9789144110998

Motiverande samtal med grupper

Motiverande samtal med grupper L i r i a Ort i z K ata r i na Ödm a n Fä l d t (R e d.)

Liria Ortiz Katarina Ödman Fäldt

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39125 ISBN 978-91-44-11099-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Författarfoto: Model House och Julia Fäldt Printed by GraphyCems 2018

INNEHÅLL

Förord 11 Bokens upplägg 13 Författarpresentation 15

1 Motiverande samtal – Introduktion 17 MI-metodens bakgrund och evidens 17 MI med grupper 18 MI i relation till olika typer av grupper 19 Terapigrupper 19 Psykoedukativa grupper 19 Samtalsgrupper – diskussionsgrupper – stödgrupper – självhjälpsgrupper 20 Informationsgrupper 20 Kombinationsgrupper 20 Grupprocesser är inte en del av MI 20 Att vara observant på interaktioner är en del av MI 21 MI-grupper i kombination med andra metoder och behandlingar 22 Förberedande MI-grupp 22 MI-grupp integrerad med annan behandling 23

Delar av manualen finns här i boken, i kapitel 9. Den fullständiga manualen med alla arbetsblad finns att ladda ner på bokens webbplats.

Adress och kod finns på omslagets insida.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

3

Innehåll

Forskning om MI i grupp 23 Vad är målen med en MI-baserad grupp? 24 Samlade erfarenheter av MI i grupp 26 Fördelar med MI i grupp – Deltagarna 27 Fördelar med MI i grupp – Gruppledaren 29 Teorier som har haft betydelse för utvecklingen av MI 30 Att lära sig arbeta med MI som verktyg 32 2 Motiverande samtal i grupp – En översikt 33 Det grundläggande förhållningssättet 34 Samarbete 34 Acceptans 36 Välvilja 38 Framkallande 40 De grundläggande kommunikations­f ärdigheterna – Aktivt lyssnande 41 Bekräftelse 42 Öppna frågor 43 Reflektioner 44 Sammanfattningar 45 Övergripande frågor om MI i grupp 47 Vad är syftet med MI i grupp? 47 Hur skapar man ett bra samarbetsklimat i gruppen? 47 Vilka gruppregler bör gälla? 48 Vilka färdigheter behöver man som gruppledare? 49 Vilken betydelse har kroppsspråket och tonläget? 51 3 Förändringsberedskap och de fyra processerna i grupper 53 Förändringsberedskap 53 Tre stadier på vägen mot förändring 53 Olika sätt att bedöma förändringsberedskap 57 MI-verktyg för att anpassa samtalet efter deltagarnas förändringsberedskap 60 MI-samtalets fyra processer 65 Att skapa engagemang 66 Betydelsen av ett gott bemötande vid första träffen 66 4

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

Att ta upp och prata om känsliga ämnen 67 Att prata om värderingar för att skapa engagemang 69 Att hitta fokus för vad gruppen ska prata om 71 Att använda Meny & Agenda för att hitta fokus 71 Att framkalla och förstärka motivation, förändringsprat och åtagande 76 Status quo-prat och förändringsprat 76 Olika sorters förändringsprat 76 Att ta tillvara på förändringsprat 79 Att framkalla förändringsprat 81 Att planera för en förändring 92 Att underlätta beslutsformulering och stärka åtagandet 92 Att göra en handlings- eller förändringsplan 94 Att stötta vidmakthållande och förebygga återfall i det gamla beteendet 95 4 Att hantera motstånd i en grupp 97 Status quo-prat 98 Motståndsprat 99 Att hantera status quo- och motståndsprat i gruppen 100 Försök lösa eventuella konflikter 100 Lyssna aktivt – BÖRS 101 Använd verktyget Meny & Agenda 103 Byt fokus 103 Visa på att föränderlighet är naturligt 103 Hejda rättningsreflexen och undvik argumentation 103 Använd gruppen! 105 Att ge information utan att framkalla motstånd 106 Informera i dialog 107 En modell i tre steg för att hantera motstånd 111 Steg 1. Skapa dissonans 112 Steg 2. Framkalla och förstärk förändringspratet 113 Steg 3. Gör en handlingsplan 113 Invitation till samarbete – ett verktyg vid starkt motstånd 113 Invitera till samarbete – i tre steg 114

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

5

Innehåll

5 Att använda MI vid autism, adhd, andra kognitiva funktionsskillnader eller psykisk ohälsa i en grupp 115 Att skapa samarbete och en trygg miljö 115 Att integrera MI med KBT vid behandlingar i grupp 121 Att låta ordet gå runt – ett sätt att skapa arbetsallians i gruppen 122 6 Vanliga frågor om MI och sammanfattande råd och tips 127 Vanliga frågor om MI i grupp 127 Måste man själv ha haft likartade problem som gruppdeltagarna har för att kunna vara gruppledare för en viss gruppbehandling? 127 Hur viktigt är det att gruppledaren känner till allt om olika beroendetillstånd, kriminalitet eller något annat? 127 Hur kan man komma vidare om man känner sig osäker som gruppledare? 128 Hur mycket utrymme bör lämnas för diskussioner och utbyte av erfarenheter i gruppen? 129 Hur kan man förhålla sig till gruppdeltagare med olika typer av svårigheter? 130 Att möta och hantera deltagare som upplevs som besvärliga 132 Exempel på hur besvärliga situationer kan hanteras 133 Tips och kom ihåg – MI i ett nötskal 142 Lyssna aktivt! 142 Skapa trygghet! 142 Sätt upp tydliga regler och ramar! 143 Fördela ordet! 143 Håll på sekretessen! 143 Be om ursäkt! 144 Få mandat! 144 Hjälp dig själv! 144 Upprätthåll en bra relation med din gruppledarkollega! 144 Var varsam med kritik och undvik att argumentera! 144 Visa entusiasm, engagemang och glädje! 145

6

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

7 MI-grupp i praktiken 147 MI-grupp i praktiken 148 Syfte med gruppen, målgrupp, fokus/målbeteende, kombination med annan metod 150 Gruppsammansättning: Homogena eller icke-homogena grupper? 151 Homogena grupper 151 Icke-homogena/heterogena grupper 151 Målbeteende – Homogenitet eller icke-homogenitet? 152 Förändringsberedskap – Homogenitet eller icke-homogenitet? 153 Förändringsberedskap – i kombination med andra variabler 154 Manualbaserade eller icke- manualbaserade grupper? 155 Manualbaserade grupper 155 Icke-manualbaserade grupper 155 Semi-manualbaserade grupper 156 Tidsbestämda eller tidsobestämda grupper? 156 Tidsbestämda grupper 156 Tidsobestämda grupper 157 Semi-tidsbestämda grupper 157 Öppna eller slutna grupper? 157 Slutna grupper 157 Öppna grupper 157 Halvöppna grupper 158 Gruppträffar 158 Hur många? 158 Vilket innehåll? 158 Hur ofta? 159 Hur långa? 159 Antal gruppdeltagare? 160 Vilka gruppdeltagare och vilken matchning? 160 Är gruppen rätt för just den här personen? 160 Är personen rätt för just den här gruppen? 161 Avhopp 162 Gruppledare 163 Diskussionsformat i gruppen 164 Gruppdiskussion 164 Runda 164 © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

7

Innehåll

Smågruppsdiskussioner 165 Individuellt arbete 165 Praktiska detaljer 165 Hemuppgifter 166 Antagningsförfarande 167 Information om grupper 168 Individuell informationsträff 169 Gruppregler 170 Gruppstart 171 Gruppavslutning 172 Återträff 174 Utvärdering 174 Några exempel på utvärdering 176 Återkoppling 177 8 Tankar bakom manualens upplägg 179 Manualens upplägg och innehåll 180 En flexibel manual 180 Möjlighet att använda MI på tre nivåer 180 MI-förhållningssättet 181 MI-material/-manual 181 MI-gruppupplägg 182 Förändringsberedskap och de fyra processerna binds samman 184 Förändringsberedskap – kort repetition 186 De fyra processerna – kort repetition 187 Sessioner 188 Grupper 188 Sessionernas upplägg 189 Sessionernas flexibilitet 191 Sessionernas syfte 193 9 Manual – översikt, förslag och exempel på motivationsgrupp 195 Manualens 20 sessioner – innehåll 195 Inte beredda – Engagera (Session A-F) 196 Ambivalenta – Fokusera och framkalla (Session G-O) 197 8

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

Beredda – Planera (Session P-T) 198 MI-grupper – färdiga förslag 199 1. MI-grupper med MI-förhållningssätt, MI-material/-manual och MI-gruppupplägg 200 2. MI-grupper med MI-förhållningssätt och MI-material/-manual 203 3. MI-grupper med MI-förhållningssätt 204 Manual: Motivationsgrupp – 8 gruppträffar 205 Inför gruppstart 206 MI-grupp i praktiken 207 Inledande reflektioner 209 Avslutande reflektioner 210 Checklista inför gruppen 211 Gruppregler, kort version 212 Gruppregler, lång version 213 Sessioner till motivationsgrupp – 8 gruppträffar 216 Gruppträff 1 216 Gruppträff 2 230 Gruppträff 3 238 Gruppträff 4 246 Gruppträff 5 252 Gruppträff 6 261 Gruppträff 7 266 Gruppträff 8 272 Utvärdering I 274 Utvärdering II 275 Lär mer – i din egen takt 277

Lirias Tack! 278 Katarinas Tack! 278 Litteraturtips och inspirationskällor till denna bok 281 Bilagor 285

Arbetsblad för ambivalensutforskning 286 Arbetsblad för handlingsplan 287 Den digitala bilagans innehåll 288 Register 291 © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

9

Innehåll

Den digitala bilagans innehåll Manualens 20 sessioner samt sessionerna Gruppstart och Gruppavslut Arbetsblad för gruppledare Arbetsblad för gruppdeltagare

Session A Förändring I – Begrepp och exempel

Session L Värderingar II – Utforska och använd

Session B Livsblomman

Session M Ambivalenskorset/Beslutsbalans

Session C Värderingar I – Värderingskort

Session N Lyckade förändringar

Session D Livsstil I – Exempel På Livsstil

Session O Styrkor och goda egenskaper II – Hos andra och dig själv

Session E Titta Framåt – Drömmar Session F Bra Och Mindre Bra Med Status Quo Session G Förändring II – Aktuell förändring Session H Vägvalet Session I Styrkor och goda egenskaper I – Identifiera och använd Session J Livsstil II – En typisk vecka i mitt liv Session K Tillfredsskalan

10

Session P Beslutsformulering – Vad? Mål? Varför?

Session Q Förändringsplanering I – Mål?

Delmål? Hinder? Lösningar?

Stöd? Uppföljning?

Session R Förändringsplanering II – Vad? Hur? När?

Session S Förändringsgenomförande I – Upp­följning, Framgångsanalys och Problemlösning Session T Förändringsgenomförande II – Hantera risksituationer och förebygga återfall © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

KAPITEL 2

Motiverande samtal i grupp – En översikt

MI i grupp är en samtalsmetod – inte en terapeutisk metod. Syftet är att hjälpa deltagarna att hitta sin egen motivation till förändring. Metoden baseras på forskning och praktisk erfarenhet. Motivation och motstånd är ”färskvara”, skiftande, växlande och påverkbart.

MI – förhållningsätt

SAMARBETE Betona samarbete

ACCEPTANS Autonomi stödjande

MI-förhållningssätt

FRAMKALLA Motivation till förändring

VÄLVILJA Compassion Uppriktig prioritering av den andres välmående

Figur 2.1 MI-förhållningssättet och dess olika komponenter.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

33

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

Det grundläggande förhållningssättet Förhållningssättet i den senaste versionen av läroboken i MI (Miller & Rollnick, 2012) har fått en utökad och delvis annorlunda definition än i tidigare versioner. Förhållningssättet innehåller fyra olika beteenden som ska prägla gruppledarens sätt att bemöta deltagaren. De utgör en helhet, samtidigt som de förstärker varandra. De fyra beteenden som ingår i förhållningssättet är: samarbete, acceptans, välvilja och att framkalla (motivation).

Skälet till att de olika komponenterna i MI kallas för ’beteenden’ är att det är något som gruppledaren aktivt gör under samtalet. Det räcker inte med att hen har en tanke om eller en känsla av att hen bör vara exempelvis accepterande, gruppledaren måste också visa detta genom sitt sätt att samtala.

Samarbete Samarbete innebär att gruppledaren förhåller sig till gruppen som en jämbördig. Gruppledaren har som mål att samtalet ska föras mellan jämlika personer, ett samtal där alla som deltar i gruppen har kunskap som kan vara till nytta för det som gruppträffen handlar om. Ett ödmjukt bemötande och att kontinuerligt arbeta med att hejda sin rättningsreflex är av stor vikt för att etablera ett sådant samarbete.

Att ha respekt för att deltagarna behöver tid för att närma sig gemensam reflektion kan ha stor betydelse. Dessutom finns det i vissa fall gamla konflikter eller osäkerheter som du som extern person inte känner till. I vissa fall behöver man hantera och benämna dem, och i vissa fall kan de få ligga där de ligger. Empati och ödmjukhet, med nyfikenhet och öppna frågor, kan göra det lättare att skapa tilltro till varandra.

Att låta gruppen komma på sina egna lösningar, men stötta genom exempel, kanske från andra verksamheter, kan vara ett led i att få gruppen att röra sig tillsammans framåt.

Deltagarnas idéer efterfrågas och uppmuntras, och gruppledaren visar att deltagarna betraktas som experter på sin situation och sina dilemman.

Gruppledaren anpassar innehållet i samtalet utifrån deltagarnas mål, idéer och värderingar och lägger upp samtalet på ett sådant sätt att det underlättar för alla deltagare i gruppen att vara delaktig.

34

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

TIPS FÖR BRA SAMARBETE Visa på olika sätt att det är gruppen gemensamt, och inte bara gruppledaren, som skapar innehållet i gruppen. Lyft fram i diskussionerna att det inte finns några rätt eller fel och att det som gruppdeltagarna säger är intressant och viktigt. Ändra saker vid behov och utvärdera tillsammans i gruppen. Fråga deltagarna om det man ska prata om känns relevant och utvärdera vad som varit bra eller mindre bra i gruppen. Diskutera till exempel regler för gruppen tillsammans och utvärdera då och då hur allt fungerar.

Deltagarna engageras i problemlösningen och uppmuntras att uttrycka sina åsikter och idéer. Gruppledaren är följsam och bemöter varje deltagare utifrån den grad av beredskap till förändring som deltagaren har. Gruppledaren uppmuntrar de som är beredda att planera för förändring, medan de som är ambivalenta bekräftas i detta. Den som visar motstånd bemöter gruppledaren med bekräftande reflektion och genom att hejda sitt eget behov att rätta till eller försöka övertyga deltagaren. Undantaget är när gruppledaren måste agera akut av olika skäl och till exempel måste sätta en tydlig gräns om en deltagare kränker andra i gruppen.

Exempel på samarbete: Från en gruppstartsdiskussion om vilka regler som ska gälla i en förändringsgrupp kring alkohol och droger GL: Vad tänker ni kring drogfrihet i gruppen? (Öppen fråga.)

D1: Man måste ju va nykter när man är här, det är väl hela poängen.

D2: Ja, jag vill ju inte sitta här och va sugen när nån är packad.

GL: Är det rimligt att kravet är att man är nykter och drogfri när man är här? (Sluten fråga som försöker framkalla ett åtagande.)

Gruppen: Ja. GL: Hur ska vi göra om någon bryter mot reglerna kring drogfrihet här på gruppen? (Öppen fråga.)

D1: Då tycker jag man ska säga till den.

D3: Det får ni kursledare göra.

GL: Okej. Så en idé är att vi fint tar upp det med den personen, kanske enskilt så den slipper skämmas.

Gruppen: Mmm …

GL: Vad tycker du? (Öppen fråga till tyst deltagare.)

D4: Det låter väl rimligt.

GL: Okej. Hur ska vi göra vid ett eventuellt återfall utanför gruppen, hemma? (Öppen fråga.)

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

35

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

D3: Vet inte. Hur brukar ni göra?

GL: Ett förslag är att man inte ska komma till gruppen då man är påverkad men att man vid nästa tillfälle kommer och att man då kan prata om vad som hände och lära sig något kring det.

GL: Vad tycker ni om det? (Öppen fråga.)

Acceptans Acceptans är ett beteende hos gruppledaren där hen är empatisk, visar sin respekt för deltagarnas absoluta värde som människor och deras rätt till sin autonomi (rätt att bestämma själv) och är uppmärksam på att bekräfta deltagarnas styrkor och goda egenskaper. Gruppledarens acceptans i mötet med en grupp är inte ett passivt förhållningssätt, det är att aktivt välja att acceptera och inte döma deltagarna. Acceptans i ett samtal underlättar för gruppen att bli mer öppen med sina dilemman och mer flexibel i sitt sätt att resonera.

Lika värde

Bekräftelse

ACCEPTANS

Autonomi

Empati

Figur 2.2 Acceptans och dess komponenter utifrån MI.

36

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

Gruppledare (och förstås även andra personer) kan vara egensinniga.

Det kan då vara svårt för gruppledaren att inte bli dömande i mötet med en deltagare som farit illa och ändå inte är beredd att förändra sin situation. Det krävs då ett aktivt val för att acceptera ett sådant beteende hos deltagaren.

Lösningen är att inte hamna i ett resonemang om vad som är rätt eller fel, utan att fråga sig vad beteendet berättar om deltagarens dilemma och hur beteendet kan hanteras i ett samtal med gruppen och genom samarbete.

Att betona deltagarnas autonomi handlar om att gruppledaren visar sin respekt för att deltagarna har en odiskutabel rätt att välja och fatta beslut själva och är experter på sin egen situation. Gruppledaren säger och visar på olika sätt i samtalet att deltagaren har valet att antingen förändra sig eller att vara kvar i den nuvarande situationen (så kallat status quo) och betonar – när det behövs – att deltagaren inte kan tvingas till en förändring. Gruppledaren utforskar på ett aktivt sätt vilka olika val som kan vara aktuella att göra men avvaktar med att själv ge förslag på lösningar tills deltagaren själv frågar efter sådana. Alternativt kan gruppledaren be om lov att få föreslå olika lösningar.

Detsamma gäller när man som gruppledare ska dela med sig av information eller berätta om dagens tema eller ämnet i programmet. Att be om lov och betona deltagarnas autonomi ökar sannolikheten för att de lyssnar och det är också ett sätt att förebygga motstånd i gruppen.

Förhållningssättet om människors lika och okränkbara egenvärde brukar kallas för likavärdesprincipen. Det är en stark princip och den kan uppfattas som orimlig, eller i varje fall svår att förstå och tillämpa. Vi värderar exempelvis nära och kära på ett högre och särskilt sätt. Ett sätt att ändå kunna tydliggöra innebörden i principen är att göra det i termer av lika rättigheter.

Principen blir då att alla människor har samma mänskliga rättig­heter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan. Att acceptera människovärde, känslor och värderingar innebär inte att vi måste acceptera en människas alla handlingar.

Om någon i gruppen skadar sig själv eller andra finns det lagar i samhället som har som syfte att skydda deltagarens och andras rätt att inte komma till skada eller bli kränkta psykiskt eller fysiskt, och detta måste självklart gå före något annat.

För att visa sin acceptans av de olika individerna i en grupp använder gruppledaren MI-förhållningssättet. Detta upplevs som empatiskt och innebär till exempel att gruppledaren närmar sig ämnet eller temat för dagen på © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

37

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

ett sådant sätt att man lägger vikt vid och ägnar tid åt att förstå deltagarna som grupp, är genuint nyfiken på deltagarnas dilemman och deras åsikter och idéer om dessa. Empati är också att försöka föreställa sig hur det är att vara i deltagarnas situation. Gruppledaren tydliggör sin vilja till empati när hen med hjälp av frågor och reflektioner visar att hen vill bli säker på att hen förstår vad gruppen uttrycker.

Bekräftelse syftar till att lyfta fram personens styrkor och ansträngningar.

Att fokusera på det som fungerar – och inte bara på problem och brister.

Exempel på acceptans: Från en motivationsgrupp kring att komma igång med arbete GL: Det låter som om du är ambivalent och både vill och inte vill.

(Komplex reflektion, det vill säga en återspegling med ett tillägg av det som personen säger, samt autonomistöd, det vill säga att betona att det är personen som bestämmer själv.) Känner ni igen det där? (Fråga till gruppen för normalisering och ökat deltagande och för att söka igenkännande och bekräftelse från de andra.)

D1: Man måste ju vilja själv, annars funkar det inte.

GL: Ja, vad tänker du om det? (Öppen fråga, empati och autonomistöd.)

D1: Jag vet inte. Det känns så svårt.

GL: Ja, förändring är svårt. (Reflektion, bekräftelse och empati.)

D1: Jag vet inte om jag vill just nu.

GL: Du vet inte om du vill just nu, och självklart är det ju upp till dig att bestämma. Vi kommer inte att tvinga någon av er till att ta ett beslut ni inte vill. (Reflektion, autonomistöd.)

D1: Ja, samtidigt kan jag om jag vill.

GL: Ah, du kan om du vill. (Bekräftelse och absolut värde.) Vad har du för styrkor som gör att du skulle kunna klara det om du skulle vilja? (Öppen fråga för att locka fram förändringsprat och förstärka styrkor.)

Välvilja Välvilja innebär att uppriktigt prioritera och vilja deltagarnas bästa. Såsom begreppet definieras i den nyaste versionen av MI (Miller & Rollnick, 2013) innebär välvilja (compassion på engelska) att gruppledaren agerar för deltagarnas bästa och ger deltagarnas behov högsta prioritet. I en grupp kan 38

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

både gruppledaren och de andra gruppdeltagarna bidra till detta. Att lyssna, fråga och visa att deltagarna och deras problem är viktiga är att visa välvilja.

Som gruppledare kan du också fördela ordet så att alla får komma till tals och prioritera någon som det känns viktigt att prioritera just då. En välvillig gruppledare visar empati, låter sig beröras emotionellt och är inte passiv eller distanserad. Välvilja innebär också att inte döma.

En välvillig gruppledare fungerar som en modell för gruppen och ger deltagarna en möjlighet att ”låna” gruppledarens kärleksfulla inställning och sakta införlivar den i sig själva. Deltagaren får på det sättet ett nytt sätt att relatera till sig själv, som en person som är värd vänlighet och respekt.

Gruppledaren kan då och då dräneras på välvilja och inte längre orka engagera sig emotionellt. Fenomenet kallas compassion fatigue och kan vara resultatet av att träffa för många personer i svåra omständigheter. Som gruppledare är det viktigt att även visa välvilja och medkänsla med sig själv och påminna sig om att vi inte är orsaken till gruppdeltagarnas lidande.

Det står inte heller i vår makt att helt och hållet ta bort lidandet från alla vi träffar, hur mycket vi än önskar att det vore så. Vårt privilegium är att ha möjlighet att försöka hjälpa och att göra det med välvilja.

Exempel på välvilja: Från en inledningsrunda i en stödgrupp kring depression GL: Så Anna, hur har din vecka varit?

D1 Anna: Sådär. Jag har väl inte mått sådär jättebra. Förutom allt annat så har min mamma fått ett cancerbesked.

D2: Oj, det låter tufft. (Klappar Anna på axeln.)

D1 Anna: Ja, det har varit helt hemskt. (Anna får tårar i ögonen.) Jag har bara gråtit hela veckan.

GL: Ja, det låter verkligen tufft. Skulle det kännas bra att prata om det här i gruppen?

D1 Anna: Ja, kanske det ...

GL: Vad säger ni andra, kan vi ägna lite extra tid åt Anna i dag?

D3: Absolut!

D2: Ja, självklart!

D5: Ja, det är ju därför vi är här, för att hjälpa varann. Säg till om det blir för mycket bara.

GL: Fint. Då gör vi så. Och bra kommentar där kring att det är du som styr Anna. Prata kring det du vill och orkar och vi andra tänker på att lyssna och stötta snarare än att ge råd.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

39

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

Framkallande Att framkalla deltagarnas egen motivation är det fjärde inslaget i förhållningssättet. Inom MI är det både ett förhållningssätt och en aktiv handling, en färdighet. Framkallande som förhållningssätt handlar om att stödja sig på deltagarnas mål, behov och värderingar för att väcka deras egen motivation (när vi går igenom de olika verktygen beskrivs sedan hur man kan göra det).

MI utgår ifrån resurser, snarare än brister, hos människor. Framkallande inom MI innebär att man aktivt försöker framkalla resurser och styrkor hos gruppdeltagarna. Rekommendationen är att lägga märke till när någon nämner något bra hen har gjort, eller en styrka hen har, och att stanna upp och utforska detta ytterligare.

Man kan också aktivt framkalla uttalanden om egna resurser och styrkor hos gruppdeltagarna. Detta kan göras genom att ställa frågor eller reflektera kring något uttalande från gruppdeltagarna. Be någon att berätta själv vad hen är bra på eller be andra att uttrycka vad någon i gruppen är bra på.

Detta kan göras spontant vid något lämpligt tillfälle eller som en planerad övning i gruppen.

Gruppledaren kan även med hjälp av en så kallad beslutsbalans (nackdelar och fördelar med en förändring) ge deltagarna möjlighet att uttrycka sina tankar om förändring. Motivation kan också framkallas genom att utforska glappet mellan hur deltagarna har det nu och hur de önskar ha det, och genom att länka målen till konkreta målsättningar: ”Jag vill kunna (…) och för att göra det behöver jag förändra (…)”

Exempel på framkallande av deltagarnas egen motivation: Från en motivationsgrupp kring att komma igång och träna GL: Vad tänker ni kring det här med att ta steget och verkligen komma iväg till det man hade tänkt sig att göra?

D1: Asså, det är ju det som är det svåra. Det känns som man bestäm­ mer sig hela tiden och säger att man ska gå till gymmet, men sen gör man inte det.

D2: Jag har tänkt i ett halvår att jag ska ut och springa men sen blir det inte av.

D3: Ha ha, ja eller hur. Jag har till och med ett gymkort som kostar 365 kronor i månaden.

GL: Ja, ha ha, det verkar vara som vi alla känner igen oss. Hmm. Om man tänker sig att man vänder på det och funderar kring vad det är som gör att vi trots allt ibland kommer iväg eller faktiskt gör det

40

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

där vi hade tänkt oss att göra, träning eller annat. Hur kommer det sig? (Fråga efter det som fungerar i stället för att fråga vidare varför saker inte fungerar.)

D3: Ja, det är en bra fråga. Jag tror man ibland bara måste göra, i stället för att tänka och känna.

GL: Aha, intressant. Berätta. Har du nåt exempel på när du gjort det?

D3: Jaa ... Hmm. Jo, förra veckan ringde jag till Försäkringskassan fast det kändes skitjobbigt.

GL: Okej! Så du gick emot känslan och bara gjorde. Hur blev det?

D3: Asskönt. Kände mig stark och lättad efteråt!

D1: Bra jobbat!

GL: Ja, verkligen! Du ringde och konsekvensen var att du kände dig lättad efteråt. Har ni andra också erfarenhet av något liknande?

D4: Ja, jag ringde faktiskt också ett jobbigt samtal häromdan.

GL: Vad tror du att du har för egenskaper eller styrkor som gör att du faktiskt fick det gjort, fast det var jättejobbigt?

D4: Hmm, jag vet inte … Jag har kanske lite kraft ändå. Jag är ju rätt envis och jag behövde reda ut det där.

GL: Coolt! Vad säger ni andra? Vad har ni för egenskaper och styrkor som kan vara till hjälp för att få saker gjorda?

De grundläggande kommunikations­f ärdigheterna – Aktivt lyssnande MI-samtal består dels av det särskilda förhållningssättet, dels av olika grundläggande kommunikationsfärdigheter och verktyg. Vissa verktyg kan närmast uppfattas som en grund för själva MI eftersom de spelar en avgörande roll för att ge plats för resonemang om förändring och för att ge deltagarna möjligheter att uttrycka förändringsprat. Även om samtalsverktygen verkar enkla och självklara är det viktigt att komma ihåg att MI är något som måste tränas upp för att kunna användas på bästa sätt.

Kommunikationsfärdigheterna – eller aktivt lyssnande som det även benämns – består av Bekräftelse, Öppna frågor, Reflektioner och Sammanfattningar. De brukar sammanfattas i akronymen BÖRS och förekommer som naturliga inslag i de flesta samtal – de är alltså inte unika för MI. Vad som kännetecknar ett MI-samtal är att gruppledaren använder dessa färdigheter med syfte att framkalla delaktighet och motivation, snarare än att ge råd, och ger den mesta av samtalstiden till deltagarna. © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

41

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

AKTIVT LYSSNANDE

Bekräftelse Öppna frågor Reflektioner Sammanfattningar

Figur 2.3 I ett MI-samtal används de fyra kommunikationsfärdigheterna i syfte att framkalla delaktighet och motivation.

Kommunikationsfärdigheterna är gruppledarens verktyg för att frammana en utforskande och samarbetande anda i samtalet och visa att hen är intresserad av deltagarnas syn på det som avhandlas. Det gör att deltagarna känner sig hörda, trygga och accepterade och uppmuntras att berätta mera – även om sådant som utgör hinder och svårigheter. Samtidigt är det av stor betydelse att också uppmuntra deltagarna att berätta om sina egna styrkor och resurser, så att samtalet i gruppen inte bara handlar om deras svårigheter.

Bekräftelse Bekräftelse kallas också för affirmation eller validering och innebär att man uppmärksammar styrkor hos deltagarna eller något deltagarna gjort eller planerar att göra. En grupp som blir bemött på ett uppmuntrande och positivt sätt vågar tänka efter och prata om sina önskningar om förändring.

Bekräftelse förbättrar deltagarnas självbild och kan hjälpa dem att skapa en bild av sig själva som kompetenta personer. Bekräftelse av styrkor bidrar också till att deltagarna känner sig sedda, inte enbart som ett problem utan som de unika individer de är. Detta stärker samarbetet.

Bekräftelse bör ges i du-form för att betona att det inte är gruppledarens känslor eller tankar som står i centrum, utan att man utgår ifrån deltagarna.

Säg inte: ”Jag uppskattar att du/ni har gjort det här.”

42

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

Säg i stället: ”Du är modig som har tagit det här steget.” ”Du bryr dig mycket om din familj.” ”Du är en nyfiken person och vill lära dig saker.” ”Du är en person som också har många starka sidor.”

Öppna frågor Att ställa öppna frågor har som syfte att underlätta ett gruppcentrerat förhållningssätt och bidrar till att bygga ett samarbete mellan deltagarna och gruppledaren. Öppna frågor inleds med frågeord som Hur, På vilket sätt, Vad eller Berätta och bjuder in deltagaren att berätta om det som är aktuellt och viktigt för dem. En öppen fråga visar att gruppledaren är intresserad av hur deltagarna tänker och känner kring samtalsämnet och ger dem tal- och tankeutrymme.

Slutna frågor formuleras ofta i stil med ”Har du …?” eller ”Är det/Är du …?” och har som syfte att framkalla ett ja- eller nej-svar, eller annan konkret information.

VIK TIGT AT T TÄNK A PÅ … … är att du vet vad du vill uppnå med dina frågor och att du samtidigt tar hänsyn till deltagarnas grad av förmåga till abstrakt tänkande. När du inte kan använda dig av öppna frågor, för att deltagarna har kognitiva eller språkliga svårigheter, fastna inte i det. Använd då i stället slutna frågor som fyller samma syfte.

(Ortiz & Sjölund, 2015).

Exempel på öppna och slutna frågor Öppna frågor

Slutna frågor

På vilket sätt påverkas dina relationer av att du gör så här?

Tror du inte att dina anhöriga blir ledsna när du gör så här?

Hur tänker du kring ditt beteende?

Varför gör du så här mot andra?

Finns det något du är orolig för när det gäller ditt beteende? © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Förstår du inte hur farligt det du gör är?

43

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

En sluten fråga kan bli låst och fokusera på sådant som inte är relevant för gruppdeltagarna, medan öppna frågor öppnar upp för samtal och gör att deltagarna kan hitta svarsalternativ som känns relevanta för deras egen situation.

Inom MI är öppna frågor det verktyg som vi föredrar att använda. I en del grupper kan vägen till att våga eller kunna svara på öppna frågor vara lite längre. Då kan man som gruppledare behöva anpassa sig och inleda med frågor med bestämda svarsalternativ, som man kanske behöver gå laget runt med. Man kan också låta deltagarna svara ”på en skala”. Ett annat alternativ är att låta gruppdeltagarna svara skriftligt på en fråga av öppet slag, och sedan låta var och en läsa upp sitt svar för de andra i gruppen (Wagner & Ingersoll, 2013).

Reflektioner Enkla reflektioner är direkta återspeglingar av vad en deltagare har sagt, men med gruppledarens egna ord eller med hjälp av synonymer. Komplexa reflektioner försöker återspegla en underliggande mening eller känsla i det som deltagaren eller deltagarna har berättat.

Om deltagarna har en kognitiv funktionsskillnad och du inte kan använda dig av reflektioner, använd då korta sammanfattningar i stället (Ortiz & Sjölund, 2015). Kom ihåg att det viktigaste är att du använder dig av MI:s förhållningssätt. Utöver detta använder du sedan de verktyg som är möjliga att tillämpa i stunden – utifrån deltagarnas kognitiva förmågor.

Exempel på enkla och komplexa reflektioner Deltagaren: Jag är så ensam.

Gruppledaren: Du är ensam. (Enkel reflektion.)

Du saknar någon att prata med. (Komplex reflektion.)

Du har svårt att ta kontakt med andra. (Komplex reflektion.)

Reflektioner kan användas kontinuerligt (när deltagarnas kognitiva förmågor tillåter det) och ersätter då till stor del frågor i ett MI-samtal. En reflektion visar att gruppledaren lyssnar aktivt på deltagarna och uppmuntrar dem att berätta mer om det som reflekteras. Deltagaren får genom reflektionen också en bekräftelse på att gruppledaren anstränger sig för att förstå deras situation.

44

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

Gruppledaren guidar i samtalet genom att välja att reflektera vissa saker som deltagarna säger och låta andra passera. Det som gruppledaren reflekterar fortsätter deltagarna med stor sannolikhet att tala om. En central funktion i MI är att gruppledaren reflekterar aktivt när deltagarna säger något om vikten av en förändring eller om tilliten till att lyckas med en förändring.

På så vis förstärks deltagarnas motivation till förändring.

Exempel på reflektioner kring förändring Deltagaren: Jag måste göra något åt min situation.

Gruppledaren: Det som händer ställer till en hel del problem för dig.

(Komplex reflektion.)

Du kan inte fortsätta att ha det så här. (Komplex reflektion.)

Reflektioner uppfattas vanligen som mer empatiska än frågor och underlättar för en person med en god förmåga till abstrakt tänkande att fortsätta att tala utifrån en påbörjad tankegång eller att komma till ett slut med sin berättelse.

Sammanfattningar Sammanfattningar är längre referat av det som deltagarna har sagt. På samma sätt som vid reflektioner väljer gruppledaren att betona vissa saker som hen vill förstärka, till exempel det som handlar om förmåga till eller behov av en förändring.

Sammanfattningar kan göras då och då som en resumé av det som deltagaren har sagt eller när gruppledaren bedömer att samtalsämnet är uttömt och vill byta fokus, eller i slutet av samtalet.

Exempel på sammanfattning Gruppledaren: Nu har vi pratat lite om era beteenden. Ni har försökt att hantera situationen så gott ni har kunnat. Ni har svarat med våld som ett sätt att hantera svåra känslor. Det har också varit sex och alkohol som ni använt med samma syfte. Med tiden har det ändå blivit värre och det finns en undran hos er om det kan finnas bättre sätt att hantera dessa svåra känslor.

Stämmer det, har jag uppfattat er rätt?

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

45

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

I följande exempel tillämpas samtliga kommunikationsfärdigheter.

Exempel kring aktivt lyssnande: Från en motivationsgrupp kring att minska dataspelande GL: Vad tänker du kring dataspelandet? (Öppen fråga.)

D1: Jag funderar på att dra ner på det.

GL: Du funderar på att dra ner… (Enkel reflektion.)

D1: Ja, det är inte lika kul längre ...

GL: På vilket sätt? (Öppen fråga för att framkalla förändringsprat kring vad som är negativt med nuläget.)

D1: Det ger ingenting längre och jag spelar mer än vad jag har tänkt mig.

GL: Du gillar inte att du spelar mer än vad du tänkt dig.

(Komplex reflektion.)

D1: Nä, det blir för mycket typ varje gång. Och min tjej blir ledsen och det vill jag ju inte.

GL: Du är en omtänksam person och hur din tjej mår är viktigt för dig (Bekräftelse.) Hmm. Vad skulle fördelarna vara med att dra ner? (Öppen fråga för att framkalla förändringsprat kring vad som är positivt med förändring.)

D1: Jo, det går åt sjukt mycket tid också och jag vill annat i livet.

GL: Du är en person med ambitioner! (Bekräftelse.) Så om jag förstår dig rätt så funderar du på att dra ner på dataspelandet för att det hindrar dig från att komma dit du önskar i livet, det tar mycket tid, och är inte så kul och givande längre. Du spelar mer än du tänkt och din tjej blir ledsen. (Sammanfattning av deltagarens förändringsprat.)

D1: Ja, typ.

GL: Vad tänker ni andra? (Öppen fråga för att få igång gruppen.)

D2: Jo, jag har också funderat på det där …

GL: Okej, berätta mer, vad har du funderat på? (Öppen fråga.)

D2: Jag tycker också att det oftare blir lite mer än vad jag har tänkt mig. Så var det inte förut.

GL: Känner ni andra också igen det? (Sluten fråga för att framkalla mer förändringsprat.)

D3, 4 och 5: Jaa. GL: Så vad skulle ni vilja göra i stället? (Öppen fråga kring det positiva med förändring.)

D3: Jag vill träna mer och hänga med kompisar.

D4: Jag vill få bort den här sega livsstilen och jag skulle bara vilja få saker gjorda och komma vidare.

46

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

D5: Jag skulle vilja resa mer och göra roliga saker, typ hoppa fallskärm.

GL: Wow, ni är nyfikna på livet och vill en massa saker! (Bekräftelse.)

Om jag försöker sammanfatta så önskar ni egentligen att ni ägnade livet åt andra saker såsom kompisar, träna, resa och äventyrs­grejer. Ni skulle också vilja ändra livsstil och få saker gjorda och komma framåt i livet. (Sammanfattning av del­ tagarnas förändringsprat.)

GL: Något mer? (Sluten fråga för att framkalla ytterligare förändringsprat.)

Övergripande frågor om MI i grupp Detta är några frågor som ska ge en bild av grunderna i MI. Det finns mer djupgående frågor längre fram i boken (se kapitel 6).

Vad är syftet med MI i grupp?

Som vi skrev tidigare är MI en samtalsmetod och inte en terapeutisk metod.

Syftet med MI i grupp är att hjälpa deltagarna att komma i kontakt med sin egen motivation inför en kommande förändring eller med att vidmakthålla motivationen under en redan inledd förändring.

Hur skapar man ett bra samarbetsklimat i gruppen?

Förhållningssättet i MI har ett värde i sig och är ett uttryck för den humanistiska psykologins väsentliga bidrag, men det har även specifika effekter på samtalet. En gruppledare som använder förhållningssättet i MI har större möjligheter att engagera deltagarna i dagens ämne än om hen använder en traditionellt föreläsande stil, där hen ger information och råd utan att fråga vad gruppen vet och om deltagarna vill ta emot dessa, eller bara varnar för de negativa konsekvenserna. Förhållningssättet möjliggör också att bygga ett bra samtalsklimat med tillräckligt bra kontakt med deltagarna, ofta på överraskande kort tid.

Ett bra samarbetsklimat i gruppen – även kallat allians – kan definieras som ett interpersonellt samspel mellan gruppledare och gruppen som innehåller trygghet, tillit och en uttalad överenskommelse om målet med dagens tema och sättet att komma dit. Trygghet uppstår successivt under © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

47

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

grupparbetets gång när deltagarna känner sig respekterade precis som de är, med sin historia, sina erfarenheter och sina idéer, och när de möts av en inbjudande, icke-värderande attityd och utforskande frågor. Dessa frågor kan vara öppna eller slutna, det som är viktigt är deras riktning och syfte (Moyers m.fl., 2011).

Det händer också något med gruppledaren när hen använder för­ hållningssättet i MI. När man bemödar sig att kliva utanför problemen eller symtomen och ser deltagarnas styrkor och komplexitet, och försöker förstå deras dilemma, aktiveras sympati och värme för deltagarna. Gruppledaren måste arbeta med sig själv för att orka lyssna på deltagarnas ambivalens – och ibland ovilja till förändring – utan att bli irriterad, uppgiven eller börja argumentera.

En viktig uppgift för gruppledaren är att hjälpa deltagarna att hitta rimliga och konkreta mål för förändring när en sådan blir aktuell. Känslan av att själv ha valt ett mål som stämmer med ens egna inre värderingar är helt avgörande för deltagarnas motivation och för att de ska uppleva att ett samarbete med gruppledaren pågår.

Man kan betona MI-förhållningssättet även då man presenterar de gruppregler som ska gälla för gruppen. Att framhålla vikten av samarbete, acceptans, välvilja och framkallande skapar trygghet och förutsättningar för ett bra gruppklimat.

Vilka gruppregler bör gälla?

Det är viktigt att inleda med att tydliggöra att för att gruppen ska kännas trygg, och kunna skapa konkreta möjligheter för att arbeta tillsammans med det som är syftet med gruppen, krävs det att alla bidrar. Betona att ett bra klimat i gruppen är resultatet av hur man behandlar varandra och därför föreslår du följande gruppregler: Man samarbetar med varandra, med syfte att skapa en trygg och tillåt­ ande atmosfär i gruppen. Samarbete innebär att man ska bemöta varandra på ett ödmjukt sätt. Man lyssnar utan att avbryta varandra, man hejdar sin lust att ”säga till”, motargumentera eller försöka övertyga en annan gruppdeltagare om något. Samarbete etableras i gruppen genom att man bland annat ställer nyfikna frågor till varandra.

Man accepterar varandras olikheter när det gäller att tänka och känna 48

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

kring olika ämnen, men alla har rätt att ta till sig det som de andra i gruppen säger eller inte. Man dömer inte varandras synpunkter. Man behöver varken hålla med eller säga emot. Om man vill säga vad man tycker ska man utgå från sin egen person och sina egna erfarenheter, utan att framställa dem som bättre än någon annans i gruppen.

Innan man kommenterar vad någon annan i gruppen har sagt ska man tänka efter om det man ska säga verkligen är till hjälp för den andre, eller om det handlar om det egna behovet av att ta plats, argumentera emot eller något annat. På så vis visar man sin välvilja.

Man ska bidra till att framkalla varandras motivation genom att använda sig av frågor som kan vara till hjälp för att de andra gruppdeltagarna ska kunna prata om sina mål, behov och värderingar, i stället för att utgå ifrån sina egna mål, behov och värderingar.

Vilka färdigheter behöver man som gruppledare?

Smith och Meyers (2004) har skrivit en manual för ett program som erbjuds till anhöriga med beroendeproblematik: The CRAFT Intervention Program.

CRAFT står för Community Reinforcement Approach and Family Training.

De anser att det vore ett misstag att anta att en bra gruppledare för att göra ett bra jobb endast behöver vara tydlig och följa ett visst program. Det som är viktiga färdigheter för en gruppledare är enligt Smith och Meyers bland annat att vara empatisk, icke-dömande, äkta och varm. Dessa egenskaper krävs inte bara vad gäller för att förmedla respekt och förbättra kommunikationen med gruppen, utan de ökar också chansen för att deltagarna tar till sig det som sägs under samtalens gång och vågar ta risker, kommunicera ärligt och därigenom uppnå bättre resultat.

En rekommenderad framgångsfaktor är att ge bekräftelse med en positiv och accepterande inställning och på detta sätt stärka samarbetet med gruppen. Gruppledare är starkt beroende av att ge bekräftelse i sitt arbete, eftersom detta är en stor del av bemötandet. Dessutom har kanske några individer i gruppen misshandlats både verbalt och fysiskt och är i desperat behov av stödjande gensvar. Som gruppledare kan man vara den enda person som är villkorslöst och uppriktigt snäll mot dem.

Gruppledaren bör undvika att argumentera och bör också avleda alla rättningsreflexer (lust att övertala, övertyga andra) genom att göra stödjande, © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

49

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

empatiska och förstående uttalanden. Framför allt bör man som gruppledare undvika konfrontation, då detta har visat sig vara ineffektivt när en person inte är motiverad till förändring. Med tanke på att ett av målen som gruppledare är att komma nära gruppen, bör ett motiverande förhållningssätt användas för att stärka samarbetet.

Exempel på stödjande och icke-dömande uttalanden från en gruppledare Jag tänker inte be er att göra något som ni inte vill göra. Den här gruppen är till för er.

Om en gruppdeltagare fastnar i att hen kunde ha gjort annorlunda i det förflutna: Jag är säker på att jag själv kan ifrågasätta många av de beslut som jag har tagit i mitt liv. Vad som är viktigt är att du är här nu.

Det låter som att du har gjort allt och försökt, om och om igen, för att försöka få saker och ting att fungera bättre … du har verkligen kämpat.

I den här gruppen är ni själva ansvariga för hur ni går till väga och när.

De flesta människor skulle ha gjort samma sak som du gjorde i dessa situationer.

Vi har alla gjort misstag i våra liv. Det viktiga är hur vi lär oss av dem och går vidare.

Du gjorde vad du trodde var bäst för din familj då detta hände.

När gruppen förstår att gruppledaren inte kommer att döma och bekräftar att deltagarnas svar verkar logiska med tanke på omständigheterna, är gruppdeltagarna ofta villiga att sluta försöka förklara sig och älta. Denna minskade börda gör gruppdeltagarna mer mottagliga för tanken på att lära sig nya färdigheter som skulle kunna tillåta dem att få mer kontroll över sin situation. Detta är viktigt då gruppen härigenom kan känna sig både lättad och full av energi.

50

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

2 Motiverande samtal i grupp – En översikt

Fortsätt att uppmuntra och stärka gruppen vid varje tillfälle som ges.

Ge erkännande för vilket mödosamt, ändlöst jobb det är att leva i deras situation och försöka överleva varje dag. Prata om hur personens ansträngningar och uppoffringar har lett till att hen har överlevt. Berätta sedan att i gruppen kommer man att fokusera på gruppdeltagarnas strategier, styrkor och kunskaper och hur de skulle kunna användas mer i framtiden.

Vilken betydelse har kroppsspråket och tonläget?

Gruppledaren gör intryck på deltagarna och påverkar relationen till dem även genom sitt kroppsspråk och tonläge. Det senare är naturligtvis särskilt viktigt när gruppträffen äger rum via telefon eller videosamtal. Ögonkontakt, mimik och tonläge säger lika mycket om gruppledarens närvaro i samtalet som vad gruppledaren faktiskt säger med sina ord. Genom kroppsspråket kan man visa sitt intresse och kommunicera empati. Som gruppledare kan man därför behöva utveckla ett medvetet kroppsspråk och tänka på sitt tonläge.

Vill gruppledaren betona något kan hen exempelvis luta sig framåt en aning och om deltagaren undviker ögonkontakt kan gruppledaren hålla kvar ögonkontakten med värme i blicken. Eller tvärtemot: säga att det är helt okej att inte ha ögonkontakt om deltagaren verka tycka att det känns obehagligt.

Sättet man hälsar på och samstämmigheten mellan kroppsspråket och det vi säger har stor betydelse för deltagarnas upplevelse av bemötandet. Tonläget kan påverkas genom att prata långsammare och genom att sitta eller stå så att rösten ”kommer ut” utan ansträngning.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

51

Liria Ortiz är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare, utbildningskonsult, föreläsare och författare. Hon utbildar och handleder i MI samt utvecklar kurser och skriver handböcker om MI för olika yrkesgrupper. Hon är också medlem i MINT, Motivational Interviewing Network of Trainers.

Katarina Ödman Fäldt är beteendevetare/kriminolog och har en basutbildning i psykoterapeutisk metod samt utbildningar inom MI. Hon har haft en stödjande roll för MI-utövare och gruppledare på arbetsplatser och har även bred erfarenhet av att leda grupper i olika typer av behandlingsarbete.

Motiverande samtal med grupper Äntligen en bok om att använda Motiverande samtal, MI, med grupper!

I Motiverande samtal med grupper finns konkreta beskrivningar, praktiska tips och många exempel kring hur du som gruppledare kan använda MI i arbete med grupper. I denna bok lyfts MI-metodens kärna fram, det vill säga interaktionen mellan gruppledaren och gruppdeltagarna i syfte att framkalla och förstärka prat om förändring.

Grundläggande begrepp inom MI – såsom förhållningssätt, kommunikationsfärdigheter, motstånd, förändringsberedskap och de fyra processerna – diskuteras utifrån hur du som gruppledare kan förhålla dig till dessa. Hur kan du i grupp framkalla förändringsprat och öka motivationen till förändring hos gruppdeltagarna?

I boken finns även en manual med ett utvalt förslag på en motivationsgrupp för 8 tillfällen. Boken riktar sig till alla som arbetar med eller vill lära sig att arbeta med MI i grupper, oavsett inriktning eller problemområde.

Till boken Motiverande samtal med grupper hör en digital bilaga med en omfattande manual på 20 sessioner samt material och arbetsblad du som gruppledare kan använda dig av i ditt praktiska arbete.

Art.nr 39125

studentlitteratur.se