9789127824195

Page 1


9789127824195_001-320.indd 2

2019-05-06 09:01


INNE HÅLL FÖRORD 12

DEL 1 SEX FRÅN GRUNDEN 15 1 VAD ÄR SEX OCH HUR VIKTIGT ÄR DET? 16

.

Sex är mycket mer än samlag 16 Sex av olika anledningar 18 Sex är inte viktigt för alla 20 Sex kan få oss att må bra 21 2 SEXLIVETS BIOLOGI 23 Könsorganens utseende och funktion 23 Yttre könsorgan hos person med vagina 24 • Inre könsorgan hos person med

vagina 26 • Vaginoplastik eller att skapa en vagina 28 • Yttre könsorgan hos person med penis 28 • Inre könsorgan hos person med penis 30 • Metaplastik eller att skapa en penis 31

Det sexuella gensvaret – ett komplext samspel mellan många aktörer 32 Hormoner och transmittorsubstanser – små ämnen med stor betydelse 33 • Hjärnan är centrum för vårt sexuella gensvar 35 • Könsorganens styrning – ett sexuellt dubbelkommando 37 • Sexuellt gensvar hos person med slida 40 • Sexuellt gensvar hos person med penis 45 • Andra kroppsliga förändringar i det sexuella gensvaret 47

3 SEXLIVETS PSYKOLOGI 49 Mentala kartor kring sex 49 Skönt sex kräver uppmärksamhet och fokus 52 Känslor och tankar – både bränsle och hinder 53

9789127824195_001-320.indd 5

2019-05-06 09:01


Vad vi gör i sexuella situationer – ett samspel mellan då och nu 55 Beteenden som brukar öka möjligheter till sexuell tillfredsställelse 58 • Beteenden som brukar minska möjligheter till sexuell tillfredsställelse 59

Sex = biologi + psykologi 60 4 SEXLUST, SAMMANHANG OCH HUR ALLT HÄNGER IHOP 63

.

Lust eller inte? Om balansen mellan gas och broms 64 Bromspedaler för sexlust 65 • För mycket broms och för lite gas 67 • Gaspedaler för sexlust 68

Finns det en magisk formel för sexlust? 70 Orsaker till att lusten sinar eller svämmar över 72 Sammanfattningsvis – så fungerar sexuell lust och respons 74 .

5 MYTER OM SEX 78 ”Alla vet väl att män av naturen är kåtare än kvinnor” 79 ”1,3 samlag per vecka” 84 ”Sex på riktigt – och förspel” 86 ”Sex kan inte planeras – hela grejen är ju att det ska vara spontant” 88

.

6 TA HAND OM DITT SEXLIV 93 Bädda för sex 93 Frigör tid 94 • Prioritera närhet 94 • Hitta balans mellan gas och broms 94 • Lär känna din kropp och din njutning 97

Om nyfikenhet och lagom stora äventyr 100 Möten med andra mentala kartor 100 • Sex i fantasin 101 • Sex i text, bild och på film 101 • Lek, humor och spänning 102

Prata om sex – vikten av kommunikation 103 När kan vi prata om sex? 104 • Hur kan vi prata om sex 106

Sex med sig själv 113 Vanliga missuppfattningar 114

Tillåt variation och ta svårigheter på allvar 116

9789127824195_001-320.indd 6

2019-05-06 09:01


DEL 2 VANLIGA SEXUELLA PROBLEM 119 7 NÄR LUSTEN INTE RÄCKER TILL 121

.

Så kan det vara 122 Vad kan det bero på? 123 Lust förutsätter positiva upplevelser 124 Olika anledningar till att vilja ha sex 126 Om du vill öka din sexlust 128 Hur länge har du upplevt låg lust? 128 • Hur är det idag? 129

Vad du/ni kan pröva 130 Vad behöver du? 132 • Hitta din egen njutning 132 • Börja vara nära och sluta undvika 138 • Hitta dina sexuella gas- och bromspedaler 140 • Prata med varandra 141

Vad passar just er? 142 Om något mer behövs 144 .

8 ATT INTE BLI HÅRD ELLER VÅT – BRISTANDE UPPHETSNING 145 Så kan det vara 146 Vad kan det bero på? 147 Om du vill underlätta för sexuell upphetsning 148 Hur länge har du upplevt bristande upphetsning? 148 • Hur är det idag? 150

De flesta har problem då och då 152 Vad du/ni kan pröva 153 Minska prestationskrav, stress och oro 154 • Prata med varandra 155 • Hantera orostankar som stör 156 • Närhet utan krav 158 • Medicin, penisring och glidmedel 164

Om något mer behövs 165

9789127824195_001-320.indd 7

2019-05-06 09:01


.

9 ATT KOMMA DIREKT – PROBLEM MED TIDIG UTLÖSNING ELLER ORGASM 167 Så kan det vara 168 Vad kan det bero på? 169 Om du vill minska dina problem med att komma för tidigt 170 Hur länge har du upplevt problem med tidig utlösning eller orgasm? 170 • Hur är det idag? 171

Vad du/ni kan pröva 172 Hantera oro och frustration 173 • Prata och bolla lösningar med varandra 174 • Träna på att fördröja utlösning eller orgasm 175

Om något mer behövs 178 10 ATT HA SVÅRT ATT KOMMA – ORGASMSVÅRIGHETER 179 Så kan det vara 180 Vad kan det bero på? 181 Om du vill uppleva orgasm 183 Hur länge har du upplevt orgasmsvårigheter? 183 • Hur är det idag? 187

Vad du/ni kan pröva 188 Hur ser din mentala sexkarta ut? 188 • Utforska kroppen utan sex 189 • Utforska den sexuella kroppen 190 • Träna på att samarbeta med kroppen 190 • Utforska gas- och bromspedaler 192 • Prata och bolla lösningar med varandra 193 • Förändra stämningen under sex 195

Om något mer behövs 195 11 NÄR SEX GÖR ONT 197 Så kan det vara 197 Vad kan det bero på? 198 Om du vill uppleva sex utan smärta 199 Hur länge har du upplevt problem med smärta vid sex? 199 • Hur är det idag? 201

9789127824195_001-320.indd 8

2019-05-06 09:01


Vad du/ni kan pröva 202 Ha sex som inte gör ont 203 • Prata med varandra 204 • Träna avslappning 206 • Närma dig det du är rädd för 207

Om något mer behövs 209 12 ATT BÄRA PÅ NEGATIVA SEXUELLA UPPLEVELSER 210 Dåligt sex sätter spår 211 Att läka och komma tillbaka 213 • Trauma – när det svåra blir för svårt 213

Så kan det vara 214 Om du vill bli mindre störd av tidigare sexuella erfarenheter 218 Hur är det för dig? 218

Vad du/ni kan pröva 219 Prata med din partner 219 • Vad du som partner kan göra 223

Om något mer behövs 224 13 SEX SOM ETT RELATIONSPROBLEM 225 Olika behov av sex 226 Vad kan det bero på? 227 Hur är det för er? 228 Låg lust och oskönt sex 228 • Attraktionen som försvann 229 • Sexlust för att hantera andra känslor 230

När en partner lider av smärta eller sjukdom 231 Så kan det vara 231

När ni inte vill ha sex på samma sätt 234 Så kan det vara 234

Vad ni kan pröva 235 Prata med varandra 235 • Ta upp gamla trådar 239 • Hitta andra sexuella kanaler 240

Om något mer behövs 241

9789127824195_001-320.indd 9

2019-05-06 09:01


DEL 3 SEX GENOM LIVET 243 14 BARNS SEXUALITET 244 På upptäcktsfärd i kroppen 244 Hur kan vi prata om sex med barn? 246 Normalt eller onormalt? 250 Sexuella beteenden hos barn 250 • Sexuella beteenden hos barn på väg in i puberteten 253

15 UNGDOMARS SEXUALITET – BÖRJA RITA SIN SEXUELLA KARTA 255 Hur kan vi guida till bra kunskap? 256 Börja prata tidigt 256 • Fånga tillfällen i farten 257 • Poängtera samtycke 257 • När egna minnen dyker upp 258

Den mentala kartan över sex ritas om 258 Vikten av att nyansera och inkludera 259 • Hur vi kan göra för att kartan över sex ska bli bra 260

Vad unga lär sig om sex via internet 261 Att bli utsatt på internet 262 • Vuxenvärldens ansvar 262

Ungdomars sexliv 263 Sex utan kärlek 264 • Sex och risker 264

Ungdomsmottagningen 266 16 VUXNAS SEXUALITET – HITTA SITT EGET SÄTT 267 Att låtsas eller njuta på riktigt 268 Värdet av goda vanor 269 Från brasex till kravsex 270

Sex i en fast relation – vinster och förluster 271 Sex, graviditet och förlossning 274 Den första tiden som föräldrar 276

9789127824195_001-320.indd 10

2019-05-06 09:01


Under småbarnsåren 278 Hur ni kan behålla närheten 278 • Nya roller – förälder eller sexig partner? 281

17 SEX MITT I LIVET – HUR VIKTIGT ÄR DET OCH HAR VI TID? 282 Leva med större barn 282 Mer tid – för varandra eller för sig själv? 283 Parliv 285 Separation från exet – vad händer med sexet? 287 Leva ensam och ha sex 288 Träffa en ny partner 289 Klimakteriet 292 Ta hand om varandra 294

18 ÄLDRES SEXUALITET – PENSIONERAT ELLER PASSIONERAT? 295 Kroppen förändras 296 Hälsan förändras 298 Anpassa sex efter kroppen 299

Ensamhet 300 Ta hand om dig och ditt sexliv utan partner 301

Vårda sexlivet som äldre 302 SLUTORD SEX FÖR DIN SKULL OCH MED OMTANKE 304 KÄLLOR OCH TIPS PÅ VIDARE LÄSNING 306 ÖVNINGAR 318 TACK 320

9789127824195_001-320.indd 11

2019-05-06 09:01


FÖRORD Skönt, härligt, spännande och kul! Sex är något som många uppskattar och njuter av, men också något man kan sakna och längta efter. Vi skämtar om sex, vi googlar frågor om sex och när sex står på löpsedlarna fångar det lätt vår uppmärksamhet. Samtidigt får sex många att känna sig obekväma. Det är privat och känsligt och kan vara svårt att prata om. Dessutom kan sex skapa stress, oro och känslor av otillräcklighet. Ibland gör det oss osäkra. För en del är sex ointressant och något man helst vill slippa. Sex finns både inom långvariga och tillfälliga relationer. Och även i de stunder då du vill ha sex men inte jag – hur pratar vi om det? Sex är också politiskt och har använts som ett maktmedel. Det har varit ojämlikt och omgivet av förbud och normer kring vad som är normalt och onormalt. I Sverige har vi till slut fått en lagstiftning kring att sex måste vara gemensamt och innehålla samtycke. Tänk att det ska behövas för nå­ got som enbart borde handla om njutning och lust! För många är sex härligt och bra. När det inte fungerar kan problemen däremot skapa stress och oro som är svår att kontrollera och hantera. Vi frågar oss kanske: Hur viktigt är sex för mig? Tänk om jag borde göra något annorlunda? Vad är bra sex? Hur gör andra? Vad ska vi göra när vi har tap­ pat bort sexet? Är det bra att ha sex fast man inte vill? I den här boken vill jag besvara dessa frågor. Däremot får du inte några häftiga tips som utmanar ditt sexliv eller hemliga tricks som förför din partner. Istället får du veta i detalj vad som händer i kroppen i en sexuell situation då du känner lust och upphetsning samt varför det är svårt att få orgasm tillsammans med en ny partner, trots att du inte vill något hellre än att bara få komma. Jag ger förslag på hur du kan prata om sex så att det 12

9789127824195_001-320.indd 12

2019-05-06 09:01


FÖRORD

inte känns svårt och krystat, utan mer självklart och på ett sätt som bidrar till bättre sex för dig och din partner. Jag vill vidga och nyansera synen på vad sex är. Många av de personer jag träffar i mitt arbete som psykolog tycker att det är befriande att tänka på sex som en mängd olika aktiviteter. Därför kommer du att få träffa ett antal personer i boken som både beskriver varierande sätt att ha sex och skilda anledningar till att ha sex. Sex fyller många behov, inte bara biologiska utan också känslomässiga och sociala – på fler sätt än vad man tidigare trodde. Jag beskriver även en del av den forskning som finns om sex och hälsa, men här vill jag be dig att tänka på en sak: Sambandet mellan sex och för­ bättrad hälsa handlar inte om att tvinga sig ha tråkigt sex med en partner som tjatar. Nej, sex som får oss att må bra handlar om sex som vi längtar efter, fantiserar om, njuter av och vill ha mer av. Det slarvas med det här när löpsedlar eller sociala medier skyltar med rubrikerna ”Sex skyddar mot sjukdomar” eller ”Sex minskar problem med stress”. Det är alltså skönt, roligt och lustfyllt sex som får oss att må bra, inte vilket sex som helst.

Bokens innehåll Boken består av tre delar. Tanken är att den första delen ska ge dig grundkunskap och i andra och tredje delen kan du välja ut det som passar dina behov. Grunden i del ett handlar om vad sex är och vad som händer i kroppen i sexuella situationer. Här får du den förståelse du behöver för att dyka ner i resten av innehållet. I del två beskriver jag vanliga svårigheter, såsom att inte längre ha lust till sex, inte få stånd, ha svårt att komma, komma för tidigt eller när det gör ont att ha sex. Jag tar också upp hur sex kan skapa svårigheter i en relation när man vill olika mycket eller olika saker. Även om sex kan skapa en hel del problem för många, är dock verktygen för att hantera svårigheterna inte särskilt komplicerade. Därför erbjuder del två även förslag på verktyg du kan pröva på egen hand eller tillsammans med en partner. I del tre gör jag nedslag i sexualiteten genom olika åldrar, från barn till ungdomar, vuxna och äldre. Sexualiteten finns med oss redan från födel­ sen men förändras genom hela livet. Det gör att den kan ställa oss inför 13

9789127824195_001-320.indd 13

2019-05-06 09:01


FÖRORD

varierande utmaningar under livets alla skeden, såsom den första sexuella erfarenheten i tonåren, sex under småbarnsåren och i klimakteriet.

Kunskap för njutning I drygt tio år har jag jobbat med personer som söker hjälp för sexuella besvär. Under de åren har det blivit alltmer tydligt att vi behöver mer kunskap om sex. Jag vet inte hur många gånger under arbetet med den här boken som jag tänkt tanken: Hoppas att det här kan hjälpa personer att ta hand om sin sexualitet och sitt sexliv! Det är därför jag har fortsatt skriva, för att jag önskar att fler ska ha sex som de mår bra av. Jag predikar alltså inte att alla ska ha mer sex eller att människor ska ha en viss typ av sex. Jag hävdar inte att alla ska ha sex oftare, på nya ställen eller med fler partners. Mitt budskap är att människor ska ha sex som de själva och personer de har sex med mår bra av. Det kan alltså lika gärna innebära att du eller ni har sex mer sällan, men är överens om hur ni tar hand om ert sexliv på andra sätt. Det kan betyda att ni planerar när och hur ni ska ha sex, istället för att försöka vara spontana när det inte kommer något tillfälle som passar. Det kan innebära att du slutar ha samlag och by­ ter ut det mot annat sex som du njuter av. Det kan innebära att acceptera att du bara får orgasm när du onanerar men att du kan må bra av att ha sex med andra av andra anledningar. Det kan innebära att ni pratar mer om sex både före, under och efter den sexuella situationen. Att ni frågar den eller de ni har sex med hur de vill ha det och berättar vad ni själva behöver för att kunna njuta. Hur det än ser ut för dig som läser den här boken hoppas jag att den kan vara en hjälp när det gäller att ta hand om ditt sexliv på ett varmt och till­ låtande sätt, ett sätt som får dig att må bra. Den här boken ger dig kunskap om sex som du kan använda för att förstå mer om dina sexuella behov och hur du – med eller utan partner – kan njuta av din sexualitet under livets olika faser. Östersund våren 2019 Johanna Ekdahl

14

9789127824195_001-320.indd 14

2019-05-06 09:01


DEL 1 SEX FRÅN GRUNDEN Vad menar vi med sex? Av vilken anledning har vi sex och hur viktigt är det? I den första delen får du en utförlig beskrivning av vad som händer både i kroppen och hjärnan i en sexuell situation. Men sex är mycket mer komplext än bara ett samspel mellan biologi och psykologi. Det färgas också av vilket specifikt sammanhang du befinner dig i när det sker och hur din bild av och syn på sex ser ut. Vi ska också titta närmare på vanliga missuppfattningar kring hur människans sexualitet fungerar och sticka hål på en del myter. Avslutningsvis får du förslag på hur du kan närma dig sex på nya sätt.

9789127824195_001-320.indd 15

2019-05-06 09:01


KAPITEL 1

VAD ÄR SEX OCH HUR VIKTIGT ÄR DET?

Vad menar vi med att ha sex? Tänker vi på hur vi brukar prata om sex verkar det vara ett relativt smalt begrepp. Ord som förspel tyder på att det finns andra saker man kan göra före det där riktiga sexet, men att sex främst handlar om en sak, nämligen samlag.

Sex är mycket mer än samlag Om vi tänker på saker vi kan göra under sex och som inte är samlag blir listan lång. Vi kan kyssas, hångla, smeka, slicka och suga på någons kropp eller kön, fantisera om sex, onanera, titta på sex, läsa om sex. Om vi jämför det med till exempel samlag, vad är skillnaden? Förutom att vi alltså gör olika saker, syftar de inte till samma sak? Att ge stark sexuell njutning och upphetsning. Alla de här sakerna kan skapa starka upplevelser och känslor, ibland kan de leda till orgasm. Sex kan involvera en, två eller flera personer. Vi känner lust till sex, vill bli mer sexuellt upphetsade och öka den sexuella njutningen, spänningen och tillfredsställelsen. På så sätt finns det ingenting som säger att den ena formen av sex skulle vara mer ”på riktigt” eller bättre än den andra. Det är bara olika sätt att nå ett och samma mål: sexuell njutning och tillfredsställelse. Man skulle snarare kunna säga att sex är allt vi gör som en positiv reaktion på lust till sex och allt vi gör när vi på något sätt vill öka vår sexuella upphetsning och njutning. Här kommer ett annat exempel. Om en person på sin lediga kväll önskar 16

9789127824195_001-320.indd 16

2019-05-06 09:01


VA D Ä R S E X O C H H U R V I K T I G T Ä R D E T ?

göra något för att må bra kanske hon väljer mellan ett antal olika aktivi­ teter, såsom att se en bra film, träffa sina vänner och ta en drink, läsa en bok, äta något gott, bjuda över en vän, spela spel, träna, lyssna på musik, gå på teater, gå en kvällskurs eller ta ett bad. Ingen av de här sakerna kan vi värdera som bättre eller sämre sätt att må bra. Frågan är vad som avgör vad man väljer i situationen. Jo, det man känner för och vet brukar kunna ge en upplevelse av att ha kul eller känna sig avslappnad. Vad personen väljer beror alltså på vad hon känner för och av erfarenhet vet brukar fungera bäst för henne när det gäller att ha en bra stund. Och nu kommer det fina i jämförelsen med sex. Precis som aktiviteter som får en att må bra kan vara åtskilliga saker, så kan sex (som får en att njuta och känna tillfredsställelse eller spänning eller dominans eller kreati­ vitet eller nyfikenhet) vara åtskilliga saker. SEX KAN VARA … … en stunds onani med sig själv samtidigt som man skapar sina egna sexuella fantasier. … att titta på porr, läsa erotiska texter eller ha kontakt med andra via telefon eller internet. … kyssar, smeksex och hångel och måste inte inkludera könsorganen över huvud taget. … att någon andas i ens öra. … att själv omsluta någon annans kön med sitt kön eller sin anal. … att någon annan omsluter ens fingrar, kön eller hand med sitt kön. … att använda en sexleksak. … att långsamt leka med sina fingrar längs någons arm, hals eller ben … att smeka utanpå eller under kläderna. … att binda fast varandra, dominera, styra eller underkasta sig en annans persons

vilja eller att njuta av speciella material eller objekt (även kallat BDSMF, av engelska

bondage and discipline, dominance and submission och sadomasochism samt

fetischism).

… att skicka och få sexiga sms, chattmeddelanden eller mejl. … att suga eller slicka på någons kön.

17

9789127824195_001-320.indd 17

2019-05-06 09:01


DE L 1

Med andra ord, sex kan vara flera olika saker. Olika personer har också sex på olika sätt och hur en person har sex kan variera över tid och mellan partners. Det är som menyn på en restaurang där det kan finnas flera rätter att välja på. Ibland är man sugen på det ena och ibland på det andra.

Sex av olika anledningar Om sex är det som ger sexuell upphetsning och tillfredsställelse verkar det alltså kunna rymmas ett flertal saker inom uttrycket ”att ha sex”. Anledningen till att vi har sex varierar också både mellan personer och mellan olika tillfällen för en och samma person. Vissa gånger börjar det faktiskt med att jag ligger i sängen och inte kan somna. Ganska ofta ligger min partner bredvid och snarkar. Då vet jag att inget funkar så bra när jag ska somna som att onanera och komma. Det är en sådan total känsla av avslappning och jag somnar alltid direkt efteråt … och min partner märker ingenting. Jag tror det gör det lite extra mysigt … att han ligger där och jag har det bra bara för min skull. (Zarah, 59 år) För mig handlar det inte så mycket om kärlek utan snarare ett spänningsmoment. Jag träffar personer att ha sex med på klubbar där jag brukar gå. Eftersom jag har en del sexuella intressen som inte alla delar är det viktigt för mig att jag vet att de personer som jag har sex med funkar bra ihop med mig. Då har sex en funktion för att det ger mig en upplevelse där jag helt kan ge mig hän, utmana mina gränser och få en stark upplevelse. (Katrin, 34 år) Sex är det finaste sättet att utrycka och dela min kärlek tillsammans med min partner. Att vara nära och bara gå upp i varandras kroppar har alltid känts viktigt för att ta hand om vår relation. Det ger mig också en bekräftelse som jag alltid har mått väldigt bra av. (Herrman, 72 år) Eftersom vi försöker bli gravida, har ju sex kommit att bli väldigt förknippat med att försöka få barn. Vi försöker också göra det spontant och ta hand om vår lust, men det är svårt, så just nu tänker jag nog att det får vara lite så här – ”sex på schemat” liksom. Jag tror och hoppas att vi hittar tillbaka till hur vi hade det tidigare sen, när vi har blivit föräldrar. (Rania, 37 år)

18

9789127824195_001-320.indd 18

2019-05-06 09:01


VA D Ä R S E X OC H H U R VI K T I GT Ä R D E T?

Det är ju något som bara pockar på … en känsla av att … jag bara måste få utlopp för det här. Nu på en gång! För mig handlar det rätt ofta om att jag är stressad, pressad eller känner något obehag och med hjälp av sex kan jag bli av med den känslan och få en stunds andrum. Ibland är det nästan svårt att kontrollera. (Emmy, 30 år) Alltså … jag vet inte riktigt. Det är lite olika från gång till gång. Men det är ju något som hör till, något man ska ha liksom. Det får mig att känna mig som mig på något sätt. Sen gillar jag ju personerna som jag bestämmer mig för att ha sex med, men jag vill inte ha en fast relation utan sex är något jag har för min skull bara. (Ida, 22 år) Sex är som ett fritidsintresse för mig. Jag lär mig något nytt hela tiden … om den jag har sex med, om mig själv eller om hur jag kan variera det från gång till gång. Jag har nog oftast sex för att få den där upplevelsen av att vara fokuserad på sin egen eller någon annans njutning … att släppa allt annat liksom. (Kent, 42 år) Det är nog lite olika … varför jag har sex. Ibland är jag så klart sugen och vill bara få komma så fort som möjligt. Andra gånger kanske jag bara vill ha kul och busa runt med min kille. Vi kan hålla på länge och varva mellan att spela rollspel och ha sex medan vi spelar andra personer … lite knäppt kanske, men det kan bli rätt roliga situationer. Fast det vanligaste sättet jag har sex på är att jag stimulerar mig själv när jag är ensam. Då vill jag bara gå upp i mina sexuella fantasier och njuta av hur kroppen kommer. (Erik, 19 år) Rätt ofta händer det att jag faktiskt bara har sex för att min man vill. Jag kanske inte alls är sugen. Ibland blir jag det efter en stund, men det händer faktiskt att jag ”ställer upp” på sex för att jag vet att han vill, även om jag inte är sugen. Det verkar vara en bra idé när jag gör det men jag kan få skuldkänslor efteråt för att jag gör så. (Peyman, 64 år)

Nio personer och minst lika många anledningar till att ha sex. Skulle du säga att det är någon eller några av de här anledningarna som är bättre eller sämre? Historiskt sett har vi i vår kultur värderat sex i syfte att få barn samt sex som ett uttryck för kärlek, som det mest värdiga skälet till att ha sex. Att ha sex enbart för sin egen njutnings skull eller utan att ha några speciella 19

9789127824195_001-320.indd 19

2019-05-06 09:01


DE L 1

känslor för den eller dem man har sex med, kan fortfarande kännas främmande för en del.

Sex är inte viktigt för alla Ofta när vi pratar om sex, ger vi bilden av att det är en central del av alla människors liv. Men sex är inte viktigt för alla. En del känner ingen sexlust över huvud taget och vill inte ha sex. Andra kan känna lust till sex men vill trots det inte ha sex och väljer att leva utan sex. En del personer som inte vill ha sex beskriver sig själva som asexuella. Det betyder att man inte känner sig sexuellt attraherad av andra eller att man inte känner sig intresserad av att ha sex. En person som beskriver sig som asexuell kan ändå välja att ha sex av andra anledningar än att känna lust till sex. Därmed kan asexualitet variera från person till person och asexuella personer kan beskrivas vara på det ena eller andra sättet. Att vara asexuell handlar alltså mer om vad man mår bra av, än vad man väljer att inte göra. Därmed betyder asexualitet inte att man lider av brist på sexlust eller att man vill ha sex men inte kan. Det handlar helt enkelt om att inte vara in­ tresserad av sex. Asexualitet är inget problem som behöver lösas, såvida man inte själv vill ändra på det förstås. Precis som man kan ha sex på åtskilliga sätt finns det varierande sätt att vara asexuell. Här följer exempel på vad det kan innebära för olika personer:

• •

Man vill inte ha någon typ av sex över huvud taget. Man vill ha sex med sig själv på varierande sätt, alltså onanera, men vill inte göra

något sexuellt med en annan person.

Man vill bara ha vissa typer av fysisk eller intim kontakt, till exempel kyssas eller

hångla, men inte göra andra sexuella saker.

Man är intresserad av att ha sex men vill inte blanda in könsorganen, till

exempel chattsex, sex via webbkamera eller Skype, telefonsex, sms-sex, hångel

eller smeksex på andra delar av kroppen. Man kan uppskatta att till exempel

använda rep, piskor och munkavle med sin partner och vara undergiven eller

dominant, oavsett om det upplevs som sex eller inte.

20

9789127824195_001-320.indd 20

2019-05-06 09:01


VA D Ä R S E X OC H H U R VI K T I GT Ä R D E T?

Om man tänker på hur många olika saker som kan vara sex (även bara kyssar och hångel) blir det också tydligt att det inte finns något entydigt svar på vad det betyder att vara asexuell eller sexuell. Olika personer kommer att beskriva sin (a)sexualitet på olika sätt. Det måste vara upp till var och en att själv definiera sin sexuella läggning och sina preferenser, och beskriva vad de innebär. Nedsatt sexlust behöver däremot inte betyda att man är asexuell. Det kan bero på ett flertal saker, vilket vi återkommer till i kapitel 7. Man kan vara asexuell oavsett hur man beskriver sin sexuella läggning. En person kan alltså vara asexuell och samtidigt definiera sig som bisexuell, hetero­ sexuell eller homosexuell. Hen kan således bli kär och vilja ha en relation, men välja att inte ha sex. En del som beskriver sig som asexuella menar att asexualitet är deras sexuella läggning, istället för att till exempel vara bi-, hetero- eller homosexuella.

Sex kan få oss att må bra På löpsedlarna kan vi då och då läsa om hur viktigt sex är för vår kreativitet, våra relationer, för att slippa bli förkyld, minska stress och sova bättre. Är det verkligen så viktigt med sex? Svaret är att studier som rapporterar om en koppling mellan sex och god hälsa inte med säkerhet kan säga att sex leder till förbättrad hälsa, utan enbart att det finns ett samband mellan sexuell aktivitet och att man mår bra. Det kan alltså lika gärna vara så att personer som har en god hälsa tenderar att ha mer sex och även vara mer tillfreds med sitt sexliv. Dessutom verkar det inte vara så enkelt att mer sex i sig gör oss friska. Det avgörande är att det finns en högre grad av goda sexuella situationer som man njuter av. Det kan föra med sig positiva effekter, vilka i sin tur kan ha betydelse för vår hälsa. Vi skulle kunna tänka oss flera faktorer som kan bidra till att förklara sambandet mellan sex och hälsa, utifrån både ett biologiskt och psykolo­ giskt perspektiv. I samband med lustfyllda sexuella aktiviteter frisätts flera ämnen (såsom hormonerna oxytocin och endorfin) som är av betydelse för vår upplevelse av välmående och tillfredsställelse, både genom att öka upplevelserna av njutning och genom att minska upplevelsen av stress. Jag återkommer till det här i kapitel 2. För tillfället räcker det att veta att de 21

9789127824195_001-320.indd 21

2019-05-06 09:01


DE L 1

troligen är viktiga för vår upplevelse av tillfredsställelse och närhet, och att de sannolikt också har en förmåga att motverka stress och känslor av ångest. Forskare menar även att nära relationer med sex verkar vara tydligt as­ socierat både till ökat välmående och till mindre depressiva symtom och ångest. Hur ofta partners i en kärleksrelation berör varandra, tycks vara av betydelse för den psykiska hälsan över tid. De par som ägnar mer tid åt beröring och oftare berör varandra, rapporterar lägre grad av psykisk ohälsa längre fram i tiden. Sambandet mellan sex och hälsa går alltså sannolikt åt två håll. Personer som har mer sex och mer tillfredsställande sex, verkar rapportera bättre hälsa. Samtidigt tenderar personer som mår bra att ha mer och mer tillfredsställande sex. När vi tittar på hälsovinster med goda sexuella situationer, ska det inte tolkas som att personer som väljer att definiera sig som asexuella mår sämre än genomsnittet på grund av att de ”går miste” om effekterna av sex. Den springande punkten handlar om att vara tillfreds med det sexuella liv man lever och att det valet respekteras, oavsett om man önskar vara sexuellt aktiv eller inte. Medan positiva sexuella upplevelser verkar hänga ihop med förbättrad hälsa och välmående, verkar sexuella problem vara associerade med sämre hälsa. Personer med sexuella besvär rapporterar oftare depressiva symtom än personer utan sådana besvär. Även i samband med kroniska sjukdomar tycks den sexuella hälsan vara av stor betydelse. Bland annat har man sett att personer som lider av neurologiska sjukdomar, cancer eller inkontinens och dessutom upplever sexuella svårigheter, rapporterar en betydligt lägre allmän livskvalitet än vad personer med dessa sjukdomar men utan sexuella problem gör. Det här visar att sex inte bara är en avgränsad del av livet eller något som kan sätta guldkant på tillvaron. Goda sexuella upplevelser verkar viktigt för många människor, även i perioder då mycket annat i livet är svårt. Om vi tänker efter så finns det många goda skäl eller anledningar till att ha sex. Det viktiga är att den sammantagna bilden av ens sexliv bidrar till att man mår bra sexuellt, känslomässigt, i sin kropp och med andra människor.

22

9789127824195_001-320.indd 22

2019-05-06 09:01


KAPITEL 2

SEXLIVETS BIOLOGI Brukar du tänka på vad som händer när du har sex? Kanske märker du bara att du är sugen på sex, du njuter av sex och får en skön stund och så är det inte mer med det. Men faktum är att sex, både när det fungerar bra och mindre bra, påverkar och påverkas av en rad faktorer som samspelar med varandra. När man pratar om vad som händer i oss människor i en sexuell situation används ofta uttryck som sexuell respons eller det sexuella gensvaret. Vissa intryck (stimuli) väcker eller sätter i gång reaktioner i vår kropp och i vårt psyke. Det kan handla om saker vi ser eller hör, lukter vi känner eller känslan av beröring. Tydligast är de reaktioner som sker i könsorganen, men mycket händer också i andra delar av kroppen såsom i vår hjärna, våra muskler, sättet vi andas och hur blodet pumpas runt i vår kropp. I det här kapitlet ska jag berätta mer om det sexuella gensvaret i krop­ pen. Men då är det viktigt att komma ihåg att allt som sker i kroppen hela tiden har nära koppling till vad vi tänker och känner i stunden. De här två delarna av en sexuell situation – biologi och psykologi – går inte att sepa­ rera ifrån varandra, men för enkelhetens skull har jag delat upp dem i två kapitel. Därför handlar nästa kapitel om psykologiska aspekter av sex och sedan hur dessa kroppsliga och psykologiska reaktioner hänger ihop och hela tiden samverkar med varandra i samband med sex.

Könsorganens utseende och funktion De mest självklara delarna av kroppen som vi tänker på när det handlar om sex är könsorganen. Jag har valt att dela upp beskrivningen av könsor23

9789127824195_001-320.indd 23

2019-05-06 09:01


DE L 1

ganen i personer med slida respektive personer med penis. I verkligheten fungerar inte en sådan uppdelning för att inkludera alla människor. Att en person har en slida betyder inte per automatik att de inre könsorganen består av äggstockar och äggledare, precis som en penis inte alltid innebär att det finns testiklar. I en del fall föds en person med slida, men där de inre könsorganen inte består av äggstockar och livmoder. I andra fall kan de yttre könsorganen mest likna en penis, även om man saknar pung och testiklar. Det här är olika typer av variationer i könsutvecklingen som brukar kallas för intersex och beror på att utvecklingen i fosterstadiet inte alltid utmynnar i flick- respektive pojkfoster. I andra fall kan de inre och yttre könsorganen bestå av olika kombinationer, för att en person i vuxen ålder väljer att förändra sina könsorgan på medicinisk och kirurgisk väg. För den som lider av könsdysfori (att uppleva att det kön man tillskrivs vid födseln inte stämmer överens med hur man identifierar sig) finns möjlighet att bekräfta sitt upplevda kön genom operationer. Det kan göra att man alltså till exempel opererar sin medfödda slida till en penis. Därför beskriver jag också hur det kan vara för någon som har fötts med penis men väljer att förändra sina yttre könsorgan till att bli en slida och vice versa.

Yttre könsorgan hos person med vagina Hos personer med slida består de yttre könsorganen, eller vulva, vanligen av yttre och inre blygdläppar, slidmynning samt klitoris. Klitoris består av så kallad svällkroppsvävnad som kan liknas vid en tvättsvamp med en mängd små hålrum. Hålrummen kan blodfyllas vilket gör att klitoris svullnar, det vill säga erigerar. Klitoris består av flera delar. Längst upp finns klitorisollonet (den delen av klitoris som vi kan se) som fortsätter ner i klitoris båda skänklar. Skänklarna (ser ut lite som klitoris två ben) sträcker sig längs blygdbenet ett par centimeter in i kroppen innanför blygdläpparna och omsluter urinrörsmynningen och slidmynningen. Dessa delar av klitoris kan vi alltså inte se men däremot tydligt känna vid sexuell upphetsning, de känns som avlånga kuddar innanför blygdläpparna. Klitoris är väldigt känslig för beröring och det organ med allra tätast förekomst av nerver i hela den mänskliga kroppen, långt fler än vad som finns i penis ollon. Idag har man lämnat idén om att det förutom klitoris skulle finnas en specifik punkt inne i slidan som kan ge orgasm, så kallad 24

9789127824195_001-320.indd 24

2019-05-06 09:01


S E X L I VE TS BI OLOGI

klitoris förhud

klitoris förhud

klitoris

klitoris inre blygdläppar

inre blygdläppar yttre blygdläppar Bartholins körtlar

urinrörets mynning

yttre blygdläppar

slidkrans

Bartholins körtlar

slidöppning

ändtarmsöppning

FIGUR : Yttre könsorgan hos person med vagina.

klitoris förhud klitoris ollon

urinrörets mynning slidkrans slidöppning

ändtarmsöppning

klitoris förhud klitoris ollon klitoris skänklar

FIGUR : Klitoris inre delar.

klitoris klyftor

klitoris skänklar klitoris klyftor

G­punkt. Istället beskriver man ett område där klitoris, urinrör och främre vaginalvägg möts, och som för vissa kan vara väldigt skönt att stimulera. Det här området kallas för CUV­komplexet (engelsk förkortning av clitoris, urethra och vagina). Det handlar alltså inte om en liten magisk punkt som man kan ha svårt att hitta, utan ett område som vissa (inte alla) tycker är skönt att få stimulans på. När klitoris blodfylls under sexuell upphetsning, svullnar och styvnar alltså dess skänklar medan ollonet reser sig och får stånd. (Hos många personer döljs då ollonet helt eller delvis av det hudveck som kallas för klitoris huva eller förhud) Det finns även svällkroppsvävnad vid sidan om slidmynningen och i det inre området mellan urinröret och slidans framvägg. 25

9789127824195_001-320.indd 25

2019-05-06 09:01


DE L 1

All den här svällkroppsvävnaden blodfylls och svullnar när man är sexuellt upphetsad och på så sätt blir området i och runt slidmynningen ”vadderat”. Det här resulterar i ett slags stötdämpande funktion som minskar risken för obehag vid till exempel vaginala samlag eller annan typ av intensiv beröring.

Inre könsorgan hos person med vagina Förutom de yttre könsorganen finns även de delar som inte syns utifrån. Till de inre könsorganen räknas slida (vagina), livmoder, äggledare och äggstockar. äggledare

äggstock livmoder

gulkropp livmoderhals

livmoderhalskanal

slida

FIGUR 3: Inre könsorgan hos person med vagina.

Slidan, eller vaginan, börjar med den yttre slidmynningen och sträcker sig inåt, uppåt och avslutas med att omge livmodertappen. I slidmynningen mynnar två körtlar som kallas Bartholins körtlar. De producerar sekret och smörjer det känsliga området i början på slidan. Hos många, men inte alla, ökar utsöndringen av sekret när man blir sexuellt upphetsad. Väggen i slidan består av tvärgående slemhinneveck som kan liknas vid vecken på ett dragspel. Runt vecken finns muskler som kan ändra slidans form så att den både kan vidgas och förlängas. Hos en vuxen person är slidan cirka åtta till tio centimeter i avslappnat läge, men kan öka med flera centimeter vid sexuell upphetsning. Slidan sträcker sig uppåt, inåt och avslutas vid livmo26

9789127824195_001-320.indd 26

2019-05-06 09:01


S E X L I VE TS BI OLOGI

dertappen som markerar den nedre delen av livmodern, livmoderhalsen. Om man för in ett finger i slidan, kan man känna livmodertappen som en halvmjuk nästipp med en grop i. Det finns även körtlar som ligger i närheten av urinröret. Dessa kallas för Skenes körtlar och kan sägas vara motsvarigheten till prostatakörteln hos personer med penis. Skenes körtlar mynnar i urinröret och bidrar även de med vätska i samband med sexuell upphetsning då de tömmer sig, ofta vid orgasm, vilket kan förklara att vissa personer med vagina upplever en sorts utlösning. Ungefär en till ett par centimeter innanför slidans mynning finns ett slem­ hinneveck (hymen). Det här kan bäst beskrivas som en krans vilken omger slidmynningen. Tidigare trodde många att slidkransen var en tät hinna, som ett lock. Det var vanligt att göra en stor sak av en blödning i samband med heterosexuella personers första samlag, som ett bevis på att personen med slida verkligen var oskuld. Idag vet vi bättre. Slidkransen är en rest från fos­ tertiden när de inre och yttre könsorganen bildas från två skilda strukturer. När de inre och yttre delarna växer ihop finns en slemhinnerest kvar emellan dem. Hos de flesta är det alltså bara bitar av slemhinna i slidväggen. För en del kan kransen dras ut något när man tränar och rör sig, och då orsaka en liten blödning. För andra kan den tänjas ut första gången man för in något i slidan, såsom sexleksak, finger eller penis som skaver mot väggar­ na och kommer åt resterna av slidkransen. Sammanfattningsvis stämmer det alltså inte att det finns en hinna hos alla personer med slida som sluter tätt uppe i slidan, fram tills att man har genomfört ett samlag. Det är en myt som starkt bidragit till att kontrollera och allvarligt begränsa kvinnors möjligheter att utforska sin sexualitet. Livmodern har en form som kan liknas vid ett uppochnedvänt päron. Den består av tre muskelskikt och en livmoderslemhinna som växer och stöts ut i hormonella cykler för den som har ägglossning och mens. På varje sida av livmodern finns en äggledare som ser ut som en arm som slutar i fransiga trattar vid respektive äggstock. En person med äggstockar föds med ett stort antal ägganlag i sina äggstockar (ca 400 000). Antalet är alltså bestämt vid födelsen och några nya ägg bildas inte under livets gång. Av dessa kommer ungefär 400 att leda till ägglossning under per­ sonens fertila liv. 27

9789127824195_001-320.indd 27

2019-05-06 09:01


DE L 1

Vaginoplastik eller att skapa en vagina En del personer som föds med penis upplever alltså att deras vid födseln tillskrivna kön inte överensstämmer med deras könsidentitet. Vissa väljer att ansöka om och genomgå underlivskirurgi, för att bekräfta sin könsidentitet biologiskt. Den som lever med en bestående känsla av att identifiera sig med ett annat kön än det man föds med, har möjlighet att ansöka om att juridiskt fastställa ett annat kön och genomgå intimkirurgi. En sådan ansökan görs hos Socialstyrelsens rättsliga råd, eftersom den här typen av beslut och kirurgi är reglerat enligt lag i Sverige. Idag är det möjligt att på kirurgisk väg skapa en slida av en penis. Genom den här sortens operation, så kallad vaginoplastik, utgår läkarna till viss del från ens medfödda penis. Operationen sker i två steg där man först gör en slida och sedan skapar blygdläppar. Slidan görs av penisskaftet och klitorisollon skapas av delar av penisollonet. Till blygdläppar används hud från pungen. Penishuden används sedan för att klä slidan. Om man har kvar förhuden, används den till slidmynningen eftersom insidan av förhuden ofta är mycket känslig. När man genomgått vaginoplas­ tik behöver man träna med speciella stavar varje dag som varsamt förs in i slidan. Stavarna påminner om en dildo och är små och tunna till en början och byts ut mot större storlek efter hand. Den här träningen förhindrar att slidan drar ihop sig eller förkortas under läkningen. En erhållen slida blir inte alltid våt på samma sätt som en medfödd slida. De flesta upplever att de behöver glidmedel för att sex ska kännas skönt. Eftersom en erhållen slida inte heller är särskilt elastisk, är det också lättare att få små sår eller sprickor vid sex. Efter operation kan många få orgasm av att stimulera klitoris, antingen dess ollon eller dess inre delar. Genom att trycka på slidväggens framkant (mot magen) kan man komma åt de här delarna, vilket många tycker är skönt. Ett annat sätt att få orgasm är att stimulera prostatavävnaden som nås via slida och anal. Nu har jag beskrivit könsorganen som vanligen finns hos en person med vulva och vagina, samt hur det kan fungera att ha en erhållen vagina. Om vi jämför en person med medfödd penis och en person med medfödd vulva samt vagina, blir det tydligt att det finns fler likheter än skillnader.

28

9789127824195_001-320.indd 28

2019-05-06 09:01


bitestikel testikel pung

S E X L I VE TS BI OLOGI

ollon dubbla svällkroppar, omgivna av bindvävshinna förhud penisskaft enkel svällkropp under

pung

FIGUR : Yttre könsorgan hos person med penis.

Yttre könsorgan hos person med penis För personer med penis består de yttre könsorganen av penis, vars yttersta del har ett ollon som motsvarar det som finns i klitoris. Penis innehåller samma typ av svällkroppar som finns i klitoris hos per­ soner med vagina, men i penis är de uppdelade i två fack: två svällkroppar ligger bredvid varandra på ovansidan av penis och en ligger på undersidan, genom vilken urinröret löper. Runt de två övre svällkropparna finns en hin­ na av bindväv som gör att trycket i penis kan bli mycket högt när svällkrop­ parna blodfylls i samband med erektion. Eftersom den enkla svällkroppen under penis inte har en sådan hinna, blir det inte heller samma tryck där under erektionen. Det lägre trycket är nödvändigt för att sperma ska kunna passera genom urinröret under utlösning. Längst ut runt penis finns förhuden som omsluter ollonet som en hud­ tub (på samma sätt som klitoris täcks av ett hudveck). Förhudens funktion är att skydda ollonet. Strax innanför öppningen på förhuden finns körtlar som avger talg vilket smörjer huden, håller den mjuk, och skyddar mot bakterier. En omskuren penis har inte längre kvar sin förhud. En del om­ 29

9789127824195_001-320.indd 29

2019-05-06 09:01


DE L 1

skurna personer upplever att deras känslighet för beröring ökar på grund av att förhuden inte längre skyddar, medan andra upplever att ollonet tappar en del av sin känslighet. När förhuden inte finns kvar utsätts ollonet för mer friktion från kläder etc. vilket gör att huden på ollonet blir lite tjockare och hos vissa något mindre känslig. För några kan det här göra att det tar längre tid att få utlösning och orgasm. Även pungen ingår i de yttre könsorganen.

Inre könsorgan hos person med penis De inre delarna av könsorgan hos en person med penis består vanligen av sädesblåsor, sädesledare, testiklar och bitestiklar. Två sorters körtlar motsvarar dem jag tidigare beskrivit hos personer med vagina. Hos personer med penis består dessa av prostatakörteln och Cowpers körtlar. I testiklarna sker huvuddelen av utvecklingen av spermier, men den slut­ giltiga mognaden äger rum i bitestiklarna där spermierna finns i ungefär tre veckor. Totalt tar det cirka tre månader för en spermie att bildas. Normalt bildas det ungefär 100 miljoner spermier per dygn. Bitestikeln övergår i sädesledaren, som kopplar ihop bitestikeln med urinröret. Det är genom urinröret som spermierna skickas ut vid utlösning med hjälp av muskel­ urinledare urinblåsa sädesblåsa prostatakörtel ändtarm

penis svällkroppar urinrör

sädesledare

ollon

bitestikel testikel pung

FIGUR : Inre könsorgan hos person med penis.

30

ollon 9789127824195_001-320.indd 30

dubbla svällkroppar, omgivna av bindvävshinna

2019-05-06 09:01


S E X L I VE TS BI OLOGI

celler i sädesledaren. Den större delen av vätskan som ingår i sädesvätskan kommer från sädesblåsorna som sitter på sädesledaren. Det finns olika sorters körtlar hos personer med penis. Prostatan, som sitter i den övre delen av urinröret, innehåller vätska med ämnen som är viktiga för spermiernas funktion. Cowpers körtlar, som sitter alldeles under prostatan, avger en vätska som fuktar urinröret under sexuell upphetsning. Sekretet fyller flera funktioner, dels neutraliserar det eventuella rester av urin som kan finnas kvar (spermier trivs inte i en alltför sur miljö) och dels fyller det en smörjande funktion inför utlösning.

Metaplastik eller falloplastik – två sätt att skapa en penis En del personer som föds med vulva och vagina upplever alltså att deras vid födseln tillskrivna kön inte överensstämmer med deras könsidentitet. Vissa väljer att ansöka om och genomgå underlivskirurgi för att bekräfta sin könsidentitet biologiskt. Idag är det möjligt att på kirurgisk väg skapa en penis. I ett första steg får man hormonbehandling, vilket gör att klitoris växer till. Därefter kan den här sortens operation göras på två sätt. I det ena alternativet använder man klitoris för att skapa en penis, så kallad metaplastik, medan man i det andra alternativet skapar en penis av hud från andra delar av kroppen, så kallad falloplastik. När klitoris ska omvandlas till en penis börjar man med att frilägga och förlänga klitoris genom en operation. Klitoris kommer därmed att utgöra ett nytt penisollon och penisskaft. Med den här operationen skapas en penis som är relativt lik en medfödd penis i mindre storlek, ungefär lika stor som en tumme. Pung kan man skapa av yttre blygdläppar och pungkulor tillverkas vanligen av silikon. När penis istället skapas av annan vävnad, använder man hud från unde­ rarm, mage eller lår och bygger en penis av det. Klitoris brukar ”bakas in” i penisskaftet eller så får den vara kvar under den nya penisen. Då kan klitoris stimuleras antingen genom penisroten eller om man för penis åt sidan. Re­ sultatet av den här operationen blir en penis som liknar en medfödd penis både till utseende och till storlek. Pung kan skapas på samma sätt som vid metaplastik. En penis som skapats via metaplastik kan få stånd, vilket en penis som gjorts med falloplastik inte kan. En del väljer att sätta in ett im­ plantat i penis som de kan böja upp för att få stånd. Många som genomgår den här typen av underlivskirurgi kan få orgasm efter operationen. Det är 31

9789127824195_001-320.indd 31

2019-05-06 09:01


DE L 1

vanligt att man behåller sin slida efter penisplastik. Då har man kvar möjlig­ heten att stimulera/stimuleras där. Genom analen eller slidan kan man också stimulera vävnaden som finns runt urinröret vilket många kan få orgasm av. Nu vet du en hel del om könsorganens funktion, men för att kunna för­ stå vad som händer i kroppen vid sex behövs även kunskaper om vad som sker i andra delar av kroppen.

Det sexuella gensvaret – ett komplext samspel mellan många aktörer Vad händer i kroppen när vi reagerar sexuellt på någon form av stimuli? Det är ett komplext samspel mellan flera delar: blodgenomströmningen i kroppen, hormoner, nervsignaler både i hjärnan och på andra håll i kroppen samt de kemiska signaler som kallas för transmittorsubstanser. Till detta kommer även allt det som sker psykologiskt för en person i samband med sex, det vill säga vad hen tänker, hur det känns och kanske hur hen samspelar med en annan person i den sexuella situationen.

HAR DU KOLL PÅ BEGREPPEN? Lust – sexuell lust uppstår i hjärnan. Lusten motiverar oss till sexuella aktiviteter. I hjärnan finns framför allt två centra som är involverade: hypotalamus och det limbiska systemet. Den sexuella lusten väcks främst av psykologiska stimuli, det vill säga att man tänker på något eller får en speciell känsla i en viss situation. Sexuell tändning/respons – är de autonoma (reflexmässiga) fysiologiska processer som förbereder kroppen för sexuell aktivitet. Olust – är ett psykologiskt fenomen som uppstår i hjärnan. Det är något helt annat än bristande lust som handlar om avsaknad av en fysiologisk reaktion. Olust består istället av tydliga negativa känslor riktade mot en specifik situation, i det här fallet sex. Sexuell förmåga/funktion – handlar om den sexuella responsen, att kroppen reagerar med blodfyllda svällkroppar och lubrikation (att slemhinnan i slidan börjar ”svettas” och man blir våt) samt att detta leder fram till orgasm.

32

9789127824195_001-320.indd 32

2019-05-06 09:01


S E X L I VE TS BI OLOGI

Hormoner och transmittorsubstanser – små ämnen med stor betydelse Förenklat kan man säga att det finns ämnen i kroppen som ökar den sexuella lusten och andra ämnen som minskar den. Ämnen som är förknippade med att den sexuella lusten ökar är dopamin och testosteron. Dopamin är en signalsubstans i det centrala nervsystemet och mest känt för att ingå i kroppens egna belöningssystem. När dopaminhalten ökar i kroppen ökar också den sexuella lusten. Fysisk aktivitet verkar kunna öka nivåerna av dopamin, medan långvarig stress riskerar att ge lägre nivåer. Långvarig stress påverkar dopaminnivåerna genom att de ämnen som ska reagera på dopamin (så kallade receptorer) verkar bli mindre känsliga. Testosteron är ett könshormon som huvudsakligen utsöndras både i testiklarna och i äggstockarna. Många tror att tillskott av testosteron kan fungera som en lusthöjare för vem som helst, men det är bara för dem som har en tydlig brist på testosteron som man får en sådan effekt. Man brukar uppskatta att ungefär tio procent av personer med penis som söker vård för sexuella problem har testosteronbrist. För personer med normala testoste­ ronnivåer påverkas inte sexlusten alls av extra testosteron. Även kvinnor kan få testosteronbrist, till exempel om man har opererat bort äggstockar­ na. Då kan man uppleva bristande sexlust, och få hjälp genom tillskott av små doser testosteron. Det finns också ämnen som sänker den sexuella lusten. Två sådana ex­ empel är prolaktin och serotonin. Prolaktin är ett hormon som tillverkas i hypofysen hos alla människor men med högre nivåer hos fertila kvin­ nor. Dess främsta uppgift är att bidra till mjölkproduktion under amning. Prolaktin har även en viktig betydelse för immunförsvaret, den psykiska hälsan, ämnesomsättningen, och är ett av de hormoner som styr bröststor­ leken. Det reglerar även förekomsten av andra hormoner. Nivån av prolak­ tin i blodet varierar över dygnet och är högst under sömnen. Nivåerna varierar också under menscykeln. De verkar öka i samband med stress och vid hård fysisk ansträngning, men återgår till lägre nivåer inom loppet av någon timme efter fysisk aktivitet. Många läkemedel, särskilt preparat som används vid psykiska besvär, så kallade SSRI-preparat, kan öka nivån av prolaktin. 33

9789127824195_001-320.indd 33

2019-05-06 09:01


DE L 1

Serotonin är en signalsubstans i hjärnan som reglerar vårt välbefinnande och påverkar bland annat sömn, vakenhet, aptit, oro, ångest och aggressi­ vitet. Högre nivåer av serotonin sänker den sexuella lusten. Många känner nog till att brist på serotonin är tydligt förknippat med depression. Idag har vi verksamma läkemedel som kan lindra och bota depressiva symtom genom att öka förekomsten av serotonin i kroppen. Dessvärre medför det även att den sexuella lusten ofta påverkas negativt. Många personer som tar så kallade SSRI-preparat för sina depressiva symtom får biverkningar i form av svårigheter att få orgasm samt att det tar längre tid att få utlösning. En del upplever även nedsatt sexuell lust. Ett annat välkänt ämne som visats sig påverka den sexuella tändningen är stresshormonet kortisol. Hur man bäst ska beskriva kortisolets effekt på den sexuella tändningen är däremot inte tydligt. En del studier tyder på att kor­ tisol är viktigt för att öka den sexuella responsen, medan andra visat att höga nivåer av kortisol kan hänga samman med indirekta negativa effekter på den sexuella lusten och funktionen. Det är möjligt att kortisol är viktigt för en optimal sexuell funktion, men att det får en omvänd effekt om nivåerna av stresshormonet är för höga under långa perioder. Till exempel kommer kroppen i perioder av långvarig stress att koncentrera sig på att prioritera produktionen av stresshormon, istället för hormoner som är centrala för den sexuella funktionen. Det här är en bra funktion. Kroppens strategi är att när det finns viktigare saker än sex prioriterar den inte sexuella mekanis­ mer, istället ligger fokus på att överleva. De höga nivåerna av kortisol som då kan uppstå skulle däremot kunna hämma den sexuella responsen. Det kan delvis förklara varför många upplever försämrad sexuell funktion under perioder av långvarig stressbelastning eller återkommande sömnproblem. Alla de här ämnena är exempel på substanser som är med och påverkar en människas potential att känna sexuell lust och därmed också hennes förmåga att reagera med en sexuell respons. Flera av dem kan hjälpa oss att förstå hur en del vardagliga händelser som vi är med om också kan på­ verka vår sexuella lust och förmåga. Långvarig belastning såsom stress och sömnsvårigheter kommer att påverka våra signalsubstanser och hur våra hormoner varierar – och därmed även vår sexlust. Flera av de här ämnena är inte bara med och påverkar lusten till sex. De påverkas i sin tur av de olika delarna i det sexuella gensvaret. Dopamin­ 34

9789127824195_001-320.indd 34

2019-05-06 09:01


9789127824195_001-320.indd 35

2019-05-06 09:01


V

ad gör jag när vi vill ha sex olika ofta? Varför har min lust minskat? Borde jag ställa upp på sex för min partners skull? Boken om sex handlar om lustens och upphetsningens psykologi och fysiologi, och hur vi kan våga uttrycka vad vi tycker om – och inte. Sambandet mellan sex och god hälsa handlar inte om att ställa upp på tråkigt sex med en partner som tjatar. Nej, sex som får oss att må bra är sex som vi längtar efter, fantiserar om, njuter av och vill ha mer av. Del 1 ger kunskap om sex: hur kroppen fungerar, behov varierar och vad som väcker eller bromsar vår sexuella lust. Del 2 tar upp vanliga sexuella svårigheter som att inte längre ha lust, ha svårare att få stånd, när sex gör ont eller när man vill olika mycket. Del 3 beskriver sexualiteten i ett livsperspektiv, till exempel den första sexuella erfarenheten, sex under småbarnsåren och efter klimakteriet. Boken är fylld med fakta och dialoger som på ett befriande och tillåtande sätt visar hur vi kan tala om och skapa ett sexliv som just vi tycker om och njuter av – i livets olika faser. Johanna Ekdahl är leg. psykolog och docent inom psykologi på Mittuniversitetet i Östersund. Sedan drygt tio år arbetar hon med och forskar om sexuella svårigheter. Foto: Anna Wilhelmsson

ISBN 978-91-27-82419-5

9 789127 824195


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.