9789189951006

En morgon när Gregor Samsa vaknar är han förvandlad till en jättestor skalbagge.

Men han tänker fortfarande som en människa.

Gregor Samsa har arbetat som handelsresande.

Både hans föräldrar och syster har levt på hans lön. Över en natt har allt förändrats.

Familjen vet inte hur de nu ska få pengar och de föraktar och äcklas av Gregors nya skepnad.

Malin Lindroth har bearbetat Franz Kafkas klassiker till lättläst.

,6%1

OMSLAG_OK.indd 1

2025-11-05 12:36

LL-förlaget ger ut lättlästa böcker för unga vuxna och vuxna.

Läs mer på ll-forlaget.se LL-förlaget är en del av MTM, Myndigheten för tillgängliga medier.

Läs mer på mtm.se Har du frågor eller tankar om lättläst?

Kontakta oss! ll-forlaget@mtm.se MTM/LL-förlaget Box 51, 201 20 Malmö

Lättlästnivå: 4 (1 är lättast och 6 är svårast)

© Franz Kafka Malin Lindroth (bearbetning), 2010 Grafisk form: Jens Andersson, Bok & Form Andra utgåvan, första tryckningen Tryckt i Danmark genom Stibo Complete 2025 ISBN: 978-91-89951-00-6

INLAGA.indd 2

2025-11-05 11:12

i1 En morgon när Gregor Samsa vaknade i sin säng hade han förvandlats till en skalbagge.

Han hade sovit oroligt hela natten och drömt märkliga drömmar. När det ljusnade utanför fönstret var Gregor inte människa längre.

Istället låg en stor insekt på rygg i den smala sängen.

Gregor lyfte huvudet från kudden och såg förvånat på sin kropp.

Täcket hade glidit ned och blottade en brun veckad mage.

Benen var tunna som sytrådar och rörde sig hjälplöst i luften.

Var detta hans ben? Var detta hans kropp?

Gregor kunde bara inte fatta det.

Vad är det som har hänt mig? tänkte Gregor.

Hur gick detta till?

Nyss var jag en vanlig man som levde ett helt vanligt liv.

Jag skötte mitt arbete, klädde mig prydligt och gjorde allt som förväntades av mig.

Och nu är jag plötsligt en skalbagge.

Det är obegripligt.

43

INLAGA.indd 3

2025-11-05 11:12

Gregor tittade ut genom fönstret och såg en bit av himlen som var dyster och grå.

Det var en regnig höstdag, sent i oktober.

Gregor hörde regnet trumma mot fönstrets glas.

Det var ett ödsligt ljud som gjorde Gregor mycket sorgsen.

Jag sover en stund till, tänkte han. När jag vaknar igen har jag kanske glömt de här dumheterna och är människa igen.

Gregor försökte att rulla över på sidan men kroppen var alltför klumpig och han rullade genast tillbaka.

Han försökte igen med ännu mer kraft, kastade och vred sig, men det var hopplöst.

I hela sitt liv hade Greger sovit på sin högra sida.

Att sova på rygg var otänkbart. Åt helvete med alltihop, tänkte han.

Det är klart att man blir galen och börjar inbilla sig saker om man inte får sova ordentligt.

Då började det klia något fruktansvärt på magen.

Gregor lyfte mödosamt huvudet igen och såg att skinnet var täckt av små vita prickar.

Han lyckades föra ett av benen mot magen och rörde lätt vid utslagen, men klådan blev bara värre.

Gregor rös och drog snabbt tillbaka benet.

64

INLAGA.indd 4

2025-11-05 11:12

Kanske arbetar jag för hårt och har blivit sjuk av utmattning, tänkte han. Ja, så måste det vara.

Mitt yrke är för påfrestande och har gjort mig sjuk.

Det är sannerligen inte lätt att vara resande säljare idag.

Man äter slarvigt, reser långa sträckor och arbetar hårt från morgon till sen kväll.

Kunderna är sura och missnöjda med allt man gör.

Aldrig att jag träffar trevliga, lättsamma människor som tycker om mig.

Gregor slöt ögonen och försökte tänka klart.

Han hade arbetat i samma firma i fem år och hela tiden velat sluta.

Men det fanns ett problem.

Gregors föräldrar hade lånat en stor summa pengar av den man som var Gregors chef.

Föräldrarna var fattiga och kunde inte betala tillbaka.

Därför var Gregor tvungen att fortsätta på företaget.

Någon gång i månaden stod han i en affär som expedit och sålde tyg.

Men för det mesta reste han runt med en resväska fylld av prover och besökte kunder i andra delar av landet.

Det blev många resor, men lönen var bra.

Om fem, sex år skulle skulden vara betald och Gregor skulle vara fri.

Men än så länge var hans familj helt beroende av hans arbete.

75

INLAGA.indd 5

2025-11-05 11:12

Det är bara några få år kvar, sade Gregor till sig själv.

Sedan går jag in på chefens kontor och ber honom dra åt helvete.

Då kommer han äntligen att förstå att Gregor Samsa inte är hans slav utan en fri människa.

Men nu måste jag verkligen ta mig upp.

Annars missar jag tåget.

Gregor vred huvudet åt sidan och såg mot väckarklockan som stod på en träkista intill hans säng.

I vanliga fall gick han upp klockan fyra för att hinna med tåget som gick vid fem.

Men nu var klockan kvart i sju.

För första gången i sitt liv hade Gregor försovit sig.

Gud i himlen, tänkte Gregor. Har jag verkligen sovit så tungt? Är det något fel på klockan, tro?

Den brukar ju skrälla så hela huset skakar.

I nästa stund hördes knackningar på dörren.

– Gregor! skrek hans mor. Klockan är kvart i sju.

Skulle du inte i väg?

– Jag håller just på att stiga upp, svarade Gregor.

Rösten lät underlig och ljus, nästan pipig.

Store tid, tänkte Gregor förvånat. Som jag låter!

Har jag gått och blivit förkyld?

86

INLAGA.indd 6

2025-11-05 11:12

Nå. Det är lätt hänt när man sitter i långa möten och pratar med kunder hela dagarna.

Många duktiga försäljare blir ofta lite hesa.

Det hör till yrket, är helt normalt.

Det fanns två dörrar i Gregors rum, på varsin sida om sängen. Snart stod hans syster Grete vid den ena och fadern vid den andra, knackade och skrek.

– Gregor! Gregor! Vad är det med dig? skrek fadern irriterat. Varför går du inte till arbetet?

– Mår du inte bra? viskade Grete. Är det något du vill ha?

– Jag mår utmärkt, ropade Gregor tillbaka. Prima liv!

Här finns inga problem och inga ledsamheter.

Han ansträngde sig för att göra rösten mindre pipig.

Det lät ganska bra. I alla fall verkade fadern lugnad och återvände till sin frukost.

Bara systern stod kvar vid dörren och viskade oroligt.

– Gregor, gör dig i ordning nu. Jag ber dig.

– Jag är strax klar.

Vilken tur att dörren är låst, tänkte Gregor.

Nu måste jag verkligen ta mig upp och komma iväg till jobbet.

107

INLAGA.indd 7

2025-11-05 11:12

Självklart är jag inte en skalbagge.

Det är bara en fantasi som kommer att försvinna så snart jag kliver ur sängen.

Gregor slängde av sig täcket och försökte kliva upp.

Det var sannerligen inte lätt utan armar eller händer.

Benen rörde sig åt alla håll och gick inte att kontrollera.

Gregor försökte att böja ett ben. Istället rätade det ut sig.

Han försökte att hålla alla benen stilla.

Men benen blev som galna och rörde sig allt snabbare, upphetsade och nervösa.

Måste upp, måste upp, tänkte Gregor sammanbitet.

En människa måste vara till nytta.

Hon får inte ligga och gotta sig i sängen när arbetet väntar.

Gregor kastade sig fram och tillbaka i sängen, i panik.

Kroppen slog mot sängstolpen och han kände en skarp smärta.

Den nedre delen av hans kropp var mycket känslig.

Ryggen däremot var hård, täckt med en tjock sköld.

Gregor försökte att gunga fram och tillbaka på ryggen.

Samtidigt vickade han kroppen allt närmre sängkanten.

Det skulle vara så enkelt, om någon bara ville hjälpa mig, tänkte Gregor. Min far och hembiträdet skulle lätt kunna lyfta mig ur sängen och sätta ned mig på golvet.

118

INLAGA.indd 8

2025-11-05 11:12

Jag är hjälplös så länge jag ligger på rygg, om någon bara vänder mig rätt kommer benen att fungera bättre.

Gregor öppnade munnen för att ropa på hjälp, men ångrade sig genast och stängde den igen.

Tänk om han ropade och ingen kom.

Det skulle kännas fruktansvärt.

Nej, han vågade inte ens försöka.

Han vred på huvudet och såg på väckarklockan igen.

Klockan var kvart över åtta.

Detta var verkligen skandal.

Vad skulle arbetskamraterna tro?

Nu ringde det på ytterdörren också.

Gregor hörde hembiträdets trötta steg genom hallen och handtaget som trycktes ned.

– Snälla. Öppna inte, viskade Gregor. och benen rörde sig nervöst.

Det är säkert någon från jobbet som kommer för att hämta mig. Så pinsamt. Så fasansfullt!

I nästa stund hördes en välbekant röst i hallen.

Det var Gregors arbetsledare, som kallades prokuristen.

Han ville självklart veta var Gregor var.

Varför måste han göra så stor sak av allt och vara så misstänksam? tänkte Gregor surt.

129

INLAGA.indd 9

2025-11-05 11:12

Jag har skött mitt arbete i fem år utan ett enda misstag.

Prokuristen borde veta att jag är en pålitlig karl som varken super eller slarvar.

Det är löjligt och överdrivet att komma hit och besvära min familj bara för att jag försover mig en enda gång.

Gregor rullade fram och tillbaka på ryggen, allt snabbare och mer irriterad.

Till slut ramlade han över sängkanten och föll ned på golvet med en tung duns.

Kroppen föll mjukt mot mattan, men skallen dunkade mot golvet.

Gregor gnällde och gned huvudet mot mattfransen för att lindra smärtan.

Nu var rösterna tillbaka utanför de båda dörrarna.

– Gregor, viskade systern försiktigt utanför den högra dörren. Herr prokuristen är här.

– Han vill veta varför du inte kom med morgontåget som du brukar, ropade fadern från andra änden av rummet.

Vi vet inte vad vi ska svara.

Du får öppna dörren och förklara dig.

Så hördes prokuristens röst.

– God morgon herr Samsa! ropade han ansträngt vänligt.

Vi saknar er på arbetet. Hur är det fatt?

1410

INLAGA.indd 10

2025-11-05 11:12

Gregor ville verkligen svara prokuristen.

Men han vågade inte öppna munnen och tala med den ljusa rösten.

Det var en sådan löjlig liten röst som prokuristen skulle skratta åt och aldrig respektera.

Om jag bara vilar rösten i någon minut kommer den snart att låta som vanligt igen, tänkte Gregor.

Nu lade sig modern i samtalet.

– Pojken måste vara sjuk, sade hon med sin lenaste röst.

Varför skulle han annars missa tåget?

Ni förstår, herr prokurist, arbetet betyder allt för Gregor.

Det är det enda intresset i hans liv, det enda han pratar om.

Aldrig att han går ut och roar sig med vänner eller träffar flickor, som andra unga män.

Så snart han är ledig sitter han här och studerar sina tågtidtabeller.

Visst kan han roa sig med lite träslöjd ibland och tillverka enkla ramar.

Annars är det bara arbetet han tänker på. Å, snälla ni. Ni måste tro mig.

Endast en mycket svår sjukdom kan hindra vår Gregor från att sköta sina plikter.

– Ni har säkert rätt, min kära fru, sade prokuristen.

Men en säljare måste klara av att arbeta också med feber och lätt illamående.

Vi har helt enkelt inte råd att ligga till sängs en hel dag.

1511

INLAGA.indd 11

2025-11-05 11:12

Så vände han sig mot dörren igen och ropade in till Gregor med skarp röst.

– Herr Samsa! Nu kräver jag en förklaring!

Detta går för långt. Ni låser in er på rummet, skrämmer er familj och missköter ert arbete.

Dessa dumheter kan inte accepteras!

Ni ska veta, det finns chefer som har velat avskeda er i åratal.

Man säger att ni jobbar mycket dåligt och inte är omtyckt bland kunderna.

Ni är illa omtyckt, herr Samsa!

Det kanske ni inte känner till.

Om ni inte öppnar dörren genast kommer ni att avskedas omedelbart.

Gregor ryckte till.

Detta var fasansfulla nyheter.

Tänk, att han var så illa omtyckt.

Det hade han aldrig kunnat tro.

– Jag öppnar genast, på sekunden, skrek Gregor olyckligt och försökte resa sig från mattan.

Ni förstår, jag svimmade när jag klev ur sängen och låg på golvet i flera timmar – medvetslös!

De är förskräckligt beklagligt alltsammans.

Tänk, jag kände mig alldeles frisk igår kväll …

1612

INLAGA.indd 12

2025-11-05 11:12

Gregor tog spjärn mot träkistan vid sängen och försökte att resa sig.

Han ville verkligen öppna dörren och visa sig.

Var han kryp eller människa?

Han visste inte vilket längre.

Men nog måste en bildad herre som prokuristen kunna säga honom sanningen?

Benen halkade mot kistans blanka trä, men till slut kunde Gregor äntligen resa sig.

Kroppen värkte, magen kliade men det spelade ingen roll.

Det viktiga var att han inte längre låg på rygg utan stod upprätt, på alla sina ben.

– Ett litet, litet ögonblick…, sade Gregor.

Jag håller just på att kliva upp.

De viskade utanför den stängda dörren.

– Är det någon här som förstår vad han säger? frågade prokuristen lågt.

– Inte ett ord, svarade fadern.

– Det är märkligt, sade prokuristen.

Han låter inte som en människa längre, mer som ett djur.

– Gode gud! skrek modern. Min gosse är svårt sjuk.

Och vi bara plågar honom med alla våra frågor.

Systern grät och skrek.

1813

INLAGA.indd 13

2025-11-05 11:12

– Sluta böla, Grete! skrek modern irriterat.

Nu måste du hjälpa din stackars bror.

Spring genast och hämta en läkare.

– Och en låssmed, fyllde fadern i.

Jag tror att vi måste bryta upp dörren.

Snart sprang systern och hembiträdet genom hallen, ned för trapporna. Gregor hörde deras kjolar frasa och skorna som klapprade.

Alla verkade mycket upprörda och rädda men Gregor kände sig plötsligt helt lugn.

Snart kommer allt att lösa sig, tänkte Gregor.

Någon medicin, lite goda råd, det är just vad jag behöver.

Han harklade sig försiktigt och hoppades att rösten skulle låta som vanligt när besökarna kom.

Det var alldeles tyst utanför dörren.

Kanske satt föräldrarna och prokuristen vid köksbordet och pratade om honom.

Eller också stod de lutade mot dörren och lyssnade.

Gregor kröp närmre dörren, långsamt och mödosamt.

Han var ännu inte van vid den klumpiga kroppen.

Bredvid dörren stod en stol med sammetsdyna.

Med stor möda tog sig Gregor upp för stolsbenet.

En klar vätska som liknade spott började rinna från kroppen och klistrade samman benen men Gregor kröp envist vidare upp på dynan.

1914

INLAGA.indd 14

2025-11-05 11:12

Han hade lämnat nyckeln i låset kvällen innan.

Det gick lättare än han hade trott att bita tag i nyckeln och låsa upp.

Visserligen hade han inga tänder men hans käkar var mycket starka. Nyckeln rev upp ett sår i munnen.

Men det kom inget blod, bara en brun, klibbig vätska som föll i stora droppar ned på golvet.

– Hör! Han vrider om nyckeln! skrek prokuristen upphetsat på andra sidan dörren.

Då behöver vi inte låssmeden.

Gregor kände sig uppmuntrad av ropet.

Men varför fick han inget stöd från modern och fadern?

Bra gjort, Gregor! Så borde de ropa. Kom igen nu!

Friska tag! Men modern och fadern satt alldeles tysta på andra sidan dörren.

Till slut knäppte låset till och dörren slogs upp.

Prokuristen stod närmast dörren.

Hans smala, bleka ansikte var det första Gregor såg.

– Å herre gud i himlen, flämtade prokuristen och slog handen för munnen.

Vad har hänt med er, herr Samsa?

Ni … ni är ju alldeles förstörd.

2015

INLAGA.indd 15

2025-11-05 11:12

Modern stod till hälften gömd bakom prokuristens rygg.

Hennes hår var fortfarande trassligt efter natten och blusen var slarvigt knäppt.

– Min gosse… viskade modern, sträckte fram händerna och tog två steg mot Gregor.

Sedan föll hon ihop på golvet med ett skri.

Tårar rann över faderns skäggiga kinder och han gömde ansiktet i händerna.

– Gud. Vad har vi gjort? snyftade fadern.

Varför straffas vi så här?

– Kära ni, sade Gregor med sin ljusa röst.

Jag är verkligen ledsen om jag har ställt till besvär och skapat oro. Nu ska jag genast klä mig och packa min väska. Sedan åker jag till affären och jobbar ikapp den tid jag har förlorat.

Prokuristen gjorde en grimas och tog några steg mot dörren.

Nej, tänkte Gregor.

Han får inte gå när han är upprörd.

Jag måste lugna honom och få honom att förstå att jag är en förstklassig försäljare, den bästa han har. Å, om min kloka syster Grete ändå vore här.

Hon kunde säkert tala karln till rätta.

2216

INLAGA.indd 16

2025-11-05 11:12

Prokuristen gick snabbt mot dörren, som om det brann under fötterna.

Gregor följde efter.

Nu började han bli van vid de många benen och kunde röra sig ganska snabbt.

Prokuristen tittade över axeln med rädda ögon.

– Hu! skrek han. Odjuret följer efter!

Gör något! Hjälp mig!

Då slutade fadern att gråta och slet åt sig prokuristens käpp.

Han fick också tag på en tidning, som han rullade ihop till ett rör.

Sedan började fadern att stampa i golvet och vifta med sina vapen, käppen och tidningen, framför Gregors ansikte.

– Gå tillbaka till ditt rum, kryp! väste fadern.

Här får du inte vara.

– Å snälla far, vädjade Gregor.

Visa inte bort mig när jag är i knipa.

Men ingen förstod vad Gregor sade.

Allt de hörde var pip och märkliga läten.

Fadern skrek och föste sonen över tröskeln med käppen.

Insektskroppen skrapade mot kanten på dörren, skavdes sårig och lämnade otäcka fläckar.

2317

INLAGA.indd 17

2025-11-05 11:12

Gregor skriade av smärtan, men fadern lät sig inte stoppas.

Han sparkade Gregor den sista biten och slog igen dörren med prokuristens käpp.

Gregor låg en lång stund på golvet och försökte fatta vad som hade hänt.

Aldrig förut hade han känt sig så ensam.

Han väntade på att låssmeden och läkaren skulle komma.

Men inte en människa kom.

Gregor gnällde tyst för sig själv och vaggade kroppen fram och tillbaka för att trösta sig.

Till slut slöt han ögonen och somnade.

2418

INLAGA.indd 18

2025-11-05 11:12

En morgon när Gregor Samsa vaknar är han förvandlad till en jättestor skalbagge.

Men han tänker fortfarande som en människa.

Gregor Samsa har arbetat som handelsresande.

Både hans föräldrar och syster har levt på hans lön. Över en natt har allt förändrats.

Familjen vet inte hur de nu ska få pengar och de föraktar och äcklas av Gregors nya skepnad.

Malin Lindroth har bearbetat Franz Kafkas klassiker till lättläst.

,6%1

OMSLAG_OK.indd 1

2025-11-05 12:36