9789127466258

Religion åk 4 –6

Lärarhandledning med lärarwebb

Religion åk 4 –6

A r b et sb ok

m e d web b

övningar

Lotta Malm Nilsson Maria Wille brand

Lotta Malm Nilsson • Annica Rodell David Thurfjell • Maria Willebrand

PULS_Religion_LHL_omslag.indd 1

2023-10-11 15:29

Innehåll Inledning Komponenter i PULS Religion 4 PULS Religion och kursplanens centrala innehåll 6 Bedömningstabell religionskunskap 7 Så här kan du arbeta med PULS Religion 8 Metoder för språk- och kunskapsutvecklande undervisning i religionskunskap 12

Vad är religion? 20 Judendom 34 Kristendom 60 Islam 84 Hinduism och buddhism 110 Religionen i samhället 136 Etik och livsfrågor 150

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 3

2023-10-16 11:59

PULS Religion och kursplanens centrala innehåll PULS Religion består av 7 kapitel

Innehållet i PULS Religion är utvalt och skrivet i enlighet med religions­kunskapsämnets syftesskrivningar och det centrala innehållet i kursplanerna för årskurs 4–6 i läroplanen Lgr22. För att ge en överblick visas här vilka delar av det centrala innehållet som behandlas i respektive kapitel.

På nästa sida finns ett kopieringsunderlag med läroplanens betygs­kriterier i religionskunskap för slutet av årskurs 6. Betygskriterierna presenteras i en tabell som kan användas för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling.

1

Vad är religion?

2

Judendom

3

Kristendom

4

Islam

5

Hinduism och buddhism

6

Religionen i samhället

7

Etik och livsfrågor

Kursplanernas centrala innehåll i religionskunskap åk 4–6 Religioner och andra livsåskådningar

Kapitel

Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.

1

2

3

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.

2

3

4

Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.

2

3

4

Några huvuddrag inom hinduism och buddhism.

5

Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.

1

2

3

Begreppen religion och livsåskådning.

1

7

Religion och samhälle

5

4

5

6

Kapitel

Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra samman­hang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra.

6

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.

6

7

Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

1

6

Etik och livsfrågor

6

4

Kapitel

Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.

7

Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är v­ iktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

7

INLEDNING

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 6

2023-10-16 11:59

Bedömningstabell religionskunskap Namn:

Betygskriterier för slutet av årskurs 6 Eleven visar kunskaper om religioner.

Klass:

Anteckningar

E: grundläggande C: goda A: mycket goda

Eleven för resonemang om likheter

E: enkla

och skillnader mellan och inom några

C: utvecklade

religioner samt om vad religion kan

A: välutvecklade

betyda för människor.

Eleven visar kunskaper om frågor

E: grundläggande

som rör relationen mellan religion

C: goda

och samhälle.

A: mycket goda

Eleven för resonemang om

E: enkla

moraliska frågor och livsfrågor.

C: utvecklade A: välutvecklade

Grundskolans kursplaner består av tre delar: syfte, centralt innehåll och betygskriterier.

Läs den fullständiga texten på skolverket.se.

Kopieringsunderlag © 2023 Författarna och Natur & Kultur PULS Religion 4–6 Lärarhandledning ISBN 978-91-27-46625-8

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 7

INLEDNING 7

2023-10-16 11:59

Så här kan du arbeta med PULS Religion Grovplanering

Introducera ett nytt kapitel

PULS Religion för årskurs 4–6 består av sju kapitel.

Det kan finnas vinster med att läsa om de tre abrahamitiska religionerna (kapitel 2–4) samlat, för att kunna göra jämförelser dem emellan. Ett förslag är att dela upp arbetet med de olika kapitlen mellan de tre årskurserna så här:

När du ska börja arbetet med ett nytt kapitel vill du presentera innehållet på ett tydligt sätt, samtidigt som du vill väcka elevernas intresse och skapa nyfikenhet. Ibland passar det bra att utgå från texten i boken, medan det andra gånger passar bättre att introducera kapitlet för eleverna genom en diskussion eller övning.

På varje kapitels introduktionsuppslag i grundboken finns en illustration. Samma bild finns även på lärarwebben för visning på storskärm. I lärarhandledningen finns diskussionsfrågor att använda med samtalsbilden som utgångspunkt. Tanken är att diskussionen ska aktivera elevernas förförståelse och ge dem motivation och inspiration inför arbetet med kapitlet. Bilden kan också väcka tankar under och efter läsningen.

1

Vad är religion?

åk 4

2

Judendom

åk 5

3

Kristendom

åk 5

4

Islam

åk 5

5

Hinduism och buddhism

åk 6

6

Religionen i samhället

åk 6

7

Etik och livsfrågor

åk 6

Islam På 600-talet levde en man som hette Muhammed i det område som nu är Saudiarabien. Där levde både judar och kristna, men också folkgrupper som trodde på andra gudar. Muhammed upplevde att en ängel gav honom nya budskap från Gud om hur människorna bör leva. Dessa budskap blev grunden till religionen islam. Islam spreds snabbt över stora områden, både österut och västerut.

Islam har mycket gemensamt med judendom och kristendom. Den viktigaste tanken inom islam är att det bara finns en Gud. Alla som visar Gud respekt och lever rätt ska bli belönade i himlen.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad islam är • islams ursprung som det beskrivs i Koranen • olika muslimska riktningar • hur det kan vara att leva som muslim • islamiska riter och högtider • moskén, den muslimska gudstjänstlokalen.

Profeten Muhammeds moské i Medina i nuvarande Saudiarabien.

55

Introduktionsuppslag ur grundboken.

8

INLEDNING

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 8

2023-10-16 11:59

Uppslag ur lärarhandledningen, kapitelstart

Lgr22

Begrepp

Här visas de utdrag ur kursplanens syftesdel och centrala innehåll som är aktuella för kapitlet.

Här listas begrepp från uppslaget som du kan behöva vara uppmärksam på under läsningen.

Kristendom

Kristendom

Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom är den katolska kyrkans viktigaste byggnad.

I Mellanöstern levde för 2 000 år sedan en judisk man som hette Jesus. Han kallades också för Kristus. Jesus vandrade omkring och berättade om Gud. Många människor följde honom och de började så småningom att kallas kristna.

Kristendomen började spridas som en egen religion.

Den blev med tiden den största religionen i världen.

I Nya testamentet, som är en del av den kristna Bibeln, kan man läsa om Jesus liv, hans budskap till människorna och om de första kristna församlingarna.

I dag finns flera olika riktningar inom kristendomen.

Katolska kyrkan är den största.

Kristendomen är den största världsreligionen och har under 500 år varit statsreligion i Sverige. Den är därmed den religion som har präglat det svenska samhället mest. I dag är Sverige ett sekulariserat land, där religionen inte spelar lika stor roll i människors liv som den gjorde förr.

Eleverna får i kapitlet lära sig hur det kan vara att leva som kristen, om religionens riter och högtider, om kyrkan samt om några centrala händelser och berättelser i Bibeln.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad kristendom är • kristendomens ursprung som det beskrivs i Nya testamentet

• olika kristna riktningar • hur det kan vara att leva som kristen • kristna riter och högtider • kyrkan, den kristna gudstjänstlokalen.

37

Introduktionsuppslag s. 36–37 Lgr22

I det här kapitlet får ni läsa om

• vad kristendom är • kristendomens ursprung som det beskrivs i Nya testamentet • olika kristna riktningar • hur det kan vara att leva som kristen • kristna riter och högtider • kyrkan, den kristna gudstjänstlokalen.

Syfte i ämnet religionskunskap Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om religioner och andra livs­

åskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa.

Centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar

• Religionens betydelse i människors liv och

människors olika sätt att uttrycka sin religio­ sitet.

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsre­

gler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.

• Centrala tankegångar med koppling till ritu­

aler, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.

• Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.

Bakgrund Kristendomen har fått sitt namn efter den grekiska benämningen på Messias: Christós. Nya testamentet skrevs ursprungligen på grekiska, eftersom det var de lärdas språk i romarriket på 100-talet. Jesus Messias blev därför i Nya testamentet Jesus Christós – Jesus Kristus. Det är inte helt klart hur de första judiska kristna såg på sig själva i relation till den övriga judiska religionen och traditionen. Vissa anser att det var först något senare, under aposteln Paulus inflytande tiden efter Jesus död, som kristendomen blev en egen religion som inte längre var kopplad till judisk identitet.

Vid ett stort kyrkomöte i staden Nicaea i nuvarande Turkiet på 300-talet beslutades att lärosatsen om Gud som treenig skulle gälla inom kristendomen.

Treenigheten innebär att Gud kan visa sig i tre olika former: fadern (Gud i himlen), sonen (människan Jesus) och anden (en kraft som finns i alla troende).

Frågeställningar • Vad känner du till om kristendomen?

• Hur kan det komma sig att kristendomen i dag är

• Varför är korset en viktig symbol för kristendomen?

• Varför finns det så många olika typer av kristna kyrkor?

Begrepp Kristus Vatikanstaten

Fotot på uppslaget Introduktionsbilden till det här kapitlet visar Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom. Kyrkan är uppkallad efter aposteln (lärjungen) Petrus, som dog som martyr omkring år 64 e.Kr. Han antas ha blivit begravd på platsen. Petrus räknas som den första påven och Peterskyrkan är påvens egen kyrka. Peterskyrkan tog 120 år att bygga och stod färdig 1626. Den är världens största kyrka och rymmer drygt 60 000 personer.

Turisten på bilden fotograferar ett konstverk av blomblad på Petersplatsen framför kyrkan.

den största religionen i världen?

60

KRISTENDOM

KRISTENDOM

61

Introducera ett kapitel

Fotot på uppslaget

Här finns förslag på frågeställningar att använda dig av när du ska påbörja arbetet med ett kapitel utifrån introduktionsuppslaget i grundboken.

Här finns information om fotot på introduktionsuppslaget.

INLEDNING

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 9

9

2023-10-16 11:59

Uppslag ur lärarhandledningen, sidor inne i kapitlen

Ämnesrelaterade begrepp

Aktiviteter

Här listas begrepp hämtade från texten i grundboken. Du kan använda förklaringarna när du presenterar och förklarar begreppen för eleverna.

Här finns förslag på aktiviteter som kan passa att göras i samband med arbetet med uppslaget.

Kyrkor kan se olika ut. Kiruna kyrka är en av Sveriges största träbyggnader.

Vasakyrkan i Göteborg. Till vänster syns predikstolen.

Kyrkokör i Falkenbergs stadskyrka.

Kyrkan De flesta kristna gudstjänstlokaler kallas för kyrkor. De kan se mycket olika ut, från små enkla rum till stora katedraler.

De första kyrkorna var gjorda i trä. I Sverige började man bygga kyrkor i sten under 1100-talet.

Kristna symboler

Inuti kyrkan Längst fram i kyrkan finns ett krucifix, som är en staty eller bild av Jesus på korset. Vid krucifixet finns ett altare där prästen läser böner under gudstjänsten. I många kyrkor finns en predikstol där prästen står och talar till församlingsmedlemmarna.

I närheten av altaret finns ofta en dopfunt, alltså en stor skål som används när ett barn ska döpas. På väggarna kan det finnas bilder som visar händelser ur Bibeln.

I katolska och protestantiska kyrkor finns det bänkar där församlingen sitter under gudstjänsten. I ortodoxa kyrkor står församlingen upp och det finns inga bänkar.

50

I många kyrkor finns en ljusbärare.

Det är en stor ljusstake där besökare kan tända ljus.

Korset

Fisken

Krucifixet med Jesus på korset påminner om att Jesus dog för människornas skull. Ett tomt kors utan Jesus symboliserar att han har återuppstått från dödsriket och nu finns i himlen. I ortodoxa kyrkor används kors med tre tvärslåar.

Den nedersta tvärslån är sned eftersom den ena änden pekar mot himlen och den andra mot helvetet.

Fisken är den äldsta kristna symbolen. Den användes som ett hemligt tecken för att de första kristna skulle känna igen varandra.

KRISTENDOM

KRISTENDOM

51

Kyrkan s. 50–51 Bakgrund Hur gudstjänstrummet ser ut kan skilja sig mellan olika kyrkor, men några saker finns alltid där. Längst fram i kyrkan finns koret. I koret står altaret och en talarstol, en pulpet. Framför altaret finns ofta en altarring där man knäböjer för att ta emot nattvarden. Prästen predikar oftast från predikstolen. Från talarstolen i koret kan man läsa bibeltexterna och be böner. Kyrkorna är ofta byggda i öst-västlig riktning enligt gammal tradition. Ingången finns i den västra gaveln och kyrkans kor vetter mot öster. Solen går upp i öster och enligt den kristna traditionen är det också därifrån Kristus ska komma tillbaka. Altaret symboliserar Guds närvaro i församlingen. Därför vänder man sig mot altaret när man ber under gudstjänsterna.

Under kyrkoåret används olika färger i kyrkorummet och på prästens kläder. Färgerna symboliserar olika saker. Den vita färgen är glädjens färg.

Violett eller blått innebär allvar och botgöring. Bara en enda dag under året kan man se den svarta färgen, sorgens färg, i kyrkan. Det är på långfredagen.

Grönt symboliserar växandet, medan rött är blodets och eldens färg. Den röda färgen används bara några få gånger om året, under de helgdagar som firas till minne av apostlarna.

74

10

Aktiviteter

Ämnesrelaterade begrepp

Gudstjänsten Prästen leder gudstjänsten i kyrkan. Då ber församlingen och sjunger psalmer tillsammans.

Ofta predikar prästen, det vill säga berättar om en bibeltext och förklarar vad den kan betyda i dag. I en kristen gudstjänst ingår ofta att man firar nattvard tillsammans, då prästen delar ut bröd och vin. En sådan gudstjänst kallas mässa.

Ofta samlar man in pengar till välgörenhet eller till kyrkans arbete. Det kallas kollekt.

Många kyrkor har aktiviteter under veckorna som människor söker sig till, även de som inte är aktivt troende. Det kan vara körer, konserter och stöd för fattiga och utsatta människor.

Fisken är en av de äldsta kristna symbolerna. Den sägs tidigt ha fungerat som ett sätt för förföljda kristna att veta om den de mötte var en kristen vän eller inte. När någon ritade en halv fisk i sanden kunde den andra rita dit resten för att visa att de kunde lita på varandra och visa sin tro. Man vet inte säkert varför just fisken valdes som symbol, men fiskar nämns på flera ställen i evangelierna. Symbolen kan ha kommit från berättelsen om hur Jesus mättar tusentals personer med fem bröd och två fiskar (se K9, sidan 79).

kyrka – kristen lokal för gudstjänst katedral – större kyrka, domkyrka krucifix – staty eller bild av Jesus på korset altare – plats där man offrar och ber till Gud, i kyrkan är det placerat längst fram predikstol – talarstol för den som läser predikan präst – ledare för en kristen församling predika – hålla ett tal med ett religiöst budskap dopfunt – stor skål som används när ett barn ska döpas inom kristendomen ljusbärare – stor ljusstake i kyrka som besökare kan tända levande ljus i psalm – sång som sjungs vid kristna gudstjänster mässa – del av gudstjänst då man läser ur och talar om Bibeln samt firar nattvard kollekt – pengar som samlas in under en gudstjänst dödsriket – plats där de döda vistas, enligt många religioner helvetet – den plats dit de som betett sig illa under livet kommer efter döden, enligt flera religioner

Besök en kyrka Besök en kyrka om det är möjligt eller försök att på något annat sätt få kontakt med en kristen församling. Då kanske någon kan visa er runt i kyrkan och svara på några av de frågor som eleverna har om byggnaden, gudstjänsten och den kristna tron.

Vad är en predikan?

Prata tillsammans om vad en predikan är. Kanske kan en präst eller församlingspedagog berätta varför man predikar i kyrkan och eventuellt hur hen förbereder sin predikan. Därefter kan eleverna själva få försöka skriva en predikan om något som de tycker är viktigt och hålla den för sina kamrater.

Kyrkoårets färger Låt eleverna ta reda på mer om de färger som används i kyrkorummet och på prästens kläder. När används färgerna under året och vad symboliserar de? Fakta finns att hitta på bland annat Svenska kyrkans webbplats, svenskakyrkan.se. Eleverna kan arbeta gruppvis med varsin färg och redovisa för varandra.

Ämnesneutrala begrepp staty tvärslå

välgörenhet utsatta människor

kör

Arbetsboken, s. 22 1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring.

2–3 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om kyrkan och kristna symboler.

Frågeställningar • Titta på bilderna av kyrkor och jämför dem med

bilderna av synagogor på sidorna 32–33. Ser du några likheter? Olikheter?

4 Fördjupande uppgift. Eleven söker upp bilder på kyrkor och ritar sedan egna bilder av en kyrka från utsidan och insidan samt markerar ut några av föremålen i kyrkan.

• Har du varit i en kyrka någon gång? Hur såg det ut där? Hur kändes det att vara inne i en kyrka?

• Har du varit på en gudstjänst någon gång?

Vad hände? Hur var det?

KRISTENDOM

KRISTENDOM

75

Bakgrund

Arbetsboken

Här får du som lärare mer fakta om innehållet i grundboken, för att du ska kunna ha svar på frågor som eleverna ställer.

Varje uppslag i grundboken har en tillhörande sida i arbetsboken.

Här presenteras de aktuella uppgifterna kortfattat.

Ämnesneutrala begrepp

Frågeställningar

Dessa begrepp och uttryck är hämtade från texten i grundboken. De är inte alltid kopplade till det aktuella ämnesområdet, men kan vara svåra att förstå för vissa elever. Beroende på vilken grupp du har kan du behöva vara extra uppmärksam på dessa begrepp och uttryck när ni läser texten.

Här finns frågor som på olika sätt kan användas under arbetet med uppslaget. Utöver att utgå från dem vid samtal i helklass, mindre grupper eller par, kan du låta eleverna använda dem som utgångspunkt i skrivuppgifter.

INLEDNING

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 10

2023-10-16 11:59

Vad är religion?

Vi människor har i alla tider försökt att förstå oss själva och förklara företeelser i den värld som vi lever i. Att leva innebär att ställas inför en rad existentiella frågor, och religion har varit människans sätt att försöka besvara dessa frågor. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Det här kapitlet är tänkt att ge eleverna förståelse för begreppen religion och livsåskådning samt förklara vikten av kunskap inom ämnet religionskunskap. Ett par ursprungsfolks religioner samt fornnordisk religion finns med som exempel på religioner, och för att ge en bild av hur religion har kommit till uttryck genom historien.

Lgr22

I det här kapitlet får ni läsa om

• vad religion och livsåskådning är • varför vi behöver kunskap om religioner • några tidiga religioner.

Syfte i ämnet religionskunskap Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om religioner och andra livs-­

åskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa

• förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle

• förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll Religioner och andra livsåskådningar

• Religionens betydelse i människors liv

och människors olika sätt att uttrycka sin ­r­eligiositet.

• Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.

• Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

• Människors religiösa och livsåskådnings-­

mässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

20 VAD ÄR RELIGION?

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 20

2023-10-16 12:00

Vad är religion?

Människor har i alla tider funderat över frågor om livet, naturen och varför vi människor finns till. Religionerna har varit ett av människornas sätt att försöka besvara de här svåra frågorna.

De allra första religionerna växte fram innan människor hade börjat bosätta sig.

Naturen och djuren var viktiga och religionen blev ett sätt att förklara hur allt hänger ihop.

Ett exempel på en sådan religion är samernas gamla religion.

Det finns mängder av religioner och livsåskådningar i dag, alla med sitt sätt att förklara världen och livet. Religionen kan vara en viktig del av en persons identitet. Genom att lära oss om religion lär vi oss att förstå både oss själva och andra.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad religion och livsåskådning är • varför vi behöver kunskap om religioner • några tidiga religioner.

I staden Jerusalem möts religionerna judendom, kristendom och islam.

5

Introduktionsuppslag s. 4–5 Bakgrund Vad är religion? Det är en fråga som inte har ett entydigt svar. Kanske finns det lika många svar som det finns människor? Många i Sverige anser sig inte vara religiösa. Men religionen är ändå närvarande i samhället och berör alla människor, även dem som inte kan finna förklaringar i något gudomligt.

Grundbokens inledande uppslag syftar till att leda in eleverna på begreppen religion och livsåskådning och vad de kan betyda och stå för.

Frågeställningar

Begrepp religion identitet livsåskådning

i alla tider växa fram

hänga ihop bosätta sig

Fotot på uppslaget Introduktionsbilden till det här kapitlet visar Jerusalem. Platsen är viktig för både judendomen, kristendomen och islam. På bilden syns:

• Hur tror du att jorden skapades?

• Vad är viktigt för dig?

• Finns det något som du och dina kompisar tycker

• Tempelberget, där judarnas tempel en gång låg.

• Har du någon plats som är helig för dig?

• Vilka högtider brukar ni fira i din familj?

• Titta på fotot på uppslaget i boken. Vad ser du?

• Heliga gravens kyrka (förgrunden), som enligt

olika om?

Vilka byggnader och symboler har med någon religion att göra, tror du?

Templets västra mur står kvar, och syns mellan de två tornen uppe till höger i bilden. Den kallas Klagomuren och är det viktigaste judiska vallfärdsmålet. traditionen är placerad på Golgata där Jesus korsfästes.

• Klippmoskén (byggnaden med guldkupolen).

• Al-Aqsa-moskén (vid horisontlinjen längst till höger på sidan 4).

VAD ÄR RELIGION?

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 21

21

2023-10-16 12:00

Religion förklarar och ger regler

Heliga byggnader och platser I nästan alla religioner finns särskilda platser där de troende kan mötas. Det kan vara byggnader, som kyrkor, synagogor och moskéer, eller heliga platser.

Helig kommer från ordet ”hel” och betyder ungefär fridlyst, något som inte får skadas. Det som är heligt skiljer sig från det vanliga, och därför är man rädd om det och visar det särskild respekt.

Till de heliga byggnaderna och platserna kommer troende för att känna samhörighet med varandra och med sin gud eller sina gudar. De ber, håller gudstjänst, sjunger eller läser ur heliga böcker tillsammans.

Staden Mekka är islams heliga stad. Dit vänder sig muslimer när de ber, var i världen de än är. Inom vissa religioner är naturen helig.

Ingen kan säga vilken religion som var den första. Överallt där människor har levt har religioner vuxit fram.

Människor har alltid behövt berättelser Vi människor skiljer oss från djuren på flera sätt.

Ett sätt är att vi använder språket för att berätta historier, beskriva fantasier och tankar för varandra.

Vi har i alla tider skapat konst, musik och historier för att göra livet roligare, vackrare och mer spännande. Nuförtiden kanske vi ser en film eller läser en bok. Förr berättade och sjöng man historier muntligt och skapade bilder med vad man kunde hitta.

Berättelserna förklarar för oss hur världen, livet och människorna fungerar. Om vi till exempel hör en berättelse om en person som beter sig illa och som därför får leva ensam, kan vi kanske själva undvika att göra samma misstag. På så sätt lär vi oss saker genom berättelserna.

Vid lägerelden fördes berättelserna vidare mellan människor.

Riter På samma sätt som gemensamma berättelser har skapat samhörighet mellan människor, har ceremonier och riter kunnat skapa gemenskap. En rit är ett bestämt sätt att utföra något inom en grupp, till exempel att man döper ett nyfött barn eller att ett fotbollslag samlas för att ropa ett lagrop före match.

I en religion är vissa riter vardagliga, som att be till Gud varje dag. Andra riter sker bara en gång varje år, till exempel firandet av en högtid. Övergångsriter sker bara en eller några få gånger i livet. De markerar en förändring i livet. Dop, vigsel och begravning är exempel på övergångsriter.

6

En enda gud eller flera Judendom, kristendom och islam har gemensamt att de är monoteistiska religioner.

Det innebär att läran säger att det finns en enda gud.

Religioner där läran säger att det finns flera gudar är polyteistiska.

I Indien är floden Ganges helig för många hinduer.

De kommer med offergåvor och badar i det heliga vattnet för att tvätta bort sina egna och förfäders onda handlingar.

Urkunder – religiösa texter En källa till kunskap om olika religioner finns i religionernas urkunder, deras heliga skrifter.

Exempel på urkunder är judendomens Tora, den kristna Bibeln och islams Koranen. Texterna består av religionens berättelser och levnadsregler, det vill säga regler för hur människor ska vara mot varandra och hur man bör leva sitt liv.

Föremål och symboler I många religioner finns heliga föremål och religiösa symboler. En symbol är ett tecken eller en bild som representerar eller står för något. Den som bär en religiös symbol eller har den framme i sitt hem gör det för att visa respekt för Gud och för att visa andra vilken religion man tillhör.

Månen är en symbol för islam, korset för kristendom och stjärnan för judendom.

VAD ÄR RELIGION?

VAD ÄR RELIGION?

7

Religion förklarar och ger regler s. 6–7 Bakgrund Religion förklarar och ger regler om livet. Genom berättelser får vi exempel på hur vi kan bete oss och göra i olika sammanhang. Dessa berättelser förs ibland vidare muntligt, medan de andra gånger skrivs ner. Religionernas berättelser kan till exempel handla om hur vi kan hjälpa varandra, hur vi ska agera när vi behöver göra något svårt och hur vi ska behandla varandra inom familjen.

Ceremonier och riter fyller också en viktig funktion, precis som berättelserna. De skapar samhörighet och bidar till stärkt gemenskap mellan dem som utför dem. Känslan av gemenskap stärks också tack vare att anhängare av en viss religion har en särskild plats där de kan möta andra med samma tro. På denna plats utförs också många av de viktiga riterna.

22

Ämnesrelaterade begrepp samhörighet – känsla av närhet till och likhet med någon annan ceremoni – högtidlig handling rit – bestämt sätt att utföra något inom en grupp, handling som har symbolisk betydelse i ett visst religiöst sammanhang och som måste utföras enligt ett noga fastställt mönster övergångsrit – ceremoni som genomförs när det sker en förändring i livet dop – kristen övergångsrit då personen som döps tas upp i den kristna gemenskapen vigsel – bröllopsceremoni monoteistisk religion – religion som bara har en gud polyteistisk religion – religion som har flera gudar helig – gudomlig, någon som skiljer sig från det vanliga och som därför visas särskild respekt troende – att ha en religiös övertygelse, tro på Gud kyrka – kristen gudstjänstlokal synagoga – judisk gudstjänstlokal moské – islamisk gudstjänstlokal urkund – helig skrift inom en religion levnadsregel – regel som beskriver hur man bör leva symbol – tecken eller bild som representerar eller står för något som är abstrakt och svårt att greppa

VAD ÄR RELIGION?

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 22

2023-10-16 12:00

Ämnesneutrala begrepp muntligt fridlyst visa respekt

undvika källa

vardaglig representerar

Frågeställningar • Varför har människor i alla tider haft behov av religion?

• Har du läst någon bok eller sett en film med en

berättelse som du har kunnat lära dig något av?

Berätta.

Gamla och Nya testamentet. Låt eleverna berätta vad de redan känner till om Bibeln, om personerna och berättelserna i den. Låt dem också berätta vad de känner till om Koranen och/eller andra urkunder.

Gå på symboljakt Samarbeta med bild- och/eller svenskämnet och låt eleverna fördjupa sina kunskaper om symboler, såväl religiösa som andra. Vilka symboler hittar ni i skolan och närområdet? Det kan till exempel vara nödutgångsskyltar, vägmärken och emojier. Har ni en religiös byggnad i närheten? Vilka symboler hittar ni i och runt den? Låt eleverna leta efter symboler och rita av dem.

• Finns det några ceremonier eller riter i din ­vardag, som du är en del av? Vilka?

• Varför är gemenskap viktigt för människor?

Arbetsboken, s. 3

Hur känns gemenskap? När känner du gemenskap?

1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring.

någon gång? Hur kändes det att vara därinne?

Hur såg det ut? Varför tror du att det såg ut så?

5 Eleven förklarar ordet helig.

• Har du varit i en kyrka eller annan helig byggnad

Aktiviteter

2–4 Eleven besvarar frågor om språk, fritidsintressen och berättelser.

6 Fördjupande uppgift. Eleven funderar över helgdagar som hen firar.

Läs en religiös berättelse Läs en religiös berättelse högt för eleverna, till exempel berättelsen om den barmhärtige samariern som du hittar på kopieringsunderlag K1 (sidan 32).

Diskutera budskapet och handlingen i berättelsen.

Granska almanackan Låt eleverna nämna de helgdagar de känner till och skriv upp/låt eleverna skriva upp dessa på någon plats där ni kan spara dem. Samla både religiösa och icke-religiösa helgdagar. Gå igenom helgdagarna och sortera dem så att det blir tydligt vilka som har religiös anknytning och vilka som inte har det.

Diskutera: Varför är det så många kristna helgdagar i den svenska almanackan? Vilka firar dessa dagar?

Bläddra i urkunder Ta med heliga skrifter till klassrummet. Titta tillsammans i en Bibel och visa vad som är Gamla testamentet och vad som är Nya testamentet.

Berätta att allt i det Gamla testamentet handlar om saker som hände innan Jesus föddes och att det Nya testamentet i stort sett handlar om Jesus liv och det som hände strax efter hans död. För judar är Gamla testamentet Bibeln, för kristna består Bibeln av både

VAD ÄR RELIGION? 23

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 23

2023-10-16 12:00

Gudstjänsten

Kyrkor kan se olika ut. Kiruna kyrka är en av Sveriges största träbyggnader.

Vasakyrkan i Göteborg. Till vänster syns predikstolen.

Prästen leder gudstjänsten i kyrkan. Då ber församlingen och sjunger psalmer tillsammans.

Ofta predikar prästen, det vill säga berättar om en bibeltext och förklarar vad den kan betyda i dag. I en kristen gudstjänst ingår ofta att man firar nattvard tillsammans, då prästen delar ut bröd och vin. En sådan gudstjänst kallas mässa.

Ofta samlar man in pengar till välgörenhet eller till kyrkans arbete. Det kallas kollekt.

Många kyrkor har aktiviteter under veckorna som människor söker sig till, även de som inte är aktivt troende. Det kan vara körer, konserter och stöd för fattiga och utsatta människor.

Kyrkokör i Falkenbergs stadskyrka.

Kyrkan De flesta kristna gudstjänstlokaler kallas för kyrkor. De kan se mycket olika ut, från små enkla rum till stora katedraler.

De första kyrkorna var gjorda i trä. I Sverige började man bygga kyrkor i sten under 1100-talet.

Kristna symboler

Inuti kyrkan Längst fram i kyrkan finns ett krucifix, som är en staty eller bild av Jesus på korset. Vid krucifixet finns ett altare där prästen läser böner under gudstjänsten. I många kyrkor finns en predikstol där prästen står och talar till församlingsmedlemmarna.

I närheten av altaret finns ofta en dopfunt, alltså en stor skål som används när ett barn ska döpas. På väggarna kan det finnas bilder som visar händelser ur Bibeln.

I katolska och protestantiska kyrkor finns det bänkar där församlingen sitter under gudstjänsten. I ortodoxa kyrkor står församlingen upp och det finns inga bänkar.

50

I många kyrkor finns en ljusbärare.

Det är en stor ljusstake där besökare kan tända ljus.

KRISTENDOM

Korset

Fisken

Krucifixet med Jesus på korset påminner om att Jesus dog för människornas skull. Ett tomt kors utan Jesus symboliserar att han har återuppstått från dödsriket och nu finns i himlen. I ortodoxa kyrkor används kors med tre tvärslåar.

Den nedersta tvärslån är sned eftersom den ena änden pekar mot himlen och den andra mot helvetet.

Fisken är den äldsta kristna symbolen. Den användes som ett hemligt tecken för att de första kristna skulle känna igen varandra.

KRISTENDOM

51

Kyrkan s. 50–51 Bakgrund Hur gudstjänstrummet ser ut kan skilja sig mellan olika kyrkor, men några saker finns alltid där. Längst fram i kyrkan finns koret. I koret står altaret och en talarstol, en pulpet. Framför altaret finns ofta en altarring där man knäböjer för att ta emot nattvarden. Prästen predikar oftast från predikstolen. Från talarstolen i koret kan man läsa bibeltexterna och be böner. Kyrkorna är ofta byggda i öst-västlig riktning enligt gammal tradition. Ingången finns i den västra gaveln och kyrkans kor vetter mot öster. Solen går upp i öster och enligt den kristna traditionen är det också därifrån Kristus ska komma tillbaka. Altaret symboliserar Guds närvaro i församlingen. Därför vänder man sig mot altaret när man ber under gudstjänsterna.

Under kyrkoåret används olika färger i kyrkorummet och på prästens kläder. Färgerna symboliserar olika saker. Den vita färgen är glädjens färg.

Violett eller blått innebär allvar och botgöring. Bara en enda dag under året kan man se den svarta färgen, sorgens färg, i kyrkan. Det är på långfredagen.

Grönt symboliserar växandet, medan rött är blodets och eldens färg. Den röda färgen används bara några få gånger om året, under de helgdagar som firas till minne av apostlarna.

74

Fisken är en av de äldsta kristna symbolerna. Den sägs tidigt ha fungerat som ett sätt för förföljda kristna att veta om den de mötte var en kristen vän eller inte. När någon ritade en halv fisk i sanden kunde den andra rita dit resten för att visa att de kunde lita på varandra och visa sin tro. Man vet inte säkert varför just fisken valdes som symbol, men fiskar nämns på flera ställen i evangelierna. Symbolen kan ha kommit från berättelsen om hur Jesus mättar tusentals personer med fem bröd och två fiskar (se K9, sidan 79).

KRISTENDOM

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 74

2023-10-16 12:00

Ämnesrelaterade begrepp kyrka – kristen lokal för gudstjänst katedral – större kyrka, domkyrka krucifix – staty eller bild av Jesus på korset altare – plats där man offrar och ber till Gud, i ­kyrkan är det placerat längst fram predikstol – talarstol för den som läser predikan präst – ledare för en kristen församling predika – hålla ett tal med ett religiöst budskap dopfunt – stor skål som används när ett barn ska döpas inom kristendomen ljusbärare – stor ljusstake i kyrka som besökare kan tända levande ljus i psalm – sång som sjungs vid kristna gudstjänster mässa – del av gudstjänst då man läser ur och talar om Bibeln samt firar nattvard kollekt – pengar som samlas in under en gudstjänst dödsriket – plats där de döda vistas, enligt många religioner helvetet – den plats dit de som betett sig illa under livet kommer efter döden, enligt flera religioner

Aktiviteter Besök en kyrka Besök en kyrka om det är möjligt eller försök att på något annat sätt få kontakt med en kristen församling. Då kanske någon kan visa er runt i kyrkan och svara på några av de frågor som eleverna har om byggnaden, gudstjänsten och den kristna tron.

Vad är en predikan?

Prata tillsammans om vad en predikan är. Kanske kan en präst eller församlingspedagog berätta varför man predikar i kyrkan och eventuellt hur hen förbereder sin predikan. Därefter kan eleverna själva få försöka skriva en predikan om något som de tycker är viktigt och hålla den för sina kamrater.

Kyrkoårets färger Låt eleverna ta reda på mer om de färger som används i kyrkorummet och på prästens kläder. När används färgerna under året och vad symboliserar de? Fakta finns att hitta på bland annat Svenska kyrkans webbplats, svenskakyrkan.se. Eleverna kan arbeta gruppvis med varsin färg och redovisa för varandra.

Ämnesneutrala begrepp staty tvärslå

välgörenhet kör utsatta människor

Frågeställningar • Titta på bilderna av kyrkor och jämför dem med

bilderna av synagogor på sidorna 32–33. Ser du några likheter? Olikheter?

Arbetsboken, s. 22 1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring.

2–3 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om kyrkan och kristna symboler.

4 Fördjupande uppgift. Eleven söker upp bilder på kyrkor och ritar sedan egna bilder av en kyrka från utsidan och insidan samt markerar ut några av föremålen i kyrkan.

• Har du varit i en kyrka någon gång? Hur såg det ut där? Hur kändes det att vara inne i en kyrka?

• Har du varit på en gudstjänst någon gång?

Vad hände? Hur var det?

KRISTENDOM 75

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 75

2023-10-16 12:00

R E PO RTAGE

”Någon som alltid lyssnar” Elisabet bor tillsammans med sin familj, mamma, pappa och två systrar, i ett medelstort svenskt samhälle. Här har hon bott hela sitt liv, och här bor också mormor och morfar.

Elisabet går i femte klass och hon gillar att gå i skolan. Det är en stor klass med 40 elever, men ofta är den uppdelad i två grupper.

– Mitt älsklingsämne är hemkunskap, säger Elisabet och berättar att hon tycker det är kul att laga mat. Älsklingsrätten är lasagne.

Men det är inte bara matlagning som är roligt. Elisabet har en massa fritidsintressen.

– Jag går i scouterna, spelar trumpet och är med i en dramagrupp.

Det var inte meningen från början att Elisabet skulle spela just trumpet. Klassen fick gå till kulturskolan och provspela olika instrument men den dagen var Elisabet sjuk.

Så när hon skulle välja var det bara trumpet kvar.

– Men det är kul, konstaterar Elisabet, så det blev bra i alla fall.

kyrkkaffet, och en gång hjälpte vi till att göra semlor. Vi har samlat pengar till en symaskin och till mjölk till skolbarn.

Att det blev ett projekt på Sri Lanka beror på Kanti som bor i samma samhälle som Elisabet.

Kantis hemby på Sri Lanka blev svårt skadad av en tsunami. Då åkte hon dit och började med olika projekt för att hjälpa.

Nu finns det många som stöder verksamheten, och flera gånger har Kanti varit i söndagsskolan och berättat.

52

Hur såg Jesus ut? Runt om i världen finns miljontals bilder på Jesus som visar hur man tänker sig att han såg ut. Här är bilder av Jesus från olika platser och tider. Vilka likheter och skillnader kan du se?

Varifrån tror du att bilderna är?

Lätt att få kompisar Hela familjen brukar åka på ett kristet familjeläger i fjällen varje påsk. Till lägret brukar det komma folk från hela landet.

– Det är kul och även om man inte känner några från början så är det lätt att få kompisar.

Hemma brukar familjen be bordsbön innan de äter och på kvällen ber de aftonbön när de går och lägger sig.

– Det bästa med att vara kristen är att man har någon att prata med som alltid lyssnar, konstaterar Elisabet.

Projekt på Sri Lanka Kyrkan har alltid varit en del av Elisabets liv.

Förut gick hon i söndagsskolan när mamma och pappa var på gudstjänst, och så sjöng hon i barnkören i kyrkan. Men nu är scouterna på samma tid på söndagarna, så hon hinner inte med att gå i kyrkan.

– I söndagsskolan pratade vi om Gud, men vi gjorde en massa annat också, berättar Elisabet.

Söndagsskolan hjälpte till med ett projekt på Sri Lanka. Vi bakade bröd som såldes vid

Fundera

Jämför Elisabet 11 år Familj: mamma, pappa och två systrar

Jämför övergångsriterna inom judendomen och kristendomen.

Vilka likheter finns? Vad skiljer dem åt?

Roligast i skolan: hemkunskap

D i s kute r a Nattvarden och dopet är två kristna riter som har kopplingar till berättelser ur Bibeln. Berätta hur.

Fritiden: scouterna, trumpet och drama

KRISTENDOM

KRISTENDOM

”Någon som alltid lyssnar” s. 52 Bakgrund

Frågeställningar

I reportaget får vi möta 11-åriga Elisabet, som bor i Sverige. Hon är kristen och har vuxit upp med kyrkan som en naturlig del av livet. Eleverna i klassen kan säkert känna igen sig i stora delar av Elisabets liv. Kanske kan de prata om vad de känner igen och vad de inte känner igen.

• Vad i Elisabets liv liknar ditt liv? Vad skiljer sig från

Ämnesrelaterade begrepp söndagsskola – kristen undervisning för barn på söndagsmorgnarna kyrkkaffe – tillfälle att ses och fika tillsammans efter söndagens gudstjänst i kyrkan bordsbön – bön före eller efter en måltid för att välsigna och tacka för maten

Ämnesneutrala begrepp scouter provspela tsunami

76

dramagrupp projekt stöder

kulturskolan hemby fjällen

ditt liv?

• Har du varit på läger någon gång? Hur var det?

• Vilken betydelse tänker du att bordsbön och

aftonbön har i Elisabets familj? Vad kan en bordsbön innehålla? Vad säger man och vad gör man?

Aktiviteter Har du gått i söndagsskola?

Ge eleverna i uppdrag att fråga vuxna om de har gått i söndagsskola. De kan två och två intervjua personer i 30-årsåldern, 50-årsåldern respektive 70-årsåldern. Frågorna kan vara enkla, till exempel: Har du gått i söndagsskola? Varför gjorde du det/Varför gjorde du inte det? Vad fick du göra i söndagsskolan?

Arbetsboken, s. 23 1 Eleven ger exempel på vad från Elisabets beskrivningar som har en koppling till kristendomen och vad som inte har det.

2 Eleven letar efter citat i reportaget.

KRISTENDOM

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 76

2023-10-16 12:00

53

52

R E PO RTAGE

”Någon som alltid lyssnar” Elisabet bor tillsammans med sin familj, mamma, pappa och två systrar, i ett medelstort svenskt samhälle. Här har hon bott hela sitt liv, och här bor också mormor och morfar.

Elisabet går i femte klass och hon gillar att gå i skolan. Det är en stor klass med 40 elever, men ofta är den uppdelad i två grupper.

– Mitt älsklingsämne är hemkunskap, säger Elisabet och berättar att hon tycker det är kul att laga mat. Älsklingsrätten är lasagne.

Men det är inte bara matlagning som är roligt. Elisabet har en massa fritidsintressen.

– Jag går i scouterna, spelar trumpet och är med i en dramagrupp.

Det var inte meningen från början att Elisabet skulle spela just trumpet. Klassen fick gå till kulturskolan och provspela olika instrument men den dagen var Elisabet sjuk.

Så när hon skulle välja var det bara trumpet kvar.

– Men det är kul, konstaterar Elisabet, så det blev bra i alla fall.

kyrkkaffet, och en gång hjälpte vi till att göra semlor. Vi har samlat pengar till en symaskin och till mjölk till skolbarn.

Att det blev ett projekt på Sri Lanka beror på Kanti som bor i samma samhälle som Elisabet.

Kantis hemby på Sri Lanka blev svårt skadad av en tsunami. Då åkte hon dit och började med olika projekt för att hjälpa.

Nu finns det många som stöder verksamheten, och flera gånger har Kanti varit i söndagsskolan och berättat.

Fundera Hur såg Jesus ut? Runt om i världen finns miljontals bilder på Jesus som visar hur man tänker sig att han såg ut. Här är bilder av Jesus från olika platser och tider. Vilka likheter och skillnader kan du se?

Varifrån tror du att bilderna är?

Lätt att få kompisar Hela familjen brukar åka på ett kristet familjeläger i fjällen varje påsk. Till lägret brukar det komma folk från hela landet.

– Det är kul och även om man inte känner några från början så är det lätt att få kompisar.

Hemma brukar familjen be bordsbön innan de äter och på kvällen ber de aftonbön när de går och lägger sig.

– Det bästa med att vara kristen är att man har någon att prata med som alltid lyssnar, konstaterar Elisabet.

Projekt på Sri Lanka

Jämför

Kyrkan har alltid varit en del av Elisabets liv.

Förut gick hon i söndagsskolan när mamma och pappa var på gudstjänst, och så sjöng hon i barnkören i kyrkan. Men nu är scouterna på samma tid på söndagarna, så hon hinner inte med att gå i kyrkan.

– I söndagsskolan pratade vi om Gud, men vi gjorde en massa annat också, berättar Elisabet.

Söndagsskolan hjälpte till med ett projekt på Sri Lanka. Vi bakade bröd som såldes vid

Elisabet 11 år Familj: mamma, pappa och två systrar

Jämför övergångsriterna inom judendomen och kristendomen.

Vilka likheter finns? Vad skiljer dem åt?

Roligast i skolan: hemkunskap

D i s kute r a Nattvarden och dopet är två kristna riter som har kopplingar till berättelser ur Bibeln. Berätta hur.

Fritiden: scouterna, trumpet och drama

KRISTENDOM

KRISTENDOM

53

Fundera, jämför och diskutera s. 53 Bakgrund Fundera-uppgiften handlar om avbildningar av Jesus. Använd bildkällförteckningen som finns på sidan 120 i grundboken för att få information om bilderna i boken. Under kristendomens första år förföljdes de som utövade kristendom och att vara kristen kunde straffas med döden. De kristna träffades och utövade sin tro i hemlighet, vilket förmodligen gjorde det svårt att skapa beständiga avbildningar av Jesus. Det dröjde nästan 200 år efter korsfästningen innan Jesus avbildas på ett sätt som har bevarats till vår tid.

Bilden högst upp i mitten på sidan hör till de äldsta bilderna av Jesus. Genom historien har man valt att avbilda Jesus utifrån den kultur och tid som råder. Det gör att Jesus på många äldre bilder i Sverige hade ljust hår och blå ögon, trots att han levde i mellanöstern och snarare borde haft mörkt hår och bruna ögon. På nästan alla bilder av Jesus avbildas han med en gloria, en strålglans, runt huvudet.

Ordet gloria är latin och betyder ära eller ryktbarhet.

Glorifiera används i dag om att förhärliga någon eller något. Glorian används inom flera religioner för att i bild visa en guds eller persons storhet, att denne är

mäktig, ärofull eller helig. Glorian användes långt innan Jesus föddes.

Jämför-uppgiften handlar om övergångsriter inom judendomen och kristendomen. Vid jämförelsen kan eleverna anteckna likheter och skillnader som de hittar i ett venn-diagram, som finns på K12 (sidan 82). Likheterna samlas i skärningspunkten mellan de två cirklarna. Läs mer om venn-diagram på sidan 15 här i lärarhandledningen.

I diskutera-uppgiften kopplar eleverna två kristna riter till deras ursprung i Bibelns berättelser. Att göra kopplingar av det slaget ingår i religionskunskapsämnets centrala innehåll i kursplanen.

Aktiviteter Måla krucifix Låt eleverna leta reda på bilder av krucifix på internet. Uppmärksamma dem på att Jesus på vissa krucifix ser plågad ut, medan han på andra krucifix ser ut som en mäktig kung. Samtala om vad det beror på att Jesus har avbildats på olika sätt. Vad är syftet med det? Låt sedan eleverna måla av ett krucifix var och skapa en utställning med bilderna. Eleverna kan också få måla ett helt eget krucifix och sätta upp även det. Uppmana eleverna att berätta vad de vill förmedla med sina krucifix.

KRISTENDOM

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 77

77

2023-10-16 12:00

Kristendomens berättelser och skrifter

K8

Sortera händelserna i kronologisk ordning.

"

Jesus väljer ut tolv lärjungar men många fler människor följer honom.

40 dagar efter uppståndelsen lämnar Jesus jorden för att förenas med Gud. Jesus föds i ett stall i Betlehem, där Josef och Maria är för att skattskriva sig.

Under påskhögtiden lever Jesus sina sista dagar med lärjungarna.

Tre dagar efter korsfästelsen uppstår Jesus.

Jesus börjar berätta för människorna om Gud och allt fler lyssnar på honom.

Romarna oroar sig för att Jesus ska göra uppror.

Vissa judar tycker inte om att Jesus kallar sig Guds son.

Jesus ger lärjungarna i uppdrag att göra alla människor till lärjungar.

När Jesus är i 30-årsåldern blir han döpt av Johannes och förstår att han har ett uppdrag.

Jesus växer upp i Nasaret hos Josef och Maria.

Jesus döms till döden och blir korsfäst.

78 KRISTENDOM

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 78

Kopieringsunderlag © 2023 Författarna och Natur & Kultur PULS Religion 4–6 Lärarhandledning ISBN 978-91-27-46625-8

2023-10-16 12:00

K9

Berättelsen om när Jesus mättade flera tusen personer Ibland ville Jesus vara i fred med sina lärjungar. Han tog därför en gång med sig dem över Galileiska sjön till en plats där ingen bodde.

Men folk fick reda på var de fanns och vandrade runt sjön. Jesus tyckte synd om alla som hade vandrat så långt, så han lät dem vara med. Han botade de sjuka och talade om Guds rike.

På kvällen bad lärjungarna Jesus att säga till folket som var där att gå i väg och köpa mat i byarna. Men Jesus bad i stället lärjungarna att ge dem sin mat. Då protesterade lärjungarna: – Vi har ju bara fem bröd och två fiskar!

Jesus sa till alla att sätta sig ner. Sedan tog han bröden och fiskarna, lyfte upp dem och bad till Gud. När Jesus hade gjort det gav han tillbaka bröden och fiskarna till lärjungarna. Ett under hade skett och de delade ut maten som nu räckte till alla. Det var många tusen människor. Alla åt och blev mätta och ändå blev tolv korgar mat över.

Människorna var förundrade och sa till varandra: – Detta måste vara den vi har väntat på!

De var övertygade om att Jesus var Messias och ville göra honom till kung. Men Jesus drog sig undan. Han gick ensam upp på ett berg för att få vara i fred.

Kopieringsunderlag © 2023 Författarna och Natur & Kultur PULS Religion 4–6 Lärarhandledning ISBN 978-91-27-46625-8

PULS_4-6_Religion_LHL_inlaga_Kari_231012.indd 79

KRISTENDOM 79

2023-10-16 12:00

Religion åk 4 –6

PULS Religion täcker kursplanens centrala innehåll i religionskunskap för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22.

Lärarhandledningen innehåller faktabakgrunder, frågeställningar, förslag på aktiviteter och ord- och begreppsförklaringar till grundbokens texter.

Den ger dig stöd för att aktivera elevernas tänkande, arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt följa upp arbetet.

På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning i klassrummet samt kunskapstester som ger dig underlag för bedömning.

PULS Religion består av: • Grundbok, tryckt och digital • Arbetsbok med webbövningar • Lärarhandledning med lärarwebb

Religion åk 4–6

Arbetsbok

Religion åk 4–6

Lärarhandledning med lärarwebb

med webbövningar

Religion åk 4–6

Arbetsbok

med webbö

vningar

Lotta Malm Nilsson Maria Willebrand

Lotta Malm Nilsson Maria Willebrand

Grundbok

Lotta Malm Nilsson • Annica Rodell David Thurfjell • Maria Willebrand

Arbetsbok med webbövningar

Lärarhandledning med lärarwebb

PULS stadieböcker finns i ämnena: Geografi, Historia, Religion, Samhälle Biologi, Fysik, Kemi, Teknik

Boken fortsätter på webben ISBN 978-91-27-46625-8

9 789127 466258

PULS_Religion_LHL_omslag.indd 3

2023-10-11 15:29