9789127463486

Anna Borg

Linda Hallberg

Övergångar i gymnasievardagen

Arbeta systematiskt för en tillgänglig lärmiljö

Innehåll

Inledning 9

Vår intention med boken 10

Bokens begränsningar 11

Forskningsbakgrund 11

Ord och begrepp 11

Bokens upplägg 12

Del 1. Bakgrund 15

Kapitel 1. Organisera för lyckade övergångar 16

Framgångsfaktorer 17

Förberedelse 17

Generell och specifik förståelse 18

Ändra i lärmiljön 20

Arbeta systematiskt 21

Kapitel 2. Gymnasieskolans utmaningar och möjligheter 22

Program och uppdrag 23

Relationen till eleven 23

Mentorskapet 24

Elevhälsans roll 24

Förändringar 25

Övergångar 26

Övergångar inom gymnasieskolan 26

Krav i samband med övergångar 27

Ta ansvar för övergångar 27

Kapitel 3. Att arbeta systematiskt 34

Ramar och regelverk 35

Systematiskt kvalitetsarbete 35

Systematiskt arbetssätt 35

Kartlägg nuläget 36

Var är vi i förhållande till målen? 36

Formulera mål 37

Planera 39

Genomföra 41

Följa upp 41

Utvärdera 42

Kvalitetssäkring och tidsbesparing 42

Del 2. Övergångar i praktiken 47

Kapitel 4. Från högstadiet till gymnasiet 48

Att börja gymnasiet 49

Utmaningar 49

En alltför lärarcentrerad organisation 50

Bristande information 50

Olika förutsättningar 51

Oförberedda förändringar 52

Fallgropar vid överlämningen 52

Möjligheter 54

Förutsägbarhet 54

Stöd från start 54

Stöd för minnet 55

Organisera för förberedelse 58

Systematiskt arbete 58

Introduktionssamtal 60

Uppföljande samtal 65

Kapitel 5. Schemat 66

Olika typer av scheman 67

Utmaningar 68

Provisoriska scheman 68

Schemaläggning är komplext 69

Onödiga förflyttningar 69

Schemalagda positioner på andra skolor 71

Osynkade klockor och stress 71

Håltimmar 72

Krav på kognitiva funktioner 72

Krav på självständigt arbete 73

Möjligheter 74

Förutsägbarhet 74

Återkommande strukturer 75

Färgkodning 75

Ställtid 76

Blockläsning 76

Arbeta systematiskt med schemat 77

Kartlägga och identifiera 77

Analys av nuläget 82

Planera och genomföra 82

Följa upp och utvärdera 82

Kapitel 6. Övergångar inom lektionens ram 84

Exempel 1: Övergångar inom en lektion 85

Börja med att kartlägga 85

Utmaningar 88

Möjligheter 90

Exempel 2: Gemensam lektionsram inom ett arbetslag 91

Börja med att kartlägga 92

Sätt upp mål för insatsen 93

Hur gör vi? 94

Följa upp 96

Utvärdera 96

Kapitel 7. Övergången mellan struktur och fritt arbete 98

Utmaningar 99

Komplexa scheman 99

Rast och håltimme 100

När lösningen blir hindret 100

Lunchens utmaningar 101

Egen studietid 101

Möjligheter 102

Avsluta och påbörja 104

Elevens delaktighet 105

Främja närvaro – så gjorde en gymnasieskola 105

Del 3. Mallar 109

Översikt av mallar 109

Mall 1. Lärares kartläggning av lärmiljö och undervisning 110

Mall 2. Elevkartläggning, lärmiljö och undervisning 112

Mall 3. Sammanställning av lärmiljö och undervisning 114

Mall 4. Planeringsverktyg 116

Mall 5. Kartläggning av dilemman inför skolstart 117

Mall 6. Sammanställning av dilemman inför skolstart 117

Mall 7. Handlingsplan för att hantera dilemman 118

Mall 8. Checklista ”Har vi informerat om …?” 118

Mall 9. Elevkartläggning vid introduktionssamtal 119

Mall 10. Sammanställning av introduktionssamtal 120

Mall 11. Handlingsplan för lärarplanering 121

Mall 12. Kartläggning av schemafaktorer 122

Mall 13 a och b. Kartläggning av övergångar inom lektionen 123

Mall 14. Reflektion över lektionsövergångar 124

Mall 15. Kartläggning av fasta och fria aktiviteter 125

Referenser 126

Inledning

Det är knappast någon överraskning att tusentals elever gör sin övergång till gymnasiet varje höst, även om det kan kännas så när det inte finns upparbetade rutiner för övergången. Andra övergångar, som mellan raster och lektioner eller att det blir lunch en viss tid varje dag, skulle vi egentligen inte heller behöva stå oförberedda inför.

Ändå blir det så ibland. Om vi i stället ser på övergångsarbetet som en ständigt pågående process och en viktig kugge i skolans maskineri, ökar vi möjligheterna att stärka elevernas lärandeförutsättningar.

Övergångar är ett identifierat utvecklingsområde som har seglat upp på prioriteringslistan för åtgärder och som berör i princip alla skolor. Med övergångar menas alla de vardagliga skiften under skoldagen som kan orsaka problem för eleverna, exempelvis när undervisningen ändrar fokus eller eleverna byter lektion. Övergångar av mer omfattande karaktär sker exempelvis i samband med stadie- eller skolbyten. Den här boken uppmärksammar en rad sådana övergångar, från de till synes osynliga till de mer omfattande, som ingår i gymnasieskolans verksamhet och som i olika grad påverkar eleverna.

En del elever kan kompensera för brister i organisationen vid övergångar, medan andra elever riskerar skolmisslyckanden, ofullständiga betyg eller bristande närvaro och i värsta fall avhopp (Gren Landell, 2018). För elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) kan övergångar vara extra svåra att hantera. Alla elever gynnas av genomtänkta stödstrukturer vid övergångar, men för elever med npf kan stödet vara helt avgörande.

Därför behöver skolan organisera ett förebyggande stöd, som stärker lärandet i stället för att utmana det. Grunden är då att arbeta systematiskt

med att identifiera och synliggöra övergångarna. Utgångspunkten för det arbetet är en kartläggning, en nulägesanalys som ringar in problematiken, men som också tjänar som jämförelsepunkt i samband med uppföljning och utvärdering av insatserna.

Vår intention med boken

I möten med personal i gymnasieskolan har vi märkt av ett ökat intresse för att reflektera över den mängd övergångar som eleverna tvingas hantera. Många efterfrågar kunskap om hur skolorganisation och stödstrukturer kan byggas kring övergångar. Men också kunskap om hur övergångar kan göras förutsägbara, smidiga och trygga, så att de stärker elevernas lärandeförutsättningar snarare än utmanar dem. Inte minst efterfrågas arbetssätt för hur man kan gå till väga.

Vår intention är att möta det intresse vi har märkt ute i skolorna, genom att visa på hur ett systematiskt arbetssätt kan användas som verktyg för att förstå, planera, genomföra, följa upp och utvärdera arbetet med övergångar.

Vår önskan är att du, oavsett om du arbetar enskilt eller tillsammans med andra, ska få en ökad kunskap, både om varför övergångar kan ställa till det för eleverna och om hur du metodiskt kan förebygga att svårigheter uppstår. Med de konkreta verktyg som presenteras här vill vi öka möjligheten att ta ansvar för att underlätta för övergångskrav i praktiken. På så vis kan skolans personal bidra till att göra skolvardagen begriplig, hanterbar, meningsfull och trygg. För det är just vad skolan ska vara – en trygg plats för utveckling och lärande.

Du som enskild gymnasielärare kan använda boken i ditt arbete med att systematiskt utveckla de övergångar som kommer med din undervisning. Då kan du stärka förutsättningarna för lärande i din elevgrupp.

Arbetar ni tillsammans, kan boken med fördel stärka en hel skolas utvecklingsarbete kring övergångar. Den kan bidra till kollegial skolutveckling, exempelvis i arbetslaget eller i samarbete med skolans elevhälsa.

Boken vänder sig därför även till dig som arbetar inom elevhälsa, skolledning eller förvaltningsledning och kan tänka dig att initiera eller leda sådan fortbildning.

Bokens begränsningar

Det finns stora vinster med att skapa en gymnasieskola som hanterar sin lärandemiljö med hjälp av strukturer som är baserade på genomtänkta handlingar. Men alla gymnasieskolor behöver inte arbeta med precis samma övergångssituationer för att nå önskade resultat. Det är helt enkelt inte möjligt, eftersom varje enskild gymnasieskola har sina egna utmaningar och behöver utgå från de identifierade behov som rör just den egna skolan. Skolan har också yttre faktorer att hantera i form av lagar, riktlinjer och råd som kan påverka prioriteringen. Däremot går det systematiska arbetssättet att använda, oavsett skola. Se det vi skriver som exempel och bedöm hur ni vill tillämpa innehållet utifrån era unika förutsättningar.

Vi är fullt medvetna om att det finns många fler övergångar än de vi skriver om. Den som har ett intresse av att utveckla sin organisatoriska styrka för att stödja eleverna, kan ta de övergångar som uppmärksammas i boken som stöd för tanken och arbeta vidare utifrån dem. De mallar som är tänkta att stödja arbetet kan även användas i det systematiska arbetet med andra övergångar som ni vill utveckla på skolan.

Forskningsbakgrund

I den här boken lyfter vi fram viss forskning om övergångar. Vi författare beskriver också vår erfarenhet och de lösningar som vi har sett minimerar svårigheter vid övergångar och som ökar förutsägbarheten för eleverna.

Ord och begrepp

I boken används ordet ”övergångar” i stället för begreppet ”förändringar”, eftersom en förändring inte i lika hög grad motsvarar den betydelse vi syftar på. En förändring ser vi som något som i liten utsträckning går att kontrollera och styra över, medan en övergång går att förutse. Därmed är den även möjlig att ta ansvar för och påverka utfallet av (Borg, Bölte & Hallberg, 2021).

I boken använder vi begreppen ”systematiskt kvalitetsarbete” och ”systematiskt arbetssätt”. Med systematiskt kvalitetsarbete menar vi det arbete

som huvudmän, förskole- och skolenheter ska bedriva kontinuerligt för att följa upp verksamheten och som har sin utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. Ett systematiskt arbetssätt handlar om att genomföra ett arbete på ett strukturerat sätt, genom att kartlägga, sätta upp mål, genomföra, följa upp och utvärdera.

Bokens upplägg

För att den här boken ska hjälpa dig, har vi valt att dela in den i tre olika delar. Alla delarna har övergångar i fokus, men på olika sätt. På så vis kan du ta hjälp av boken enskilt eller tillsammans med kollegor utifrån vad som är aktuellt för just er verksamhet. Samtliga delar har berättelser och exempel. Dessa kan användas som samtalsunderlag och bidra till vidare reflektion över den verksamhet du arbetar i och över dina eller din skolas utmaningar och framgångar.

I del 1 beskriver vi gymnasieskolans villkor och ramar. Vilka förutsättningar för lyckade övergångar finns där? Vilka faktorer kan vara avgörande för att organisera framgångsrika övergångar? Det handlar om alltifrån lagar och styrdokument till en allmän beskrivning av hur en kartläggning kan utformas och hur ett lyckat systematiskt arbete kan planeras, genomföras, följas upp och utvärderas.

I del 2 vill vi visa ett urval av typexempel på övergångar som brukar skapa organisatoriska utmaningar och som därför kan ställa till det för eleverna. Det kan handla om större övergångar, exempelvis övergången från grundskola till gymnasiet, och mindre övergångar, som sker mellan eller under lektioner. De får fungera som exempel på hur ni kan starta eller vidareutveckla ett systematiskt utvecklingsarbete kopplat till de otaliga övergångar som sker i gymnasieskolans vardag.

I del 3 har vi samlat några olika mallar och modeller att använda som stöd i arbetet.

DEL 1. BAKGRUND

Vad är viktigt att tänka på för att organisera för lyckade övergångar i gymnasieskolan? Hur kan ett systematiskt arbetssätt stärka skolpersonalens möjligheter att förebygga svårigheter i samband med dessa?

I den här delen fördjupar vi oss i vad som är utmärkande för ett framgångsrikt övergångsarbete och ger olika exempel på hur detta kan organiseras i praktiken. Vi går igenom utmaningar och möjligheter som finns i gymnasieskolans organisation och i mentors uppdrag och vi tydliggör också vilken roll elevhälsan kan ha för att främja övergångar.

Kapitel 1. Organisera för lyckade övergångar

Lotta, Mohammed och Yulia sitter i arbetsrummet och förbereder den information som ska gå ut till alla elever som ska börja gymnasieskolan till hö sten. Deras samtal kretsar runt vad som egentligen är viktig information att delge. Vad behöver eleverna veta för att känna trygghet i skolstarten och vilken information kan vårdnadshavare behöva ta del av?

Plötsligt utbrister Yulia: ”Borde vi inte fråga eleverna som började i höstas vilken information som hade varit hjälpsam för att förbereda dem på bästa sätt?” Både Mohammed och Lotta håller med. Självklart ska elevernas erfarenheter tas tillvara.

I det här kapitlet kommer du att få läsa om vad som i forskning beskrivs som generella framgångsfaktorer i samband med övergångar. Vi vill också visa hur dessa kan användas för att organisera för övergångar i gymnasieskolan. Efter en kort beskrivning av vilka dessa framgångsfaktorer är, följer flera praktiska exempel på hur olika gymnasieskolor har arbetat med att förbereda elever inför övergången till gymnasiet. Kapitlet innehåller också tips på och idéer om hur skolor kan arbeta med elevers delaktighet vid övergångar.

Framgångsfaktorer

Forskningen om vad som är framgångsrikt att göra när vi ska organisera för smidiga övergångar i gymnasieskolan är begränsad. Däremot finns framgångsfaktorer som generellt beskrivs vara bra att ha i åtanke när övergångar ska organiseras. Dessa faktorer har till stor del kopplingar till näringslivet och organisationspsykologin och belyser hur organisationer genomför framgångsrika anpassningar efter förändrade förutsättningar i samhället (Borg, Bölte & Hallberg, 2021). Även om dessa beskrivs som allmänna framgångsfaktorer, så är de möjliga att använda som utgångspunkt för att organisera för lyckosamma övergångar i gymnasieskolan. Till dessa framgångsfaktorer räknas:

• att den som berörs av övergången är förberedd på den

• att den som ska göra övergången förstår vad den innebär – både i allmänhet, det vill säga för alla som ska göra övergången, och mer specifikt, det vill säga för individen själv

• att utgå från individers olika kognitiva förutsättningar och identifiera vad som kan ändras i miljön, vilket underlättar övergången i förhållande till individernas behov

• att det finns en övergångsplan som bygger på ett systematiskt arbetssätt, där skolans personal får möjlighet att ta ett professionellt ansvar för att leda implementeringsarbetet.

Förberedelse

Att den som berörs av övergång också förbereds, är en framgångsfaktor. Det ökar förutsättningarna för en lyckad övergång, oavsett om det är en större övergång, som exempelvis från grundskolan till gymnasiet, eller en vardaglig övergång, till exempel under en lektion. Ett exempel är övergången från ett lärarstyrt lektionsarbete till en friare struktur, som ett grupparbete, där elevernas egen förmåga till självstyrning hamnar i fokus. En sådan övergång har större förutsättningar att lyckas om eleverna förbereds på det friare momentet. Att i förväg ge eleverna en struktur för hur själva arbetet ska organiseras, från början till slut, och att tydliggöra rollfördelningen i gruppen, är faktorer som stödjer elevernas möjligheter att arbeta självständigt.

Övergångar är ett identifierat utvecklingsområde som berör alla skolor, kanske inte minst gymnasieskolan där höga krav ställs på elevers självständighet. Det som efterfrågas är kunskap om hur övergångar kan organiseras och stödstrukturer byggas för att skapa likvärdiga möjligheter för elevernas lärande och välmående.

I den här boken presenteras hur ett systematiskt arbetssätt kan användas som verktyg för att förstå, planera, genomföra, följa upp och utvärdera arbetet med övergångar i gymnasieskolans vardag som bidrar till en tillgänglig lärmiljö. Det handlar om att upparbeta arbetsformer och rutiner för ett förebyggande och resursbesparande arbete som gör hela skolvardagen förutsägbar och trygg.

Boken kan stärka hela skolans utvecklingsarbete kring övergångar och bidra till kollegial skolutveckling inom arbetslaget, med fördel i samarbete med elevhälsa, skolledning och huvudman. I din roll som enskild lärare kan du också använda boken för att systematiskt utveckla de övergångar som kommer med din undervisning.