9789127461390

Ledarskap och yrkesroller i förskolan Leda som arbetslag har som utgångspunkt att alla som arbetar i förskolan har en ledarroll och att ledarskap är en process som formas tillsammans genom reflektion och dialog. Boken erbjuder stöd i hur förskolan kan bygga arbetslag där det pågår ett aktivt kollegialt lärande och kollegialt ledarskap. Teorier om lärande organisation och ledarskap presenteras på ett praktiknära sätt.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som kan stödja arbetslaget att leda mot en gemensam riktning. Boken bidrar med konkreta verktyg för att bygga en hållbar lärande organisation och innehåller också en mängd exempel från förskolans praktik.

Till boken finns även en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner via nok.se.

Jenni Nilsson och Mimmi Örberg är utbildade förskollärare och har tidigare arbetat som pedagogiska utvecklare. För närvarande är de doktorander i pedagogik vid Uppsala universitet. Utöver forskarutbildningen undervisar de blivande förskollärare och handleder verksamma arbetslag och rektorer. Författarna har i Förskoleserien tidigare skrivit Demokrati!

Teori och praktik i förskolan som utkom i maj 2020.

Leda som arbetslag – Ledarskap och yrkesroller i förskolan Jenni Nilsson Mimmi Örberg

Leda som arbetslag

FÖRSKOLESERIEN

Leda som arbetslag Ledarskap och yrkesroller i förskolan

FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.

ISBN 978-91-27-46139-0

Jenni Nilsson Mimmi Örberg

9 789127 461390

Omslag Leda som arbetslag.indd Alla sidor

2022-06-13 09:49

Leda som arbetslag.indd 2

2022-06-14 15:31

Innehåll Inledning 4 Leda tillsammans – som ett lag 4

Perspektiv på ledarskap 8 Ingen är ledare ensam 10 Fördelat ledarskap 13 Kommunikation och delaktighet 16

MÖTESPLATS 1

Förskolans syfte och uppdrag 22

MÖTESPLATS 4

Lära som lag – om kollegialt lärande 90 Att lära som lag 92 Organisera för kollegial reflektion 94 Förutsättningar för kollegialt lärande och reflektion 103 Vilka samtal för vi? 107 Lärande i loopar 113 Samtalsmodeller 116

Förskolans uppdrag från då till nu 24 Utbildningens breda uppdrag 26 Förskolan i förändring 30

MÖTESPLATS 5

MÖTESPLATS 2

Syna tanken om samsyn? 124 En gemensam grund 125 Att skapa riktning 128 Framåt – tillsammans 132

Yrkesroller och ledarskap 36 Förskolans yrkesroller från då till nu 38 Yrkesroller och ansvarsbeskrivningar i läroplanen 40 Förskollärarens ledarskap 41 Barnskötarens ledarskap 47 Roller i relation till varandra 49 Rektors ledarskap 51 Övrig personal 53 Leda som lag 55

Om fokus och riktning – vart är vi på väg? 122

Efterord 141 Källförteckning 142

MÖTESPLATS 3

Kommunikation och relationsskapande 66 Från ”förskolefloskler” till dialogkompetens 69 Dialogkompetens 73 Om professionalitet i relationer 76 Kompetensbärande relationer 82 Att bli sedd och bekräftad 84 Att vilja varandra väl 88

Leda som arbetslag.indd 3

2022-06-14 15:31

Inledning Leda tillsammans – som ett lag Förskolan är en plats där det arbetar nästan enbart ledare.

Med det menar vi att alla som har ett läroplansuppdrag har ett ledaruppdrag, i någon form. Inom förskolans arbetslag handlar ledarskapet om att leda sina kollegor och att leda en barngrupp.

Att leda är alltid en pedagogisk handling. Ledarskap och ett behov av ledarskapsutveckling är något som alltid har funnits i förskolan, men i och med den reviderade läroplanen har det behovet aktualiserats ytterligare.

I den här boken ses ledarskap som något som sker i samspel mellan människor, vilket innebär att utveckling av ett ledarskap inte endast är något som sker hos individen. Ur ett sådant perspektiv blir ledarskapet en pågående process som formas tillsammans genom reflektion och dialog. Ledarskap i arbetslaget handlar inte heller enbart om förskollärarens ansvar utan även barnskötarens vardag består av många ledarhandlingar och ansvar. Därför behöver förskolans ledarskap både förstås och utvecklas tillsammans.

Tryggt, roligt och lärorikt – varje dag för varje barn Förskolan som institution har under de senaste decennierna genomgått flera förändringar och ska i dag möta upp många olika behov, både på samhälls-, grupp- och individnivå. Förskolans uppdrag är komplext där yrkesverksamma ska balansera

4

Leda som arbetslag.indd 4

2022-06-14 15:31

många olika krav och möta upp olika behov från en mängd olika aktörer. Läroplanen lämnar också ett stort tolkningsutrymme för alla som arbetar inom förskolan. Den riktar sig till stor del till hela arbetslaget, medan vissa delar riktar sig specifikt till förskolläraren. Den senaste revideringen av läroplanen har på sätt och vis skapat tydlighet vad gäller förskollärarens ansvar och yrkesroll, men samma tydlighet speglas inte riktigt i barnskötarens roll och uppdrag som inte har genomgått samma genomlysning. Det finns med andra ord ett behov av att förtydliga hur förskolans olika yrkesroller kan komplettera varandra.

Förskolans olika yrkesroller kan fungera som en möjliggörare för lärande, både kollegialt och hos barnen – något vi nogsamt bör ta vara på. Men det kräver en tydlig organisation där reflektion, dialog och kreativitet bejakas genom förutsättningar och förhållningssätt.

Förskolan som arbetsplats präglas av förändring och utveckling, ingen dag är den andra lik. Nya familjer tas emot, nya relationer skapas. Arbetslag förändras, nya kollegor börjar, vikarier kommer och går. Någonstans, mitt i allt detta, ska det ske ett ledarskap. Barnens vardag ska oavsett föränderliga förutsättningar vara rolig, trygg och lärorik. Hur blir den det, varje dag?

Hur kan vi leda utbildningen tillsammans, som ett lag?

Bokens syfte Vi som är författare till den här boken har arbetat inom förskolan länge, som förskollärare och pedagogiska utvecklare.

Nu undervisar vi blivande förskollärare och handleder både rektorer och arbetslag inom olika kommuner. På många för­skolor vi möter talas det om ett behov av att förstå och erövra sin yrkesroll och det ledarskap som förväntas av en, vilket har fått oss att vilja bidra till den dialogen med denna bok.

5

Leda som arbetslag.indd 5

2022-06-14 15:31

Leda som lag Skillnaden mellan förskollärarens och arbetslagets uppdrag i läroplanen kan beskrivas genom två ord: ansvara och leda.

Förskolläraren har ett särskilt ansvar för utbildning och undervisning, och även ett ledaruppdrag enligt läroplanen. Vi vill återigen framhålla att alla i förskolan har ett ledaruppdrag – det som skiljer handlar om vilka det är de olika yrkesrollerna leder, och vilket formellt ledaransvar som skrivs fram i förskolans styrdokument. Med det menar vi att förskollärarens ledarskap riktar sig till både barnen och arbetslaget, medan barnskötarens ledarroll främst riktas mot barngruppen. Dock kan även barnskötare utöva ledarskap gentemot sina kollegor i en organisation där det finns tillit och förtroende till allas olika kompetenser.

Att leda barngruppen är däremot något som förskollärare och barnskötare har gemensamt och är något vi menar har fått för lite utrymme i dialogen om yrkesrollerna och förutsättningarna för båda yrkesrollerna vad gäller att arbeta enligt uppdraget.

Vi vet att förutsättningar ofta kan upplevas som otillräckliga, därför krävs det prioriteringar och ett fokuserat ledarskap som möjliggör fördjupning, lärande samtal och kollegialt lärande.

Det är dock lättare sagt än gjort att prioritera och fokusera på ”rätt saker”. Att avgöra vad som ska prioriteras är en fråga som kan variera beroende på barngruppens intressen och behov.

Något som även kan påverka är hur styrningen från huvudman och rektor möjliggör fördjupning och långsiktiga processer.

Prioritering i form av dagordningar och fokus för verksamheten behöver förskolläraren ta ansvar för, men det behöver även diskuteras gemensamt i arbetslaget och med rektorn. I följande avsnitt presenterar vi ramar och förutsättningar för arbetslagets gemensamma ledarskap. 

Att bjuda in och introducera

55

Leda som arbetslag.indd 55

2022-06-14 15:32

Leda som arbetslag.indd 65

2022-06-14 15:32

MÖTESPLATS 3

Kommunikation och relationsskapande En avgörande aspekt i ett tryggt arbetslag är kommunikation. God kommunikation i organisationer och på arbetsplatser är något vi hela tiden behöver arbeta för. Vad som är en god, fungerande kommunikation kan också tolkas olika av olika människor, därför blir det viktigt att även ibland tala om kommunikation på ett ”meta-plan”, det vill säga samtala om samtalet.

Hur vill vi att kommunikationen ska vara?

I detta kapitel diskuterar vi kommunikation i arbetslaget med hjälp av begrepp som dialogkompetens, professionellt omdöme och kompetensbärande relationer. I kapitlet belyser vi vad en god kommunikation kan innebära och hur vi kan hitta dit.

66

Leda som arbetslag.indd 66

2022-06-14 15:32

67

Leda som arbetslag.indd 67

2022-06-14 15:32

ATT MÖTAS I REFLEKTION

• Börja med en runda där var och en (efter lite betänketid) beskriver vad som kännetecknar en god kommunikation.

Var så konkret som möjligt, ge exempel från den dagliga verksamheten. Det är lätt hänt att hamna i abstrakta ord som respekt, lyhördhet, nyfikenhet.

Försök att vidga den gemensamma förståelsen genom att under hela samtalet ställa följdfrågor som exempelvis: – Vad menar du med det?

– Kan du utveckla hur du menar?

– Kan du förklara mer?

– Hur känns det?

– Hur syns det/hur märks det? (exempelvis genom kroppsspråk, mimik, röstläge) – Har du varit med om det tidigare? När?

– Kan du ge ett exempel?

– Hur gör du för att …?

68

Leda som arbetslag.indd 68

2022-06-14 15:32

Från ”förskolefloskler” till dialogkompetens Vi kommer nu att presentera ett begrepp som vi använder ibland när vi föreläser och det är dags för dialog. Det kan upplevas provocerande men det är inte vår (främsta) mening.

Begreppet vi vill lyfta fram är ett fenomen som vi har identifierat i olika möten med förskolan och hos oss själva, vilket också gjort att det till slut har blivit svårt att tala om förskolan utan att hamna i det vi kallar för förskolefloskler.

Förskolefloskler Vi ser barnet som kompetent Det pågar ett ständigt kollegialt lärande Vi jobbar med vä rdegrunden hela tiden Vi bemöter alla barn som individer lika arn är a hos oss b a l l A t värd mycke Levande dokument Pedagogisk doku mentation gör barn de la i sitt eget lärande ktiga

Floskler definieras enligt SAOL (2022-02-16) som ”tom fras” och kan ses vara synonymt med klyschor, talspråk som gärna används men som också till slut tappar sin betydelse. Inom förskolan har vissa begrepp och uttryck blivit så populära att vi använder dem utan att reflektera om vi verkligen menar samma sak när vi pratar om dem. Vi har blivit bra på att sätta ord på det vi gör eller vill göra, vilket så klart är en styrka, men ibland kan det också stanna där – i talet om snarare än i handlingen.

Om vi endast lär oss att säga det som förväntas av oss, utan att handla i enlighet med det vi säger, så förblir ord bara ord och ja, då leder de ingenstans. Om vi bemöter barnen som icke-kompetenta gynnar det ingen att vi har lärt oss säga att ”vi jobbar med det kompetenta barnet”.

Vi belyser fenomenet här för att floskler kan hindra oss från att komma vidare i det kollektiva lärandet och utvecklingen.

Här kan dialogkompetens, som presenteras längre fram i detta kapitel, komma till hjälp.

69

Leda som arbetslag.indd 69

2022-06-14 15:32



Har vi ”högt i tak” även när det gäller att hitta floskler?

ATT MÖTAS I REFLEKTION

• Reflektera först en stund över vilka ord som är våra favoritord respektive vanligt använda uttryck just nu. Vad säger vi ofta? Skriv upp dem (eller använd förslagen i marginalen på förra sidan för att komma igång).

• Ta sedan ett ord/uttryck i taget och gör rundor där ni definierar/beskriver vad ni menar/hur ni förstår det valda begreppet/uttrycket.

• Öva upp dialogkompetens genom att ställa förtyd­ ligande/kritiska/bejakande frågor till varandra om era definitioner.

• Tänk på att nu är inte målet att nödvändigtvis enas eller komma överens om definitioner, utan att i stället få syn på hur lika eller olika vi tolkar de ord vi använder.

70

Leda som arbetslag.indd 70

2022-06-14 15:32

EXEMPEL

En övning som vi ibland gör med både nya och redan befintliga arbetslag är att alla får sätta ord på sina styrkor som pedagog.

Som nytt arbetslag är det ett sätt att lära känna varandra utifrån ett professionellt perspektiv – vad kan jag och mina kollegor?

Men även arbetslag som har arbetat med varandra en längre tid, där alla känner varandras pedagogroll väl, kan behöva stanna upp och sätta ord på de kompetenser som arbetslaget har. Det är lätt hänt att när vi blir för trygga med varandra, börjar vi ta roller, kompetenser och förväntningar för givna.

Ibland skriver vi upp alla kompetenser på en tankekarta för att visualisera den gemensamma kompetens som ett arbetslag har, det ger en sorts ”tillsammanskraft”. Vi tänker att detta kan vara en viktig startpunkt i bygget av kompetensbärande relationer, men ofta är det viktigt även för en själv att se sig själv som kompetent. Att få tänka och sätta ord på det jag tycker om i mitt jobb, det jag är riktigt bra på, då jag känner att jag är precis den pedagog jag vill vara. Ofta blir dessa tillfällen väldigt givande möten där vi också får syn på nya sidor hos varandra. Vi får även se oss själva med andras ögon, när kollegor får möjlighet att fylla på med ytterligare kompetenser de har sett hos oss.

I en övning som denna är det viktigt att kollegornas feedback sker i strukturerade former, annars finns det en risk att feedbacken blir ojämnt fördelad. Det behöver inte betyda något annat än att vissa har känt varandra längre, men det kan ändå kännas jobbigt om det blir väldigt ojämnt och i värsta fall ge en motsatt effekt. Att synliggöra sina egna och varandras kompetenser syftar till att skapa tillit och ”tillsammanskraft”, men om inte detta struktureras upp kan det i stället leda till osäkerhet och utanförskap.

85

Leda som arbetslag.indd 85

2022-06-14 15:32

Heja högt Att skapa ett samarbetsklimat där vi ser varandra som kompetenta och kunniga gör att vi själva också kan känna oss kompetenta. Många förskolor som vi har arbetat i har bytt ut ordet duktig när de beskriver barn och bekräftar numera barnen på andra sätt. Ordet duktig används i all välmening men kan också bli ett tomt ord utan att vi egentligen vet vad det är som gör oss duktiga. Samma lärdom kan vi använda oss av i arbetet med kollegor. I stället för att endast säga ”det är så kul att arbeta med dig/jag trivs med dig”, så berätta varför – och berätta ofta. Sätt ord på vad det är som din kollega gör som är bra. Vi behöver samtala med varandra om det som fungerar, och i kollegial dialog uppmärksamma situationer som kollegan har lyckats bra med. Att få vara i sådana samtal är avgörande för att vi ska känna oss sedda. Det kan leda till en känsla av att vara professionellt bekräftad, en trygg känsla av att var och en av oss i arbetslaget bidrar.

När vi blir bekräftade och sedda som de yrkeskunniga personer vi är, har vi också lättare att ta emot synpunkter och samtala om sådant som inte bara bekräftar utan utmanar oss – kanske till och med kritiserar eller kräver att vi förändrar vårt sätt att handla. 

Fira varandras förmågor och kompetenser

86

Leda som arbetslag.indd 86

2022-06-14 15:32

• Bestäm tillsammans att ni under den kommande må naden dagligen ger varje kollega i arbetslaget positiv feedback för deras arbete. Även om det ofta kan vara svårt att hitta tid och ni bara vill ropa ”bra jobbat”, är det bra om ni försöker att vara specifika i er feedback.

• Vad i situationen gjorde kollegan bra? Var det förhållningssättet, tonen i rösten, kreativiteten eller annat?

ÖVNING

PEPP OCH BEKRÄFTELSE SOM BYGGSTEN

• Vilka konsekvenser fick pedagogens handlande för barnet/barnen?

• Se till att även vikarier som kanske bara finns med några dagar får feedback på sitt arbete.

TIPS: Det kan vara givande att starta terminen med en

sådan här månad, och framför allt när nya kollegor kommer. Vi tror att där människor känner sig sedda och bekräftade både vågar och växer de!

Konstruktiv återkoppling och skav Att vi tänker olika om det uppdrag vi har visar sig genom att vi agerar på olika sätt i mötet med barnen. Det blir självklart alltid olika när det handlar om människor, men här menar vi när det blir olika på ett sätt som kan skapa osäkerhet hos både barn, vårdnadshavare och oss själva. Barnen får då möta vuxna med olika förhållningssätt, vilket kan skapa olika villkor för lek, omsorg och lärande. Hos barnen kan det skapa en känsla av osäkerhet och till och med otrygghet. Hos oss själva kan det leda till irritation, missförstånd och till och med konflikter.

87

Leda som arbetslag.indd 87

2022-06-14 15:32

Ett sätt att hantera detta är att ta fasta på vad som skaver och uppmärksamma det. Vår erfarenhet är att det i sådana situationer ofta talas om konstruktiv feedback. Ofta tar denna ”konstruktiva feedback” sin utgångspunkt i det som är negativt och som inte fungerar. Det handlar då om att ringa in just det som vi själva upplever inte sker på rätt sätt, som vi anser behöver göras annorlunda, och utifrån detta ge feedback. Men kanske blir det bättre om vi inte ser det som att ”ge och ta feedback”, utan snarare att vi möts i utvecklande dialog för att närma oss en gemensam förståelse? Om dialog endast bygger på det som ”inte funkar”, finns det en risk att tryggheten och tilliten i arbetslaget går förlorad. Problematiska situationer behöver naturligtvis uppmärksammas genom dialog, men det behövs en balans mellan dialog som framhåller positiva aspekter och dialog som framhåller det som inte fungerar. För att utvecklande dialoger ska fungera måste det finnas en grund där det som fungerar bra är uppmärksammat och erkänt av alla.

Därför behöver vi heja högt!

Att vilja varandra väl Att leda barn eller kollegor kan skilja sig åt på många sätt, men det finns en del likheter. Att leda någon kräver att den ska vilja följa dig. Att styra kan handla om att någon måste göra som du säger, men att leda, att påverka, att få med andra, det är något annat. För att leda barngruppen krävs att du som vuxen hela tiden arbetar utifrån ett förtroende, att barnet känner en trygghet i dig. Det kräver att du på olika sätt visar att du är där för barnet, att barnet kan lita på dig. Vi kan aldrig ta barnets förtro­ ende för givet, utan vi behöver arbeta för den relationen varje dag.

88

Leda som arbetslag.indd 88

2022-06-14 15:32

Det gäller att på alla möjliga sätt visa barnet genom ord, kroppsspråk och handling att du vill barnet väl och att du har tillit till barnet. Samma förhållningssätt kan tillämpas i ledarskapet i arbetslaget. Att vi hela tiden visar att vi vill varandra väl, vill förstå den andras handlingar och vill stötta i stället för att misstro.

Upplever du till exempel att en kollega handlar på ett sätt som går emot arbetslagets gemensamma överenskommelser, så är det en ledarskapshandling att ta upp det med kollegan. Men det blir viktigt att försöka öppna upp för dialog i stället för att börja med att anklaga. Använd gärna dig själv som utgångspunkt och berätta hur du upplever situationen, i stället för att peka ut hur du anser att kollegan gör (fel): ”för mig verkade det som … och jag skulle vilja prata mer om det”. Även obekväma situationer som ”skaver” kan bli givande för att utveckla professionellt omdöme. Det förutsätter att vi kan mötas, lyssna på olika erfarenheter och ge plats till våra olika känslor inför situationer.



Att vara professionell innebär inte att stänga av sina känslor.

89

Leda som arbetslag.indd 89

2022-06-14 15:32

EXEMPEL

En förskola vi har arbetat med hade ett kort välkomstdokument som gavs till vikarier som introduktion. I dokumentet fanns det några punkter som förskolan ansåg var viktiga att kommunicera vad gäller förhållningssätt och förväntningar på vikarien. Den som tog emot vikarien hade som ansvar att gå igenom dessa punkter och ifall vikarien hade någon fråga kunde den besvaras direkt. Ofta kan det upplevas att det inte finns tid för detta när vikarier kommer, men att ta denna korta stund för introduktion gjorde stor skillnad för: • barnen som kunde bemötas på ett sätt de var trygga i • kollegor som behövde ta mindre tid från verksamheten för att guida vikarien • vikarien som fick en tydlighet kring vad som förväntades och också blev välkomnad på ett professionellt sätt.

Detta skapade därmed tydlighet och trygghet både för barnen, för vikarien och för ordinarie personal.

Framåt – genom pepp och bekräftelse som bär oss Att arbeta och leda i en gemensam riktning handlar om tydliga strukturer, att ge utrymme för reflekterande dialog där gemenskaper kan växa. Det handlar om introduktion, att välkomna in och även bromsa för att alla ska hinna med. Det handlar om att fira framsteg och ibland bara vila i det som är alldeles tillräckligt bra. Allt detta kan vi tillsammans som arbetslag åstadkomma, men ingen kan göra det ensam – varken när det handlar om barngrupp eller kollegor. Eftersom barns

139

Leda som arbetslag.indd 139

2022-06-14 15:32

förskolevardag angår oss alla, blir även ledarskapet något som angår hela arbetslaget och som formas tillsammans i relationer.

Dessa relationer behöver grundas i ett bejakande av varandras förmågor och erfarenheter. Att bli trygg i att leda tillsammans kan endast ske genom att vi peppar, stöttar och lyfter varandra dagligen och utgår från att alla gör sitt bästa i alla situationer.

I en förskola som vi samarbetade med fanns en vana att ge varandra uppmuntran och bekräftande feedback. Under en period arbetade en vikarie som vid flera tillfällen inte riktigt mötte upp till förväntningarna. Detta väckte frustration hos en av pedagogerna som sa att hen inte ville ge denna vikarie någon positiv feedback – ”då kanske hen tror att det hen gör räcker”.

Pedagogen fick då en insiktsfull fråga från en kollega: ”Men är det så du tänker i arbetet med barnen? Att om du berömmer och bekräftar så slutar de att försöka? Tror du att beröm är ett stopp för utveckling och lärande?” ”Nej …, jag tänker tvärtom när det gäller barn – att de växer med beröm och bekräftelse.” ”Varför skulle det vara annorlunda med vuxna?” 

Vilka spår vill vi lämna hos varandra?

140

Leda som arbetslag.indd 140

2022-06-14 15:32

Efterord Att arbeta i förskolan är många gånger ett givande, fantastiskt jobb. Det är ett uppdrag som gör skillnad inte bara för individerna vi möter utan även för samhället och för den gemensamma framtiden. Det innebär att varje dag få samarbeta med andra och göra upptäckter om sig själv och världen. Det kan också vara svårt och utmanande, med vardagar av missförstånd och konflikter. Samarbete och trygga relationer är sällan något som bara sker eller uppstår av sig självt, det kräver ett kontinuerligt arbete och en vilja att mötas. Det är också därför vi ville skriva den här boken. Vi ville dela med oss av de upptäckter och lärande exempel vi har fått vara en del av när vi arbetat med olika arbetslag. Under skrivandets gång har det bara blivit tydligare för oss hur viktigt kommunikation och relationer är för ledarskapet. Ingen kan leda själv, i alla fall inte i en demokratisk utbildning. Vi behöver varandra och det är något att värna om.

Att leda i förskolan är ett mångsidigt uppdrag som egentligen handlar om precis allt som livet handlar om. Förskolans ledarskap kännetecknas av en alldeles särskild kombination av samspel, professionalitet, relationer och yrkesroller. För det komplexa ledarskapet krävs ett nära samarbete, dialog, ömse­ sidighet och viljan att mötas. Det är i ett sådant samspel förskolans ledarskap kan bidra till en utbildning och förskolevardag som varje barn har rätt till. En sådan förskola kan vi skapa endast genom att leda som lag.

141

Leda som arbetslag.indd 141

2022-06-14 15:32

Ledarskap och yrkesroller i förskolan Leda som arbetslag har som utgångspunkt att alla som arbetar i förskolan har en ledarroll och att ledarskap är en process som formas tillsammans genom reflektion och dialog. Boken erbjuder stöd i hur förskolan kan bygga arbetslag där det pågår ett aktivt kollegialt lärande och kollegialt ledarskap. Teorier om lärande organisation och ledarskap presenteras på ett praktiknära sätt.

Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor som kan stödja arbetslaget att leda mot en gemensam riktning. Boken bidrar med konkreta verktyg för att bygga en hållbar lärande organisation och innehåller också en mängd exempel från förskolans praktik.

Till boken finns även en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner via nok.se.

Jenni Nilsson och Mimmi Örberg är utbildade förskollärare och har tidigare arbetat som pedagogiska utvecklare. För närvarande är de doktorander i pedagogik vid Uppsala universitet. Utöver forskarutbildningen undervisar de blivande förskollärare och handleder verksamma arbetslag och rektorer. Författarna har i Förskoleserien tidigare skrivit Demokrati!

Teori och praktik i förskolan som utkom i maj 2020.

Leda som arbetslag – Ledarskap och yrkesroller i förskolan Jenni Nilsson Mimmi Örberg

Leda som arbetslag

FÖRSKOLESERIEN

Leda som arbetslag Ledarskap och yrkesroller i förskolan

FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande.

ISBN 978-91-27-46139-0

Jenni Nilsson Mimmi Örberg

9 789127 461390

Omslag Leda som arbetslag.indd Alla sidor

2022-06-13 09:49