9789127461024

Geografi

Innehåll

Vad är geografi? 5

Varför läser vi geografi i skolan? 6

Att undersöka och samla information 10

Geografiska begrepp 12

Olika platser i världen 16

Fundera, Jämför, Diskutera 17

Kartor beskriver världen 19

Med kartan som hjälp 20

Att platta ut jordklotet 22

Förminskad bild av verkligheten 24

De fyra väderstrecken 26

Jordklotet 27

Olika sorters kartor 32

Tema Carta Marina 36

Fundera, Jämför, Diskutera 37

Jordytan förändras 39

Planeten Tellus 40

Jordens olika lager 42

Jordskorpan rör sig 44

Inre krafter förändrar jordens yta 46

Yttre krafter förändrar jordens yta 56

Tema Varför bor det människor i närheten av vulkaner? 64

Fundera, Jämför, Diskutera 65

Väder, klimat och vegetation 67

Solen och atmosfären 68

Varför har platser olika mycket nederbörd? 72

Varför blåser det mer på vissa platser? 74

Varför skiljer sig temperaturen mellan olika platser? 76

Jordens klimatzoner 80

Jordens vegetationszoner 88

Varför bor människor där de bor? 96

Tema Stadsodling 98

Fundera, Jämför, Diskutera 99

Jordens naturresurser 101

Vad är en naturresurs? 102

Vatten – en livsviktig naturresurs 104

Mark för odling och bete 106

Skog 108

Naturresurser i berggrunden 110

Energikällor 112

Tema Mobiler innehåller sällsynta jordartsmetaller 118

Fundera, Jämför, Diskutera 119

Hållbar utveckling 121

Vad är hållbar utveckling? 122

FN:s globala hållbarhetsmål 124

Fattigdom 125

Hunger och matproduktion i världen 127

Vårt livsviktiga vatten 130

Hållbar produktion och konsumtion 132

Samspel mellan natur, människa och samhälle 134

Den globala uppvärmningen 136

Människor och samhällen påverkas 140

Många arbetar med klimatförändringarna 142

Tema Positiv utveckling 146

Fundera, Jämför, Diskutera 147

Sverige 149

Sverige på kartan 150

Sveriges klimat 154

Inlandsisen formar landskapet 156

Hur Sveriges naturlandskap blev kulturlandskap 157

Sveriges natur 158

Tema Natur- och kulturlandskap i svenska delen av Arktis 170

Fundera, Jämför, Diskutera 171

Europa 173

Världsdelen Europa 174

Klimat 175

Natur 176

Befolkning 184

Namngeografi Berg och vatten i Europa 186 Länder och huvudstäder i Europa 187

Tema EU – Europeiska unionen 188

Fundera, Jämför, Diskutera 189

Övriga världen 191

Världsdelen Afrika 192

Världsdelen Asien 200

Världsdelen Nordamerika 208

Världsdelen Sydamerika 216

Världsdelen Oceanien 224

Världsdelen Antarktis 232

Ordlista och register 236

Varför ser det ut som det gör just på den här platsen?

Vad är geografi?

Hur skulle du förklara ämnet geografi?

Kanske att det handlar om länder, städer, sjöar, floder och berg? Det stämmer till viss del, men geografi är så mycket mer.

Ämnet geografi handlar om hur vår jord formas och förändras, både av naturens krafter och av oss människor. Geografiämnet förklarar varför jorden ser ut som den gör på en viss plats, hur platsen har sett ut tidigare och hur den kanske kommer att förändras i framtiden.

Du och din vardag är en del av världen.

Därför är det bra att ha kunskap om vad som påverkar platsen där du bor och även hela vår planet. Genom den kunskapen kan du vara med och bidra till en hållbar framtid.

I det här kapitlet får du läsa om

• varför vi läser geografi

• några geografiska grundfrågor

• hur människor samspelar med naturen

• hur man gör geografiska undersökningar

• viktiga begrepp inom geografi.

Varför läser vi geografi i skolan?

Geografiämnet handlar om att hjälpa dig att förstå varför vår jord ser ut som den gör. Det handlar också om att förstå hur vår jord förändras och hur vi människor påverkar den. För att kunna förstå det behöver du undersöka din omvärld, alltså världen som finns runt om dig. Det kan du göra med hjälp av några grundfrågor.

• Hur ser det ut på platsen? Vad finns det där?

• Varför finns det just där?

• När, hur och varför har det blivit så?

• Hur använder människorna platsen?

• Hur var det förr i tiden?

• Hur blir det i framtiden?

Geografiämnet i skolan hjälper dig att förstå den värld vi lever i, hur den förändras och hur naturen och vi människor påverkar den.

Innan människor byggde kyrkan och odlade marken såg det antagligen helt annorlunda ut i det här landskapet.

Hur har vi människor påverkat den här platsen?

Jordens livsmiljöer

På jorden finns det många olika livsmiljöer. En livsmiljö är den miljö som människor, djur och växter lever i. Livsmiljöer har formats på olika sätt av naturens krafter och av oss människor när vi har använt naturen för att leva. Man kan säga att naturen och människan samspelar. Det betyder att både människor och natur bidrar till att ett område förändras på något sätt, så att det ser annorlunda ut jämfört med tidigare.

Närmiljön

Det område du lever i, alltså där du bor, går i skolan och har ditt vardagsliv, är din närmiljö. Din närmiljö kanske är skog och sjöar. Eller så bor du vid kusten i närheten av havet. Kanske bor du i närheten av ett fjäll och stora älvar eller nära stora odlingar och betande djur.

Sverige är ett litet land men ändå kan närmiljöerna skilja sig mycket åt. På samma sätt kan närmiljöerna skilja sig mycket åt mellan olika platser i världen.

Jag bor i Göteborg, en stad i västra Sverige.

Jag bor i Gällivare i norra Sverige.

Den plats du bor på är din närmiljö. Närmiljöerna skiljer sig mycket åt mellan olika platser i världen.

Den slingrande floden formar och förändrar sakta landskapet.

Jordytans landformer

På jordytan finns det olika landformer. En del landformer har skapats på ett naturligt sätt och har tagit många miljoner år att bilda. Ett exempel är där en flod rinner fram. Den slingrande floden formar och förändrar sakta landskapet.

Människan förändrar

Andra landformer är skapade av människan och bildas under en kortare tid. Mycket av det vi använder i vardagen hämtar vi från naturen och när vi gör det förändras landskapet på olika sätt. Landformerna skapas till exempel när människor hugger ner stora skogar för att sedan använda marken till odling. Människan har då påverkat och förändrat hur platsen såg ut tidigare.

Landformerna skapas till exempel när människor bygger nya vägar. Skog och annat tas bort för att ge plats åt den nya vägen.

Carta Marina

Carta Marina är en historisk karta som visar

Nordens länder och omkringliggande hav.

Kartan ritades av svensken Olaus Magnus och trycktes år 1539 i den italienska staden

Venedig. Det tog honom tolv år att få den färdig. För första gången lyckades någon avbilda Norden någorlunda korrekt i en och samma karta.

Att rita kartor på den tiden var mycket svårt. Det fanns få tidigare kartor att titta på, så Olaus var tvungen att lita på beskrivningar från sjömän och sina egna observationer.

Kartan trycktes bit för bit

Även att trycka en så stor karta var ett komplicerat arbete. Därför fick Olaus först skapa nio mindre delar. Tillsammans bildar de nio kartbladen den färdiga kartan som är hela

125 centimeter hög och 170 centimeter bred. Det första exemplaret var svartvitt och trycktes i ett mycket litet antal. Några år senare gjordes en ny version av kartan i färg.

Fantasifulla varelser

Det som gör Carta Marina så speciell är alla fantastiska symboler, bilder och fantasifulla figurer. Ett exempel är ön Thule strax söder om Färöarna. Thule, eller Tile som det står i kartan, är en ö som finns beskriven i både grekisk mytologi och gamla nordiska texter. Trots att ön finns med på kartan så finns den inte på riktigt. Forskare har kommit fram till att människor genom tiderna kanske i själva verket har beskrivit en del av Island, Shetlandsöarna eller något helt annat område. Att göra kartor över ett område i havet var som sagt ingen enkel sak!

I vattnen runt ön Thule, som det har berättats många fantasifulla historier om, har Olaus Magnus lagt till både valar, späckhuggare och ett antal påhittade varelser.

Klimatet på en plats påverkar hur platsen ser ut.

Väder, klimat och vegetation

Nyhetssändningar i radio och på tv avslutas oftast med en presentation av vädret. Blir det varmt och badväder i dag? Ska det blåsa och regna i helgen? Presentationen är en prognos eftersom ingen kan veta exakt hur vädret ska bli nästa vecka.

Om man mäter temperatur, nederbörd och vind på en plats under en längre tid får man fram platsens klimat. Klimatet på en plats har stor betydelse för vegetationen, alltså vad som växer på en plats.

Klimatet på en plats påverkar även hur människor kan leva och försörja sig där.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad väder är och skillnaden mellan väder och klimat

• vad som kännetecknar olika klimatzoner

• hur klimatet påverkar växtligheten

• hur klimat och växtlighet påverkar människors sätt att leva i olika delar av världen.

Väder

Väder är det som vi upplever just nu. I dag kan det till exempel vara blåsigt, kallt och regnigt ute, medan det i går var vindstilla, varmt och soligt.

Vädret växlar mellan dagar, årstider och var i världen vi befinner oss.

Meteorologer gör prognoser

Meteorologer arbetar med att ta reda på hur vädret troligtvis kommer att bli. Det gör de genom att tolka så kallad väderdata. Väderdata är information om temperatur, nederbörd, vindar och lufttryck. Detta kallas för att göra en väderprognos.

Väderdata

Nyhetssändningar på tv avslutas ofta med en presentation av väderprognosen för de närmaste dagarna.

Väderdata samlas automatiskt in från mängder av väderstationer runt om i Sverige och världen.

Meteorologer använder också information från satellitbilder och väderballonger på hög höjd.

Väderprognoser för de närmaste två–tre dagarna brukar vara ganska träffsäkra, men prognoser för en längre period än fem dagar är ofta osäkra.

Aktuella väderdata samlas in på olika meteorologiska mätstationer.

Klimat

Om vi mäter vädret på en plats under en längre tid, oftast 30 år, får vi information om platsens klimat. Det vi då mäter är medelvärdet på temperatur, nederbörd och vind.

Vi kan även se om det har inträffat extremt väder på platsen, som till exempel värmeböljor eller skyfall.

Klimatet övervakas noga

Med långa mätningar kan vi se hur klimatet har förändrats. Vi kan också göra prognoser för hur klimatet kommer att fortsätta att förändras i framtiden. Till exempel är det viktigt att ta reda på hur stigande temperatur kan påverka möjligheterna till jordbruk, risken för skogsbränder eller tillgången på vatten.

Klimatdiagram

Ett klimatdiagram visar medelvärden för temperatur och nederbörd på en plats under en längre tidsperiod.

Längst ner i diagrammet visas årets månader med stora begynnelsebokstäver. Staplarna markerar hur mycket nederbörd det har kommit varje månad. Till höger i diagrammet går det att läsa av hur många millimeter det rör sig om. Temperaturen för varje månad visas som en röd linje.

Jakarta, Indonesien

Hållbar utveckling handlar om att människor tillsammans ser till att naturen fungerar så bra som möjligt.

Hållbar utveckling

Vi människor vet hur vi ska göra för att få fram förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi kan bota svåra sjukdomar och skicka satelliter till rymden. Hela tiden gör vi upptäckter och framsteg inom många olika områden.

Men trots all den kunskap vi har, lever vi ändå på ett sätt som skapar problem för vår planet. Om naturen och vi människor ska må så bra som möjligt även i framtiden, måste det bli en tydligare förändring. Därför behövs det mer kunskap om hur människan och naturen kan samspela utan att naturen och vi människor tar skada.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad hållbar utveckling handlar om

• FN:s globala mål för hållbar utveckling

• fattigdom, global uppvärmning och andra hot mot hållbar utveckling

• hur hållbarhetsproblem kan lösas.

Samspel mellan natur, människa och samhälle

Att förstå och tänka på allt som påverkar hållbar utveckling kan kännas komplicerat. Det beror på att jordens natur, vi människor och alla samhällen samspelar. Ett samspel betyder att saker som händer i naturen och saker som vi människor gör påverkar varandra, hela tiden. Samspel kan vara både positiva och negativa. Till exempel finns det gränser för hur mycket vi människor och samhällen kan påverka naturen innan den riskerar att sluta fungera på det sätt som vi är vana vid.

Orsaker och konsekvenser

För att göra det lite lättare att förstå samspelet mellan natur, människa och samhälle kan vi börja med att titta på hur saker hänger ihop genom olika samband.

Samband består av orsaker och konsekvenser. Orsaker är förklaringar till att något är på ett visst sätt, eller varför något händer. Konsekvenser är det som kommer efter att något har skett. Här följer ett exempel:

Hur kan ett ohållbart fiske starta en pandemi?

1. Många människor i världen bor vid kuster. I fattiga områden är haven viktiga för att få mat. Många säljer också fisk för att få pengar till familjen.

2. De som bor vid kusten använder ofta små fiskebåtar. De är inte ensamma om att vilja fiska i haven, utan fiskefartyg från företag i rikare länder åker också dit. De kan ta upp stora mängder fisk, vilket kan leda till att fångsten blir sämre för de små fiskebåtarna.

3. När det inte finns tillräckligt med fisk kvar i haven får de som bor i området ont om mat. De får då i stället försöka hitta annat som går att äta. Vissa tvingas börja jaga smådjur som apor och fladdermöss i skogarna.

4. Djuren säljs på marknader där det saknas kylskåp och rent vatten, vilket innebär att det kan spridas sjukdomar. Bland annat kan djuren ha virussjukdomar som människan har dåligt skydd mot.

5. Om en sådan virussjukdom sprider sig och börjar smitta mellan människor kan en epidemi bryta ut. När människor reser i området sprids viruset ytterligare. Till slut kan det sprida sig till andra delar av världen och utvecklas till en pandemi som drabbar både rika och fattiga länder.

Utsikt från Skuleberget, Höga kusten.

Sverige

Sverige är ett avlångt land. Om du skulle sätta dig i en bil och resa från norra Sverige till södra Sverige skulle det ta nästan ett dygn. Det gör att det är stora skillnader mellan de södra och norra delarna av landet, både vad gäller klimat, årstider och växtlighet. Här finns det både fjäll, stora skogar, kuster, våtmarker, slätter med odlingsmark, sjöar och vattendrag.

I vissa delar av landet bor det många människor i stora städer, medan det på en del platser kan vara mycket långt till nästa granne.

Sverige ligger i norra Europa. Tillsammans med länderna Norge och Danmark bildar Sverige ett geografiskt område som kallas för Skandinavien.

I det här kapitlet får du läsa om

• var Sverige finns på världskartan

• hur Sverige delas in på olika sätt

• var de flesta människorna i Sverige bor

• varför Sveriges klimat och årstiderna skiljer sig från norr till söder

• vilka Sveriges olika naturtyper är

• vilka naturresurser vi har i Sverige.

Uralbergen i Ryssland. Här går gränsen mellan världsdelarna Europa och Asien.

Europa

Sverige, där du bor, hör till världsdelen Europa. Europa ligger på norra halvklotet och är den näst minsta världsdelen till ytan. I dag består Europa av ungefär 50 självständiga länder, beroende på hur man räknar. Ett par länder har delar av sin yta i en annan världsdel.

Även om Europa inte är så stort till ytan så är ändå befolkningen stor. Vissa delar av Europa hör till de mest tättbefolkade i världen, medan andra områden, framför allt i norr, är glest befolkade.

Europa kan delas in i olika regioner, alltså områden där vi människor tycker att det finns någonting gemensamt. Ett sätt är att dela in världsdelen i: Nordeuropa, Östeuropa, Centraleuropa, Västeuropa och Sydeuropa.

I det här kapitlet får du läsa om

• var världsdelen Europa ligger

• Europas klimat och hur det skiljer sig mellan olika områden

• naturlandskap som stora slätter, floder och bergskedjor

• Europas befolkning, var människor bor och exempel på arbetsområden.

Världsdelarna är:

Europa, Afrika, Asien, Oceanien, Nordamerika, Sydamerika och Antarktis

NORDAMERIKA

EUROPA

AFRIKA

SYDAMERIKA

ASIEN

OCEANIEN

Övriga världen

Vi bor i Sverige, men en stor del av vårt vardagsliv hänger ihop med platser runt om i hela världen. Maten du äter är kanske producerad någon annanstans i Europa eller till och med i Sydamerika. Dina saker är kanske tillverkade i Asien eller Nordamerika. Kanske har du kontakt med släktingar i Oceanien eller i Afrika?

Hur ditt vardagsliv ser ut här i Sverige jämfört med om du hade bott på en annan plats beror på många olika saker, så kallade levnadsvillkor. Levnadsvillkor är alltså omständigheter som påverkar hur människor lever på en plats. Det kan till exempel handla om ifall det är rikt eller fattigt, om det finns tillgång till skola och sjukvård, hur klimatet är och vad som går att odla.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad som är typiskt för klimat och natur i de olika världsdelarna Afrika, Asien, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis.

• hur människor lever och försörjer sig på olika platser

• vilka naturresurser som finns på olika platser.

Geografi

åk 4 –6

Kajsa Kramming • Ludvig Myrenberg • Katarina Olsson • Erik Sandberg • Ingrid Åsgård

PULS Geografi täcker kursplanens centrala innehåll i geogra för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22.

I boken får du läsa om vad geogra är och varför du läser geogra i skolan.

Du får också veta mer om hur jordens inre och yttre krafter påverkar hur vår jord ser ut samt hur klimat och vegetation varierar runt vår jord.

Du får läsa om Sverige, Europa och övriga världen, om jordens naturresurser och om hållbar utveckling.

Faktatexterna varvas med tematexter som avslutar varje kapitel tillsammans med frågor för re ektion och samtal. Centrala begrepp får sin förklaring direkt i texten och nns samlade i en ordlista i slutet av boken.

PULS Geografi

består av:

Grundbok, tryckt och digital Arbetsbok med webbövningar Lärarhandledning med lärarwebb

PULS stadieböcker finns i ämnena:

Geogra , Historia, Religion, Samhälle

Biologi, Fysik, Kemi, Teknik