9789127461475

Janna Malmgren • Johan Skarp • Anders Thapper Inti Chavez Perez • Kajsa Kramming

Innehåll

Inledning

Välkommen till PULS 4

Komponenter i PULS 5

Simon Hjort: Betyg och bedömning 6

PULS och kursplanernas centrala innehåll 10

Så här kan du arbeta med PULS NO 12

Metoder för språk- och kunskapsutvecklande NO-undervisning 17

Kata Nylén: När nyheter blir skrämmande – om att bemöta elevers oro 24 Livets utveckling 26 Kraft och rörelse 52

Elektricitet 74 Råvaror blir produkter 92 Fossila och förnybara bränslen 114 Energi 132 Hälsa och ohälsa 156 Klimatkunskap 184 Undersökningar 207–247

Välkommen till PULS!

De tre NO-ämnena – biologi, fysik och kemi – är fullmatade med spännande, utmanande och intresseväckande områden för dig och dina elever att fördjupa er i. Till den här lärarhandledningen har vi många ämnesexperter som författare.

Janna Malmgren, legitimerad lärare F– 6

Janna drivs av att hitta utmanande övningar som inte bara utvecklar elevernas kunskaper i NO, utan som också gynnar deras språkutveckling.

Det är också viktigt för henne att eleverna förstår att de alla är en del av något större och att de har möjlighet att påverka både stort och smått.

Johan Skarp, gymnasielärare i fysik och läromedelsförfattare

Johan vill förmedla att det går att förklara och beskriva mycket av det som händer i elevernas vardag med hjälp av kunskaper i fysik. Det finns förklaringar till varför olika saker sker och med kunskaper i fysik och NO kan man förutsäga vad som kommer att hända.

Anders Thapper, universitetslektor i kemi

Anders har lång erfarenhet av att utbilda blivande mellanstadielärare i kemi. Han vill väcka nyfikenhet för hur man kan förstå och förklara både vardagliga saker och stora samhällsfrågor med hjälp av kunskaper i kemi och NO.

BI FY KE BI

Livets utveckling

Kraft och rörelse Elektricitet Energi

Råvaror blir produkter Fossila och förnybara bränslen

Hälsa och ohälsa

Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare

Intis engagerar sig i att elever ska få lära känna sig själva och behandla varandra väl. Hans böcker om sex och samlevnad är utgivna på 19 språk och han är en flitig gästföreläsare på skolor runt om i Sverige.

Klimatkunskap

Kajsa Kramming, forskare i kulturgeografi med inriktning hållbar utveckling

Kajsa brinner för att ge lärare tips och råd om hur de kan prata med barn om den svåra klimatfrågan. I hennes övningar är utgångspunkten att individer kan påverka mer som en del av en grupp än på egen hand.

Många av övningarna är ämnesövergripande.

PULS och kursplanernas centrala innehåll

PULS NO för åk 4 består av 6 kapitel

Kap 1 Kost och hälsa

Kap 2 Den levande planeten Kap 3 Vatten och luft

Kap 4 Värme

Kap 5 Dygn, årstider och år Kap 6 Ämnen och material

PULS NO för åk 5 består av 6 kapitel

PULS NO för åk 6 består av 8 kapitel

FY KE

BI FY BI KE

Kap 1 Ekosystem

Kap 2 Meteorologi

Kap 3 Ljud och Ljus Kap 4 Människokroppen Kap 5 Matens kemi

Kap 6 Kemikalier och kemiska reaktioner

PULS NO stämmer överens med läroplanen Lgr22. För att ge en överblick visas här vilka delar av det centrala innehållet som behandlas i respektive kapitel.

Biologi

Natur och miljö

Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och hur några miljöfaktorer påverkar dem. Fotosyntes och cellandning.

Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.

Kropp och hälsa

Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Systematiska undersökningar och granskning av information

Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

Fysik

Kap 1 Livets utveckling

Kap 2 Kraft och rörelse Kap 3 Elektricitet Kap 4 Råvaror blir produkter Kap 5 Fossila och förnybara bränslen Kap 6 Energi Kap 7 Hälsa och ohälsa Kap 8 Klimatkunskap

ÅK 4 ÅK 5 ÅK 6

Kap 2BI Kap 1BI

Kap 2BI Kap 1BI

Kap 2BI Kap 1BI

Kap 1BI

Kap 1BI

Kap 1BI Kap 8

Kap 4BI

Kap 1BI Kap 4BI Kap 7BI

Kap 4BI Kap 7BI

Kap 1 + 4BIKap 1 + 2BI

Kap 2BI

Kap 1BI

Kap 1 + 4BI Kap 1BI

Kap 4BI

Kap 1 + 7BI

ÅK 4 ÅK 5 ÅK 6Fysiken i naturen och samhället

Hur dag, natt, årstider och år kan förklaras utifrån rörelser hos solsystemets himlakroppar.

Vanliga väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar och nederbörd uppstår.

FY Kap 5

Kap 3KE

FY Kap 4 FY Kap 2

Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.

Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödena med hjälp av olika värmeledande och isolerande material.

Hur ljus och ljud breder ut sig och kan reflekteras.

Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning.

Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.

Några instrument samt hur de används för att mäta fysikaliska storheter, till exempel temperatur och kraft.

Systematiska undersökningar och granskning av information

Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Kritisk granskning och användning av information som rör fysik.

FY Kap 4

FY Kap 3

FY

FY Kap 3

FY Kap2

FY Kap 4 FY Kap 2 FY Kap 2

FY Kap 4 + 5 FY Kap 2 + 3

FY Kap 5

FY Kap 2 + 3

FY Kap 2 FY Kap 6

Kemi ÅK 4 ÅK 5 ÅK 6

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller. Kap 3KE Kap 5KE

Indelning av ämnen och material utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt.

Kap 6KE Kap 5KE

Vattnets egenskaper och kretslopp. Kap 3KE

Luftens egenskaper och sammansättning. Kap 3KE

Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen. Kap 2BI Kap 6KE

Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Kap 1BI Kap 5KE

Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.

Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.

Systematiska undersökningar och granskning av information

Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

Kap 6 + 8 FY Kap 2 + 3 FY Kap 2 + 3 Kap 5 + 8KEKE

Kap 6KE

Kap 4KE

Kap 5 + 6KEKap 3 + 6KE Kap 4 + 5KE

Kap 6KE Kap 6KE

Kap 4 + 5KE

Kap 5 + 6KE Kap 4 + 5KE

När nyheter blir skrämmande

– om att bemöta elevers oro

Händelser i vår omgivning påverkar alla, både barn, unga och vuxna, på olika sätt. Det är normalt att vara orolig och rädd ibland. I skolan är det därför viktigt att eleverna får möjlighet att prata om sådant som oroar dem. De ser på nyheter och vistas mycket i sociala medier där de exponeras för bilder, påståenden och filmer som kan vara skrämmande. De söker också mycket information själva.

Nyhetsrapporteringar och information om vår om värld kan vara skrämmande. Hur kan vi i skolan förklara allvaret och ge kunskap utan att eleverna riskerar att börja känna hopplöshet och förtvivlan?

Oro för klimatet

Runt 8 av 10 barn uppger sig vara mycket oroa de över klimatet och miljöförstörelsen (Lancet, University of Bath, 2021). I Bris årsrapport 2020 framkommer det att barn och unga oroar sig för klimatkrisen på ett panikartat sätt och att oron ständigt är närvarande.

Så vilka känslor kan du som lärare förvänta dig att dina elever går omkring och bär på? Klimatångest är ett samlingsbegrepp för alla de sunda, rimliga och förståeliga känslor vi känner när vi möter insikten om hur dåligt vår värld mår och hur ohållbar vår omvärld är. Känslorna kan ta sig skilda uttryck hos olika individer. Det kan till exempel handla om:

f Rädsla för var världen befinner sig och de skräckscenarion som är konsekvenserna av klimatförändringarna.

f Oro över att inte fler agerar och för hur det kommer bli för kommande generationer.

f Sorg över att många arter redan har utrotats, eller att vi inte kommer kunna leva på det sätt vi är vana vid.

f Skuld över att inte göra mer, eller över att fortsätta göra ohållbara val.

f Ilska och frustration över att politiker och vuxna inte gör mer.

’’Skolan har en unik roll i att hjälpa elever se sig själva som aktiva medborgare som, tillsammans med andra, har en kraft att påverka.’’

Tillåt känslorna att finnas

Att känna rädsla, oro, sorg, skuld och ilska är ofta jobbigt. Men det behöver egentligen inte alls vara dåligt. Alla våra känslor finns till för att vi, på egen hand eller med hjälp av andra, ska kunna skydda oss själva eller fylla på med ork, lust och hopp. Vi ska inte ha som mål att bli av med käns lorna utan snarare att lära oss att förstå dem och hantera dem. Negativa känslor bör ses som signa ler som kan få oss att inse att vi behöver söka stöd och agera.

Klimatångest är ingen psykisk sjukdom

Klimatångest är inget psykiatriskt ångesttillstånd som kräver behandling. Det som vanligtvis räk nas som ångest är känslor av rädsla och oro som inte grundar sig i verkliga faror. Det kan till ex empel handla om att vara rädd för att hålla ett tal, som är helt ofarligt, eller möta en spindel i Sverige, där det inte finns giftiga spindlar. När man lider av denna typ av ångest behöver man hitta sätt att klara av att tala inför grupp eller befinna sig på platser där spindlar kan dyka upp. Vid klimatångest är hotet däremot reellt och

1

Läs mer om att möta elevers oro

Texten på det här uppslaget är ett avkortat och redigerat avsnitt ur häftet Lärarens guide till klimatmedveten undervisning av Kata Nylén. Ladda ner häftet kostnadsfritt på nok.se/klimat.

behöver tas på största allvar. Den ångesten behöver vi därför hantera på ett annat sätt. Det enda sättet att minska den kollektiva klimatångesten är att se till att planeten börjar må bättre och det bästa receptet för att hantera den egna klimatångesten är att agera. Något av det viktigaste som du som lärare kan göra är att bidra till att eleverna känner att de kan påverka och är viktiga i lösningen av klimatkrisen.

Prata så mycket som möjligt

Att barn är oroliga är inget skäl att undvika att prata om det som oroar dem. Det är snarare tvärtom.

Ju fler tillfällen du ger dina elever att närma sig det som är ofattbart och svårt, desto mer rustar du dem för att kunna hantera den verklighet de växer upp i. Att prata om sådant som är skrämmande blir lättare ju mer tränade eleverna är i att sätta ord på känslor. Här är några förslag på hur du kan göra:

• Undersök vad eleverna redan vet om det som ni ska prata om. Utgå ifrån deras frågor i samtalet.

• Anpassa vilken information som du delar med dig av efter elevernas ålder. Du ska vara ärlig, men det betyder inte att du ska berätta allt och dela med dig av information som kan te sig alltför skrämmande för eleverna.

• Hjälp eleverna att sätta ord på känslor som uppstår. Pausa och fråga vilka känslor de har och skriv upp dem på tavlan. Eleverna kan behöva olika mycket hjälp med att hitta ord som beskriver det de känner. Bekräfta alla deras känslor och berätta att de är naturliga, och att det går att känna både dem och andra, motstridiga känslor samtidigt.

• Låt eleverna tidigt börja träna på att välja sina informationstillfällen och enbart följa några få källor som är tillförlitliga. Man hjälper inte sig själv genom att ständigt påminnas om skrämmande saker.

• Lämna aldrig eleverna utan hopp. När du pratar om allvaret i exempelvis klimatförändringarna är det viktigt att du inte stannar där. Ge hopp genom att hjälpa eleverna att se positiva trender, visa hur forskare och klimatorganisationer arbetar och visa ditt eget engagemang som lärare. Känslan av hopp ökar om eleverna själva kan känna att de är med och påverkar åt rätt håll. Skolan har en unik roll i att hjälpa elever att se sig själva som aktiva medborgare som, tillsammans med andra, har en kraft att påverka.

Kata Nylén är legitimerad psykolog med specialisering inom prevention och implementering. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med organisations utveckling, handledning och fortbildning inom skola och socialt arbete. Kata är också medförfattare till boken Klimatpsykologi – hur vi skapar hållbar föränd ring (Natur & Kultur, 2019) och driver plattformen Klimatpsykologerna med två kollegor.

Lärarens guide till klimatmedveten undervisning KATA NYLÉN

Livets utveckling

Det här kapitlet bygger vidare på elevernas kunskaper om urcellen och organismer, som de läste om i PULS NO årskurs 4. Eleverna får lära sig att utveckling tar tid och de får möjlighet att fundera över vilka viktiga utvecklingssteg som har lett fram till det myller av liv som vi har i dag. De får också en bild av hur arter utvecklas och sprids och hur människans utveckling har sett ut.

I det här kapitlet får ni läsa om

• hur liv har utvecklats på jorden

• organismers anpassning till olika miljöer

• människans utveckling.

För din undervisning behöver du

• lärmål till kapitlet

• material från lärarwebben

• kopieringsunderlag K1–K11

• undersökning 1 med materiel

• kikare och fågelböcker.

Ta reda på elevernas förkunskaper

Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda kopieringsunderlag K1 (sidan 40). Eleverna får här testa sina förkunskaper om urcellen och hur livet utvecklades till den mångfald av organis mer som finns i dag.

Syfte i ämnet biologi

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om biologins begrepp och förkla ringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen

• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa

• förmåga att genomföra systematiska under sökningar i biologi.

Centralt innehåll, biologi Natur och miljö

• Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den. Systematiska undersökningar och granskning av information

• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utfö rande, värdering av resultat samt dokumen tation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Livets utveckling

I dag känner vi till över 1 miljon olika arter. Men det finns många miljoner arter som ännu inte har upptäckts och fått namn. Varje art har formats av att leva i den omgivning där den finns. Det kan vara i ett korallrev i Röda havet, en regnskog på Borneo eller en fjällhed i Lappland. Samspelet mellan djuren, växterna och de många olika livsmiljöerna på jorden har skapat en fantastisk rikedom av liv.

Introduktionsuppslag s. 6 – 7

Så här kan du göra

• Inled lektionen med att visa samtalsbilden från sidan 7 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben). Använd samtalsmodellen EPA och låt eleverna diskutera de två frågor som barnen ställer. Först funderar de Enskilt, sedan i Par och slutligen diskuterar ni Alla i helklass. Läs mer om samtalsmodellen på sidan 21 här i lärarhandledningen. Eleverna har säkert olika teorier om varför det finns så många olika djur och växter. Fånga upp de som handlar om evolutionen och det naturliga urvalet.

– Vad innebär evolutionen?

Att arter förändrar sig och anpassar sig till miljön som de lever i.

– Vad innebär det naturliga urvalet?

Att de arter som anpassar sig bäst till miljön är de som överlever.

Om någon elev tar upp att det naturliga urvalet handlar om att ”de starkaste överlever”, förklara kortfattat att det inte riktigt stämmer och berätta att ni kommer återkomma till det under arbetet med kapitlet.

• Fortsätt arbeta enligt EPA och ställ frågor om hur arter anpassar sig och påverkar miljön.

I det här kapitlet får du läsa om

• hur liv har utvecklats på jorden

• organismers anpassning till olika miljöer

• människans utveckling.

Vad är det som gör att så många djur och växter ser så olika ut? Kommer vi inte alla från samma urcell!?

Förslag på frågor:

f Hur snabbt tror du att det går för olika organismer att anpassa sig?

f Hur går det till när organismer anpassar sig till en ny miljö? Vad är det som kan påverka deras anpassning?

f Hur kan en ny art påverka en miljö?

• Läs kapitlets första uppslag i grundboken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. Samla också begrepp som kommer upp under läsningen, förslagsvis på ett blädderblock eller en annan plats där ni ser dem under tiden som ni arbetar med kapitlet. Förklaringar till begreppen kommer att tas upp under arbetet.

Begrepp

urcell art organism samspel livsmiljö

Livets utveckling

Liv uppstod i haven För 4 miljarder år sedan fanns det liv i jordens hav. Det var enkla encelliga organismer som liknar dagens bakterier. Dessa pyttesmå organismer flöt omkring i vattnet eller satt fast på stenar. En del av organismerna utvecklade så småningom förmågan att använda solljusets energi i fotosyntesen. De utvecklades till enkla encelliga alger och de första växterna på jorden. Växterna hjälpte till att fylla haven och atmosfären med syrgas.

Under miljontals år utvecklades de encelliga organismerna till flercelliga växter, svampar och djur i haven. Allteftersom tiden gick utvecklades mer avancerade organismer som blötdjur, leddjur och fiskar.

Livets utveckling

Så här kan du göra

s. 8 – 9

• Rita ett jordklot på tavlan eller visa jorden på en bild (finns på lärarwebben).

– När bildades jorden? Hur vet vi det?

Jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan. Det vet vi eftersom forskare har undersökt meteoriter som har hittats på jorden. Meteoriterna bildades samtidigt som vårt solsystem.

– Såg jorden ut så här när den bildades?

Nej, den var kal och full av gropar där meteoriter hade slagit ner. Den såg nog mer ut som månen.

– När uppstod det första livet? Vad var det för liv?

För 4 miljarder år sedan uppstod urcellen och så småningom uppstod de första encelliga organismerna.

– Hur kan det ha gått till?

Låt eleverna dela med sig av sina teorier. Berätta sedan att vi inte vet säkert hur det har gått till eftersom alla spår från tiden då livet började har försvunnit.

Livet på land Det första livet på land var troligtvis bakterier. Sedan kom alger, som så småningom utvecklades till olika växter som mossor och ormbunkar. Under miljontals år fanns det växter både i haven och på land, men djur fanns det enbart i haven. Djur i haven började ta sig upp från haven till land för 400 miljoner år sedan. Kanske var det för att leta mat eller skydda sig mot större djur i haven. Men det var inte bara för djuren att ta sig upp på land, utan det tog flera miljoner år för lungor och ben att utvecklas. Fisken var de fyrfota djurens förfader i och med att den så småningom utvecklades

– Dagens naturvetenskap gällande livets uppkomst bygger på teorin om att livet uppstod genom att de viktiga atomerna och molekylerna som behövs för liv reagerade med varandra i flera steg och i precis rätt miljö. På så sätt uppstod det första livet på jorden i form av encelliga organismer. Är det någon som vet vad som behövs för att liv ska uppstå? Vatten, energi, väte, kol, kväve, fosfor och syre.

• Visa tidslinjen från grundboken, där organismerna inte är utsatta, på storskärm (finns på lärarwebben). Dela ut kopieringsunderlag K2 (sidan 41). Låt eleverna arbeta i par eller små grupper med att klippa ut de olika organismerna och placera ut dem på tidslinjen där de tror att de hör hemma. Tipsa dem om att först sortera organismerna i den ordning de tror att de uppstod och sedan sätta ut dem ungefär på rätt plats på tidslinjen. När alla är klara låter du grupperna dela med sig hur de har tänkt och varför de valde just den ordningen. Fråga till exempel varför de valde att sätta en specifik art före en annan. Visa därefter facit på storskärmen och fråga om det var något som förvånade eleverna.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi alla kommer från samma urcell. Vi har sedan utvecklats på olika sätt och bildat olika arter.

• Läs texten i grundboken högt tillsammans och uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras (se förslag på arbetssätt på sidorna 18–19). Medan ni läser kan ni stanna upp och koppla det ni läser till tidslinjen.

• Dela in eleverna i grupper om fyra och ge dem varsitt exemplar av kopieringsunderlag K3 (sidan 42), förstorat till A3-format. Först funderar eleverna enskilt över denna fråga: Vilka är de mest avgörande händelserna i evolutionen? De skriver ner sina funderingar i varsitt fält på papperet. Därefter diskuterar de tillsammans i gruppen vilka händelser på tidslinjen som de tycker är de viktigaste eller mest betydelsefulla. De ska ”mötas i mitten” och skriva ner vad de kommer fram till i mittenfältet på papperet. Läs mer om arbetssättet på sidan 19.

Betona att det inte finns några rätt eller fel svar, utan syftet med övningen är att visa att det är flera, ibland slumpmässiga händelser, som har lett fram till den artrikedom som vi har i dag. Ingen av dessa händelser är nog mer viktig än någon annan. Låt grupperna dela med sig till resten av klassen vad de har skrivit i mittenfältet.

Ämnesrelaterade begrepp

asteroid – himlakropp som går i en bana runt solen atmosfär – gashölje runt en himlakropp fotosyntes – process då växter och alger bildar druvsocker av koldioxid, vatten och solljus alger – namn på grupper av organismer i vatten, vissa räknas som växter och andra som bakterier blötdjur – grupp av ryggradslösa djur, har inget skelett men vissa djur har skal, här ingår bl.a. sniglar och bläckfiskar leddjur – grupp av ryggradslösa djur, har skelett på utsidan av kroppen, här ingår bl.a. insekter och spindeldjur kräldjur – grupp av ryggradsdjur, här ingår bl.a. ödlor, ormar och sköldpaddor Ämnesneutrala begrepp miljoner miljarder

ARBETSBOKEN

Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 3 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Livets utveckling, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans.

1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring.

2–4 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om livets utveckling.

5 Fördjupande uppgift. Eleven reflekterar över hur livet på jorden skulle ha sett ut om dinosaurierna inte hade dött ut.

PULS-kollen

Vilken typ av liv har funnits längst på jorden?

ger nya arter

än de andra och kommer alltså åt mer mat än de andra fåglarna. Det gör att fåglarna med kortare näbbar inte får mat, utan svälter och har svårt att föröka sig. Därför föds fler fågelungar med lång näbb. Fågelarten förändras alltså. Om arten förändras tillräckligt mycket skulle en helt ny art kunna bildas.

På det här sättet uppstår hela tiden nya arter i naturen. Det finns alltid små skillnader mellan alla som hör till samma art. Skillnaderna gör att några klarar sig bättre än andra. Den som springer fort klarar sig till exempel bättre undan rovdjur än den som springer lite långsammare. En växt som har små och lätta frön kan sprida dem längre med vinden än en som har lite tyngre frön.

Naturligt att arter försvinner Arter som är bra anpassade till den naturtyp där de lever klarar sig, medan arter som inte är lika anpassade dör ut. Det brukar kallas för det naturliga urvalet. När en art dör ut kan det bero på att platsen den bor på har förändrats. En groda som lever i grunda vattensamlingar kan inte överleva om det blir torrare och vattensamlingarna torkar ut. En art kan också konkurreras ut av andra arter, som är bättre anpassade till miljön.

Arter försvinner snabbare Människan påverkar miljön genom utsläpp av växthusgaser, skogsskövling, bebyggelse, hård jakt och hårt fiske. Det leder till att många arter inte hinner anpassa sig till nya förutsättningar som leder till förändrade ekosystem. Det gör att arter dör ut i en snabbare takt än normalt. Genom att ta reda på vilka arter som är hotade kan vi göra något i tid för att stoppa att arterna dör ut. På så sätt bevarar vi den viktiga biologiska mångfalden.

Anpassningar ger nya

Så här kan du göra

arter

Ödlor blev fåglar För omkring 150 miljoner år sedan fanns det arter på jorden som såg ut som ödlor med fjädrar. Man tror att de fåglar som finns i dag har utvecklats från dessa djur. I dag finns det omkring 10 000 fågelarter världen och 200 av arterna finns i Sverige. Alla har fjädrar, vingar och näbb. Utöver det ser de mycket olika ut. De olika arterna har utvecklats i och anpassats till den miljö där de lever.

Trädkryparen har en näbb som ser ut som en pincett. Den lever av småkryp som den plockar fram ur sprickor i barken på träd.

Grönbenan har långa ben och en lång, känslig näbb. Den äter småkryp som den söker efter dyn på grunda stränder.

Storlommens fötter har simhud mellan tårna. Benen sitter så långt bak på kroppen att lommen knappt kan gå på land. Men den simmar och dyker mycket bra. Storlommen lever av fisk.

Kattugglan har stora ögon och vassa klor. Fjädrarna är väldigt mjuka, så att ugglan kan flyga helt ljudlöst. Kattugglan fångar sorkar och möss på natten.

• Inled lektionen med att låta eleverna ta ställning till olika påståenden. Låt dem först skriva talen 1–4 på fyra olika lappar. Dessa lappar representerar skalan som visar vad de tycker om ett påstående. 1 står för att de håller med helt och 4 står för att de inte håller med alls. Läs ett påstående i taget och låt eleverna hålla upp sina lappar. Diskutera sedan elevernas åsikter. Var noga med att påpeka att det inte finns några rätt eller fel åsikter, utan det är en öppen diskussion.

Påståenden:

f Djur har alltid dött ut så det spelar ingen roll att de dör ut nu också.

f Det är bara vi människor som kan påverka om djur dör ut eller inte.

f Att klimatet förändras är den enda anledningen till att djur försvinner.

f Det är viktigare att människor har hus att bo i än att det finns naturreservat och nationalparker.

f Det är viktigare att människor har odlingsmark än att djur har skogar att bo i.

s. 10 – 11

• Läs texten på sidan 10 i grundboken högt tillsammans och uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Återvänd sedan till påståendena som ni arbetade med i början av lektionen och diskutera dem igen. Har eleverna ändrat åsikt gällande några påståenden?

• Låt eleverna arbeta i par och formulera svar till dessa två frågor:

f Vilka anledningar finns det till att djur försvinner på ett naturligt sätt? f Vilka anledningar finns det till att djur försvinner snabbare på grund av oss människor?

Låt några elever läsa upp sina svar. Kom gemensamt fram till att det i livets utveckling hela tiden uppstår nya arter medan andra dör ut.

• Visa bilden på dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden, som finns på lärarwebben. – I sydöstra Tyskland hittade man en välbevarad fossil av den flygande dinosaurien Archaeopteryx. Namnet betyder ”väldigt gammal fjäder”. Fossilen är en viktig pusselbit till vår kunskap om hur dinosaurier som levde för 150 miljoner år sedan, och som hade flygförmåga och fjädrar, har utvecklats till dagens fåglar, som alltså är nya arter av dinosaurier.

Dronten är en art av familjen duvor som inte finns längre på grund av jakt. Bilden är ett montage eftersom dronten dog ut under 1600-talet.

Vilka likheter ser du mellan Archaeopteryx och dagens fåglar?

De har vingar, näbb, klor och fjädrar.

– Kan du se hur Archaeopteryx levde genom att titta på hur den ser ut?

Det syns på näbben och klorna att den var ett rovdjur.

Läs texten på sidan 11 i grundboken högt tillsammans och titta på bilderna. Diskutera hur fåglarna på bilderna har anpassat sig till miljöerna de bor i. Fortsätt sedan arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass (se förslag på sidan 20).

• Dela ut kopieringsunderlag K4 (sidan 43) och en bild på en svensk livsmiljö till alla elever. Livsmiljön kan till exempel vara fjället, en granskog, en sjö, havet eller en stad. Använd flera olika livsmiljöer så att elevernas arbeten blir olika. Förklara för eleverna att de ska fantisera ihop en djurart som bor i deras livsmiljö. Gör gärna uppgiften i samarbete med bildläraren. När alla elever är färdiga med sina djur kan de berätta om dem för varandra i grupper om 4–5 elever. Uppmuntra eleverna att ställa frågor om djuret till den som berättar.

Fältstudie: Studera fåglars anpassningar

Gå ut i närområdet och låt eleverna studera olika fåglars anpassningar. Vilka fåglar finns nära skolan? Hur har de anpassat sig till miljön som finns där? Uppmana eleverna att skriva ner vad de tror att fåglarna har för egenskaper och vad de är specialister på, utifrån deras utseende. Ta gärna med kikare och fågelböcker. Eleverna kan försöka artbestämma fåglarna efter att de har skrivit ner sina gissningar. Då kan de också ta reda på hur väl deras antaganden stämde.

UNDERSÖKNING 1

Krabbor och snäckor

Eleverna ska undersöka hur det naturliga urvalet fungerar för krabbor och snäckor genom att experimentera med olika typer av bestick, som representerar krabbors olika klor, och olika former av pasta, som representerar snäckors olika skal.

Lärarinstruktioner s. 208, elevblad s. 209–210

Ämnesrelaterade begrepp naturligt urval – process som innebär att de bäst anpassade individerna inom en art överlever biologisk mångfald – att det finns många olika djur och växter inom ett område växthusgas – gas som finns i atmosfären och som bidrar till växthuseffekten Ämnesneutrala begrepp sprickor svälter konkurrerar

ARBETSBOKEN

Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 4 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Anpassningar ger nya arter, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans.

1 Eleven parar ihop begrepp med förklaring.

2 Eleven ritar en valfri art av en organism.

3–4 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om anpassningar.

5 Fördjupande uppgift. Eleven förklarar hur en ny art kan uppstå.

!

Tips

Låt eleverna samla fakta om en hotad djurart. De kan hitta fakta på till exempel wwf.se. Uppmana dem att ta reda på vad som görs för att skydda arten.

I par eller små grupper kan eleverna sedan berätta om sina djurarter och vad som görs för att skydda dem. Eleverna i gruppen kan därefter gemensamt försöka komma på om det är något som de själva kan göra för att skydda arten.

PULS-kollen

Nämn tre orsaker till att ett djur kan dö ut.

LÄRARINSTRUKTIONER Krabbor och snäckor

Syfte

Eleverna ska upptäcka hur naturligt urval kan gå till.

Frågeställning

f Vilken krabba dör ut först och vilken överlever längst?

f Vilken snäcka dör ut först och vilken överlever längst?

MATERIEL

• Elevblad

• Olika bestick, t.ex. gafflar, skedar, knivar, pincetter och ätpinnar

• Olika pastasorter, t.ex. makaroner, skruvar, rör, snäckor och hjul

• Tidtagarur

Förberedelser

Bestäm hur stora grupperna ska vara utifrån hur många elever det finns i klassen. Det är bra om det är någonstans mellan åtta och tolv elever i varje grupp. Alla behöver kunna nå pastan. Eleverna kan sitta vid runda bord eller på golvet. Bestäm också hur många krabbor som ska ”dö ut” efter varje omgång. Om det är åtta elever i grupperna räcker det att två krabbor dör ut, medan det kan vara fler som dör ut om grup perna är större.

Gör så här

• Dela in eleverna i grupper. Gå igenom syftet med undersökningen och frågeställningarna tillsam mans med eleverna.

• Berätta att de olika besticken är klor på den välkända ”bestick-krabban”, som bor i ett visst område. Dessa krabbor har alla fötts med en viss variation på sina klor. De älskar att äta en viss typ av snäcka, som finns i området.

• Låt eleverna genomföra del 1 i undersökningen. Se till att de fördelar de olika besticken jämnt mellan sig. Det ska helst finnas lika många be stick av varje sort. Låt grupperna använda olika pastasorter, så kan ni efteråt jämföra om typen av snäcka hade någon betydelse för krabbornas överlevnad. Du kan ansvara för tidtagningen och låta alla grupper starta och sluta varje omgång samtidigt. Om pastan börjar ta slut efter några omgångar kan ni fylla på mer, från den pasta eleverna redan har fångat. Diskutera då först vad som skulle hända i verkligheten om snäckorna tog slut.

• Jämför och diskutera i helklass hur det gick för de olika krabborna beroende på vilken pastasort som användes. Var det samma krabba som dog ut först respektive överlevde längst i alla grupper eller skiljde det sig? Skulle den krabba som dog ut först i varje grupp klara sig bättre i en miljö där snäckorna såg annorlunda ut?

• Berätta att det i en viss sjö bor en art av snäckor där individerna har en viss variation på sina skal. I samma sjö bor det också en krabba som älskar denna snäcka.

• Låt eleverna genomföra del 2 i undersökning en. Se till att de lägger ut lika många av varje pastasort. Låt grupperna använda olika typer av bestick, så kan ni efteråt jämföra om krabbornas klor hade någon betydelse för snäckornas över levnad. Du kan ansvara för tidtagningen och låta alla grupper starta och sluta varje omgång sam tidigt.

• Jämför och diskutera i helklass hur det gick för de olika snäckorna beroende på vilka bestick som användes. Var det samma snäcka som dog ut först respektive överlevde längst i alla grupper eller skiljde det sig? Skulle den snäcka som dog ut först i varje grupp klara sig bättre i en sjö där krabbor na såg annorlunda ut?

Elektricitet

I det här kapitlet får eleverna lära sig vad elektricitet egentligen är. Vi bygger vidare på deras kunskaper om atomer för att förklara att förutsättningen för all elektricitet är att det finns elektriska laddningar. För att eleverna ska förstå hur elektricitet fungerar i hemmet får de lära sig om kopplingar och den slutna kretsen samt bekanta sig med begreppen ström, spänning, strömbrytare, ledare och isolator. De kommer även att få utföra undersökningar som ger dem praktisk erfarenhet av hur elektricitet fungerar.

I det här kapitlet får ni läsa om

• vad elektricitet är

• hur man kan koppla elektriska kretsar

• ström och spänning

• elektricitet i hemmet.

För din undervisning behöver du

• lärmål till kapitlet

• material från lärarwebben

• kopieringsunderlag K19–K21

• undersökning 8–11 med materiel

• batterier (1,5 V, 4,5 V och 9 V)

• en uppblåst ballong

• en ficklampa eller en pannlampa

• batterier, sladdar, glödlampor och strömbrytare

• en nyckel/gaffel och en blyertspenna/stift penna i plast

• en mobilladdare och en strömkabel till en laptop.

Ta reda på elevernas förkunskaper

Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din under visning efter deras behov. För att göra det kan du använda K19 (sidan 88). Där får eleverna förklara hur en atom ser ut och vad som krävs för att en lampa ska lysa. De kan svara enskilt på frågorna eller diskutera i grupp.

Syfte i ämnet fysik Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället

• förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö

• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

Centralt innehåll, fysik Fysiken i naturen och samhället

• Elektriska kretsar med batterier. Hur de kan kopplas och hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt doku mentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Elektricitet

Vad har blixtar i ett oväder och en upplyst stad gemensamt?

Jo, både blixtar och lampor lyser tack vare att små partiklar från olika atomer rör sig. Vi kallar det för elektricitet eller el. Det finns elektricitet överallt runt omkring oss, både i naturen och i samhället. Du har till och med kunnat känna elektricitet när du har fått en stöt, till exempel från en diskbänk eller bildörr.

Varje dag tar vi för givet att våra hus är varma, att tågen går och att vi kan ladda datorer och mobiler. För oss i Sverige är det självklart att det alltid finns elektricitet i vägguttagen. Men att producera elektricitet kostar pengar och påverkar klimatet och miljön. Därför måste vi tänka på att inte använda mer elektricitet än vad vi behöver.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad elektricitet är

• hur man kan koppla elektriska kretsar • ström och spänning

• elektricitet i hemmet.

Introduktionsuppslag s. 36 – 37

Så här kan du göra

• Inled med att titta på bilden på sidan 36 i grundboken tillsammans (finns på lärarwebben).

– Vad ser vi på bilden?

Lampor som lyser, en stad på natten, gatlyktor vid vägar och ljus från byggnader. Vi ser också flera blixtar mellan molnen och marken.

– Vad behövs för att en lampa ska kunna lysa? Det behövs ström/elektricitet.

– Vad har blixtar och lampor som lyser gemensamt?

I båda finns det laddningar, elektroner som rör sig.

– Blixtar är ett fenomen som orsakas av elektriska urladdningar, vilket är elektroner som flyttas. För att en lampa ska lysa behövs elektricitet. Det är också elektroner som rör sig. Det här kapitlet handlar om vad elektricitet är och hur den fungerar.

• Läs texten på sidan 36 i grundboken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. Samla begrepp som kommer upp under läsningen. Titta sedan på samtalsbilden på sidan 37 tillsammans (finns på lärarwebben). Läs pratbubblorna högt och fråga om det är någon som har provat att koppla ihop lampor eller som vet hur det fungerar. Låt eleverna dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Även elever som saknar erfarenhet kan berätta om sina tankar och teorier. Led samtalet mot det som ligger på bordet på bilden. – Vad finns på bordet? Det finns sladdar, (glöd)lampor och batterier. Eleverna känner kanske inte igen batteriet så det kan vara bra att ta med olika batterityper in i klassrummet och visa upp dem, till exempel 1,5 V, 4,5 V och 9 V. Förklara att det måste finnas ett (laddat) batteri för att lamporna ska lysa och att lamporna kan kopplas till det på olika sätt. Eleverna kommer att få pröva att koppla lampor i olika kretsar under arbetet med det här kapitlet.

Begrepp

partiklar atomer stöt vägguttag

Lyser lamporna svagare eller starkare om vi kopplar in fler lampor?

Jag tror att jag vet hur man får en lampa att lysa, men hur får man båda lamporna att lysa?

KEMI

Fossila och förnybara bränslen

I det här kapitlet får eleverna lära sig vad skillnaden mellan fossila och förny bara bränslen är. De läste om kol och förbränning i PULS NO årskurs 5 och nu bygger de vidare på det, genom att bland annat undersöka vad som händer med kolatomerna i bränsle vid förbränning. Eleverna får även lära sig om för- och nackdelar med olika typer av bränslen.

I det här kapitlet får ni läsa om

vad bränsle är och vad det används till

• fossila bränslen

• förnybara bränslen

• hur olika bränslen påverkar klimatet.

Syfte i ämnet kemi

Syfte i ämnet biologi

För din undervisning behöver du

behöver du

• lärmål till kapitlet

• material från lärarwebben

• kopieringsunderlag K29–K32

• undersökning 14–15 med materiel

• tändstickor, en tändare och ett stearinljus

• häftmassa och svart eller grått papper

Ta reda på elevernas förkunskaper

• blå, gula och vita papperslappar.

Ta reda på elevernas förkunskaper

Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpas sa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K29 (sidan 126). Eleverna får där förklara vad bränslen är och ringa in bilder som visar bränslen.

• Ux

Undervisningen i ämnet kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

Centralt innehåll, biologi Beslutsfattande och politiska idéer • Vx

• kunskaper om kemins begrepp och för klaringsmodeller för att beskriva och för klara samband i naturen, i samhället och i människokroppen

• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa

• förmåga att genomföra systematiska under sökningar i kemi.

Centralt innehåll, kemi Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

• Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

• Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

Systematiska undersökningar och gransk ning av information

• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt doku mentation med ord, bilder och tabeller.

• Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

• Kritisk granskning och användning av infor mation som rör kemi.

Fossila och förnybara bränslen

En

vare att de är

bränslen. Bränslen används för

ge

till olika saker och de är en viktig del av vår vardag. Vi kan till exempel tanka bilar med bensin för att ge dem energi. Bränslen kan också ge oss elektricitet och värma upp våra hus. Maten är ett bränsle för oss människor, som ger oss en massa energi till att göra saker.

Det här kapitlet handlar om olika bränslen och gemensamt för de flesta är att de innehåller grundämnet kol. Men vissa bränslen är inte bra för vår planet. Därför är det viktigt att vi försöker byta ut dem mot miljövänligare alternativ.

•

•

•

Kol verkar vara så himla farligt för miljön. Varför slutar vi inte bara att använda det?

Men kol kan väl inte vara farligt! Vi andas ju ut det och så finns det väl i den här pennan?

Introduktionsuppslag s. 68 – 69

Så här kan du göra

• Inled med att fråga eleverna vad ett bränsle är. Använd samtalsmodellen EPA. Påminn eventuellt eleverna om att de lärde sig det i årskurs 5.

– Vad är ett bränsle?

Något som kan förbrännas i förbränningsreaktioner.

– Kan du ge något exempel på ett bränsle?

Ved, bensin, diesel, olja, stenkol, naturgas och biogas.

– Vad är de flesta bränslen gjorda av?

Kol, kolföreningar, föreningar som innehåller en hög andel kolatomer.

Samtala om grundämnet kol och repetera kort vad ett grundämne är, genom att titta tillbaka på sidorna 64–65 och på det periodiska systemet längst bak i grundboken.

– Var kan vi hitta kolatomer?

I allt levande, i människor, i luften i form av koldioxid, i plaster och gummi.

– Var hittar vi kol i det periodiska systemet?

Vad visar bilden att det finns kol i?

Atombeteckning C, atomnummer 6. Det finns kol i blyertspennor. Det är grafit.

Kolatomer och grundämnet kol spelar en central roll i det här kapitlet. Skriv därför en förklaring

till begreppet kol tillsammans med eleverna, på en lämplig plats i klassrummet så att ni kan titta på den under arbetets gång. På lärarwebben finns ett förslag på förklaring som ni kan jämföra med.

• Visa samtalsbilden från sidan 69 i grundboken (finns på lärarwebben). Låt eleverna i mindre grupper reflektera över vad barnen pratar om. – Hur kan kol finnas i både utandningsluften och pennan?

Kolatomer finns överallt och har lätt att bilda föreningar med andra ämnen.

– Hur kan kol vara farligt för miljön om det finns överallt?

Kol i sig är inte farligt men om det blir för mycket kol i atmosfären påverkar det klimatet negativt.

• Läs kapitlets första uppslag i grundboken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. Samla begrepp som kommer upp under läsningen.

Begrepp energirik bränslen kol grundämne

I det här kapitlet får du läsa om • vad bränsle är och vad det används till

fossila bränslen

förnybara bränslen

hur olika bränslen påverkar klimatet.

Hälsa och ohälsa

I det här kapitlet får eleverna lära sig om hur våra handlingar påverkar vår egen och andras hälsa. De första uppslagen fokuserar på sexualitet, samtycke och relationer. Inne hållet bygger vidare på kapitlet om människokroppen i PULS NO årskurs 5, genom att återgå till snoppens och snippans anatomi och ge fördjupande kunskaper om reproduk tion. Eleverna får lära sig om sin kropp och sexualitet, vikten av att acceptera sig själv och andra samt det ansvar som vi alla alltid har att respektera varandras sexuella integri tet. De två sista uppslagen i kapitlet handlar om beroendeframkallande ämnen och kan kopplas till skolans uppdrag inom kunskapsområdet ANDT.

Många lärare önskar mer praktiska kunskaper om hur de kan genomföra sin under visning om sexualitet, samtycke och relationer. Därför innehåller kapitlet flera rutor med råd om hur det går att hantera vanliga situationer och frågor som kan dyka upp.

I det här kapitlet får ni läsa om

• kärlek, relationer och sexualitet

• ansvar och samtycke

• hur barn blir till

• tobak, alkohol och narkotika.

För din undervisning behöver du

• lärmål till kapitlet

• material från lärarwebben

• kopieringsunderlag K41–K45

• tärning 1–6.

Ta reda på elevernas förkunskaper

Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpas sa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K41 (sidan 178). Där får elever na beskriva vad man behöver för att må bra, förklara olika begrepp som berör fortplantning och förklara vad samtycke innebär.

Syfte i ämnet biologi

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen

• förmåga att använda biologi för att gran ska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa.

Centralt innehåll, biologi Kropp och hälsa

• Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroende framkallande medel.

Systematiska undersökningar och granskning av information

• Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.

Hälsa och ohälsa

bra fysiskt, att vi har positiva känslor och att vi har bra relationer.

Människan som art är ett socialt djur. Det innebär att vi kan få god hälsa av att umgås med varandra och av att behandla varandra väl. Om vi har bra relationer med familj och vänner kan det alltså bidra till god hälsa. Vi kan också få bättre hälsa om vi är förälskade.

Det kan även hända att andra personer gör oss otrygga eller ledsna. Om människor behandlar varandra illa kan det skapa ohälsa.

I det här kapitlet får du läsa om

•

•

•

•

Jag tror att jag är kär en kille.

Vad kul! Jag tror inte att jag skulle kunna bli kär. Inte i en kille i alla fall. Wow! Någon känner som jag!

Introduktionsuppslag s. 92 – 93

Så här kan du göra

• Inled med att visa bilden från sidan 92 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben). Låt eleverna välja en av personerna på bilden och föreställa sig vad personen känner. De ska skriva ner de känslor som de tänker sig att personen upplever, till exempel glädje, stolthet, nöjdhet, intresse eller nyfikenhet. Låt eleverna läsa upp de känslor som de har angett och skriv upp dem på tavlan.

– Vad är skillnaden mellan att vara till exempel intresserad och nyfiken?

Hjälps åt att förklara nyansskillnaden mellan känslorna. Dela sedan in eleverna i små grupper och låt dem välja en av personerna på bilden. De ska nu använda sin fantasi och fundera vidare över personens möjliga känslor. Betona att inga svar är fel. Låt dem utgå från följande frågor: f Varför känner personen så?

f Hur har andra personer bidragit till känslan?

f Är de andra personerna med på bilden, eller finns de utanför bilden?

• Läs kapitlets första uppslag i grundboken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. Samla begrepp som kommer upp under läsningen.

• Diskutera i helklass hur vi människor kan påverka varandras hälsa genom vårt beteende:

f Vad kan man göra för att få andra att må bra? f Vilka beteenden kan få andra att må dåligt?

• Titta på samtalsbilden på sidan 93 i grundboken (finns på lärarwebben) och läs pratbubblorna högt tillsammans. Var noga med att du själv inte tillskriver personerna något kön. Låt eleverna samarbeta i mindre grupper och skriva ner sina tankar om vad personerna pratar om. Ta sedan upp diskussionen i helklass. Tänkbart resonemang: Personen till vänster är kär i en kille. Personen i mitten kanske skulle kunna bli kär i en tjej eller är kanske inte intresserad av kärlek alls. Hen säger ändå ”vad kul” till sin kompis eftersom man inte måste känna likadant för att bekräfta någons känslor. Personen till höger råkar höra samtalet och känner igen sig. Kanske är hen också kär i en kille. Eller så känner hen igen sig i vad personen i mitten säger, eftersom hen inte heller skulle kunna bli kär i en kille eller inte är intresserad av att bli kär alls.

Begrepp

hälsa ohälsa socialt djur relationer

Att ha god hälsa betyder att man mår bra. Välbefinnandet kan grunda sig i flera saker: att vi mår

kärlek, relationer och sexualitet

ansvar och samtycke

hur barn blir till

tobak, alkohol och narkotika.

Kärlek och relationer

När vi människor föds kan vi inte överleva ensamma. Vi behöver mat, värme och omsorg. Därför söker ett spädbarn efter kontakt med personer som kan hjälpa det att tillgodose de behoven.

Barn växer och blir med tiden mindre beroende av andra för sin överlevnad. Men det kan ändå kännas livsfarligt att bli lämnad ensam eller att utsättas för grupptryck. Människan är nämligen ett djur som, precis som många andra arter, klarar sig bäst i grupp.

De allra flesta vill ha relationer med andra människor. Goda relationer ger en känsla av mening och glädje i livet. Vänner, familjemedlemmar, kärlekspartners och andra personer som vi har relationer med kan ha stor betydelse för hur vi mår.

Att välja sina relationer

De första relationerna som vi människor har är sådana som vi inte kan välja själva. Det är slumpen som avgör var i världen vi föds och vilka människor som finns omkring oss.

I takt med att vi växer upp vill vi allt mer själva välja vilka vi har relationer med. Vi knyter band med kompisar och tillsammans formar vi sätt att umgås på. När det går bra kan relationerna göra att vi känner oss trygga. Samtidigt finns alltid risken att vissa relationer leder till att vi blir besvikna på andra eller på oss själva. Relationer kan göra att vi blir sårade och arga. När vi väljer vilka vi formar nya relationer med är vi påverkade av både positiva och negativa erfarenheter av tidigare relationer.

Kärlek och relationer s.

Så här kan du göra

94 – 95

Förälskelse

Den som varit riktigt förälskad kan beskriva det som en himlastormande upplevelse. En förälskelse innebär att den man är förälskad i upptar en stor plats i ens tankar. Man vill vara tillsammans med personen hela tiden. Allt annat kan kännas obetydligt.

En olycklig förälskelse kan göra en person mycket ledsen.

Den kan till och med få någon att tvivla på sitt eget värde.

För den som är olyckligt förälskad kan det kännas som att förälskelsen aldrig kommer att gå över. Men det gör den oftast.

Vissa kan bara vara förälskade i en person i taget, medan andra kan bli förälskade i flera samtidigt.

Goda relationer

Goda relationer gör att vi mår bra fysiskt och känslomässigt över lång tid. Det är inte så lätt att definiera hur relationer helst ska se ut, eftersom det är något som varje person själv måste avgöra.

Men här är några saker som kännetecknar goda relationer:

• Personerna bryr sig om varandra och klarar av att visa det i ord och handling.

Personerna accepterar att de inte är likadana, men tycker ändå att de är lika mycket värda.

• Personerna kan vara ärliga mot varandra och lyssna på varandra.

Personerna respekterar varandra. De pratar inte och beter sig inte på ett sätt som förminskar den andra. Tyvärr är inte alla relationer goda. Relationer som började bra kan försämras så att personerna upprepade gånger kränker varandra. Om du har hamnat i en sådan relation ska du be om hjälp från en vuxen. Det ska du också göra om du märker att du själv har börjat att göra andra illa.

• Skriv upp de två frågorna nedan på tavlan och be eleverna att fundera över dem i par innan ni diskuterar i helklass. Låt eleverna dela med sig av sina tankar och skriv upp dem på tavlan.

– Vilka olika sorters relationer finns det?

Relationer kan finnas mellan till exempel två kompisar, en förälder och ett barn, en människa och ett husdjur eller två personer som är ihop.

– Finns det olika sätt att visa kärlek? Hur kan kärlek uttryckas i olika relationer?

En förälder kanske säger att hen älskar sitt barn och kramar barnet. En kompis visar kärlek genom att visa att hen vill vara med en och lyssna på en.

– Alla dessa relationer kan få oss att må bra om de är välfungerande. Därför är det viktigt att fundera på hur vi beter oss mot varandra. Ofta fungerar relationer bättre om vi uttrycker kärlek till varandra. Nu ska vi läsa om relationer och vad som kännetecknar goda relationer.

• Läs texten i grundboken högt tillsammans och uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras. I rutan på nästa sida finns förslag på hur du kan hantera de ord som eleverna själva tar upp, men som inte står i boken. Stanna upp i läsningen när ni har läst klart under rubriken ”Förälskelse”. Visa då bilden överst på sidan 95 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben).

– Vissa kan bara vara förälskade i en person i taget, medan andra kan bli förälskade i flera samtidigt. Människors förälskelser kan alltså se olika ut.

Diskutera olika förälskelser i helklass eller mindre grupper, utifrån dessa frågor:

f Hur skulle du beskriva känslan av att vara kär?

f Går det att förstå hur andra känner när de är kära?

f Vet man alltid om ifall man är kär?

f Vad tror du gjorde att de två killarna på bilden blev kära i varandra?

f Om du fick välja, skulle du föredra att bli kär eller att inte bli kär?

Observera att frågorna är formulerade för att hjälpa eleverna att visa empati. Om en elev svarar på ett sätt som handlar om att bedöma andras

Goda relationer ger en känsla av mening och glädje livet.

Relationer till andra har betydelse för hur vi mår.

Att vara förälskad kan vara både härligt och jobbigt.

I en god relation visar vi att vi bryr oss om varandra.

sexualitet kan du först svara intresserat och därefter ställa en fråga som låter eleven träna på sin empatiska förmåga. Som exempel kan påståendet ”Det är förbjudet att vara homosexuell i Iran” besvaras med ”Betyder det att två personer av samma kön inte får gifta sig med varandra i Iran?” och därefter ”Hur tror du att det känns att vara kär i någon, men få höra att man inte får vara ihop med denne?”

• Betona att alla goda relationer bygger på att behandla varandra väl.

– Så länge man får välja själv och behandlar varandra väl så kan relationer ge god hälsa. Det gäller alla typer av relationer. Men hur gör man egentligen när man behandlar varandra väl?

Låt varje elev enskilt fundera och skriva ner exempel. När eleverna har skrivit ner allt de kommer på går de ihop i par. Eleverna i paren läser upp sina exempel för varandra och diskute rar huruvida de vill lägga till några exempel. Låt sedan elevparen gå ihop i grupper om fyra och återigen presentera sina exempel och denna gång försöka välja ut de fyra viktigaste. Betona att det inte finns något rätt svar, utan att poängen är att eleverna ska utforska vad de själva tänker. Låt varje grupp kortfattat presentera i helklass vad de har kommit fram till är de fyra viktigaste exem plen. Läs därefter texten under rubriken ”Goda relationer” på sidan 95 i grundboken högt till sammans och uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Låt eleverna jämföra sina exempel med de som står i boken.

• Be eleverna att komma med förslag på vad varje punkt i texten om goda relationer kan innebära rent konkret. Arbeta i helklass.

– Vad innebär det att bry sig om varandra och klara av att visa det i ord och handling?

Exempelvis att man berättar att man tycker om den andra eller hjälper hen att plocka upp något som hen har tappat.

– Vad innebär det att acceptera att man inte är likadan som någon annan, men ändå tycka att den andra är lika mycket värd som man själv?

Exempelvis att man kan heja på olika lag eller ha olika fritidsintressen och ändå bekräfta att den andras lag har bra spelare och att den andra har rätt att vara glad eller ledsen när laget har spelat en match. Man behöver inte övertyga den andra om att tycka som man själv gör.

– Vad innebär det att vara ärliga mot varandra och lyssna på varandra?

Exempelvis att man berättar vad man tänker och känner, och litar på att den andra personen kommer att vara intresserad av att höra det.

– Vad innebär det att respektera varandra, att inte prata och bete sig på ett sätt som förminskar den andra?

Exempelvis att inte kalla varandra för elaka saker eller slå varandra, inte ens när man bråkar och är arg.

• Avsluta lektionen med att låta eleverna återvända till sina grupper om fyra. Nu har de hört de andra elevernas tankar om hur man behandlar varandra väl och läst vad som står i boken om goda rela tioner. Är det något som de skulle vilja ändra i gruppens lista?

hantera Elevers ordförråd

inom området

Under arbetet med det här uppslaget kan eleverna själva komma att ta upp ord som de känner till, som bög, som inte står i grundboken. Du kan hantera situationen genom att tillsammans med eleverna skapa en ordlista där orden får en konkret innebörd. Här är ett exempel på hur en sådan ordlista skulle kunna se ut: heterosexuell – att attraheras av personer av ett annat kön än en själv homosexuell – att attraheras av personer av samma kön som en själv bisexuell – att attraheras av personer av båda könen

lesbisk – homosexuell tjej bög – homosexuell kille straight/strejt – heterosexuell tvåsam – en kärleksrelation mellan två personer flersam – en kärleksrelation mellan flera personer

Klimatkunskap

Klimatfrågan är en av de allra viktigaste frågorna i vår tid eftersom klimat förändringarna påverkar naturen och samhällen i hela världen. Även i Sverige är det en ökad risk för extrema väderhändelser med bland annat torka och översvämningar som följd. Att ta upp klimatfrågan just i årskurs 6 har sina fördelar. Forskning visar att de kunskaper som eleverna har med sig om håll bar utveckling, där klimatfrågan ingår, är stora i just 12-årsåldern. Därefter sjunker kunskaperna under ett antal år för att sedan stiga igen under gymnasietiden.

Att arbeta tillsammans i flera ämnen Kapitlet ”Klimatkunskap” finns med i både PULS SO årskurs 6 och PULS NO årskurs 6. Det innebär att sju ämnen tillsammans ger eleverna en insikt i klimat frågan. Övningarna i den här lärarhandledningen berör samtliga sju ämnen. Vissa övningar berör endast ett ämne medan andra berör två eller fler ämnen. Klimatkrisen är så pass allvarlig att den inte går att ”checka av” som ett innehåll i ett enda ämne, utan kunskaperna och reflektionerna behöver komma från oli ka håll och ha olika infallsvinklar – precis som det ser ut i samhället.

Klimatfrågan är tvärvetenskaplig, vilket innebär att den innefattar många perspektiv från många olika ämnen. Eftersom ingen lärare förväntas kunna allt passar det bra att flera lärare jobbar tillsammans för att ge eleverna en så hel täckande bild av klimatkrisen som möjligt. Det kan man göra på flera sätt. Här kommer förslag på två olika arbetssätt.

Förslag 1 – ämne för ämne

Samordna SO- och NO-undervisningen så att eleverna arbetar med klimatkunskap ämnesvis under några veckor. Genom att ta upp klimatkunskap i många ämnen samtidigt får eleverna kunskaper utifrån olika perspektiv som de kan foga samman till en helhet. Det kallas för att arbeta multidisciplinärt. Innehållet i de olika ämnena skulle kunna vara detta:

ÄMNE INNEHÅLL

Ekosystem

Biologi

Fysik

Kemi

Historia

Geografi

Biologisk mångfald Näringskedjor Arters anpassning Mental ohälsa – klimatoro och ångest

Fotosyntesen

Växthuseffekten

Albedoeffekten Energiförsörjning

Växthusgaser Förnybara bränslen Råvaror och återvinning

Industrialisering

Kolonialisering

Drivkrafter bakom revolutioner och samhällsförändringar

Samspelet mellan människa och natur Klimat på olika platser i världen Global uppvärmning Hur olika platser påverkas av klimatförändringarna Globalisering De globala målen

Samhällskunskap

Religionskunskap

FN:s arbete med klimatet Yttrandefrihet och demonstrationsfrihet Politisk påverkan Lagstiftning Samhällsinformation och media

Vad vi värderar i dagens samhälle Vad som är en meningsfull tillvaro

Livsstil Klimaträttvisa och etiska perspektiv på klimatfrågan

Förslag 2 – ämnesintegrerat

Ett annat arbetssätt, som är mer utmanande organisatoriskt, är att job ba integrerat genom att utgå från ett tema. Då blir det lärarna som ska par helhetsbilden och presenterar den för eleverna. Temat skulle kunna vara en plats eller ett fenomen. Se förslag i rutan. Ämnesinnehållet blir något snävare när det här arbetssättet används, men undervisningen blir mer konkret för eleverna. När ni arbetar med temat kan ni göra det utifrån de fyra perspektiv som finns angivna i läroplanen, det vill säga utifrån ett historiskt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett internatio nellt perspektiv och ett etiskt perspektiv. På nästa sida finns ett förslag på hur ett arbete utifrån temat ”Klimatförändringarnas Arktis” skulle kunna involvera alla sju ämnen.

Tema utifrån plats: Klimatförändringarnas Arktis Klimatförändringarnas Amazonas Klimatsmart kommun

Tema utifrån fenomen: Globalisering på gott och ont Livsstilar på 2000-talet Klimatsmart framtid Hållbar utveckling

I biologi kan du arbeta med:

• ekosystem

• biologisk mångfald

• näringskedjor

• arters anpassning

I fysik kan du arbeta med:

• fotosyntesen

• växthuseffekten

• albedoeffekten

• energiförsörjning

I samhällskunskap kan du arbeta med:

• FN:s arbete med klimatet

• yttrandefrihet och demonstrationsrätt

• politisk påverkan

• lagstiftning samhällsinformation och media

BI FY KE

Klimatförändringarnas ARKTIS HI

I kemi kan du arbeta med:

• växhusgaser

• förnybara bränslen

• föroreningar

SH GE RE

I geografi kan du arbeta med:

• samspelet mellan människa och natur

• global uppvärmning

• klimatförändringarnas konsekvenser

• globaliseringens effekter

• de globala målen

I religionskunskap kan du arbeta med:

• livsstilsval och värderingar

• klimaträttvisa och etiska perspektiv på klimatfrågor

I historia kan du arbeta med:

• koloniseringens påverkan på Arktis

• industrialisering

• drivkrafter bakom revolutioner och samhällsförändringar

Eleverna får med det här arbetssättet lära sig om klimatet genom att det sätts in i en konkret kontext, och eftersom lärarna har gjort en detaljerad plan får elev erna en ”färdig” översikt över frågan. Det kallas för att arbeta interdisciplinärt. Att arbetssättet är kontextbaserat kan ge eleverna en djupare förståelse för kli matfrågan. I bästa fall kommer de att kunna dra paralleller till andra platser och fenomen som kan kopplas till klimatkrisen.

Klimatfrågan i klassrummet

Det är inte lätt att ta upp klimatfrågan i klassrummet eftersom den saknar tyd liga svar. Ingen vet med säkerhet vad som kommer att hända i framtiden eller hur vi kan lösa den svåra situation som vi befinner oss i. Vi kan bara göra vårt bästa utifrån den information som vi har för stunden. I morgon kan vi ha lärt oss något nytt och behöver ändra våra metoder. Undervisningen om klimatfrågan får inte handla om att försöka ge eleverna ett fåtal rätta svar, rätta beteenden eller rätta känslor inför klimatkrisen. Vi ska heller inte försöka undervisa om den perfekta värld som ska skapas någon gång i framtiden. Undervisningen måste tillåtas att vara dynamisk. Saker kommer att motsäga varandra, saker kommer att vara osäkra och det vi vet i dag kanske inte längre stämmer i morgon. Klimatkrisen kräver att många olika lösningar sam verkar. Det är viktigt att försöka ge eleverna en tro på att de är kompetenta nog att dra sina egna slutsatser och agera därefter, utifrån vilka de är och vilka in tressen de har. På det här sättet ger vi eleverna möjlighet att hitta det hopp som de behöver för att det ska kännas meningsfullt för dem att försöka bli en del av lösningen på världens kanske svåraste problem.

Att prata med barnen om klimatet

Klimatfrågan är allvarlig och det kan kännas övermäktigt att presentera de ”dåliga nyheterna” för en klass med tolvåringar. I studier om ungdomars känslor inför klimatförändringarna brukar den yngsta åldersgruppen vara just 12 år. Ungefär hälften av tolvåringarna i dessa studier är oroliga för klimatet. Det sitter alltså med största sannolikhet elever i ditt klassrum som redan är oroliga. Du har som lärare möjligheten att diskutera frågan med klassen och komma med fakta och förslag på hur klimatkrisen kan hanteras och lösas.

Organisationen Våra barns klimat har tagit fram en guide för hur lärare kan prata med elever om klimatet. Punkterna nedan är baserade på förslag från den. Du hittar hela guiden på varabarnsklimat.se.

Gör gärna så här

f Berätta sanningen, men var noga med att också prata om att utvecklingen fortfarande går att vända. Omställningen måste gå fort och framför allt ske på en högre samhällsnivå, där politiker och företag har det yttersta ansvaret. Alltså gör vi störst nytta när vi påverkar andra och inte när vi lever exemplariskt.

f Prata om vilka känslor eleverna får av att tänka på klimatfrågan. Många känslor känns mindre hotande när de beskrivs med ord. Det kan också finnas en styrka i att många känner samma sak.

f Möjliggör gemensamt agerande. Att jobba tillsammans för klimatet ger mer positiva känslor än att kämpa på egen hand med återvinning och konsumtionsval. Det kan också få bredare spridning i samhället om man är många som gör något.

f Bygg resiliens. Att vara resilient innebär att kunna hantera förändringar och anpassa sig. Dagens unga kommer att växa upp i en klimatförändrad värld, där allt inte är som vi vuxna är vana vid. Låt eleverna känna att det är okej att inte ha alla svar på de frågor som uppstår när ni pratar om kommande samhällsförändringar, men var öppen för att diskutera olika möjliga scenarier.

f Skapa visioner. Låt eleverna själva skapa bilder av hur en hållbar framtid kan se ut. En av övningarna i den här lärarhandledningen handlar om just det.

f Gå ut i naturen. Undersökningar visar att barns klimatengagemang påverkas positivt av att de vistas ute i naturen.

Undvik att göra så här

f Prata inte om att klimatfrågan är viktig utan att samtidigt visa konkreta exempel på hur den tas på allvar i skolan och övriga samhället. Om eleverna upplever att det inte händer något trots att frågan är så viktig finns det en risk att de utvecklar känslor av hopplöshet och maktlöshet. Det är kontraproduktivt när vi vill skapa handlingsberedskap och det försvårar dessutom elevernas inlärning.

f Fokusera inte för mycket på enskilda beteendeförändringar. Att lägga för mycket vikt vid personliga val som kost och källsortering kan skuldbelägga elever som inte ”lever som man borde”. Många i 12-årsåldern kan inte påverka val som familjen gör. Dessutom förstår eleverna glappet mellan dessa små handlingar och den omfattning av åtgärder som krävs för att lösa klimatkrisen.

f Visa inte för stor tillit till att ny teknik kommer att lösa alla problem. Teknik och innovationer kommer att bidra till lösningarna, men att prata allt för mycket om saker som ännu inte används i stor skala kan leda till känslor av maktlöshet och hopplöshet hos eleverna.

f Säg inte att de unga kommer att lösa klimatkrisen. Det är de unga som ska leva i ett framtida samhälle, men det är de vuxnas ansvar att under de närmaste åren se till att det samhället blir så bra som möjligt.

Läs mer

Om du vill läsa mer om ämnet finns boken Prata med barn om klimatet av Frida Berry Eklund (Natur & Kultur, 2020).

NOPULS 6

PULS NO årskurs 6 innehåller sju kapitel fördelade mellan de tre NO-ämnena. Ett åttonde kapitel, Klimatkunskap, fungerar som en ämnesövergripande avslutning. Lärarhandledningen vägleder dig i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Den ger dig stöd för att ta reda på elevernas förkunskaper, aktivera deras tänkande och följa upp arbetet. Till varje kapitel finns laborativa undersökningar som kopieringsunderlag. Boken inleds med en text om betyg och bedömning, skriven av Simon Hjort, lektor och fil. lic. i pedagogiskt arbete. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt kunskapstester som ger dig underlag för bedömning.

PULS NO och SO är ett läromedel för årskurs 4–6. Ämnena inom NO respektive SO är samlade i årskursböcker där fakta byggs på i en tydlig progression. Läs mer på nok.se/puls

Boken fortsätter på webben

PULS NO årskurs 6: