrati, men använder folkomröstningar – en form av direkt demokrati – som ett komplement när beslut ska fattas i vissa speciella frågor.

Svenska folkomröstningar I Sverige har vi indirekt, representativ demokrati, där vi väljer representanter som röstar och fattar beslut. Men vi har även inslag av direkt demokrati i form av folkomröstningar. Folkomröstningar innebär att vi medborgare får vara med och rösta och direkt framföra om vi tycker att ett förslag ska bli ett beslut, på statlig nivå eller på kommunal nivå. Som regel handlar det om viktiga eller omstridda frågor som kan få stor betydelse under lång tid. I Sverige är folkomröstningarna rådgivande, vilket innebär att politikerna inte måste följa resultatet.

1. DEMOKRATI

I Sverige har vi hittills haft sex nationella folkomröstningar: Om • den gemensamma europeiska valutan EMU (2003) • medlemskapet i EU (1994) • kärnkraften (1980) • tjänstepensionerna (1957) • högertrafik (1955) • rusdrycksförbud (1922)

1:4 KAN DIREKTDEMOKRATIN UT VECKLAS?

a) Sedan rösträtten blev allmän i Sverige på 1920-talet har det hållits sex folkomröstningar. Vad blev resultatet av dem? b) Vilka är fördelarna och nackdelarna med att ha folkomröstningar som är rådgivande? c) Tycker du att vi ska kunna folkomrösta via internet om politiska frågor? Om ja, ska det gälla alla typer av politiska frågor eller bara vissa? Utveckla ditt svar. d) Tror du att den digitala utvecklingen, som har gjort att vi kan påverka och tycka till i olika frågor i sociala medier, kan leda till mer direkt demokrati? Och är det bra om vi får mer direktdemokrati? Varför/varför inte? e) Vad är ett medborgarinitiativ? Vad kan medborgarinitiativ via webbsidor innebära för demokratin?

Indirekt demokrati Folket

Representanter

BESLUT

Under 1800- och 1900-talet utvecklades en indirekt, representativ demokrati i många länder, även i Sverige. Det är ett politiskt system (se s. 48) som går ut på att vi väljer representanter som beslutar åt oss. För att få makten att styra landet behöver politikerna ha många, helst en majoritet, av väljarna bakom sig. Därför försöker de locka så många väljare som möjligt vid varje val.

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

En ständigt levande och intressant fråga är vilken av dessa båda modeller som är bäst eller mest demokratisk: Att välja politiska representanter som specialiserar sig på att styra samhället eller att själv vara med och fatta besluten som styr samhället.

Olika krav för att ett beslut ska fattas • Absolut majoritet: Fler än hälften av de röstberättigade. • Kvalificerad majoritet: När det krävs en större majoritet än absolut, till exempel två tredjedelar. • Enkel majoritet: Fler än hälften av de som röstar. • Relativ majoritet: Det förslag som får flest röster (behöver inte vara över hälften). • Konsensus: Ingen får rösta emot förslaget. Om det krävs absolut majoritet och det är 100 röstberättigade måste fler än 50 rösta för förslaget för att det antas. Det spelar ingen roll hur många det är av de 100 som faktiskt röstar.

1:5 PROBLEMEN MED INDIREKT DEMOKRATI

a) Vissa anser att indirekt demokrati är bättre än direktdemokrati eftersom representanterna, det vill säga politikerna och deras tjänstemän, har mer kunskap i frågorna som beslutas än vad vanligt folk har. Vad tycker du? b) Vad skiljer indirekt demokrati från diktatur?

Politiker – i samhällets tjänst Genom den indirekta demokratin väljer vi alltså representanter, politiker. Många som blir politiker gör det för att de vill arbeta för att förbättra samhället. För att lyckas som politiker behövs mycket energi och kunskap. Det vanligaste sättet att bli politiker är att man helt enkelt blir medlem i ett politiskt parti. Men det händer också att kända personer – som är tydliga med sina värderingar – blir tillfrågade om de vill ställa upp som politiker i ett visst parti.

1. DEMOKRATI

De flesta politiker i Sverige är inte heltidspolitiker, utan har ett vanligt jobb vid sidan om. Då utför de sitt politiska uppdrag på sin fritid. Så är det ofta i kommunen.

Populism = kommer från latinets ord för folket, används för partier som säger sig företräda (små)folkets intressen gentemot makteliten

Många menar att vissa politiker idag ger enkla svar på svåra frågor för att locka väljare. Att på detta sätt försöka få med sig breda grupper av väljare kallas av en del för populism. 1:6 VAD GÖR POLITIKERNA?

a) Vilken typ av personer tror du blir politiker? b) Kan en politiker eller statsminister göra fel som alla andra? Får de ljuga? Får de slarva? Har vi rätt att ställa högre krav på politiker än på andra människor? c) Hur gör politiker för att få så många röster som möjligt? d) Kontakta en politiker i din kommun och fråga hur hans eller hennes arbetsvecka ser ut. Har politikern varit med och fattat några viktiga beslut? Tycker han eller hon att demokratin fungerar bra i kommunen?

Vilket ledarskap väljer vi? Auktoritär = diktatorisk, enväldig, odemokratisk. Kan användas både om ledare och om stater.

Precis som inom alla andra samhällsområden finns det inom politiken olika typer av ledarskap. Grovt indelat kan man tala om demokratiska, auktoritära och låt gå-ledare. Historien visar att i tider när samhället präglas av hög arbetslöshet, fattigdom, snabba förändringar och social oro är det mer vanligt att folket väljer en auktoritär ledare. Detta kan vi se också i dagens samhälle, där globaliseringen och migrationen är exempel på sådana snabba förändringar. På flera håll i Europa och i resten av världen har auktoritära politiker på senare tid fått ökat inflytande, vilket har lett till att demokratin försvagats. I samhällen där ekonomin fungerar, arbetslösheten är låg och utbildningen är en viktig del av samhällsutvecklingen, har demokratiska ledare störst chans att väljas av folket. De olika typerna av ledarskap finns inte bara i politiska sammanhang utan på alla nivåer i samhället. Det finns rektorer och lärare som är auktoritära och de som är demokratiska, detsamma gäller

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

Diktatur införs i Tyskland på 1930-talet Genom att använda analysmodellen kan det bli lättare att förstå vad som ligger bakom införandet av diktatur i 1930-talets Tyskland.

Analys Orsak

Händelse

Konsekvens

Som alltid är det viktigt att komma ihåg att förklaringarna inte nödvändigtvis är heltäckande – det går att tänka sig fler orsaker och konsekvenser än de som vi nämner här. Orsak: Hög arbetslöshet, ekonomisk kris, social oro. Händelse: Nazisterna tar makten och inför diktatur i Tyskland. Konsekvens: Demokratin avskaffas, världskrig, förintelsen. Testa analysmodellen.

fotbollstränare, körledare och alla former av ledare eller chefer. Och föräldrar. Vilken typ av ledarskap som vi vill ha i olika situationer speglar vilken syn vi har på demokrati som samhällsorganisation och hur vi tycker att besluten ska fattas. Denna indelning i olika typer av ledarskap kan även användas senare i resonemang om stats- och regeringschefernas olika ledarstilar.

Man brukar skilja mellan auktoritära, demokratiska och låt gå-ledare. Vilken typ av ledare tänker du att Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Rysslands president Vladimir Putin är?

1. DEMOKRATI

Ledarskapsmodellen Demokratisk ledare

BESLUT

Auktoritär ledare

PÅVERKAN

Deltagare

Testa ledarskapsmodellen.

BESLUT

Deltagare

Låt gåledare

BESLUT

Deltagare

Ledarskapsmodellen tar fasta på tre olika typer av ledarskap: det auktoritära, det demokratiska och låt gå-ledarskapet. Den demokratiska ledaren vet vad han eller hon vill uppnå, men vet också att det finns olika väger till målet och lyssnar gärna på de andra deltagarnas åsikter och tar hjälp av deras engagemang. Den auktoritära ledaren fattar besluten själv, vet vad som ska göras och lyssnar inte på de andra deltagarna. Låt gå-ledaren engagerar sig inte så mycket, utan låter deltagarna själva komma på lösningarna på sina problem och överlåter åt dem att se till att allt går rätt till.

1:7 AUKTORITÄR, DEMOKRATISK ELLER LÅT GÅ?

a) Nämn två ledare som har stor betydelse i ditt liv. Varför har han eller hon varit viktig? b) Vilken typ av ledarskap tycker du om: auktoritärt, demokratiskt eller låt gå? Vill du ha en tränare, förälder, lärare eller chef som bestämmer allt som ska göras, en som lyssnar till dina åsikter och sedan bestämmer eller vill du själv vara med och påverka tillsammans med andra, utan någon ledare? Motivera ditt svar. c) Kräver olika situationer olika typer av ledarskap? Vilken typ av ledarskap skulle du vilja möta om du exempelvis var medarbetare på ett företag som utvecklar nya produkter, patient på en vårdavdelning eller soldat i svenska armén? d) Ge exempel på några auktoritära respektive demokratiska ledare i olika länder i världen. Finns det något som utmärker länder med auktoritära ledare, exempelvis när det gäller ekonomi, levnadsstandard och yttrandefrihet?

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

Elevdemokrati – vad är det? Ett bra sätt för dig att förstå demokratibegreppet är att titta på din egen situation som elev i skolan. Har du inflytande över undervisningen? Får och vågar du göra din röst hörd? Känner du dig trygg och accepterad i skolan? Finns det regler som gäller på skolan och vem ansvarar för att de följs? Är skolmaten nyttig och god? Alla elever har rätt till medbestämmande och inflytande i skolan. Det innebär dock inte att man som elev alltid har rätt att bestämma. Demokrati handlar ofta om att kompromissa och det är många åsikter som ska jämkas samman till en gemensam hållning. Ett samhälle som vill ha en fungerande demokrati måste se till att medborgarna har inflytande och känner ansvar. Skolan spelar en viktig roll för att unga ska känna sig delaktiga och inte hamna i utanförskap.

Kompromiss = när olika parter ger med sig lite grann för att nå en överenskommelse, när man möts på halva vägen Utanförskap = att känna sig utanför samhället, exempelvis för att man inte kommer in på arbetsmarknaden eller på en utbildning

BO och Skolinspektionen Barn- och elevombudsmannen (BO) finns för att skydda elevernas rättigheter i skolan. En skola som gör fel kan tvingas betala skadestånd till eleven. Skolinspektionen är en myndighet som också har en viktig roll för att skydda elevernas intressen gentemot skolans ansvariga. Om en elev inte har fått rätt undervisning kan Skolinspektionen tvinga skolan att vidta åtgärder. Samtidigt har elever också skyldigheter och en elev som bryter mot skolans regler kan bli avstängd eller flyttas till en annan skolenhet.

John Dewey (1859–1952) var en amerikansk samhällsfilosof och pedagog som har haft stort inflytande över läroplaner i skolor runtom i världen. ”Learning by doing” har blivit hans mest kända citat, där han menar att elever måste få prova sig fram och reflektera över resultaten för att kunna utveckla sina kunskaper. Dewey menar också att skolans undervisningsformer och regler är avgörande för hela samhällets politiska demokratiska styrelseform. Om ett lands medborgare inte växer upp med demokrati kommer det vara svårt att få demokratin att fungera i landet i stort.

1. DEMOKRATI

1:8 DEMOKRATI PÅ SKOLAN?

a) Diskutera i grupper om ni tycker att eleverna ska få bestämma på vilket sätt läraren ska undervisa eller om läraren själv ska bestämma. Jämför sedan med vad andra grupper kom fram till. Vad tycker majoriteten? b) Tycker du att elevdemokratin på din skola funkar bättre än demokratin i Sverige? Motivera ditt svar. c) Se filmen Die Welle och diskutera om händelsen som filmen handlar om skulle kunna vara möjlig på din skola. d) Ska alla ha samma rätt att påverka i olika frågor eller ska ”experter” ha mer att säga till om i de frågor som de är väl insatta i? Tänk exempelvis på hur det fungerar vid folkomröstningar. Motivera era svar.

Kännetecken för en demokrati För att ett samhälle ska anses vara demokratiskt brukar man säga att det ska uppfylla vissa krav. Den kanske viktigaste delen i en demokrati är rösträtten, det vill säga rätten att välja sina politiska företrädare. Men en fungerande demokrati ställer också krav på vissa andra fri- och rättigheter. Detta beskrivs i RFR-modellen.

RFR-modellen Rösträtt

En demokrati kännetecknas av att vissa krav är uppfyllda – på rösträtt och vissa andra friheter och rättigheter. För enkelhets skull kallar vi modellen för RFR-modellen.

Testa RFR-modellen.

F Friheter

R Rättigheter

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

• Rösträtt: Alla vuxna personer har rätt att rösta och varje röst är värd lika mycket. Det måste finnas olika partier eller kandidater att rösta på. Valhemligheten innebär att ingen ska kunna ta reda på hur en person har röstat. Valen ska vara regelbundna, oftast sker valen vart fjärde eller femte år (i Sverige vart fjärde). Majoritetsprincipen ska gälla, det vill säga att den åsikt som stöds av flest personer, till exempel i en valkrets eller i ett land, ska gälla. • Friheter: Yttrandefrihet innebär att alla är fria att uttrycka åsikter, känslor eller tankar så länge det inte kränker någon. Alla får fritt bekänna sig till en religion. Medborgarna får röra sig i samhället och resa som de vill. • Rättigheter: Alla medborgare har rätt till utbildning. Vem som helst har rätt att gå på exempelvis politiska möten eller demonstrationer och även gå med i föreningar utan att staten lägger sig i. Enskilda medborgare får inte åtalas eller dömas godtyckligt, utan ordentliga bevis eller stöd i lagen.

Godtyckligt = utan saklig grund

Sverige uppfyller kraven i RFR-modellen och vår demokrati står sig väl i undersökningar som görs av organisationer som Amnesty och tidskriften Economist. Motsatsen gäller exempelvis för den auktoritära diktaturen Nordkorea. I Nordkorea saknas rösträtt, frihet att yttra sig och folk blir fängslande utan rättegångar. Vem får rösta? • För att få rösta i Sverige måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen. • För att ha rösträtt i riksdagsvalet måste du dessutom vara svensk medborgare och vara eller ha varit bosatt i Sverige. • För att få rösta i valet till landstinget eller kommunen behöver du inte vara svensk medborgare, men du måste vara folkbokförd i kommunen/landstinget. Är du medborgare i ett land som inte tillhör EU måste du dessutom ha bott i kommunen/landstinget i minst tre år. • För att få rösta i valet till Europaparlamentet ska du antingen vara svensk medborgare och vara eller ha varit folkbokförd i Sverige, eller vara medborgare i ett annat EU-land och vara folkbokförd i Sverige.

1. DEMOKRATI

1:9 DILEMMAN OCH DEMOKRATISKA VÄRDERINGAR

a) Ska medborgare alltid få yttra sin åsikt – även om det kränker någon annan? b) Innebär religionsfrihet att traditioner får styra, och exempelvis hindra kvinnor att gå klädda som de vill? c) Ska ett politiskt parti som är mot demokrati få lov att ställa upp i ett demokratiskt val? d) Anta att Sverige är en diktatur. Du får inte tillstånd att flytta till en annan stad för att studera på högskola. Vad gör du?

Demokratins problem I början av detta kapitel kunde du läsa ett citat av en av Storbritanniens tidigare premiärministrar, Winston Churchill (1874–1965): ”Demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna.” Med sitt citat ville Churchill understryka att det finns många problem med demokratin, men att det inte finns några andra styrelseskick som är bättre. Hur bemöter vi de problem och brister som finns inbyggda i det demokratiska systemet? • Vad händer när medborgarna röstar fram ett parti som har antidemokratiska åsikter? I Tyskland kunde nazistpartiet ta makten genom att först bli inröstat i parlamentet, det vill säga folkförsamlingen, och sedan begära undantagstillstånd och införa diktatur i landet. • Vad händer när majoriteten bestämmer allt och minoriteten aldrig får sin vilja igenom? • Vad händer när medborgarna inte känner sig representerade av politikerna som de har röstat fram? • Vad händer när de som har rösträtt känner ett misstroende mot dem som bestämmer och därför inte utnyttjar sin rösträtt, vilket gör att valdeltagandet sjunker? • Vad händer när beslut dröjer i flera år? I en demokrati ska många komma till tals och det ska göras utredningar och under-

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

sökningar, vilket innebär att det kan ta lång tid innan ett riktigt beslut fattas. Ett riksdagsärende från förslag till beslut kan ta flera år. • Vad händer när grupper utanför de politiska partierna och de folkvaldas församlingar agerar på egen hand och bryter mot lagen för att nå sina politiska mål, exempelvis genom civil olydnad? Uttrycket demokratiskt underskott används för att beskriva brister som leder till att befolkningens tilltro till demokratin minskar. Den här typen av misstro kan ofta leda till ett minskat valdeltagande. Misstron kan exempelvis handla om att människor inte upplever att politikerna lyssnar på folkets vilja eller att de känner att deras röster ändå inte kommer att göra skillnad. 1:10 CIVIL OLYDNAD

Tycker du att det finns situationer då det är motiverat med civilt olydnad? Försök komma på tre exempel.

En glidande skala Det finns sätt att mäta hur väl demokratiska länder och politiska system fungerar. Bland annat kontrolleras då graden av yttrandefrihet och hur fri pressen är, om landet har öppna rättegångar och om korruptionen är utbredd, det vill säga om beslutsfattare exempelvis tar mutor för att fatta vissa beslut.

Är det demokratiskt sett ”ok” att visa civil olydnad mot företag eller myndigheter och som här hindra att de fäller träd i samband med bygget av ny motorväg?

Korruption = missbruk av förtroendeställning. Ordet kommer från latinets corruptio som betyder fördärvat tillstånd.

Utifrån resultaten av mätningarna kan stater sedan placeras in på en skala från full demokrati till totalt auktoritärt samhälle eller auktoritär stat. Här finns också en tydlig koppling till ledarskapsmodellen (som du läste om på s. 24) – en auktoritär stat styrs som regel av en auktoritär ledare, medan den demokratiska staten har ett demokratiskt ledarskap.

1. DEMOKRATI

Korruption – olaglig påverkan av beslutsfattare Korruption är ett problem som är utbrett över världen och som hindrar att demokratin och de politiska systemen fungerar som de ska. En vanlig form av korruption är att politiker eller andra makthavare tar emot pengar – mutor – för att fatta beslut som gynnar vissa enskilda personer eller grupper. Det finns en lista som varje år beskriver hur utbredd korruptionen är i olika länder. Den visar att Sverige är ett av världens minst korrumperade länder. Mest korrumperade är länder som Afghanistan och Nordkorea.

Exempel på odemokratiska stater i världen är Saudiarabien, som styrs enväldigt av en kunglig familj, och Nordkorea, som brukar nämnas som ett av världens minst demokratiska länder. Ofta används begreppet diktatur om stater som inte är demokratiska, men det är svårt att hitta renodlade diktaturer där endast en person bestämmer över lagstiftning, media, utbildning, militär och polis. I många stater är vissa funktioner diktatoriska medan andra har inslag av demokrati. 1:11 OLIKA KÄLLOR OCH OLIKA MÄTNINGAR Status = här: tillstånd, läge Kriterier = kännetecken

Det finns olika källor som presenterar länders demokratiska status. Det är därför viktigt att vara medveten om dels vilken organisation som har gjort mätningen, dels vilka kriterier som har använts. Leta på internet upp undersökningar som gäller demokrati, korruption och pressfrihet. Använd exempelvis sökorden demokratiindex, pressfrihetsindex och korruptionsindex. Vilken organsation har gjort mätningen? Vilka länder hamnar högst upp på listan respektive längst ner? Om du hittar flera undersökningar, är det samma länder som ligger i topp och botten i alla undersökningar?

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

Kännetecken för en diktatur På samma sätt som det finns kännetecken för en demokrati, finns det kännetecken för en diktatur. RFR-modellen kan även användas för att visa vad som utmärker en diktatur. • Rösträtt. I en diktatur finns inga fria val utan de styrande kontrollerar valstationerna. Makten är koncentrerad till en grupp eller en person i samhället. I stället för en mångfald av partier koncentreras makten till ett fåtal personer. Oftast kommer diktatorer till makten på olaglig väg och sedan anordnas val som utåt ska se demokratiska ut. • Frihet. I en diktatur saknar medborgarna yttrandefrihet. Den som kritiserar makten riskerar att bli förföljd eller fängslad. Ledningen i landet censurerar media och sprider i stället sitt eget budskap i form av propaganda. Ofta finns angiverisystem som innebär att grannar, kollegor och till och med släktingar rapporterar till myndigheterna när någon kritiserar ledningen. Inte sällan skriver regimen om landets historia, kanske för att lyfta fram sin eller sitt partis betydelse. • Rättighet. I en diktatur saknar medborgarna grundläggande rättigheter, som att bli rättvist behandlade av polis och domstolar. Domstolarna kan inte självständigt döma utifrån landets lagar, och därmed fungerar inte rättssäkerheten. Polisen ställs inte till svars om den har fängslat en medborgare på fel grunder, och de rättegångar som hålls är inte är öppna för insyn. Makten i en diktatur utövas genom förtryck, exempelvis genom hot och våld. Polis och militär kontrollerar, fängslar och straffar medborgare. Medborgarna fråntas sina politiska rättigheter.

Censur = kontroll av och även förbud mot att sprida viss information Propaganda = här: när ledningen har ett syfte att genom medierna övertyga och påverka medborgarna om ett politiskt budskap Regim = landets ledning

Rättssäkerhet = när det finns lagar och regler och ett fungerande rättssystem som skyddar den enskilda personen från olika slags övergrepp

1:12 FRÅN DEMOKRATI TILL DIKTATUR

Använd RFR-modellen (se s. 26) och undersök a) hur det gick till när Tyskland blev en nazistisk diktatur på 1930-talet. Tror du att det skulle kunna hända igen i någon annat land? b) hur Sovjetunionen blev en socialistisk diktatur efter ryska revolutionen 1917. Tror du att det skulle kunna hända igen i något annat land? c) hur Iran blev en islamistisk diktatur 1979. Skulle det kunna hända i fler länder?

Hur är det att leva i en diktatur? Se filmen.

1. DEMOKRATI

Diktaturens ideologier Ideologi = sammanhängande system av idéer och värderingar om hur samhället ska organiseras

Det finns ideologier som hävdar att det är rätt att använda hot, våld och terrorism för att uppnå politiska mål. Genom att ta kontroll över militär, polis, skolor, massmedier och så vidare vill ideologins företrädare driva igenom sin politik. Utgångspunkten är att man företräder det rätta och sanna – och att det bara finns en sanning – och att det därmed är rätt att ta till våld. I en demokratisk stat får polis i vissa fall använda våld när människor bryter mot lagarna, men i en diktatur använder polisen våld när människor bryter mot en ideologi eller går emot regimen. Det gick till exempel inte att demonstrera eller protestera mot nazismen i Tyskland eller mot kommunismen i Sovjetunionen och det går inte att demonstrera mot islam i Iran. Diktaturens företrädare har full kontroll över den information som sprids i landet och kan på det sättet även kontrollera folket. Genom propagandan sprids en bild av landets ledare som goda och det rådande systemet som rättvist.

Nationalism = en ideologi som växte sig stark i många länder under 1800-talet. Den bygger på den grundläggande idén om att de som talar samma språk och har samma kultur och historia ska ha ett eget land, en nationalstat. Etnisk = här: tillhörighet till en folkgrupp Undantagstillstånd = när man i ett land under en viss period begränsar vissa medborgerliga rättigheter, till exempel rörelsefrihet och yttrandefrihet

Nazism I Tyskland växte en diktatur fram under 1930-talet. Då blev nazisterna det ledande partiet och införde sin variant av nationalism, nationalsocialismen, under ledning av Adolf Hitler (1889–1945). Nationalismen, som hyllar nationen, den egna kulturen och historien, kan ibland ta sig rasistiska uttryck. Genom historien har diktaturer använt nationalism som ett verktyg för att förtrycka människor som tillhör andra folkgrupper, så kallade etniska minoriteter. Dessa grupper har fråntagits sina mänskliga rättigheter på grund av sin etniska härkomst. Nazisternas maktövertagande År 1932 fick nazistpartiet 37 procent i valet till förbundsdagen (Tysklands riksdag). Året därefter införde partiet undantagstillstånd och sedan infördes successivt diktatoriskt styre i Tyskland.

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

Kommunism Diktaturen Nordkorea bygger sin kommunistiska ideologi på samhällsteorier som den tyske samhällsfilosofen Karl Marx (1818–1883) utvecklade på 1800-talet (bland annat i sin bok Kapitalet) och som de sovjetiska diktatorerna Lenin (1870–1924) och Josef Stalin (1879–1953) sedan vidareutvecklade i Sovjetunionens enpartidiktatur. Ideologin gör det möjligt för en politisk elit att styra över folket med hjälp av polis och militär. Misstänkta förrädare fängslas och till och med avrättas av det styrande politiska partiet – det enda som tillåts. Ryska revolutionen Ryska revolutionen 1917 var början till bildandet av Sovjetunionen. Det var en enpartidiktatur och dess ideologi var hämtad från Karl Marx och Friedrich Engels skrift Kommunistiska manifestet. Ideologin har sedan använts av ledare i många länder.

Militärdiktaturer I en del länder har militären tagit kontroll och installerat en militär ledare som statschef. Landet blir en militärdiktatur där militären styr över politiken, ekonomin och kulturen. Militärdiktaturer bygger ofta inte på någon specifik ideologi eller religion, utan det viktiga är att de som kontrollerar militären och polisen också bestämmer över medier, skolor och viktiga samhällsorgan. Ett exempel på militärdiktatur är Burma, som nu har påbörjat en demokratiseringsprocess.

1. DEMOKRATI

Religiös fundamentalism – islamism Fanatisk = hänsynslös, kompromisslös

Religiös fundamentalism är en fanatisk tro på att religionen bokstavligen ska styra alla delar av samhället. Ett exempel på detta är islamism – en politisk rörelse som vill att en viss tolkning av religionen islam ska genomsyra och styra alla delar av samhället. Landets lagar ska bygga på Koranen eller andra religiösa skrifter. Iran och Saudiarabien är exempel på stater som har ett sådant religiöst styre. Iranska revolutionen År 1979 störtades Irans dåvarande kung, shahen av Iran som titeln heter på persiska, och ersattes av den religiöse ledaren ayatollah Khomeini. Iran förvandlades till en islamistisk diktatur, där befolkningen saknar demokratiska rättigheter. Tiotusentals människor har avrättats i Iran sedan dess och miljontals iranier har tvingats fly utomlands.

1:13 KÄNDA DIKTATORER

a) Adolf Hitler i Tyskland, Josef Stalin i Sovjetunionen, ayatollah Khomeini i Iran, Augusto Pinochet i Chile, Pol Pot i Kambodja, Idi Amin i Uganda och Kim Jong-un i Nordkorea är alla kända diktatorer. Ta reda på följande fakta om deras liv: 1. Uppväxt

3. Metoder i maktutövningen

2. Vägen till makten

4. Typiska personlighetsdrag

Adolf Hitler

ayatollah Khomeini

Augusto Pinochet

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

Idi Amin

Kim Jong-un

b) Jämför och försök hitta skillnader och likheter. Tror du att någon av dem skulle kunna göra politisk karriär idag? c) Varför finns det inte några exempel på kvinnliga diktatorer, tror du? 1:14 AVSLUTANDE UPPGIFT

Hur skulle ditt liv vara om du bodde i en diktatur i stället för i en demokrati? Hur skulle det påverka ditt liv? Använd orden makt och påverkan och utgå från följande frågor i din text: • Vad är det som kännetecknar styrelseskicket i en demokrati respektive diktatur? Vem fattar besluten? Hur fattas besluten? Hur hade detta påverkat dig i ditt dagliga liv? • Vilka maktmedel finns? Hur hade detta märkts i ditt eget liv? • Vilka möjligheter har människor att påverka samhället i en demokrati respektive diktatur?

Analysera kapitlets inledande bild.

När du är klar med uppgiften byter du med en annan elev och sedan ger ni varandra feedback.

Testa om du förstår kapitlets centrala begrepp.

1. DEMOKRATI

Självvärdering Följande självvärderingsruta kan fungera som en guide under arbetets gång. Du kan använda den för att få exempel på vad som behövs för de olika betygsnivåerna.

Självvärdering

Du kan inte översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.

Du kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.

I din analys förklarar du inga enkla samband och drar inga enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du inte med viss säkerhet demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati.

I din analys förklarar du enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du med viss säkerhet demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati.

Du kan inte översiktligt redogöra för hur den nutida demokratin påverkas av sociala medier.

Du kan översiktligt redogöra för hur den nutida demokratin påverkas av sociala medier.

Du kan inte översiktligt redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du inte med viss säkerhet begreppen makt och påverkan.

Du kan översiktligt redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med viss säkerhet begreppen makt och påverkan.

Du kan inte ge enkla argument för dina ståndpunkter och värderar inte med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Du kan ge enkla argument för dina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Du kan inte med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka dina kunskaper om demokrati och diktatur i olika presentationsformer.

Du kan med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka dina kunskaper om demokrati och diktatur i olika presentationsformer.

STRINGENT 1B

1. DEMOKRATI

Du kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.

Du kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna för demokrati och diktatur.

I din analys förklarar du samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du med viss säkerhet demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati.

I din analys förklarar du komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation och beslutsfattande. I analysen använder du med säkerhet demokratimodellerna direkt och indirekt demokrati.

Du kan utförligt redogöra för hur den nutida demokratin påverkas av sociala medier.

Du kan utförligt och nyanserat redogöra för hur den nutida demokratin påverkas av sociala medier.

Du kan utförligt redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med viss säkerhet begreppen makt och påverkan. Du kan ge välgrundade argument för dina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter. Du kan med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka dina kunskaper om demokrati och diktatur i olika presentationsformer samt formulera dig självständigt i förhållande till källorna.

Du kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera livsvillkoren i en demokrati och i en diktatur. I analysen använder du med säkerhet begreppen makt och påverkan. Du kan ge nyanserade argument för dina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter. Du kan med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka dina kunskaper om demokrati och diktatur i olika presentationsformer samt formulera dig självständigt i förhållande till källorna.

Nu har du förhoppningsvis skapat dig en bra uppfattning om vad begreppet demokrati innebär. I nästa kapitel ska du lära dig mer om hur demokratin organiseras i politiska system och hur du som medborgare både kan påverka och blir påverkad av besluten.

Testa dig med hjälp av instuderingsfrågor. Repetera kapitlet.

Foto: Pernilla Björnör

Måns Holmstedt är gymnasielärare i samhällskunskap och tidigare lärarutbildare. Jakob Hydén är frilansjournalist.

STRINGENT 1b – samhällskunskap för gymnasieskolan Genom att lägga stort fokus på samhällsvetenskapliga modeller och begrepp hjälper Stringent 1b eleverna att skapa ordning i den stora mängd fakta som möter dem i kursen Samhällskunskap 1b – och ger dem verktyg att analysera och förstå nyhetshändelser och samhälls frågor. Stringent 1b är nära knutet till ämnesplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och varje kapitel avslutas med en själv värderingsruta som kan användas både formativt och summativt. I läromedlet ingår en mycket fyllig digital del med en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, interaktiva uppgifter, kapitelsammanfattningar och filmer. Vissa delar av Stringent 1b kan även användas för yrkesprogrammens Samhällskunskap 1a2. Dessa avsnitt är märkta med symbolen

Art.nr 39434

studentlitteratur.se