3. Ett historiskt perspektiv 64 Barnomsorgen växer fram
De första verksamheterna för små barn
Samhället tar över ansvaret
Från ett synsätt till ett annat
Synen på barn och fostran
på kunskap och pedagogik
5. Medier och kommunikation
och samarbete
etiska ställningstaganden
Fördjupning: Faror och olagliga aktiviteter på nätet
Det här kapitlet är en introduktion till människans utveckling. Du får lära dig vad som påverkar oss och vad en människa behöver för att utvecklas och må bra. Kapitlet handlar också om olika synsätt och centrala begrepp inom ämnet.
Målet är att du ska lära dig om
• grundläggande begrepp och teorier
• människans utveckling
• faktorer som påverkar människans utveckling
• människans behov och villkor för utveckling
• socialisation, normer och gruppens betydelse.
För att vi människor ska utvecklas så långt som möjligt behöver vi må bra.
För att en människa ska utvecklas så mycket som möjligt måste hen få förutsättningar att göra det. Inre och yttre förutsättningar är villkoren, alltså omständigheterna, i och runt oss. Inre förutsättningar är de vi föds med, exempelvis om vi föds med någon sjukdom eller en talang. Yttre förutsättningar är villkoren och miljön runt oss. Vi behöver exempelvis en miljö som är stimulerande, trygg och säker, och en familj eller andra vuxna som stöttar och vägleder oss när vi är små.
För att få goda förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt behöver vi också god hälsa, tillräckligt med sömn och en bra kost – och vi behöver ett välfungerande samhälle med bland annat sjukvård och skola.
Den som ska arbeta med människor behöver förstå vad som påverkar oss. Kunskapen krävs för att ha möjlighet att skapa goda förutsättningar för andra människors lärande, växande och utveckling.
En människas utveckling kan delas in på många olika sätt. Ett vanligt sätt är att dela in den i fysisk och motorisk utveckling, social och emotionell utveckling och intellektuell och kognitiv utveckling.
De flesta människor följer en utvecklingskurva, alltså ett utvecklingsmönster. Kurvan är generell, och även om de flesta av oss utvecklas enligt ett visst mönster är det viktigt att förstå att vi alla samtidigt har ett unikt, individuellt utvecklingsmönster.
I den svenska hälso- och sjukvården följer man upp och mäter utvecklingskurvan, först i mödrahälsovården som gör uppföljningar av gravida kvinnor, sedan i barnhälsovården och till sist i skolhälsovården. Ett barns hälsa och utveckling dokumenteras, alltså skrivs ner, och om något avviker från kurvan, kan barnet snabbt få stöd och hjälp.
I förskolan och skolan följer man också upp utvecklingen. Pedagoger, barnhälsoteam och elevhälsoteam fångar upp barnet och familjen och erbjuder stöd och hjälp, om barnet inte lär sig eller utvecklas som förväntat.
1. Vad är inre förutsättningar?
2. Vad är yttre förutsättningar?
3. Vad är människans utvecklingskurva?
4. När följer man upp och mäter barnets utveckling?
1. Varför mäter och dokumenterar vi barns utveckling i Sverige, tror du?
2. Vilka förutsättningar skulle du säga är särskilt viktiga för att ett barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt?
Emotionell utveckling handlar om vilka vi blir och är, alltså personlighet, känslouttryck och hur vi hanterar våra känslor. Den sociala utvecklingen är samspelet med andra, alltså hur vi formar och skapar relationer till andra. Dessa två hör ihop och påverkar varandra.
Forskarna har sett att man kan urskilja personlighetsdrag redan hos nyfödda barn. Dragen utvecklas efter hand i samspel med omgivningen. Genom vägledning och reaktioner från omgivningen får barnet feedback på sina känslouttryck och behov. Det påverkar barnets personlighet och förmåga att hantera sina känslor, uttrycka sina behov, lita på sig själv och de som finns runtomkring.
Forskarna diskuterar fortfarande frågan om hur medvetet ett nyfött barn är om sin egen existens. Det man vet är att barnet blir mer och mer medvetet om sig själv för varje år som går. Det lilla barnet ser från början världen ur ett eget perspektiv och tror att alla andra uppfattar världen på samma sätt. Ju äldre barnet blir, desto bättre blir hen på att förstå samspelet med andra. Den empatiska förmågan utvecklas, alltså förmågan att kunna sätta sig in i någon annans situation och försöka förstå hur hen känner.
För att vi ska bli trygga i oss själva och med vår omgivning behöver vi utveckla både självförtroende och självkänsla. Självförtroende är att tro på sig själv, att lita på att man kan klara saker och bli bättre på det man åtar sig. Självkänsla är att känna att man är värd något, oavsett om man lyckas med det man åtagit sig eller inte. Det handlar om att känna att vi är älskade, både av oss själva och andra, oavsett yttre omständigheter.
Omgivningen är mycket viktig för ett litet barns emotionella och sociala utveckling. Trygga vuxna, goda relationer och vägledning är centralt för att barnet ska tro på sig själv och bli bra på att skapa goda relationer.
1. Varför är den intellektuella och kognitiva utvecklingen viktig för en människa?
2. Vad tror du att forskarna menar när de säger att kognition är en viljestyrd handling?
3. Hur ska en stimulerande miljö i skolan vara, tycker du?
När väljer du att gå in i djupa och svåra tankar?
Elis går i sjuan och är alltid trött när hen kommer till skolan. Hen börjar få svarta ringar under ögonen och har svårt att koncentrera sig. Tröttheten visar sig också i skolresultaten. Tidigare hängde Elis alltid med på lektionerna och hade koll, men nu verkar det som om hen inte hör vad läraren säger. När Elis väl lyssnar numera, har hen missat så mycket information att hen har svårt att förstå.
Elis har svårt att komma i säng och fastnar lätt i mobilen. Väl i säng har hen svårt att varva ned. Elis har tappat lusten till det som i vanliga fall kändes kul. Hen struntar i fotbollsträningarna, har börjat slarva med maten och dricker minst en energidryck om dagen.
Elis föräldrar tycker att hen borde klara av att sköta läxor och komma i säng på egen hand. De är arga och besvikna på Elis mest hela tiden.
1. Vad är problemet för Elis?
2. Vilka behov är inte uppfyllda?
3. Vad kan Elis göra för att förändra sin situation?
4. Vad skulle Elis behöva hjälp med? Vad kan skolan göra? Vad kan Elis föräldrar göra?
Varför är det viktigt att ha kunskap om flera olika metoder och arbetsområden för aktiviteter när man arbetar med barn?
Högläsning
Att läsa högt för barn stimulerar inte bara deras språk, det gynnar också fantasin och föreställningsförmågan och utvecklandet av empatin, alltså medkänslan. Genom att lyssna till berättelser får barnen möjlighet att leva sig in i andras känslor och förstå personer som är olika dem själva. Dessutom får de massor av nya ord och begrepp.
För att de ska kunna förstå böckerna och reflektera kring innehållet är det bra att samtala efter läsningen. Fråga till exempel:
• Vem/Vilka handlade boken om?
• Var är de?
• Vad hände? (Och vad hände efter det?)
• Hur slutade det?
• Berättar bilderna något för oss som inte finns med i texten?
Du kan också ställa mer specifika frågor om innehållet som ”Hur tror ni att kaninen kände då?”. Men undvik ledande frågor och jaoch nej-frågor, då stannar samtalet lätt av och barnen börjar hålla med istället för att reflektera själva. Vissa barnböcker innehåller ord som barnen inte känner igen. Det kan vara bra att identifiera de svåra orden, prata om dem tillsammans, förklara dem och ta exempel ur andra sammanhang så de förstår.
Med jämna mellanrum är det bra att se över vilka böcker som finns i verksamheten. Är barnen intresserade av böckerna och finns det olika slags böcker: långa, korta, läskiga, roliga, finurliga, allvarliga och så vidare? Är det en blandad representation bland karaktärerna i böckerna?
Språkkartor
En språkkarta är enkel att göra genom att sätta upp ett laminerat papper och fästa ord på det. Orden går då lätt att byta ut och förändra. Man kan ha dem på specifika platser för specifika situationer, till exempel vid lunchbordet, med ord som varm, kall, lite, mycket, knaprigt, saftigt, starkt, milt, mer, mindre och andra ord som passar. Eller vid skötbordet med ord som blöja, tvättlapp, vatten, varmt, kallt, taket, händer, fingrar, ben, fötter, tår och annat som små barn ser och tänker på när de byter blöja.
Det påminner också pedagogerna om att använda språket i alla situationer och hjälper till att göra språket rikare.
Det är också bra att använda språkkartor vid teman och projektarbeten. Om ni arbetar med rymden, kan du exempelvis göra en språkkarta som efter hand fylls på med begrepp i takt med att barnen utforskar ämnet.
Yngre barn tycker ofta att det är väldigt tokigt och roligt om pedagogerna säger fel med flit. Du kan exempelvis använda det när du delar ut frukt: ”Här får du en banan. NEJ! Det var ju ett äpple!” Eller lägg saker på fel plats, som när ni sorterar återvinningsmaterial eller när ni ska klä på er och sätter vantarna på fötterna och mössan på handen. Barnen får möjlighet att rätta och visa och berätta hur det ska vara. Detta gynnar både det abstrakta tänkandet och språkutvecklingen och barnen tycker att det är roligt. Det gäller bara att vara tydlig i sin kommunikation och visa att det är på skoj så att barnen inte blir förvirrade.
varm mild saftig kall stark
Skulle du vilja ge mig byxorna? Byxorna???
Gissa djur är en enkel lek som utvecklar språket och som ni kan leka när ni väntar på något eller vid lunchen. Ett barn ska tänka på ett djur och de andra ska genom ja- och nej-frågor ta redan på vilket djur det är. ”Har ditt djur fyra ben?” ”Är den farlig?” ”Är den större än en katt?”
Barnen ställer gärna samma frågor i början, men genom att lyssna på vilka frågor pedagogen ställer kan de utveckla sina egna frågor. De tränar sig i att samtala, lyssna på varandra, turtagning, abstrakt tänkande och framför allt språk.
Att förändra språket med ett visst mönster är roligt och skapar förståelse för språkets uppbyggnad. Ett exempel är rövarspråket då alla konsonanter dubblas och man lägger till ett o emellan dem. Ett annat är i-språket, där man byter ut alla vokaler till bokstaven i: ”Jig pritar i-spriket”. Det går att göra med alla vokaler och passar bäst för barn i yngre skolåldern.
Rim skapar förståelse för språkets rytm och ljud och i förlängningen för bokstäver. Små barn brukar också tycka att det är väldigt roligt. Ni kan leka med ord och rimma i ett vanligt samtal. Ni kan också förbereda en aktivitet där ni visar föremål som barnen ska försöka rimma på eller para ihop med något som rimmar, som en mus och ett hus.
SJÖRÖVARSPRÅKET: ”ATT LEKA ÄR ROLIGT”
1. Vilka förmågor kan barn utveckla genom att man läser högt?
2. Vad är en språkkarta?
3. Vad kan man göra på en språkpromenad?
1. Kan du komma på fler aktiviteter där barn får träna sitt språk?
2. Tycker du om att läsa högt? Varför?/Varför inte?
Att läsa behöver inte vara något man gör inomhus tyst för sig själv. Det fungerar även ute och i grupp.
NIVÅ 1
Pedagogik nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet pedagogik för barn- och fritidsprogrammet. Pedagogik nivå 1 är den första av tre nivåer i ämnet pedagogik. Boken är indelad i fyra delar: Människans lärande, utveckling och villkor, Kommunikation, interaktion och medier, Pedagogiskt ledarskap och pedagogiska teorier och Pedagogiska aktiviteter.
Här kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar, reflektionsfrågor, faktafrågor och uppdrag vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Varje kapitel innehåller också en fördjupning, en sammanfattning och en avslutande uppgift.
PEDAGOGIK NIVÅ 1 BESTÅR AV:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se
ISBN 978-91-27-46899-3