9789127463301

SMAKPROV omfattarHelaboken250sidor.

Singma matematik Lärarhandledning

Singma matematik

LÄRARHANDLEDNING FK

Författare: Pia Agardh

Josefine Rejler

Sortering och mönster

Om kapitel 1

I kapitel 1 arbetar eleverna med klassificering, sortering och mönster. De tränar på att beskriva likheter och skillnader för att gruppera föremål på olika sätt. Eleverna sorterar föremål i grupper efter olika egenskaper som färg, form och storlek.

De upptäcker vad mönster är, övar på att hitta det som upprepas i olika mönster och beskriver mönsterdelen.

Eleverna skapar även egna mönster, beskriver hur mönster fortsätter och förklarar vad som saknas i givna mönster.

I hela kapitlet arbetar och utforskar eleverna konkret genom att lägga mönster med kuber och andra föremål, rita och pärla mönster, samt förklara mönstren för varandra. De går också på mönsterjakt i närmiljön, för att upptäcka mönster i vardagen.

1 Sortera och klassificera

• Att sortera efter olika egenskaper.

• Att förklara regeln för sorteringen.

• Att beskriva likheter och skillnader.

2 Upptäcka mönster

3 Skapa mönster

• Att upptäcka mönster.

• Att förklara vad som upprepas i ett mönster.

• Att skapa mönster.

• Att fortsätta mönster.

s. 8s. 6

s. 12s. 9

s. 16s. 12

Sortering och mönster

Kapitelstart

Visa kapitelstartbilden på storskärm och låt samtidigt eleverna titta på motsvarande bild i läroboken. Läs eller lyssna på Elsas berättelse. Fråga eleverna vad de upptäcker i bilden. Fråga också hur många gömda drakar de hittar. Låt dem tänka själva en stund och sedan prata med varandra, innan ni samtalar i hela klassen. Följ upp elevernas tankar och vad de svarar på frågan i pratbubblan. Uppmärksamma vad eleverna ser och om de kan beskriva hur sakerna ser ut. Berätta att ni i detta kapitel ska utforska sortering och mönster.

ELSA BERÄTTAR

Hej! Jag heter Elsa. Jag går i förskoleklass, precis som du. Jag kommer ihåg min första dag. När jag tittade in i mitt klassrum för första gången såg jag så mycket spännande saker! Lådor, böcker, pennor, saxar och en massa annat. Allting verkade ligga på en egen plats. Det fanns också stolar och bord, och en soffa att sitta i. Några av mina klasskompisar var redan där. Jag längtade efter att få gå in!

Vad upptäcker ni i mitt klassrum?

Vad upptäcker ni i klassrummet?

LEKTI O N 1: Sortera och klassificera

I FO KUS

• Att sortera efter olika egenskaper.

• Att förklara regeln för sorteringen.

• Att beskriva likheter och skillnader.

Sortera och klassificera

BEGREPP

sortera likheter skillnader

gruppera regel

lika olika

MATERIAL Pärlor Pärmar

K K K

Vilken ska bort?

ELSA BERÄTTAR

Efter en stund fick jag äntligen gå in i mitt klassrum. Då såg jag att alla stod runt mattan och tittade på något som hade hänt. Där låg en hel hög med pärlor som ramlat ut på mattan. Vilken röra! Följ med in och se om du kan hjälpa till att plocka i ordning. Min lärare sa att vi skulle sortera pärlorna i olika burkar. På vilka olika sätt kan ni göra det?

Vi utforskar

Inled med att visa startuppgiften på storskärm och lyssna på Elsas berättelse. Se till att alla elever har tillgång till bilder på pärlorna (kopieringsunderlag) för att kunna pröva att sortera på olika sätt.

Utforska

Berätta för eleverna att ni tillsammans ska utforska hur ni kan sortera pärlorna, och på vilka olika sätt ni kan göra det. Be dem att fundera och pröva själva en stund. Sedan kan de prata och visa varandra, innan ni samtalar i hela klassen.

Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar. Resonera tillsammans och utveckla startuppgiften genom att ställa fler frågor.

Förslag på frågor

• Vad betyder sortera?

• Vad har pärlorna för olika färger/former/storlekar?

• På vilka olika sätt kan vi sortera pärlorna?

Förväntade svar och metoder

Exempel på hur eleverna kan ha löst startuppgiften:

• De sorterade efter färg, form och storlek.

• De sa att sortera betyder att lägga i grupper, där sakerna i gruppen har något som är lika.

VI LÄR

Vi lär

Låt eleverna öppna sina läroböcker. Gå igenom startuppgiften tillsammans, läs och reflektera över det som visas under Vi lär. Jämför elevernas metoder med de som visas i boken.

• Hur gör barnen i boken för att sortera?

• Sorterade vi på samma sätt?

• Håller ni med om det som står i pratbubblorna?

Uppmärksamma att ni kan sortera på olika sätt. Visa att i varje grupp är det något som är lika och gemensamt, men att det också är något som är olika och skiljer sig från de andra grupperna.

Diskuera tillsammans

Låt eleverna arbeta parvis och förklara för varandra vad ordet sortera betyder för att sedan berätta. Samtala om deras idéer i hela klassen och enas om att sortera betyder att gruppera (klassificera) saker efter deras egenskaper. Exempelvis efter färg, form eller storlek.

Följ upp elevernas olika förslag på sorteringar på tavlan. Använd bilderna på pärlorna och gruppera dem så som eleverna föreslår. Fråga om de kan klura ut och förklara hur klasskamraterna har tänkt när de sorterat. Kontrollera om det stämmer och skriv sedan upp det bredvid sorteringen.

Jag sorterar efter färg.

Jag sorterar efter form.

Jag sorterar efter storlek.

Förslag att visa på tavlan.

VI ÖVAR 1

Aktivitet

MATERIAL

Vilken ska bort?

Vilken ska bort?

VILKEN SKA BORT?

A Hämta 4 saker.

B Säg vilken du tycker ska bort.

Låt eleverna arbeta i par eller i grupper om fyra. De börjar med att hämta fyra saker i klassrummet. Det kan vara vilka mindre föremål som helst, som de sedan lägger i var sin ruta på kopieringsunderlaget. Låt dem titta på föremålen en stund och fundera över vilket föremål som de tycker ska bort och hur de kan motivera varför. De berättar sedan för varandra. Be dem att beskriva likheter och skillnader mellan föremålen. Gör gärna en omgång av aktiviteten tillsammans i klassen först, så att det blir tydligt hur den går till.

Eleverna kan upprepa aktiviteten flera gånger genom att hämta nya saker.

Avsluta aktiviteten med att eleverna ritar fyra saker och kryssar över den som de tycker ska bort.

Vi övar 1

Låt eleverna arbeta i par. Be dem att sortera föremålen och uppmuntra dem att sortera på olika sätt. Gå igenom uppgiften tillsammans och låt flera elever förklara hur de har sorterat. Kanske har några sorterat efter färg (röd, grön, blå), eller efter vilken sorts föremål det är (bollar, fordon, gosedjur). Visa de olika sätten på tavlan.

I aktiviteten tränar eleverna på att beskriva egenskaper och att klassificera. De beskriver vilket föremål de tycker ska bort och varför. De övriga tre föremålen kan ha en gemensam egenskap, men behöver inte nödvändigtvis höra ihop. Fokus är på att se likheter och skillnader, samt att beskriva dessa.

Eftersom eleverna väljer var sin sak slumpmässigt, så kommer det finnas många möjliga lösningar och eleverna får använda sin fantasi utan begränsningar.

SORTERING OCH MÖNSTER 11

SORTERING OCH MÖNSTER

Hur kan vi sortera?

Fjädern ska bort för den är lättast.

Vi övar 2

Berätta att ni ska ta reda på hur Elin har sorterat pärmarna, och om det går att sortera på flera sätt. Låt eleverna fundera en stund själva innan de pratar med varandra i par. Se till att alla elever har tillgång till bilder på pärmarna (kopieringsunderlag) för att kunna pröva att sortera.

Låt flera elever berätta och dela med sig av sina olika idéer om hur de har sorterat pärlorna. Visa på tavlan och uppmärksamma att vi kan sortera efter färg, höjd och bredd.

Aktivitet MATERIAL

blandade små föremål, lådor

Sortera

Låt eleverna arbeta i grupper om fyra. Förbered en låda till varje grupp med 15-20 stycken olika små föremål från klassrummet. Det kan vara gem, färgpennor, knappar, kuber, plastbjörnar eller andra plockisar. Låt det vara ett par stycken av varje sorts föremål, men i olika färg, storlek och så vidare.

Elever i förskoleklass är väldigt uppfinningsrika, så det behöver inte vara helt genomtänkt och planerat vilka föremål som finns i lådan. Eleverna tränar på att hitta egna olika klassificeringar. De turas om att sortera på olika sätt och låta de andra förklara regeln.

1 Sortera olika saker.

2 Förklara regeln.

SORTERA

VI ÖVAR 2

1 Sortering och mönster

1 Sortering och mönster

Sortera och klassificera

Sortera och klassificera

Dra

Jag övar

till

Dra

Låt eleverna arbeta vidare i övningsboken. Här får de fortsätta att träna på att sortera och klassificera. Hjälp eleverna att läsa om det behövs.

I uppgifterna får de öva på att sortera föremål efter olika kriterier och egenskaper, samt leta efter likheter och skillnader för att avgöra vad som är gemensamt och vilka som ska bort.

När eleverna arbetar självständigt kan du gå runt och fråga hur de har sorterat och be dem motivera varför de sorterat just så. Genom att ställa frågor får du en bild av hur lektionens innehåll har landat hos respektive elev.

streck

rätt

Dra streck till rätt låda.

streck till rätt

Dra streck till rätt låda.

8 SORTERING OCH MÖNSTER

Vilken ska bort? Kryssa över.

Extra aktiviteter

MATERIAL

Memory – bilda par

Memory

Låt eleverna spela Memory där korten parvis har egenskaper som hör ihop, exempelvis blomma och vas eller sko och fot. Eleverna turas om att vända på två kort och behåller korten om de hör ihop, om inte så vänder de tillbaka korten igen. Memorykorten finns som kopieringsunderlag.

Vilken ska bort?

Utveckla aktiviteten Vilken ska bort? genom att en lärare eller en elev bestämmer vilket föremål som ska bort och att resterande elever måste hitta olika argument för detta. På så sätt får eleverna se saker från andra perspektiv och inte bara beskriva och motivera vad de själva tycker ska bort.

Kvartettspel

Låt eleverna spela olika kvartettspel, exempelvis ”Löjliga familjen” eller ”Svarte Petter”, där de samlar på fyra kort som har något gemensamt.

ATT TÄNKA PÅ

Att sortera och klassificera är något viktigt som hjälper oss att skapa struktur och ordning i vår vardag.

I elevernas skolmiljö finns många exempel på detta, exempelvis att de finns hyllor och lådor för olika föremål eller att det i hallen läggs och hängs kläder på ett visst sätt.

Klassificering handlar om att hitta kategorier av egenskaper. Eleverna tränar på att se vissa egenskaper (likheter), men bortse från andra (skillnader). De börjar med detta redan på förskolan, då de exempelvis plockar i ordning och avgör var de ska lägga ett visst föremål, i vilken grupp/kategori den hör hemma.

Förmågan att klassificera är viktig för den matematiska utvecklingen. Matematik handlar mycket om att kategorisera och klassificera, exempelvis antal (ental, tiotal, hundratal), längd (meter, centimeter, millimeter), geometriska former (kvadrat, rektangel, triangel), statistik och så vidare. Det är därför bra att ge elever i förskoleklass många tillfällen att klassificera och ordna föremål, samt att jämföra likheter och skillnader i egenskaper.

I FO KUS

• Att upptäcka mönster.

• Att förklara vad som upprepas i ett mönster.

Upptäcka mönster

VI UTFORSKAR

BEGREPP

mönster regel

mönsterdel upprepning

MATERIAL

multilink-kuber, färgpennor

Gardiner K

ELSA BERÄTTAR

Jag trivs verkligen i mitt klassrum!

Där finns så mycket att titta på och så många roliga saker att leka med. En dag när jag var i klassrummet hörde jag plötsligt en smäll. Först blev jag rädd, men sedan såg jag att fönstret hade flugit upp och att gardinen fladdrade fritt i vinden. Det var då som jag upptäckte det, på gardinerna alltså.

Kan ni klura ut vad det var jag såg?

Vi utforskar

Inled med att visa startuppgiften på storskärm och lyssna på Elsas berättelse. Se till att alla elever har tillgång till bilder på gardinerna (kopieringsunderlag) för att kunna upptäcka mönstren när de utforskar.

Utforska

Berätta för eleverna att ni tillsammans ska utforska vilka olika mönster ni ser, och beskriva vad det är som upprepas. Be dem att fundera och pröva själva en stund. Sedan kan de prata och visa varandra, innan ni samtalar i hela klassen.

Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar. Resonera tillsammans och utveckla startuppgiften genom att ställa fler frågor.

Förslag på frågor

• Vad ser ni på gardinerna?

• Vad betyder mönster?

• Vilka olika mönster ser ni?

Förväntade svar och metoder

Exempel på hur eleverna kan ha löst startuppgiften:

• De sa att de såg olika saker på gardinerna, blommor, blad och cirklar.

• De förklarade att mönster är något som upprepas.

• De såg olika mönster som upprepades med blommor och blad i olika färger och storlek.

Vilka mönster ser ni? Vad är det som upprepas?

Diskuera tillsammans

Låt eleverna arbeta parvis och förklara för varandra med egna ord vad mönster betyder, för att sedan berätta för hela klassen. Förtydliga att mönster betyder att något ligger i en viss ordning. I varje mönster finns en återkommande del, en mönsterdel, som upprepas och följer en regel

Följ upp elevernas olika förslag på vilka mönster de hittar på gardinerna. Låt någon börja att beskriva ett av mönstren. Visa bilden av mönstret på tavlan och fråga eleverna om de kan beskriva regeln, vad det är som upprepas. Markera mönsterdelarna med streck och beskriv med ord vad mönsterdelen består av. Fråga hur många delar det är i mönsterdelen och vilka det är. ”Läs” högt och beskriv mönstret med ord, exempelvis; blomma, blad, blad, blomma, blad, blad och så vidare. Uppmärksamma att ni faktiskt kan ”höra” hur mönster upprepar sig, själva mönsterdelen blir som en rytm.

Fråga om det finns fler mönster på gardinerna. Följ upp på samma sätt genom att markera mönsterdelarna och ”läsa” mönstret högt och rytmiskt.

Vi lär

Låt eleverna öppna sina läroböcker. Gå igenom startuppgiften tillsammans, läs och reflektera över det som visas under Vi lär. Jämför elevernas metoder med de som visas i boken.

• Vilka mönster har barnen i boken hittat?

• Hur beskriver de mönsterdelen i varje mönster?

• Håller ni med om det som står i pratbubblorna?

”Läs” alla mönster högt och uppmuntra eleverna att lyssna efter mönstret.

Upptäcka mönster

Förslag att visa på tavlan.

Blomma, blad, blad. Stor, mellan, liten.

Blå, vit, rosa.

mönsterdel mönsterdel mönsterdel mönsterdel

VI ÖVAR 1

Vi övar 1

Låt eleverna arbeta i par. Be dem att fundera över vilka mönster de ser i halsbanden och om de kan beskriva vad som upprepas.

Gå igenom uppgiften tillsammans. Låt flera elever beskriva mönstren och markera mönsterdelarna genom att dra streck mellan varje upprepning. ”Läs” mönstren och uppmuntra eleverna att lyssna efter mönstret.

Aktivitet MATERIAL

multilink-kuber, färgpennor

Lägga mönster

Låt eleverna arbeta i par. De behöver 20–30 kuber i tre eller fyra olika färger. En av eleverna lägger ett mönster med kuberna och klasskamraten förklarar sedan mönstret, vad som upprepar sig. Gör gärna en omgång av aktiviteten tillsammans i klassen först, så att det blir tydligt hur den går till.

Utmana eleverna genom att låta dem använda fler färger eller att mönsterdelen består av fler delar.

Låt eleverna upprepa aktiviteten flera gånger och be dem, som en avslutning, att rita av ett av de mönster som de har gjort. Uppmuntra dem att markera mönsterdelen med streck.

VI ÖVAR 2

Vilka färger saknas?

Aktivitet

MATERIAL färgpennor

Gå på mönsterjakt

GÅ PÅ MÖNSTERJAKT

A Leta efter mönster i klassrummet. B Rita av mönstret.

Låt eleverna arbeta i par. De ska leta efter mönster i klassrummet och sedan rita av mönstret. Uppmuntra dem att markera mönsterdelen i varje mönster med streck. Låt eleverna visa för varandra vilka mönster de har hittat och ”läsa” mönstren högt.

Gå gärna på mönsterjakt utomhus på skolgården, i skogen eller vid andra aktiviteter utomhus. Uppmärksamma eleverna på alla mönster som finns runt omkring oss i vardagen. Fotografera mönstren som ni hittar och rita av dem när ni är tillbaka i klassrummet.

Vi övar 2

Berätta att ni ska ta reda på vilka färger som saknas, och om eleverna kan förklara mönstret. Låt dem fundera en stund själva innan de pratar med varandra i par. Se till att alla elever har tillgång till kuber för att pröva praktiskt och lägga mönstren när de utforskar.

Låt flera elever berätta och dela med sig av sina olika idéer, och beskriva vad som upprepas i mönstren. Visa på tavlan och ”läs” mönstren högt tillsammans.

Upptäcka mönster

Ringa

Jag övar

Låt eleverna arbeta vidare i övningsboken. Här får de fortsätta att träna på att upptäcka mönster. Hjälp eleverna att läsa om det behövs. I uppgifterna får de öva på att hitta mönster, markera mönsterdelar och beskriva vad som saknas i mönster. Eleverna tränar även på att skapa egna mönster genom att färglägga på olika sätt. När eleverna arbetar självständigt kan du som lärare går runt och fråga vilka mönster de upptäckt. Genom att ställa frågor får du en bild av hur lektionens innehåll har landat hos respektive elev.

Ringa in mönsterdelarna.

ett eget mönster.

Ringa in mönsterdelarna.

Rita frukterna som saknas.

Måla

Extra aktiviteter

MATERIAL Bildkort

Rörelsemönster

Gör aktiviteten tillsammans i hela klassen. Låt eleverna hjälpa till att dra tre kort. Sätt upp korten på tavlan. Läs korten och låt sedan eleverna göra det som korten uppmanar till. Om korten visar; HEJ, HAND, HAND, så ska eleverna säga hej och klappa med händerna två gånger. Upprepa mönstret flera gånger så att de hinner höra att det blir en rytm när mönsterdelen återkommer. Dra sedan nya kort och gör det mönstret på motsvarande sätt. Utveckla aktiviteten genom att utöka till att dra fyra kort eller fler.

Gissa mönster

Gör aktiviteten tillsammans i hela klassen. Använd bilder på mönster som eleverna har ritat i tidigare aktiviteter eller bygg olika mönster med kuber, alternativt rita mönster. Visa fyra olika mönster för eleverna. Berätta att de ska titta på mönstren, lyssna på dina ledtrådar som beskriver ett av mönstren och gissa vilket mönster det är. Ge en ledtråd i taget exempelvis; mönstret har olika färger, det är byggt av kuber, mönsterdelen består av tre delar och så vidare.

Låt eleverna gissa och förklara mönstret med egna ord. Gå igenom alla mönster tillsammans när ni är klara och markera mönsterdelen i varje mönster med streck. Eleverna kan sedan få turas om att själva ge ledtrådar till samma mönster eller om ni byter ut till nya.

ATT TÄNKA PÅ

Mönster finns överallt

Elever brukar tycka att mönster är spännande. Uppmärksamma att mönster finns överallt, runt omkring oss i vardagen. Mönster kan vara rutiner som upprepas varje dag, som exempelvis att gå upp, äta frukost, gå till skolan, äta middag och sova. Det är sådant som återkommer varje dag, som en mönsterdel. Eleverna kan också upptäcka mönster i naturen eller i klassrummet.

Upptäcka, beskriva och fortsätta mönster

En förutsättning för eleverna att kunna upptäcka, beskriva och fortsätta mönster är att de har kunskaper om klassificering och sortering. De behöver också kunna uppfatta likheter och skillnader, samt urskilja den del i ett mönster som bildar en enhet och som upprepas (mönsterdelen). Att uppfatta mönsterdelen/regeln är att knäcka mönstrets kod.

Se, skapa och använda mönster

Att se, skapa och använda mönster är betydande processer i elevers utveckling i matematik och att kunna upptäcka mönster är en viktig förmåga som genomsyrar all matematik. Det involverar problemlösning och matematiskt tänkande. Därför är det viktigt att eleverna tidigt får många tillfällen att se och beskriva mönster. Elever med goda resultat i matematik har också en god känsla för mönster och samband.

LEKTION 3: Skapa mönster

I FOKUS

• Att skapa mönster.

• Att fortsätta mönster.

Skapa mönster

VI UTFORSKAR

BEGREPP

mönster regel

mönsterdel fortsätta mönster

MATERIAL

multilink-kuber, färgpennor, pärlor, snöre eller piprensare, bönor, gem Skapa mönster K

ELSA BERÄTTAR

Det fanns så många mönster i klassrummet och jag blev nyfiken på om det fanns ännu fler. Jag gick på mönsterjakt och tittade överallt, vid borden, på hyllorna, på tavlan och på väggarna, men hittade inga fler. Då bestämde jag och kompisarna att vi ville leka med utklädningskläderna i stället. Men när vi tog fram lådan med utklädningskläder, så upptäckte jag något som jag hade missat.

Kan ni gissa vad?

Vi utforskar

Inled med att visa startuppgiften på storskärm och lyssna på Elsas berättelse. Se till att alla elever har tillgång till bilden på lådornas lock (kopieringsunderlag) för att kunna beskriva och fortsätta mönstren.

Utforska

Berätta för eleverna att ni tillsammans ska utforska vilka olika mönster ni ser, och om ni kan fortsätta mönstren. Be dem att fundera och pröva själva en stund. Sedan kan de prata och visa varandra, innan ni samtalar i hela klassen.

Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar. Resonera tillsammans och utveckla startuppgiften genom att ställa fler frågor.

Förslag på frågor

• Vad ser ni på lådorna/locken?

• Vilka olika mönster upptäcker ni?

• Kan ni fortsätta mönstren?

Förväntade svar och metoder

Exempel på hur eleverna kan ha löst startuppgiften:

• De sa att de såg olika mönster på lådornas lock.

• De såg mönster som upprepades med olika färger.

• De fortsatte mönstren genom att rita.

• De fortsatte mönstren genom att bygga vidare med kuber.

16 SORTERING OCH MÖNSTER

Vilka mönster ser ni på lådorna? Kan ni fortsätta mönstren?

Diskuera tillsammans

Fråga eleverna om de minns vad ett mönster är. Låt dem arbeta parvis och på nytt förklara för varandra vad mönster betyder, för att sedan berätta för hela klassen. Förtydliga att mönster betyder att något ligger i en viss ordning. I varje mönster finns en återkommande del, en mönsterdel, som upprepas och följer en regel.

Visa de olika mönstren på tavlan och be eleverna att förklara mönstret och mönsterdelen. Följ upp elevernas förslag på hur ni kan fortsätta mönstren. Låt någon elev börja att beskriva ett av mönstren. Fråga vad det är som upprepas och hur många delar det är i mönsterdelen. Markera mönsterdelen i varje mönster med streck och beskriv med ord vad mönsterdelen består av. Fråga hur ni kan fortsätta mönstret och rita elevernas förslag. ”Läs” mönstret högt med ord, exempelvis orange, vit, orange, vit och så vidare. Uppmärksamma att ni kan ”höra” om det som ni har ritat stämmer.

Följ upp mönstren på de övriga lådorna på motsvarande sätt.

Vi lär

Låt eleverna öppna sina läroböcker. Gå igenom startuppgiften tillsammans, läs och reflektera över det som visas under Vi lär. Jämför elevernas metoder med de som visas i boken.

• Vilka mönster har barnen i boken hittat?

• Hur beskriver de mönsterdelen?

• Hur fortsätter de mönstren?

Skapa mönster

Orange, vit.

Grön, grön, vit.

Rosa, vit, rosa.

Blå, rosa, vit.

”Läs” alla mönster högt och uppmuntra eleverna att lyssna efter mönstret. Förslag att visa på tavlan.

VI ÖVAR 1

Vi övar 1

Låt eleverna arbeta i par. Be dem att fundera över hur de kan fortsätta mönstren och låt dem sedan bygga och fortsätta mönstren med kuber. Gå igenom uppgiften tillsammans och be flera elever att beskriva mönstren och hur de fortsätter. ”Läs” mönstren och uppmuntra eleverna att lyssna efter om fortsättningen av mönstret blivit rätt.

MATERIAL

pärlor, snöre/piprensare, färgpennor

Skapa mönster

Låt eleverna arbeta i par. Var och en pärlar först ett mönster. De kan använda ett snöre eller en piprensare att trä upp pärlorna på. Eleverna visar sedan sina mönster för varandra och försöker förklara varandras mönster. De byter sedan mönster med varandra och fortsätter att pärla på klasskamratens mönster. Utmana eleverna genom att låta dem använda fler färger eller att mönsterdelen ska bestå av fler delar.

Avsluta aktiviteten genom att var och en ritar av sitt mönster. Uppmuntra dem att markera mönsterdelen med streck.

SORTERING OCH MÖNSTER 19

SORTERING OCH MÖNSTER

Fortsätt mönstren. Bygg med kuber.

A Pärla var sitt mönster. B Förklara och fortsätt varandras mönster.

SKAPA MÖNSTER

VI ÖVAR 2

Vad saknas i varje mönster?

Aktivitet

MATERIAL

multilink-kuber, bönor, gem

Tolka mönster

TOLKA MÖNSTER

A Lägg ett mönster med kuber.

B Lägg ett likadant mönster med bönor och gem.

Låt eleverna arbeta i par. Se till att varje par har 10–12 kuber i två olika färger. En elev börjar med att lägga ett mönster med kuberna. Klasskamraten lägger sedan ett motsvarande mönster, men använder i stället bönor och gem.

Eleverna tränar på att se mönsterdelen och hur mönsterdelens regel sedan kan ”översättas” till andra föremål. Exempelvis kan mönstret orange, lila, orange, lila, orange, lila generaliseras (översättas)till formeln AB, AB, AB. Mönsterdelen består alltså av två olika föremål, som kan ersättas av två andra föremål.

Uppmuntra eleverna att ”läsa” mönstren högt. Följ upp aktiviteten gemensamt och visa några exempel på hur mönstret med kuber översatts till bönor och gem.

Vi övar 2

Berätta att ni ska ta reda på vad som saknas i varje mönster och om eleverna kan förklara mönstren. Låt dem fundera en stund själva innan de samtalar parvis. Fråga om de kan använda kuber för att representera föremålen i mönstren. Uppmärksamma att exempelvis en röd kub kan representera ett rött äpple och en gul kub en banan. Låt sedan eleverna pröva praktiskt genom att lägga mönstren med kuber när de utforskar.

Be flera elever att berätta om sina olika idéer och beskriva vad som upprepas i mönstren. Visa på tavlan och ”läs” mönstren högt tillsammans.

Skapa mönster

Skapa mönster

Jag övar

Låt eleverna arbeta vidare i övningsboken. Här får de fortsätta att träna på att skapa och fortsätta mönster. Hjälp eleverna att läsa om det behövs. De beskriver och fortsätter mönster som fortsätter både uppåt och nedåt. Mönstren innehåller olika representationer, som olika färg och olika geometriska former, samt mönster som är ritade som linjer på prickpapper.

När eleverna arbetar självständigt kan du som lärare går runt och fråga hur de har fortsatt mönstren och varför de har gjort just så. Genom att ställa frågor får du en bild av hur lektionens innehåll har landat hos respektive elev.

Fortsätt mönstren.

Gör ett eget mönster. Ringa in mönsterdelen.

14 SORTERING OCH MÖNSTER

SORTERING OCH MÖNSTER

Fortsätt mönstren. Måla.

Fortsätt mönstren åt båda hållen.

SORTERING OCH MÖNSTER

Fortsätt mönstren. Måla.

Fortsätt mönstren åt båda hållen.

mönster

mönsterdelarna.

Extra aktiviteter

MATERIAL

pärlplattor, pärlor

Pärlplattor

Låt eleverna lägga mönster genom att pärla på pärlplattor. De väljer då själva svårighetsgrad på mönstret och hur det upprepar sig. Eleverna kan också pärla efter färdiga instruktioner, för att träna på att tolka mönster och sedan upprepa det själv.

Mönster i naturen

Gå ut i naturen för att leta efter mönster. Eleverna kan också få lägga mönster med naturföremål, som kottar, pinnar, stenar och blad. De kan även ta med olika naturföremål in i klassrummet, fästa dem på snören och bygga mobiler som kan hängas upp i klassrummet. Låt eleverna klura ut varandras mönster, beskriva mönsterdelen och hur mönstret fortsätter.

SVÅRIGHETER OCH MISSUPPFATTNINGAR

En del elever har svårt att upprepa mönster och uppfattar mönsterdelen endast genom att försöka minnas mönstret visuellt.

Om elever har svårt att se mönsterdelen, så uppmuntra dem att samtidigt som de lägger mönsterdelen även benämna den med ord. Exempelvis, gul, blå, blå. Det underlättar också om de får göra mönsterdelen med rörelser och uppleva mönstret i kroppen som en rytm. Hjälp eleverna att förstärka mönsterdelen genom att översätta gul, blå, blå till klapp, stamp, stamp. ”Läs” hela mönstret högt för att lyssna att det är rätt.

ATT TÄNKA PÅ

Att kunna upptäcka mönster är en viktig förmåga inom matematiken. Observera vilka olika typer av mönster som eleverna ser och om de uppfattar mönsterdelen och hur den delen upprepar sig i ett mönster. Var också uppmärksam på om de kan använda olika representationer för mönster.

SORTERING OCH MÖNSTER 9

Jag klurar

Kluringarna på sidorna 15–17 i övningsboken består av ett antal uppgifter som är extra utmanande för tanken. Eleverna kan arbeta med dessa uppgifter enskilt eller tillsammans i grupp. Ni kan också arbeta med kluringarna gemensamt i hela klassen.

Ge stöd till de elever som behöver genom att läsa uppgiften tillsammans med dem för att säkerställa att de förstår vad de ska göra.

KLURIN G 1

Eleverna ska sortera knapparna i fyra grupper. Uppmärksamma om de hittar olika sätt att sortera knapparna på.

Extra stöd

Hjälp eleverna genom att ställa stödfrågor som:

• Vilka olika färger finns det?

• Hur många hål har knapparna?

• Är knapparna stora eller små?

Extra utmaning

Uppmuntra eleverna att försöka hitta fler sätt att sortera knapparna i fyra grupper.

Storlek och färg: små gröna, små blå, stora gröna och stora blå.

Storlek och form: små runda, små triangel, stora runda och stora triangel.

Form och antal hål: runda 2 hål, runda 4 hål, triangel 2 hål och triangel 4 hål.

Fortsätt mönstren.

Gör ett eget mönster. Ringa in mönsterdelen.

Sortera knapparna i 4 grupper. Rita.

KLURING 2

KLURING 2

Lägg kuber i alla rutor. Det ska vara en kub av varje färg i alla rader och kolumner.

Lägg kuber i alla rutor. Det ska vara en kub av varje färg i alla rader och kolumner.

KLURING 3

KLURING 3

Pröva först. Rita sedan.

Pröva först. Rita sedan.

16

16

KLURIN G 2

Eleverna ska lägga kuberna i rutnätet så att det är en kub av varje färg i varje rad och i varje kolumn. Kluringen liknar ett Sudoku, fast med olika färger i stället för siffror.

Extra stöd

Hjälp eleverna genom att först låta dem lägga ut översta raden med en kub av varje färg. Be dem sedan att arbeta med en rad i taget. Förenkla så att de i stället har ett rutnät med nio rutor och endast tre kuber i tre olika färger.

Extra utmaning

Låt eleverna pröva att använda siffrorna 1, 2, 3 och 4, i stället för fyra färger, som de ska placera ut i rutnätet. Det får inte vara samma siffra i någon rad eller i någon kolumn.

Ni kan också leta efter enklare Sudoku att skriva ut, som eleverna kan pröva vidare med.

Rita ett mönster till varje regel.

• ABB, ABB

• ABB, ABB

• ABAA, ABAA

• ABAA, ABAA

• AABA, AABA

Jag har ritat ett mönster till regeln AB, AB.

Jag har ritat ett mönster till regeln AB, AB.

KLURIN G 3

17

Eleverna ska rita ett eget mönster till varje regel. De tränar på att översätta en regel (en formel) till ett mönster.

Extra stöd

Gå igenom exemplet tillsammans. Hjälp eleverna genom att ställa stödfrågor som:

• Vad betyder AB, AB?

• Hur många delar består mönsterdelen av?

• Vad skulle kunna representera A respektive B?

17

• Om A är en ring och B ett blad, hur ser då mönstret ABB, ABB ut?

Extra utmaning

Låt eleverna skapa egna regler (formler) med bokstäver. Sedan kan de både rita mönstret som passar till regeln och låta en klasskamrat lägga eller rita mönstret utifrån regeln.

• AABA, AABA

Rita ett mönster till varje regel.

Räkna antal 1 till10

Om kapitel 2

I kapitel 2 övar eleverna på att räkna och se antal föremål inom talområdet 1 till 10.

Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att se och räkna antal saker från 1 till 5. De använder bilder och konkret material för att på olika sätt utveckla en känsla för talen. Eleverna övar på att känna igen talen 1 till 5 och att para ihop olika antal föremål med motsvarande tal. De får själva pröva att utforska talen och sedan beskriva hur de gör.

Eleverna tränar också återkommande på räkneordens ordning genom att ramsräkna. Arbetet fortsätter sedan på motsvarande sätt med talen 6 till 10.

Eleverna jämför antal genom att titta på bilder och använda konkret material. De lägger föremål i rader och parar ihop för att jämföra antalen, samt beskriver om det är fler, färre eller lika många.

Kapitlet avslutas med att eleverna utvecklar förståelse för talraden 1 till 10 genom att arbeta praktiskt och se och uppleva talraden på olika sätt. De tränar på att ramsräkna och gör många olika aktiviteter för att lära sig att höra och se talens ordning.

1 Räkna till 5

2 Räkna till 10

3 Jämföra antal

4 Upptäcka talraden

• Att se och räkna antal föremål från 1 till 5.

•

•

•

• Att jämföra olika antal föremål med varandra.

• Att beskriva och använda jämförelseord.

• Att utforska och känna igen talraden 1 till 10.

• Att se och förstå att talen har en bestämd ordning.

21

s. 28s. 24

s. 32s. 27

Att koppla ihop antal föremål med motsvarande tal.

Att se och räkna antal föremål från 1 till 10.

Att koppla ihop antal föremål med motsvarande tal. s. 24s.

2

Räkna antal 1 till 10

Kapitelstart

Visa kapitelstartbilden på storskärm och låt samtidigt eleverna titta på motsvarande bild i läroboken. Läs eller lyssna till Davids berättelse. Samtala med eleverna om vad ni ser i bilden. Vad döljer sig under vattenytan?

Vilka olika fiskar och djur kan ni se? Fråga också hur många lösa mynt från sjörövarskatten de hittar. Låt eleverna tänka själva en stund och sedan prata med varandra, innan ni samtalar i hela klassen. Följ upp elevernas tankar och se om de har hittat alla 10 mynten. Räkna dem högt tillsammans. Berätta att ni i det här kapitlet ska träna på att räkna antal från 1 till 10.

DAVID BERÄTTAR

Hej! Jag heter David. I somras var jag hos mormor på västkusten. Det var jättemysigt! Jag fick en ny badring som jag badade med varje dag. Mormor läste en bok om djur som finns i havet. Jag brukade ligga i badringen och fantisera om vad som fanns under vattenytan. Jag såg brännmaneter, krabbor, räkor, humrar, snäckor. Jag såg också olika fiskar och en jättestor rocka med en lång svans. Jag fantiserade om att det låg en stor kista med massa guldmynt på botten. Vad ser ni under havsytan?

LEKTION 1: Räkna till 5

I FOKUS

• Att se och räkna antal föremål från 1 till 5.

• Att koppla ihop antal föremål med motsvarande tal.

Räkna till 5

VI UTFORSKAR

BEGREPP

räkna antal talen 1 till 5

MATERIAL

multilink-kuber, bönor, magnetbrickor

Talkort (1–5) K K

Tioramar

DAVID BERÄTTAR

En dag var det jättevarmt! Jag tog på mitt cyklop och snorklade i havet. Då såg jag många fiskar, musslor, krabbor, maneter och en massa annat. Det var precis som jag hade tänkt i min fantasi. Jag funderade på hur många det är av varje sort.

Kan ni hjälpa mig att ta reda på det?

Vi utforskar

Inled med att visa startuppgiften på storskärm och lyssna till Davids berättelse. Se till att eleverna har kuber och tioramar så att de kan lägga motsvarande antal.

Utforska

Berätta för eleverna att ni tillsammans ska ta reda på hur många det är av varje sort. Fråga om de kan räkna och lägga motsvarande antal med kuber. Låt dem tänka och pröva själva en stund. Sedan kan de prata och visa varandra, innan ni samtalar i hela klassen.

Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar. Resonera tillsammans och utveckla startuppgiften genom att ställa fler frågor.

Förslag på frågor

• Vilka olika fiskar hittar ni? (rocka, torsk, bläckfisk)

• Vilka andra saker ser ni? (brännmaneter, humrar, snäckor, mynt)

• Hur många är det av varje sort?

• Kan ni lägga samma antal med kuberna?

Förväntade svar och metoder

Exempel på hur eleverna kan ha löst startuppgiften:

• De räknade antalen genom att peka på föremålen och räkna ett i taget.

• De såg hur många det var utan att räkna alla.

• De använde tioramar och kuber för att visa antalen.

Diskutera tillsammans

Låt eleverna berätta hur de tar reda på hur många det är av varje sort. Peka på varje föremål och räkna högt tillsammans. Det är en rocka, det är en, två fiskar (torsk), det är en, två, tre bläckfiskar och så vidare. Visa sedan samma antal på tavlan med kuber eller magnetbrickor i en tioram och räkna antalet högt en gång till. Fråga vilka fler saker som finns i bilden och be eleverna att räkna hur många det är. Visa på motsvarande sätt med tioramar och kuber eller magnetbrickor på tavlan.

Visa talkorten 1 till 5 och fråga om de känner igen de olika talen. Låt dem samarbeta och pröva att para ihop talkorten med antalen 1 till 5 som visas i tioramarna.

Följ upp elevernas idéer, räkna högt tillsammans igen och visa vilket talkort som hör till. Uppmärksamma att det är det sista räkneordet i varje mängd som visar det totala antalet (kardinaltalsprincipen).

Vi lär

Låt eleverna öppna sina läroböcker. Gå igenom startuppgiften tillsammans, läs och reflektera över det som visas under Vi lär. Jämför elevernas metoder med de som visas i boken.

• Hur gör barnen i boken för att ta reda på hur många det är?

• Gjorde vi på samma sätt?

• Räknade de samma saker som vi?

Resonera om bilderna och låt dem peka och räkna igen utifrån bilderna under Vi lär. Uppmärksamma vilket talkort som hör till respektive antal.

Förslag att visa på tavlan.

Räkna antal 1–5

VI ÖVAR 1

Hur många? Para ihop.

Aktivitet

MATER IAL

bönor

Gissa antal

Låt eleverna arbeta i par. En av dem gömmer 1-5 bönor i handen. Klasskamraten gissar hur många bönor som är gömda. Därefter öppnar eleven handen, och de räknar antalet bönor och hoppar lika många hopp. Låt dem turas om och upprepa aktiviteten flera gånger.

GISSA ANTAL

A Göm bönor i handen.

B Gissa hur många.

A Öppna handen.

B Räkna och hoppa lika många hopp.

Avsluta aktiviteten med att låta eleverna rita av sin hand med ett antal bönor i. Om de redan kan skriva siffror, så kan de skriva antalet bönor med siffror bredvid.

Vi övar 1

Låt eleverna arbeta i par. Be dem att räkna hur många det är av varje sort och para ihop antalet saker med motsvarande antal fingrar. Gå igenom uppgiften tillsammans och låt flera elever berätta hur de löser uppgiften. Låt dem även visa antalen med sina egna fingrar.

VI ÖVAR 2

Vi övar 2

Berätta att ni ska ta reda på hur många det är på varje rad och para ihop med talet som passar till. Låt eleverna fundera en stund själva och sedan prata med varandra i par. Se till att alla elever har tillgång till tioramar, kuber och talkort, för att pröva konkret.

Gå igenom uppgiften i helklass och låt flera elever berätta hur de räknar och parar ihop med rätt tal. Räkna antalen högt tillsammans i klassen. Visa på tavlan och uppmärksamma hur antalen och talen hör ihop.

Aktivitet

MATERIAL

multilink-kuber

Tioramar Talkort (1–5)

Visa antal

Låt eleverna arbeta i par. Den ena visar ett talkort och säger talet som står på kortet. Klasskamraten lägger motsvarande antal med kuber i tioramen. Låt dem turas om att dra talkort och lägga talen flera gånger. Om eleverna har svårt att känna igen talen 1 till 5, så kan ni göra aktiviteten gemensamt i helklass.

I aktiviteten tränar eleverna på att tolka siffersymbolerna och sedan visa antalen konkret. De kan även få göra det motsatta, det vill säga först visa ett antal med kuber och sedan visa talkortet som hör till.

A Ta ett kort. Säg talet. B Visa antalet med kuber.

VISA ANTAL

3 ÖVNINGSBOKEN s. 18–20

2

2

Räkna antal 1 till 10

Räkna antal 1 till 10

Räkna till 5

Räkna till 5

Jag övar

Låt eleverna arbeta vidare i övningsboken. Här får de fortsätta att träna på att se och räkna antal inom talområdet 1–5. Hjälp eleverna att läsa om det behövs.

Övningarna hjälper eleverna att utveckla förståelse för att ett givet antal kan visas på olika sätt. De får bland annat para ihop bilder på tärningar med motsvarande antal föremål, samt räkna antal och måla motsvarande antal rutor i tioramar.

När eleverna arbetar självständigt kan du gå runt och fråga hur de räknar och ser antalen. Genom att ställa frågor får du en bild av hur lektionens innehåll har landat hos respektive elev.

Måla lika många rutor.

Måla lika många rutor.

tal.

Rita 5 saker.

Extra aktiviteter

MATER IAL

multilink-kuber

Taltrappan 1 till 5

Låt eleverna arbeta i par och bygga talen 1 till 5 med multilink-kuber (en egen färg till varje tal). Se till att de sätter ihop kuberna och lägger antalen bredvid varandra, så att de bildar en taltrappa som ökar med en kub i taget. Använd en plockis eller spelpjäs och visa hur ni kan ”hoppa” i taltrappan. Räkna högt tillsammans samtidigt som ni hoppar.

SVÅR IGHETER OCH MI SSUPPFATTNINGAR

Vissa elever har svårt att göra uppräkningar och bestämma antal. De kan exempelvis räkna samma föremål flera gånger, hoppa över något tal i räkneramsan eller säga räkneorden snabbare än de pekar på föremålen eller tvärtom; peka snabbare än de räknar.

Se till att eleverna får många tillfällen att öva med konkret material och låt dem både peka på och hålla i varje sak, samtidigt som de säger räkneordet. Om de ska räkna antalet föremål på en bild, så be dem att använda en penna och markera varje föremål som de har räknat. Låt dem öva på räkneordens ordning genom att göra flera övningar där ni ramsräknar högt tillsammans.

Snabbtitt

Visa ett antal kuber snabbt och göm dem sedan under en duk eller liknande. Hinner eleverna uppfatta antalet kuber utan att räkna ett, två, tre och så vidare? Börja med en kub och bygg på upp till fem kuber. Variera sedan mellan 1 och 5 kuber och se om eleverna hinner uppfatta antalen. Du kan också snabbt hålla upp ett antal fingrar och se om eleverna hinner uppfatta hur många det är.

Människan har en medfödd förmåga att kunna uppfatta mängder med 1–5 föremål utan att räkna (subitisering).

Ibland missuppfattar eleverna frågan ”Hur många är det?” och börjar räkna alla i stället för att direkt säga det totala antalet. Uppmärksamma därför om eleverna kan uppfatta mängder upp till fem föremål utan att räkna.

ATT TÄNKA PÅ

De är viktigt att eleverna får mycket tid att träna på att forma och skriva siffor under året i förskoleklass. De håller på att utveckla sin finmotoriska förmåga och att skriva siffor kan vara svårt för många. Det är därför bättre att träna på att forma och skriva siffror vid separata tillfällen i stället för att träna det under själva matematiklektionerna. Vissa elever kan annars tro att de inte kan matematik eftersom de inte kan skriva sifforna ännu.

Läs mer i inledningen om hur ni kan träna att forma och skriva siffror löpande under året.

LEKTION 2: Räkna till 10

I FOKUS

• Att se och räkna antal föremål från 1 till 10.

• Att koppla ihop antal föremål med motsvarande tal.

Räkna till 10

VI UTFORSKAR

Hur många är det av varje sort?

BEGREPP

räkna antal talen 1 till 10

MATERIAL

multilink-kuber, 6-sidiga tärningar, spelpjäser, magnetbrickor

Tioramar

Talkort (1–10)

Memory (1–10)

Skattjakt

DAVID BERÄTTAR

En dag när jag snorklade såg jag fler djur i havet. Där fanns krabbor, fina sjöstjärnor och räkor som var nästan genomskinliga. Sen såg jag ett helt stim med små fiskar också. De var så många att jag tappade räkningen.

Kan ni hjälpa mig att räkna hur många det är av varje sort?

Vi utforskar

Inled med att visa startuppgiften på storskärm och lyssna till Davids berättelse. Se till att eleverna har tillgång till kuber och tioramar när de utforskar.

Utforska

Berätta för eleverna att ni tillsammans ska ta reda på hur många det är av varje sort. Fråga om de kan räkna och lägga motsvarande antal med kuber. Låt dem tänka och pröva själva en stund. Sedan kan de prata med varandra, innan ni samtalar i hela klassen.

Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar. Resonera tillsammans och utveckla startuppgiften genom att ställa fler frågor.

Förslag på frågor

• Hur många sjöstjärnor/krabbor/räkor/snäckor/små fiskar ser ni?

• Hur gör ni när ni räknar dem?

• Kan ni lägga motsvarande antal med kuberna?

• Kan ni peka på varje sak och räkna?

Förväntade svar och metoder

Exempel på hur eleverna kan ha löst startuppgiften:

• De räknade antalen genom att peka på föremålen och räkna ett i taget.

• De använde tioramar och kuber för att visa antalen.

Diskutera tillsammans

Låt eleverna berätta hur de tar reda på hur många det är. Fråga hur många sjöstjärnor det är. Peka på varje sjöstjärna och räkna högt tillsammans, en, två, tre, fyra, fem, sex sjöstjärnor. Fråga eleverna hur ni kan visa antalet med kuber (eller magnetbrickor) och tioramar. Följ upp elevernas idéer och visa på tavlan. Räkna antalet högt en gång till. Berätta också att ni kan börja räkna antalen var ni vill, ordningen spelar ingen roll, så länge ni håller reda på vilka ni har räknat. Visa att det är samma antal sjöstjärnor oavsett om ni räknar från vänster till höger eller från höger till vänster.

Fråga vilka andra djur de ser i bilden och låt dem räkna hur många det är. Arbeta på motsvarande sätt som tidigare och visa antalen på tavlan. Visa talkorten 6 till 10 och fråga om de känner igen talen. Låt eleverna samarbeta och pröva att para ihop talkorten med antalen 6 till 10 som visas i tioramarna. Följ upp deras idéer, räkna varje antal tillsammans och visa vilket talkort som hör till. Uppmärksamma att det är det sista räkneordet i varje mängd som visar det totala antalet.

Vi lär

Låt eleverna öppna sina läroböcker. Gå igenom startuppgiften tillsammans, läs och reflektera över det som visas under Vi lär. Jämför elevernas metoder med de som visas i boken.

• Hur gör barnen i boken för att ta reda på hur många det är?

• Gjorde vi på samma sätt?

• Räknar barnen i boken samma saker som vi?

Resonera om bilderna och låt eleverna peka och räkna antalen igen. Uppmärksamma vilket talkort som hör till respektive antal.

Fråga också eleverna om de kan se antalet utan att räkna när ni tittar på kuberna i tioramarna. Uppmärksamma att ni exempelvis snabbt kan se antalet 7 eftersom en full rad är 5 och så är det 2 till.

antal 1–10

Förslag att visa på tavlan.

VI ÖVAR 1

Aktivitet

MATERIAL

Memory (1–10)

Memory

Låt eleverna arbeta i par. De ska spela Memory och para ihop bilder som visar samma antal. Om två kort visar samma antal, så får man par och kan behålla korten. Observera att det är olika bilder av samma antal i ett par, den ena visar ett antal föremål och den andra visar motsvarande antal i tioramar. Uppmuntra eleverna att räkna högt och säga hur många det är på varje kort.

Avsluta aktiviteten med att låta eleverna rita ett valfritt antal saker. De kan sedan räkna och berätta eller skriva hur många det är.

Vi övar 1

Låt eleverna arbeta i par. Be dem att räkna hur många det är av varje sort. Låt dem använda kuber och lägga motsvarande antal i tioramar. Gå igenom uppgiften tillsammans och låt flera elever berätta hur de räknar och visar med kuber.

Uppmärksamma att det är fler snäckor (8 stycken) än stenar (6 stycken), trots att stenarna är större. Betona att antalet saker inte påverkas av storleken på sakerna, 8 små snäckor är fler än 6 stora stenar.

Hur många?

1 Vänd 2 kort. Säg antalen.

2 Behåll korten om det är samma antal.

Berätta och visa med kuber.

Vi övar 2

Berätta att ni ska ta reda på hur många sjöstjärnor det är i varje grupp och para ihop med talet som passar till. Låt eleverna fundera en liten stund själva och sedan prata tillsammans i par. Se till att alla elever har tillgång till tioramar, kuber och talkort för att pröva konkret.

Gå igenom gemensamt i helklass och låt flera elever berätta hur de räknar och parar ihop med rätt tal. Räkna antalen högt tillsammans i klassen. Rita på tavlan och visa hur antalen och talen hör ihop.

Aktivitet

MATERIAL

6-sidiga tärningar, spelpjäser

Skattjakt

Skattjakt

Låt 2–4 elever spela tärningsspelet Skattjakt tillsammans. De turas om att slå en tärning och går lika många steg som tärningen visar. Om ni inte har spelpjäser kan ni använda kuber i olika färger. Be eleverna att räkna antalet steg högt samtidigt som de flyttar sina spelpjäser, ett steg i taget. Den som stannar på en brännmanet får stå över ett kast, den som stannar på en guldpeng får slå ett extra slag och den som kommer först till skatten vinner. I den här aktiviteten får eleverna träna på ett-till ett-principen på ett lekfullt sätt. Upprepa gärna flera gånger.

1 Slå en tärning. Flytta lika många steg.

2 betyder stå över.

3 betyder slå ett extra slag.

Räkna till10 Måla

Jag övar

Låt eleverna arbeta vidare i övningsboken. Här får de fortsätta att träna på att räkna antal och koppla ihop med motsvarande tal inom talområdet 1–10. Hjälp eleverna att läsa om det behövs.

Eleverna utvecklar förståelse för att ett givet antal kan visas på olika sätt och tränar på att se och para ihop olika antal saker med motsvarande tal. De avslutar med att rita motsvarande antal ringar som de antal som visas med kuber. De elever som lärt sig att forma och skriva siffor kan även skriva talet som visas.

När eleverna arbetar självständigt kan du gå runt och fråga hur de räknar antal och om de kan se antal utan att räkna. Genom att ställa frågor får du en bild av hur lektionens innehåll har landat hos respektive elev.

Hur många? Para ihop. Rita lika många ringar.

Extra aktiviteter

MATER IAL

multilink-kuber

Taltrappan 1 till 10

Låt eleverna arbeta i par och bygga talen 1 till 10 med multilink-kuber (en egen färg till varje tal). Se till att de sätter ihop kuberna och lägger antalen bredvid varandra så att de bildar en taltrappa som ökar med en kub i taget. Använd en plockis eller en spelpjäs och visa hur ni kan ”hoppa” i taltrappan. Räkna högt tillsammans samtidigt som ni hoppar.

Eleverna kan också få turas om att byta ut några ”trappsteg” så att stegen hamnar i oordning. Sedan kan de låta några andra elever visa och berätta vilka tal som har hamnat fel och hur de ska ändra så att stegen kommer i rätt ordning.

SVÅR IGHETER OCH MI SSUPPFATTNINGAR

Vissa elever kan ha svårt att förstå att det sista uppräknade räkneordet i en mängd anger antalet föremål i hela mängden (kardinaltalsprincipen).

Se till att eleverna får många möjligheter att räkna och beskriva antal i olika mängder. Visa exempelvis fem kuber som ni räknar högt tillsammans. Fråga hur många det är. Betona att antalet fem beskriver hela mängden. Ge flera exempel och uppmärksamma att ni inte behöver använda räkneramsan om ni direkt kan se hur många det är.

ATT TÄNKA PÅ

De flesta elever kan uppfatta upp till fem föremål utan att räkna (subitisering). Man brukar tala om ”det starka femtalet”. Låt eleverna fortsätta att bygga på detta när de möter talen 6-10. Uppmärksamma att ni kan se antalet fem som en hel rad i en tioram, och att antalet sju är en full rad plus två till och så vidare. Låt också eleverna avgöra antalet fingrar genom en ”snabbtitt”, där fingrar hålls upp, exempelvis åtta, en hel hand och tre fingrar till.

Ramsräkna

Låt eleverna upprepa olika rörelser, exempelvis klappa i händerna eller göra upphopp, samtidigt som de räknar från 1 till 10. Eleverna föreslår olika rörelser och ni räknar och klappar/hoppar tillsammans. Var noga med att varje räkneord motsvaras av en klapp eller ett hopp. Ni kan sedan pröva att göra samma sak, fast i stället räkna bakåt från 10 till 1.

Eleverna får ofta göra övningar där de ska rita, som exempelvis här där de ska rita olika antal saker. För vissa elever kan det kännas svårt och kravfyllt. De tänker kanske att de måste rita en fin bild och upplever att de inte kan matte för att de inte kan rita snyggt. Resonera om att det är bra att rita enkelt och att ritandet är en hjälp för att förstå och visa sina tankar. Visa hur ni kan rita enkla ringar eller streck för att symbolisera olika antal.

I FOKUS

• Att jämföra olika antal föremål med varandra.

• Att beskriva och använda jämförelseord.

Jämföra antal

VI UTFORSKAR

BEGREPP

fler än färre än lika många

fler flest

färre färst

MATERIAL

multilink-kuber, 6-sidiga tärningar

K K

Bilder – jämföra antal Memory (1–10)

DAVID BERÄTTAR

En annan gång såg jag stora fiskar, små räkor och krabbor på botten. Jag brukade ligga på bryggan och fiska krabbor. De var ganska lätta att fånga med ett snöre om man hade satt något gott på som krabbor gillar. Jag undrar om det är lätt att fånga räkorna och fiskarna också. Jag tänkte jämföra hur många fiskar, räkor och krabbor det är.

Vilka ord kan jag använda för att jämföra? Kan ni hjälpa mig?

Vi utforskar

Inled med att visa startuppgiften på storskärm och lyssna till Davids berättelse. Se till att eleverna har bilder på antalet fiskar, krabbor och räkor (kopieringsunderlag) eller kuber, så att de kan lägga antalen och jämföra.

Utforska

Berätta för eleverna att ni tillsammans ska jämföra antalet fiskar, krabbor och räkor. Fråga om de kan använda bilderna och sedan jämföra dem. Låt dem tänka och pröva själva en stund. Sedan kan de prata med varandra, innan ni samtalar i hela klassen.

Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar. Resonera tillsammans och utveckla startuppgiften genom att ställa fler frågor.

Förslag på frågor

• Hur många fiskar/krabbor/räkor ser ni?

• Kan ni lägga samma antal och jämföra?

• Är det några som är lika många?

• Finns det fler/färre fiskar än räkor? Hur tar vi reda på det?

• Vilka är det flest av?

Förväntade svar och metoder

Exempel på hur eleverna kan ha löst startuppgiften:

• De ordnade bilderna på fiskarna, krabborna och räkorna i rader.

Jämför antalen. Är det fler, färre eller lika många?

• De parade ihop, en fisk, en krabba och så vidare, och såg att de var lika många.

• De parade ihop fiskarna och räkorna, såg att det blev en räka över och förklarade att det var fler räkor än fiskar.

• De räknade antalet av varje sort och kunde berätta att 5 är fler än 4 och att 4 är färre än 5.

• De använde kuber eller ritade för att visa de olika antalen och jämförde sedan.

Diskutera tillsammans

Börja med att titta på antalet fiskar och krabbor och be eleverna att berätta hur många det är av varje sort. Visa antalet fiskar i en rad på tavlan och visa krabborna under. Fråga hur ni kan jämföra dem och låt eleverna beskriva hur de gör. Dra streck och visa hur ni kan para ihop dem, en fisk och en krabba bildar ett par och så vidare. Konstatera att varje fisk kan paras ihop med en krabba, det är ingen som blir över. Berätta att det alltså är lika många fiskar som krabbor.

Fråga om ni kan använda samma metod för att jämföra fiskarna och räkorna. Berätta att David tänkte att fiskarna måste var fler eftersom de är större. Fråga eleverna om de håller med. Följ upp tillsammans genom att para ihop fiskarna och räkorna. Konstatera att det blir en räka över, det är alltså fler räkor än fiskar. Fråga om ni kan beskriva det på fler sätt. Visa att ni också kan utgå från fiskarna och säga att det är färre fiskar än räkor. Låt sedan eleverna jämföra krabborna och räkorna och följ upp på motsvarande sätt. Fråga vilken sort det är flest av och låt flera elever berätta. Samtala om orden flest och färst och ge flera exempel på hur ni använder dem.

Vi lär

Låt eleverna öppna sina läroböcker. Gå igenom startuppgiften tillsammans och läs och reflektera över det som visas under Vi lär. Jämför elevernas metoder med de som visas i boken.

• Hur gör barnen i boken för att jämföra antalen?

• Gjorde vi på samma sätt?

• Hur ser ni om det är fler, färre eller lika många?

Resonera om bilderna och läs texten under bilderna högt.

Lika många fiskar som krabbor.

Fler räkor än fiskar. Färre fiskar än räkor.

Förslag att visa på tavlan.

VI LÄR Det är lika många

Det är fler räkor än fiskar.

Det är färre fiskar än räkor.

Jag parar ihop och jämför.

VI ÖVAR 1

Aktivitet

MATERIAL

multilink-kuber, 6-sidiga tärningar

Jämför antal

Låt eleverna arbeta i par. Se till att varje elev har sex kuber och en tärning. De ska slå var sin tärning och lägga lika många kuber som tärningen visar. Be dem att lägga kuberna i rad och sedan jämföra antalen. Uppmuntra eleverna att beskriva med utgångspunkt från sin rad med kuber ”Jag har tre kuber, du har fyra. Tre är färre än fyra.” och vice versa. Som en avslutande övning på aktiviteten kan eleverna rita av två rader med kuber och ringa in de som är fler.

Elever som behöver extra utmaning kan använda fler kuber och slå en tiosidig tärning eller två tärningar för att jämföra större antal. En annan utmaning kan vara att beskriva skillnaden i antal ”Hur många fler?” och ”Hur många färre?”

Vi övar 1

Låt eleverna arbeta i par. Be dem att först jämföra antalet sjöstjärnor med varandra och sedan antalet snäckor respektive fiskar. De kan lägga motsvarande antal med kuber i två rader för att pröva praktiskt. Gå igenom uppgiften tillsammans och låt flera elever berätta hur de jämför.

Betona att ni kan använda båda orden, fler respektive färre, beroende på vilken rad ni utgår ifrån. Säg högt tillsammans; Det är färre gula sjöstjärnor än röda. Det är fler röda sjöstjärnor än gula. Gör på samma sätt med de övriga exemplen. Uppmärksamma också att de rosa snäckorna är färre trots att den raden är längre (de ligger mer utspritt).

Jämför antalen.

Är det fler, färre eller lika många?

A Slå var sin tärning. Lägg lika många kuber. B Jämför antalen.

ANTAL

VI ÖVAR 2

Aktivitet

MATER IAL

multilink-kuber, 6-sidiga tärningar

Hur många fler?

HUR

A Slå en tärning. Lägg lika många kuber.

B Lägg fler kuber. Berätta hur många fler det är.

Låt eleverna arbeta i par. Se till att varje elev har 10 kuber och en 6-sidig tärning. En av eleverna slår en tärning och lägger lika många kuber som tärningen visar. Klasskamraten lägger sedan fler kuber och berättar hur många fler det är. Uppmuntra eleverna att lägga kuberna i rader under varandra och para ihop antalen, för att lättare se vad som skiljer.

ÖVNINGSBOKEN s. 24–26

Utveckla aktiviteten genom att låta eleverna lägga färre kuber än vad tärningen visar och beskriva hur många färre det är.

Vi övar 2

Berätta att ni ska jämföra hur många guldmynt Elin och David har. Låt eleverna fundera en stund själva och sedan prata tillsammans i par. Följ upp i helklass och uppmärksamma hur ni kan använda ord som fler, färre, flest och färst.

Fråga hur Gustav och Elin kan göra för att dela lika på guldmynten. Ge eleverna en stund att fundera själva innan de samtalar parvis. Be dem att använda kuber och pröva att vara Elin och Gustav för att visa hur de kan dela lika. Följ upp och visa med kuber hur Elin kan ge bort först en och sedan två kuber för att de ska få lika många var. Håll raderna med kuberna bredvid varandra för att visa att de är lika långa när de har delat lika. Räkna antalen högt tillsammans i klassen och uppmärksamma att de har fyra kuber var.

Jämföra antal

Jämföra antal

Para ihop. Ringa in de som är fler.

Para ihop. Ringa in de som är fler.

Jag övar

Låt eleverna arbeta vidare i övningsboken. Här får de fortsätta att träna på att jämföra antal. Hjälp eleverna att läsa om det behövs.

De börjar med att bilda par genom att dra streck och sedan ringa in de antal saker som skiljer. Parbildning hjälper dem att hålla reda på antalen och se skillnaden. Sedan får de träna på att se och jämföra två mängder och ringa in den med flest antal saker. Slutligen tränar de på begreppen lika många, fler och färre genom att måla rutor.

När eleverna arbetar självständigt kan du gå runt och fråga hur de jämför antal. Genom att ställa frågor får du en bild av hur lektionens innehåll har landat hos respektive elev.

Vilka är flest? Ringa in.

Måla lika många.

Måla färre. Måla fler.

Måla lika många.

Måla färre. Måla fler.

Extra aktiviteter

MATERIAL

Memory (1–10)

Memory – jämföra antal

Låt eleverna arbeta i par och använd Memory-korten

från förra lektionen (kopieringsunderlag). Se till att de lägger korten upp och ned och turas om att vända två kort var. Be dem att jämföra antalen och beskriva om korten visar lika många eller fler/färre. Är de lika många får de behålla korten. Spela tills korten tar slut.

Rita fler, färre eller lika många

Låt eleverna arbeta i par rita var sin rad med streck eller ringar och sedan jämföra antalen. Be dem att beskriva för varandra om det är lika många eller om någon har fler respektive färre. Uppmuntra dem att även beskriva hur många fler/färre det är.

SVÅRIGHETER OCH MISSUPPFATTNINGAR

Vissa elever har svårt att lägga exempelvis kuber, i tydliga rader när de ska jämföra antalen.

Låt dem använda tioramar och lägga en kub i varje ruta för att underlätta jämförelsen. De kan även träna på att måla samma antal rutor som antalet kuber och sedan jämföra.

Elever kan även ha svårt att förstå begreppen hur många fler, hur många färre.

Använd kuber och visa två rader med olika antal. Inled med ett fåtal föremål, exempelvis tre jämfört med fyra. Låt dem först beskriva om det är lika många eller ej, och sedan berätta vilken rad som visar fler respektive färre. Använd en penna eller liknande för att markera vad som skiljer/sticker ut. Resonera tillsammans om hur många det är som skiljer. Upprepa med olika antal och ge eleverna många möjligheter att träna på detta.

LEKTION 4: Upptäcka talraden

I FOKUS

• Att utforska och känna igen talraden 1 till 10.

• Att se och förstå att talen har en bestämd ordning.

Upptäcka talraden

BEGREPP

talen 1 till 10 talrad talens grannar

MATERIAL

multilink-kuber

Bilder sillar

Talrad (1–10)

Talkort (1–10)

Talkort stora (1–10)

DAVID BERÄTTAR

Mormor och jag tittade på en bild med en massa fiskar som simmade ihop. Mormor berättade att det var sillar. Jag tycker inte om sill, men det gör mormor. Hon frågade hur många sillar det var. Jag la alla fiskar på en rad och räknade. Sen la jag talkort under. Men något blev tokigt.

Kan ni hjälpa mig att hitta felet?

Vi utforskar

Inled med att visa startuppgiften på storskärm och lyssna till Davids berättelse. Se till att eleverna har bilder på fiskarna (alternativt kuber) och talkort (kopieringsunderlag), så att de kan utforska praktiskt.

Utforska

Berätta för eleverna att ni tillsammans ska hjälpa David att hitta felet. Fråga om de kan räkna och lägga antalen som visas på bilden och sedan lägga talkorten under.

Låt dem tänka och pröva själva en stund. Sedan kan de prata med varandra, innan ni samtalar i hela klassen.

Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar. Resonera tillsammans och utveckla startuppgiften genom att ställa fler frågor.

Förslag på frågor

• Hur många fiskar ser ni?

• Kan ni lägga samma antal och visa med talkorten under?

• Vad har blivit tokigt i Davids talrad?

• Vilka tal ska byta plats?

Förväntade svar och metoder

Exempel på hur eleverna kan ha löst startuppgiften:

• De räknade antalet fiskar, en i taget, och sa talen i ordning.

• De visade motsvarande antal med kuber, placerade talkorten under och såg att David hade förväxlat talen 6 och 9.

• De såg direkt att talen 6 och 9 skulle byta plats genom att titta på talraden.

David räknar fiskarna och visar med talkort. Kan ni hitta felet?

VI

Vi lär

Låt eleverna öppna sina läroböcker. Gå igenom startuppgiften tillsammans och läs och reflektera över det som visas under Vi lär. Jämför elevernas metoder med de som visas i boken.

• Hur gör barnen i boken för att visa vad som blivit fel?

• Gjorde vi på samma sätt?

• Vad berättar de om talens grannar?

Uppmärksamma återigen den rätta talraden. Resonera om grannarna till talet 6 och fråga vilket tal som kommer före respektive efter.

Diskutera tillsammans

Låt eleverna beskriva hur många fiskar de ser och hur de tar reda på det. Peka på varje fisk och räkna högt tillsammans. Uppmärksamma att det är det sista räkneordet som visar det totala antalet, i det här fallet 10.

Fråga om de har upptäckt vad som är fel och låt flera elever uttrycka vad de har upptäckt. Uppmärksamma att det är samma antal fiskar i fiskstimmet som det är tal i raden nedanför, men att något blivit fel i talraden. Låt dem pröva att lägga den rätta talraden. Visa samtidigt på tavlan och räkna högt från 1 till 10.

Uppmärksamma att David hade bytt plats på talen 6 och 9. Peka på hur talen ser ut och betona återigen vilket som är 6 och vilket som är 9. Uppmärksamma att varje tal har en bestämd plats i talraden, efter 1 kommer 2, sedan kommer 3och så vidare. Berätta också att vi kan kalla talen som ligger bredvid varandra för talens grannar. Ge exempel och låt eleverna beskriva vilka tal som är grannar till 2, 3, 4 och så vidare.

12345678910

Förslag att visa på tavlan.

Vilka är talens grannar?

Talraden 1–10

VI ÖVAR 1

12345678910

Aktivitet

MATER IAL

Talkort stora (1–10)

Levande talrad

Låt eleverna arbeta i grupper om 10. Se till att de drar var sitt talkort och säger högt vilka tal de har. Be dem att ställa sig i ordning från 1 till 10. Ge dem tid att samarbeta och komma underfund med hur de ska placera sig. När de känner sig nöjda med sina placeringar får de säga sina tal högt i ordning. Om några elever hamnat på fel plats, så låt dem samarbeta för att rätta till felet och sedan säga talen i ordning igen.

Ni kan utveckla aktiviteten genom att be två elever att ställa sig på fel plats och sedan låta övriga elever i klassen hitta felet. Avsluta gärna aktiviteten med att eleverna övar på att skriva talraden 1 till 10.

Vi övar 1

Låt eleverna arbeta i par. Be dem att räkna antalet föremål och peka på motsvarande tal på talraden. Börja med att fråga hur många röda fiskar det är och vilket tal det motsvarar på talraden. Gå igenom uppgiften tillsammans och låt flera elever berätta hur de gör.

Uppmärksamma att bilden på händerna kan tolkas på flera sätt, vissa elever kanske pekar på talet 2 (två händer), medan andra pekar på 10 (tio fingrar). Båda tolkningarna går förstås bra, så länge eleverna förklarar hur de har tänkt.

Hur många? Peka på talraden.

1 Alla drar ett talkort.

2 Ställ er i ordning från 1 till 10.

3 Läs talen högt i ordning.

LEVANDE TALRAD

VI ÖVAR 2

4 6 8

Aktivitet MATERIAL Talkort (2–9)

Hitta talens grannar

Låt eleverna arbeta i par och se till att de har talkorten

2–9. En av eleverna drar ett kort och berättar vilket tal det är. Klasskompisen säger vilka som är talets grannar. Låt dem turas om och upprepa övningen flera gånger. Om de behöver kan de använda talraden i läroboken som stöd.

Vi övar 2

Berätta att ni ska titta på talraden och att försöka ta reda på vilka tal som saknas. Eleverna kan ha talkorten 1–10 som stöd. Låt dem fundera en stund själva och sedan prata tillsammans i par. Följ upp i helklass, visa talraden på tavlan och fyll i talen som saknas.

Be eleverna att titta på uppgiften om talens grannar och fråga vilka tal som är grannar till 4. Ge eleverna en stund att fundera själva innan de pratar tillsammans i par. Visa att 3 och 5 är grannar till 4, och peka på talraden för att tydliggöra. Gör sedan på motsvarande sätt för att visa grannarna till talen 6 och 8.

R ÄKNA ANTAL 1 TILL 10 37

A Dra ett talkort. Säg talet. B Säg talets grannar.

HITTA TALENS GRANNAR

2 och 4 är grannar till 3.

Vilka är talens grannar?

Vilka tal saknas?

ÖVNINGSBOKEN s. 27–29

Upptäcka talraden

Jag övar

Låt eleverna arbeta vidare i övningsboken. Här får de fortsätta att träna på talraden 1–10. Hjälp eleverna att läsa om det behövs.

Eleverna börjar med att ta reda på vilka tal som saknas. Tipsa dem om att titta på hela talraden i läroboken om de har svårt att lösa uppgiften. Sedan ska de dra streck från prick till prick mellan talen 1–10. Observera om eleverna upptäcker vilka figurer det blir. Slutligen tränar de på talens grannar genom att både måla talen i tioramar och skriva dem bredvid. Har eleverna svårt att skriva talen, så låt dem bara måla antalet rutor och berätta hur många det är.

När eleverna arbetar självständigt kan du gå runt och fråga om talraden och talens grannar. Genom att ställa frågor får du en bild av hur lektionens innehåll har landat hos respektive elev.

Dra streck från 1 till 10.

Vilka är talets grannar? Måla och skriv talen.

Extra aktiviteter

MATERIAL

tärning, pappersmuggar, bönor

Talkort stora (1–10)

Gå på talraden

Lägg en stor talrad med talen 1–10 (kopieringsunderlag) på golvet. Låt eleverna gå på varje tal samtidigt som de räknar högt. Vänd några tal i taget, så att de ligger upp och ned, och låt eleverna gå på talraden igen och säga talen, (både de som syns och inte syns). Öka antalet vända kort allt eftersom och anpassa hur många kort ni vänder utifrån elevernas individuella behov. Vissa elever kan utmanas genom att gå på talraden baklänges och öva på räkneramsan bakåt.

Som en variation kan eleverna slå en tärning, säga vad tärningen visar och gå lika många steg på talraden samtidigt som de räknar varje steg.

Skattjakt

Skriv talen 1 till 10 på tio pappersmuggar och låt eleverna ställa dem i ordning upp och ned. Göm skatten (bönorna) under en av muggarna. Exempelvis fyra bönor under mugg 4. Se till att det är samma antal bönor som muggen visar. Låt eleverna gissa var skatten ligger och lyft muggen för att visa. Ge dem ledtrådar, exempelvis: skatten ligger under ett tal som är mindre än 5, talet är granne med 3 och så vidare. När eleverna har hittat skatten, så be dem att räkna antalet bönor för att kontrollera att det är samma antal som står på muggen. Upprepa flera gånger och variera var skatten göms. Eleverna kan även göra aktiviteten i mindre grupper, efter att ni har gjort den tillsammans.

SVÅRIGHETER OCH MISSUPPFATTNINGAR

Vissa elever har svårt att lära sig talens ordning och att förstå att varje tal i talraden har en bestämd plats.

Ge eleverna många möjligheter att träna på talraden och låt dem börja med talraden 1–5 genom att anpassa aktiviteterna i denna lektion. Arbeta återkommande med att ramsräkna, arbeta praktiskt med antalen och att koppla räkneramsan till talen på talraden. Fortsätt sedan med talraden 1–10.

ATT TÄNKA PÅ

Att förstå talraden och talens inbördes ordning är ett viktigt steg i att utveckla en god taluppfattning.

Talraden visar en linjär representation av tal och hjälper eleverna att förstå talens ordning, att jämföra och storleksordna tal, att uppfatta tal som längd och att addera och subtrahera tal. Det är därför viktigt att eleverna får många chanser att öva praktiskt – att se, uppleva och samtala om talraden när ni gör olika aktiviteter.

Jag klurar

Kluringarna på sidorna 30–31 i övningsboken består av ett antal uppgifter som är extra utmanande för tanken. Eleverna kan arbeta med dessa uppgifter enskilt eller tillsammans i grupp. Ni kan också arbeta med kluringarna gemensamt i hela klassen.

Ge stöd till de elever som behöver genom att läsa uppgiften tillsammans med dem, för att säkerställa att de förstår vad de ska göra.

KLURING 1

Det finns totalt 7 . Hur många har Oliver gömt?

KLURING

KLURING 2

KLURING 1

Eleverna ska klura ut hur många mynt Oliver har gömt under sin hand.

Extra stöd

Läs uppgiften tillsammans och låt eleverna göra uppgiften med konkret material. Ställ stödfrågor:

• Hur många mynt har Oliver sammanlagt?

• Hur många mynt ligger på bordet?

• Hur många har han gömt?

Extra utmaning

Låt eleverna förklara hur de löste uppgiften.

Fråga hur många mynt som Oliver gömt om det i stället är 8, 9 eller 10 mynt totalt.

Fatima Hur kan

Barnen ska dela lika. Hur många fiskar var får de? Dra streck.

KLURING 2

Eleverna ska räkna hur många fiskar det är och fördela dem lika i tre skålar.

Extra stöd

KLURING 1

Det finns totalt 7 . Hur många har Oliver gömt?

Läs uppgiften tillsammans och låt eleverna göra uppgiften med konkret material. Ställ stödfrågor:

• Hur många fiskar är det sammanlagt?

• Hur många skålar är det?

• Kan du lägga/rita en fisk i taget i varje skål?

KLURING 2

• Hur många fiskar får du i varje skål?

Extra utmaning

Låt eleverna förklara hur de löste uppgiften.

Låt eleverna fördela ett större antal fiskar i tre lika stora grupper, exempelvis 12 eller 15 fiskar.

KLURING 3

Fatima ska dela upp mynten på 3 fat. Hur kan hon dela? Rita olika sätt.

KLURING 3

Eleverna ska dela upp 8 mynt på tre fat på olika sätt. Uppmärksamma eleverna på att här ska de inte dela lika, utan de ska visa hur antalet 8 kan delas upp på olika sätt.

Extra stöd

Läs uppgiften tillsammans och låt eleverna göra uppgiften med konkret material. Ställ stödfrågor:

• Hur många mynt är det sammanlagt?

• Hur många fat är det?

• Hur kan vi lägga mynten på faten?

• Hur många är det på varje fat?

• Kan vi göra på fler sätt?

Extra utmaning

Låt eleverna förklara hur de löste uppgiften.

Låt eleverna dela ett större antal mynt i tre grupper på olika sätt, exempelvis 10, 11 eller 12 mynt.

Barnen ska dela lika. Hur många fiskar var får de? Dra streck.

Singma matematik är en forskningsbaserad läromedelsserie som är uppbyggd enligt Singaporemodellen. Matematiken förklaras och synliggörs med konkret material och bilder och varje lektion har en tydlig struktur. Med Singma får alla elever möjlighet att utveckla sin förståelse och sitt intresse för matematik.

De här kapitlen ingår i Singma för förskoleklass:

1 Sortering och mönster

2 Räkna antal 1 till 10

3 Läge och riktning

4 Mäta och jämföra

5 Talen 0 till 5

6 Geometriska former

7 Talen 6 till 10

8 Räkna antal 1 till 20

9 Tid

10 Hälften och dubbelt

Författare: Pia Agardh, Josefine Rejler

Singma matematik förskoleklass

Lärobok Best nr: 27-46331-8 Sid: 152

Övningsbok Best nr: 27-46332-5 Sid: 128

Lärarhandledning med Lärarwebb, 12 mån

Best nr: 27-46330-1 Sid: 250

Läs mer om Singma på nok.se/singma