Johanna Lundqvist
Innehåll
och elever i behov av tidiga insatser
Stigande
KAPITEL 7
Inkluderande undervisning och arbetssätt 165
Inkludering är mer än en placering 165
Andelen barn med funktionsnedsättning i inkluderande lärmiljöer 174
Ansvarsfull inkludering 174
Begreppet inkludering i svenska utbildningsförfattningar 175
Tillgänglighetsmodellen 177
Meningsfull och intressant undervisning för alla 179
Självreflektion om differentiering och digitala verktyg i förskola till skola 180
Smörgåsbord med något för alla 183
Inkluderingsformer 185 Segregering 194
Inkluderande undervisning och arbetssätt under tidiga skolår 195
KAPITEL 8
Ramverk och instrument om inkludering
KAPITEL 9
Organisationstypologier 231
Lärmiljöer som är specialiserade på en viss typ av funktionsnedsättning och behov – specialiserade lärmiljöer 231
Lärmiljöer utan specialisering på en viss typ av funktionsnedsättning och behov – icke specialiserade lärmiljöer 234
Resursfördelningen till specialiserade och icke specialiserade lärmiljöer
reflektioner om specialiserade och icke specialiserade lärmiljöer
Förord
I Sverige lyfts barns olikheter fram som en tillgång som kan berika verksamheten i förskola och skola. Vi har en skola för alla och alla barn har tillgång till förskola från tidig ålder. Men för att det ska vara en skola för alla behöver vissa barn extra stöd för att utvecklas, vara delaktiga och lära. Det extra stödet kan handla om individuella insatser eller fokusera på förändringar i omgivningen. Detta utgör fokus i den här boken som berör många barn, förskollärare, barnskötare, lärare, fritidspedagoger, lärare i fritidshem, föräldrar och experter med specifika kunskaper. Boken handlar om ett mycket angeläget område: tidiga insatser och barns utbildningsvägar, med ett inkluderingsperspektiv och ett specialpedagogiskt perspektiv. Boken belyser det specialpedagogiska kunskapsområdet och specialpedagogisk forskning, och visar tydligt hur kunskaper och kunskapsutveckling inom området kan vara till nytta för barn som behöver extra stöd och för personer i deras omgivning.
Att få extra stöd innebär att barnet får mer uppmärksamhet och hjälp än andra barn för att vara delaktigt, må bra och lära sig i olika aktiviteter i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och under de tidiga skolåren. För många barn handlar detta också om att få stöd i sitt samspel med andra barn och vuxna och vara inkluderade i lärmiljöerna i förskolan och skolan. Den amerikanske nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, visade år 2000 att tidiga insatser för sårbara barn ger tillbaka mångfalt, både samhällsekonomiskt och för individen. Hans studier har följts av liknande studier i andra länder, som visar på samma sak, det vill säga att tidigt stöd av hög kvalitet lönar sig och förebygger problem längre fram, både för individen och för samhället. Det skapar möjligheter både till en god start i livet för det lilla barnet och för delaktighet och lärande framöver.
Boken handlar också om hur insatser förändras över tid och hur övergången mellan förskola och skola ser ut. Många av de barn som behöver extra stöd följer inte med sina kamrater från förskolan in i förskoleklassen och skolan utan börjar på andra skolor efter förskolan.
En anledning till att boken är så viktig är att det specialpedagogiska kunskapsområdet har hamnat i skuggan av generella perspektiv på pedagogik och lärande. Det kan leda till att barn inte får det extra stöd de behöver och har rätt till i skolan – ett stöd som kan behövas under en kortare, begränsad tid eller under många år. Specialpedagogik är ett brett tvärvetenskapligt område som bygger på kunskaper inom olika fält, såsom psykologi, medicin, handikappvetenskap och didaktik, även om pedagogiken utgör en viktig kärna i området. I boken beskrivs hur de olika områdena samverkar och hur kunskaper bidrar till att både åtgärda och förebygga svårigheter.
Boken beskriver på ett mångsidigt och nyanserat sätt de utmaningar som personal på förskola, fritidshem och skola, ledning och även kommunen eller andra huvudmän ställs inför då barn behöver extra stöd. Den belyser också olika teorier som hjälper till att förklara barns behov och omgivningens möjligheter att möta barns behov och ge stöd. Samtidigt ger den exempel på olika typer av stödinsatser och konkreta metoder som kan användas för att observera hur inkluderande verksamheten är. Den lyfter också fram olika sätt och metoder att arbeta med inkluderande undervisning och inkluderande lärmiljöer som ger alla barn möjligheter att vara delaktiga, lära sig och må bra.
Avslutningsvis lyfter författaren fram bokens centrala budskap som fokuserar på att olika typer av stödinsatser behövs, och att de behöver ingå i högkvalitativa och meningsfulla sammanhang samt i olika aktiviteter, rutiner och lekar, vikten av god planering för inkludering, att specialiserade lärmiljöer kan hindra inkludering, att kamratstöd är betydelsefullt och att inkluderande undervisning har en positiv inverkan på barns lärande och utveckling samt att det är viktigt med lagom mycket stöd då ett barn flyttar från en verksam-
het till en annan. Budskapet är att fokusera på det som barn kan och klarar av vid erfarenhetsutbyte och överlämningar.
Det är en spännande bok som belyser barns behov och omgivningens möjligheter att möta dessa ur olika synvinklar, ansatser och perspektiv.
Samtidigt är den skriven på ett sätt som gör att den kan komma många till del i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och skolan.
Inte minst är boken en viktig kunskapskälla i förskollärar- och lärarutbildningen.
Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser, och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs 1. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt.
Eva Björck-Åkesson, professor i specialpedagogik, Jönköping University förord till första utgåvan, januari 2018
Inledning
Den här boken handlar om tidiga insatser, barns olika utbildningsvägar från förskola till skola, inkludering i teori och praktik samt det specialpedagogiska kunskapsområdets innehåll. Boken bygger på min avhandling, forskning och samverkan och annan specialpedagogisk forskning. Den är skriven till yrkesverksamma i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans första år samt till studenter på lärarprogram, speciallärarprogram, specialpedagogprogram och rektorsprogram. Den är även skriven till andra, till exempel beslutsfattare och föräldrar. Förhoppningen är att boken ska bygga broar mellan forskning och specialpedagogisk verksamhet samt främja utveckling av bra förskolor, förskoleklasser, fritidshem och skolor i vilka barn kan trivas, lära sig och utvecklas.
Från avhandling till bok
Under tre års tid hade jag, som doktorand vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, förmånen att få följa ett femtiotal barn från deras sista år i förskola till årskurs 1. De flesta av dem gick från förskola till förskoleklass och fritidshem och så småningom vidare till årskurs 1, precis så som jag hade förväntat mig. Andra överraskade med att ta annorlunda utbildningsvägar till årskurs 1 genom att gå kvar i förskola ett år extra och inte gå i förskoleklass. Lite fler än hälften av alla barn som jag följde var i behov av tidiga insatser, alltså extra stöd. De behövde helt enkelt mer uppmärksamhet, hjälp och stöd än jämnåriga kamrater för att kunna: delta i undervisning (t.ex. samlingar och lektioner); genomföra rutiner (t.ex. matsituationer och påklädning inför utelek); leka med kamrater och leksaker (t.ex. delta i rollek och bygg- och konstruktionslek); förändra det egna kunnandet och utvecklas. De kunde vara i behov
av tidiga insatser för en kortare period eller över tid i förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs 1. Ungefär en tredjedel av barnen som var i behov av tidiga insatser hade en formellt identifierad och diagnostiserad funktionsnedsättning, till exempel intellektuell funktionsnedsättning, autism (autismspektrumsyndrom), språkstörning, Downs syndrom, trotssyndrom, hörselnedsättning eller synnedsättning. Barnens förskolor (förskoleavdelningar) låg på landet eller i en stad. Några förskolor var små, medan andra var stora. Den pedagogiska inriktningen varierade och de kunde influeras av bland annat montessoripedagogik, Reggio Emilia-pedagogik, mobil pedagogik eller waldorfpedagogik. En likhet mellan förskoleavdelningarna var att de låg i mellersta Sverige, och en annan likhet var att de alla inrymde åtminstone ett barn som beskrevs vara i behov av tidiga insatser. Barnen från en och samma förskola följdes inte alltid åt till förskoleklass, fritidshem och årskurs 1, utan de kunde börja på olika grundskolor efter tiden tillsammans i förskola.
Den här boken handlar om de tidiga insatser som ordnades för dessa barn från förskola till årskurs 1. Den handlar även om barnens inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskola till årskurs 1. Boken bygger på beskrivningar och analyser från min avhandling Educational pathways and transitions in the early school years: Special educational needs, support provisions and inclusive education (Lundqvist, 2016 [ung. Utbildningsvägar och övergångar under de tidiga skolåren: Behov, tidiga insatser och inkluderande undervisning]). Avhandlingen, som är en sammanläggningsavhandling, består av konferenspresentationer och ett flertal vetenskapliga artiklar som jag skrivit tillsammans med professor Mara Westling Allodi och universitetslektor Eva Siljehag vid specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. De var inte enbart medförfattare, utan även handledare under min forskarutbildning vid specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Mara Westling Allodi var huvudhandledare och Eva Siljehag var biträdande handledare.
Avhandlingen skiljer sig från andra specialpedagogiska avhandlingar genom att den behandlar fenomenen tidiga insatser, utbildningsvägar och inkludering longitudinellt, alltså över tid, och studerar förändringar vad gäller sådana insatser, vägar och inkludering som kan relateras till övergång från förskola till förskoleklass, fritidshem och årskurs 1. Den bidrar därmed med kunskaper och insikter om hur utbildning kan förändras över tid och skillnader mellan förskola och skola.
Forskning och samverkan efter avhandlingen
Åren efter avhandlingen hade jag, som universitetslektor och docent vid Mälardalens universitet och universitetslektor och biträdande professor vid Linköpings universitet, förmånen att få genomföra ytterligare forskning inom det specialpedagogiska kunskapsområdet. Precis som avhandlingen handlade den om tidiga insatser, utbildningsvägar från förskola till årskurs 1 och inkludering. Man kan därför säga att den är en fortsättning på min avhandling.
Jag hade även förmånen att få genomföra specialpedagogiskt inriktad samverkan mellan akademi och omgivande samhälle efter avhandlingen. Samverkan kan även kallas praktiknära forskning. Samverkan innebär något förenklat att samproducera kunskap, det vill säga att akademi och omgivande samhälle hjälps åt med att ta fram ny kunskap. Forskaren gör då inte det själv. Med omgivande samhälle menas här förskolor och skolor i Mälardalsregionen och Östergötland.
I samverkan riktades återigen sökarljus på tidiga insatser, utbildningsvägar från förskola till årskurs 1 och inkludering. Precis som min senare forskning är den en fortsättning på min avhandling.
Ett flertal barn och elever och sammantaget ett hundratal yrkesverksamma i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola på olika platser runt om i Sverige deltog i den forskningen och samverkan. Oftast deltog en eller några förskolor och skolor, men vid några tillfällen deltog förskolor och skolor i flera kommuner i samma
undersökning. Forskningen och samverkan var därför både småoch storskaliga.
Det som kom fram i forskningen och samverkan, alltså resultaten och slutsatserna, presenteras i vetenskapliga artiklar och bokkapitel som jag skrivit på egen hand eller med kollegor, till exempel tidigare handledare vid Stockholms universitet, kollegor vid Karlstads universitet och kollegor vid Mälardalens universitet. Resultaten har också presenterats på konferenser och via Skolverkets modultexter om specialpedagogik för lärande. De QR-koder som finns i boken leder till dessa vetenskapliga artiklar och bokkapitel.
Min forskning och samverkan efter avhandlingen finansierades av Mälardalens universitet, Samhällskontraktet vid Mälardalens universitet, Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och ULF (Utveckling, Lärande och Forskning) vid Linköpings universitet.
Föreliggande bok
Den här boken utgör en andra och reviderad utgåva som har utökats med forsknings- och samverkansresultat, och därför bygger på beskrivningar och analyser från min avhandling, forskning och samverkan. Innehållet i den första utgåvan finns kvar i boken.
Boken är mer detaljerad i berättelser och exempel än avhandlingen och de senare vetenskapliga artiklarna. De som arbetar i och med tidiga skolår (förskola och skola) kan läsa boken jämte avhandlingen och de senare artiklarna och få insikter om bland annat tidiga insatser, utbildningsvägar, inkludering och specialpedagogik. QR-koderna i boken fungerar som skanningsgenvägar till dem. Samtliga namn i boken är fingerade.
I den här boken berättar jag inte enbart om innehållet i min avhandling, forskning och samverkan, utan också om annan forskning med relevans för specialpedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans första år, även kallade tidiga skolår i den här boken. Det är forskning som, likt min, behandlar tidiga
insatser, barns utbildningsvägar och inkludering. Både annan nationell och internationell specialpedagogisk forskning tas upp. Under senare år har forskningen om tidiga insatser, barns utbildningsvägar och inkludering nämligen tagit fart och vi lär oss hela tiden mer om hur de ser ut och vad som är viktigt att beakta i planering, genomförande och utvärdering i förskola och skola.
Bokens centrala begrepp
Bokens centrala begrepp är, som titeln avslöjar, tidiga insatser, utbildningsvägar, inkludering och specialpedagogik, men det handlar även om annat angränsande. Två exempel på sådant annat är grundläggande mänskliga behov och utvärdering i förskola och skola.
Tidiga insatser är ett paraplybegrepp som innefattar olika typer av insatser till yngre barn och elever. Tidiga insatser avser i boken uppmärksamhet, hjälp och stöd som vissa barn och elever behöver under utbildning för att kunna delta, utveckla vänskapsband, lära sig och utvecklas. Ett exempel är relationellt integrerat stöd i förskola och skola. Ett annat exempel är en utökad tid i förskolan. Om insatser sätts in för sent kan ett barn eller en elev hamna efter sina kamrater redan under de första skolåren och tappa lusten att gå i skolan. Det är inte bra. Samhällsnyttan med tidiga insatser är mycket stor, och för den enskilda individen är de avgörande. Den här boken handlar främst om tidiga insatser som riktar sig direkt till barn eller elever. Insatser som riktar sig till yrkesverksamma i förskola och skola tas också upp. Man kan säga att de är indirekt relaterade till barn och elever. Ett exempel på en sådan insats är specialpedagogisk handledning från en specialpedagog till några lärare.
Uttrycket barn i behov av tidiga insatser avser i den här boken de barn och elever som av olika anledningar behöver mer uppmärksamhet, hjälp och stöd än jämnåriga under tidiga skolår. Det mer välkända uttrycket barn i behov av särskilt stöd används mer sällan i boken eftersom det har en stark koppling till åtgärdsprogram och
särskilda (i betydelsen avskilda och vid sidan om) insatser utanför klassens ram. Den här boken handlar om barn och elever som behöver tidiga insatser av olika slag, inte enbart sådant stöd som benämns som särskilt stöd i betydelsen vid sidan om och som kopplas till åtgärdsprogram.
Med barns utbildningsvägar avses de vägar som barn tar genom utbildningssystemet: från förskola, till förskoleklass och fritidshem och så småningom till första klass. Några exempel på närliggande begrepp som används i boken är tidiga utbildningsvägar, barns lärandevägar och de tidiga skolåren. De tidiga skolåren – förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs 1 – är viktiga för barns utveckling både socialt och kunskapsmässigt, alltså akademiskt. De ska främja barns lärande och livslånga lust att lära, samt förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden såsom människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Fritidshemmen ska också erbjuda elever en meningsfull fritid.
Begreppet inkludering och de närliggande uttrycken inkluderande undervisning och inkluderande arbetssätt är mångfasetterade. De handlar inte enbart om att placera barn och elever med funktionsnedsättningar och behov av tidiga insatser bland andra barn och elever, utan också om gemenskap, lärande, utveckling och om att värdesätta olikheter. Därtill handlar begreppen om adekvata tidiga insatser så att barn och elever med funktionsnedsättningar och behov av extra stöd kan delta i utbildningsaktiviteter, rutiner och lek, känna gemenskap med kamrater, lära sig nya saker och utvecklas tillsammans med andra barn som inte har sådana funktionsnedsättningar och behov av tidiga insatser. En anledning till att boken handlar en hel del om inkludering i relation till barn med funktionsnedsättningar och behov av tidiga insatser är att den relationen studerats både i min avhandling och i min forskning. Man kan därför säga att min avhandling och i min forskning handlar mycket om hur man bygger en inkluderande förskola och grundskola så att de blir bra även för barn med funktionsnedsättningar och behov av tidiga insatser.
Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som innefattar både forskning och verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och (grund)skola. Kunskapsområdet har bland annat i uppgift att stödja barn och elever som har det svårt i förskola och skola. En annan uppgift som kunskapsområdet har gäller god utbildning för alla, även för dem som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling eller som har potential att göra det med rätt insatser. Specialpedagogisk handledning till yrkesverksamma i förskola och skola är ytterligare exempel på en viktig uppgift som det kunskapsområdet har. Längre fram i boken beskrivs de centrala begreppen utförligare.
Bokens syfte och målgrupper
Förhoppningen är att den här boken ska bidra till att kunskapen om tidiga insatser, barns utbildningsvägar, inkludering och specialpedagogik, och annat närliggande, som grundläggande mänskliga behov och utvärdering i förskola och skola, fördjupas i Sverige och att barn och elever på landets förskolor och skolor därmed kan ges de allra bästa möjligheterna för välbefinnande, lärande och utveckling.
Fördjupad kunskap är viktig men inte tillräcklig. Yrkesverksamma i tidiga skolår behöver naturligtvis en god arbetsmiljö och adekvata resurser för att ha en chans att göra ett bra jobb. Det är inte rimligt att begära att de ska kunna erbjuda alla barn och elever rika möjligheter om de själva inte har goda förutsättningar. Det kan handla om en trivsam arbetsgemenskap, en lagom stor barngrupp eller klass, fortbildning och tillgång till handledning från exempelvis specialpedagog eller speciallärare.
Boken vänder sig till yrkesverksamma i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans första år, samt till studenter på lärarprogrammen, speciallärarprogrammet, specialpedagogprogrammet och rektorsprogrammet. I boken åsyftar begreppet yrkesverksamma barnskötare, förskollärare, elevassistenter, fritidspedagoger, lärare i fritidshem, lärare i förskoleklass och grundskola, speciallärare, specialpedagoger, rektorer
och andra som arbetar i tidiga skolår. Andra avser, för att nämna några exempel, talpedagoger, logopeder, bibliotekarier, vaktmästare, skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer. Läsaren har säkert egna förslag på vilka andra som kan komplettera exemplen ovan. De yrkesverksamma kan i boken även kallas för de vuxna i tidiga skolår. Du som verksam eller student känner säkert igen flera av bokens berättelser och exempel från den egna arbetsplatsen eller den verksamhetsförlagda utbildningen. Tanken är att dessa berättelser och exempel ska göra boken lätt att relatera till och behjälplig vid planering, genomförande och utvärdering av utbildning och undervisning i förskola och skola. Därtill i lärarutbildning.
Den är även skriven till dem som har ett intresse för tidiga insatser, barns utbildningsvägar, inkludering och specialpedagogik men som inte arbetar i en förskola eller skola, till exempel beslutsfattare och föräldrar (vårdnadshavare).
Bokens innehåll och disposition
Boken består av elva kapitel. I bokens första kapitel beskrivs tidiga skolår och utbildning samt några utmaningar för yrkesverksamma och huvudmän (t.ex. kommun, landsting, stat eller enskild huvudman för fristående förskola eller skola). Den läsare som är väl förtrogen med det svenska utbildningssystemet kan inleda läsningen av boken i kapitel 2. Bokens andra kapitel handlar om det specialpedagogiska kunskapsområdet, som innefattar både forskning och verksamhet i tidiga skolår. Det beskriver också specialpedagogiska studier om tidiga insatser, utbildningsvägar och inkludering. I det tredje kapitlet presenteras några behovsteorier samt barns och elevers beskrivningar av värden och behov, alltså sådant de värdesätter och uppskattar i tidiga skolår. De behöver bland annat få vara ute i naturen, uppleva spänning och utmaningar samt känna tillhörighet med kamrater. Tidiga insatser behöver därför leda till att dessa behov tillgodoses hos barn och elever. Kapitel fyra behandlar barn i behov
av tidiga insatser, grad av stödbehov och förklaringsmodeller till att behov av tidiga insatser uppstår. Exempelvis föreslås här undergrupper till den vida benämningen barn i behov av tidiga insatser. Kapitel fem och sex handlar om olika typer av tidiga insatser och vikten av att dessa insatser ingår i ett fungerande sammanhang för att kunna komma till sin rätt. Bokens sjunde och åttonde kapitel tar upp inkludering, inkluderande undervisning och inkluderande arbetssätt samt att förskolor och skolor kan vara mer eller mindre inkluderande, eller inte använda inkluderande undervisning och arbetssätt alls. Användbara termer föreslås i dessa kapitel och läsaren ges därmed möjlighet att utveckla det egna yrkesspråket. I dessa kapitel presenteras vidare vad som kännetecknar högkvalitativa och meningsfulla tidiga skolår samt en fungerande inkluderande undervisning. Inkluderingstrappan, ramverket Building blocks, det strukturerade observationsinstrumentet Inclusive Classroom Profile (ICP) och verktyget Självreflektionsverktyg avseende inkludering i förskolan är exempel på sådant innehåll. Under många år har det saknats ramverk och instrument för planering, genomförande och utvärdering av inkluderande undervisning och arbetssätt i tidiga skolår, men här visas att det numera finns ramverk och instrument som kan vara behjälpliga. Kapitel nio handlar om tidiga skolårs organisationstyper. De kan vara specialiserade eller inte specialiserade. Inte specialiserade avser verksamheter i förskola och skola som är öppna för barn med olika funktionsnedsättningar och behov. I bokens tionde kapitel beskrivs några barns utbildningsvägar till årskurs 1. Deras vägar ser olika ut och det är viktigt att känna till så att man inte antar att allas vägar från förskola till skola är eller ska vara lika. Även exempel på övergångsaktiviteter tas upp. Det är aktiviteter som syftar till att göra övergångar mellan skolformer fungerande för barn och föräldrar. Bokens elfte och sista kapitel sammanfattar innehållet och knyter ihop säcken. Ett tackord och en litteraturförteckning avslutar boken.
19
QR-koder
Som en del av revideringen innehåller boken nu som sagt ett flertal QR-koder. De utgör skanningsgenvägar till avhandlingen, forskningen och samverkan. De är behjälpliga för den som vill läsa boken jämte avhandlingen och de senare vetenskapliga artiklarna och bokkapitlen.
Barns tidiga skolår
De tidiga skolåren – förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans första år – är viktiga för barns utveckling. De ska främja barns lärande och livslånga lust att lära, samt förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden såsom människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta.
Fritidshemmen ska också erbjuda barn en meningsfull fritid.
Kapitlet bygger främst på styrdokument, lägesbedömningar och inspektionsrapporter.
Skolformer och fritidshem
Förskolan, förskoleklassen och grundskolan utgör olika skolformer, till skillnad från fritidshemmet som vanligen beskrivs som ett komplement till utbildning i förskoleklass och grundskola (SFS 2010:800). Omkring 77 procent av alla ett- till treåringar och 96 procent av alla fyra- till femåringar går i förskola innan de börjar i förskoleklass, på fritidshem och i skolan (Skolverket, 2017, 2023a).
Att gå i förskola och på fritidshem är en rättighet för alla barn, men det är inte obligatoriskt. Det är däremot förskoleklass och årskurs 1, och de resterande skolåren, som inte kan väljas bort. Att gå i förskoleklass är obligatoriskt sedan höstterminen 2018.
Förskola
Förskola utgör det första steget i det svenska utbildningsväsendet (SFS 2010:800; Skolverket, 2011a, 2018). Yrkesverksamma i förskola har i uppdrag att erbjuda barn en trygg, lekfull och lärorik tid i förskola, samt att förbereda dem för deras fortsatta utbildning i
TIDIGA SPECIALPEDAGOGISKA INSATSER är
avgörande för att alla barn och elever ska få en bra start och en god grund för fortsatt utbildning och livet i övrigt.
Att vänta och se, och att passivt hoppas på förbättringar när svårigheter och problem uppstår, är inte ett alternativ eller en lösning. Det kan få långtgående konsekvenser för enskilda barn och elever. Vad säger specialpedagogisk forskning om de som är i behov av extra stöd och hur ska du som pedagog tänka?
Boken introducerar aktuell forskning om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd, inkludering och barns annorlunda utbildningsvägar från förskola till skola. Den syftar till att länka samman teori med verksamheten i tidiga skolår med hjälp av praktiska exempel. Framför allt är boken skriven med det övergripande målet att alla barn har rätt till en utbildning där de mår bra, lär sig och utvecklas.
Tidiga insatser och barns utbildningsvägar riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till lärarstudenter och andra med intresse för specialpedagogisk forskning.