Page 1

S E SA M • F O R N T I D S B O K E N

Forntidsboken Planeten jorden har funnits i 4 600 miljoner år. Mycket har hänt under den långa tiden. I Forntidsboken vill jag berätta för dig om hur planeten jorden blev en levande värld med växter och djur. Jag ska också ta dig med på en resa långt tillbaka i människans forntid. Du får läsa om hur människor under olika tider kan ha levt, tänkt och arbetat.

S E SA M

Arkeologerna undersöker rester av forntidens hyddor och hus, matrester och redskap, smycken och kläder. Därför vet vi mer och mer om livet under forntiden. Men mycket kan vi ändå inte riktigt förklara eller förstå. Vi försöker lägga ett stort pussel där många bitar saknas. På framsidan av den här boken ser du en kam av brons som man har hittat i Halland. S E SAM

ÅRSTIDSBOKEN VÄXTER OCH DJUR BLAND GATOR OCH HUS UNIVERSUMBOKEN FORNTIDSBOKEN MÄNNISKOBOKEN

Forntidsboken

TEKNIKBOKEN HÖGTIDSBOKEN

Till varje del hör en Lärarbok.

Best nr 21-13264-7

,!7IJ1C1-bdcgeh! omslag.indd 1

Cecilia Lidström Holmberg

Tryck. nr 21-13264-7-11

ALMQVIST & WIKSELL

10-02-25 15.03.50


ISBN 978-91-21-13264-7 © 1994 Cecilia Lidström Holmberg och Liber AB Redaktör: Caroline Ulff Formgivare: Toula van Rooij Bildredaktör: Marianne Benn Tecknare: Charlotte Rinaldo, Tor Morisse, Tord Nygren, Anna Bengtsson, Jens Ahlbom Omslag: Toula van Rooij Produktion: Conny Dahl Granskare : Hans Vaernéus, univ. adjunkt i geologi och geokemi, s 7-29 Kjel Knutsson, docent i arkeologi, s 30-93 Första upplagan 11 Tryck: Kina 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upptill två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Innehåll FRÅN CELL TILL MÄNNISKA

4-5

URTIDEN Jorden föds 7 Livet börjar 8 Djur i havet 10 De första fiskarna 12 En fyrbent fisk på land 13 Kräldjur på land 15 Dinosaurier – stora och små, gröna eller grå 16 Däggdjur på land 20 För-människan Lucy 21 Människan 22 Människans väg – från dåtid till framtid 23 ISTIDEN Isen täcker vårt land Isen smälter 26 Spår av isen 27

25

SAMTIDIGT PÅ EN ANNAN PLATS Magiska bilder 30-31 JÄGAR- OCH SAMLARSTENÅLDERN De första invandrarna 32-33 Renarna vandrar in i landet 34 Aldrig har somrarna varit så varma som då... 36 Jägarna ger sig ut och jagar 38 Hemma vid huset 39 Varför heter det stenåldern? 41

2

Inlaga 1-96.indd 2

10-02-25 15.09.32


DÖDEN BERÄTTAR OM LIVET Kvinnan från Bäckaskog 42-43

DÖDEN BERÄTTAR OM LIVET Kvinnan från Egtved 70-71

SAMTIDIGT PÅ EN ANNAN PLATS Landet i öster 44-45

SAMTIDIGT PÅ EN ANNAN PLATS Kreta 72-73

BONDESTENÅLDERN Skogen brinner 46-47 Jägarna blir bönder 48 Det vita guldet 50 Människorna offrar till gudarna 51 Den stora flytten 52 Inne i huset 53 Många var fortfarande jägare 54 Resan till nästa liv 55

JÄRNÅLDERN Den magiska metallen 74- 75 Det svarta järnets hemlighet 76 Hur malm blir järn 77 Inne i huset 78 Rika människor ägde trälar 80 Från länder långt bort... 81 Runskrift och bildstenar 82 En orolig tid 83 Dödens eld 84 De som for österut 85

DÖDEN BERÄTTAR OM LIVET Mannen från Alperna 56-57 SAMTIDIGT PÅ EN ANNAN PLATS Sumerernas land 58-59 BRONSÅLDERN Bilderna på berget 60-61 Hällristningar 62 Livet i byn 63 Besök i grannbyn 65 Allt som glänser är inte guld... Båten på bronsåldern 68 Att offra till gudarna 69

DÖDEN BERÄTTAR OM LIVET Liket i mossen 88 Mannen från Valsgärde 89 SAMTIDIGT PÅ EN ANNAN PLATS Romarna 90-91 ÖVERSIKT AV OLIKA GRAVAR Gravarnas utveckling 92-93

66 Ordlista Register

94-95 96

3

Inlaga 1-96.indd 3

09-03-13 10.35.40


Dinosaurier stora och små, gröna eller grå I värmen trivdes också jättelika ödlor. En del var stora som höghus och tunga som hundra bilar. De var de största landdjur som någonsin har levt på jorden. Vi kallar dem dinosaurier. Men alla dinosaurier var inte så stora. Många var inte större än kycklingar eller små hundar. De som hade hud med fjäll behövde värma sig i den heta solen för att överleva. Kanske hade de olika färger. Några kanske var gula, bruna eller gröna. Då kunde de lätt gömma sig i skogen.

16

Inlaga 1-96.indd 16

09-03-13 10.36.06


En del dinosaurier hade underliga knölar på huvudet, några hade näbb och andra hade taggar på svansen. Det fanns flygödlor som var lika stora som små flygplan och svävade i luften. Många var fredliga och åt bara växter. Men vissa var farliga. De åt kött och hade långa klor och tänder som var lika vassa som knivar. De flesta växtätare var tunga och klumpiga och gick på fyra ben. De kunde ha hårda hudplåtar på kroppen för att skydda sig mot de farliga köttätarna som sprang på två ben.

17

Inlaga 1-96.indd 17

09-03-13 10.36.09


Namn

Vikt

Höjd

Längd

Mat

Något speciellt

Brachiosaurus (Armödla)

70-100 ton

24 m eller mer

Lika hög Blad från som ett höga träd, 4-våningshus växter (12 m)

Stegosaurus (Taködla)

2 ton

9m

4m

Växter

Svans med fyra vassa taggar.

Triceratops (Trehornsansikte)

5,5 ton

9m

4m

Växter

Två horn i pannan. Nacksköld.

Tyrannosaurus (Tyrannödla)

6,5 ton

12 m

6m

Kött, 18 cm långa andra tänder. Bra dinosaurier luktsinne.

Lambeosaurus (Anknäbbsdinosaurie)

5 ton

9-15 m 5 m

Blad

Extra hjärna i höften.

Benkam på huvudet. Sprang på bakbenen.

En del dinosaurier la sina ägg i bon som de själva byggt av sand, gräs och lera. När ungarna kom fram ur äggen blev de matade tills de kunde klara sig själva. Precis som våra fåglar. En dinosaurie som tog hand om sina ungar har forskarna döpt till Maiasaura. Det betyder god moder.

18

Inlaga 1-96.indd 18

09-03-13 10.36.12


I USA har man hittat de här förstenade fotspåren av en dinosaurie.

Forskarna har öppnat ägget för att ta reda på hur Maiasaurusungen låg inuti skalet.

För cirka 65 miljoner år sedan försvann alla dinosaurier från jorden. Forskarna har gjort många försök att förklara varför. Kanske dinosaurierna dog ut när en jättestor meteorit slog ned på jorden. Kanske nådde inte längre solens strålar ner till jorden för himlen var mörk av aska från stora vulkanutbrott. Eller var det så att det inte längre fanns tillräckligt med mat? Ingen vet riktigt säkert. 19

Inlaga 1-96.indd 19

09-03-13 10.36.12


Människan Lucy och andra för-människor levde länge på jorden men snart utvecklades vårt eget släkte Homo. De hade en hjärna som var mycket större än Lucys. Därför kunde de lösa problem som Lucy inte hade lyckats lösa.

Homo erectus visste hur man fick fram eld. De hade lärt sig att elden kunde ge dem värme och ljus, och att den skrämde bort vilda djur.

För en miljon år sedan levde människor av en art som vi kallar Homo erectus. De byggde hyddor av grenar och sökte skydd i grottor. För att ligga mjukt sov de ibland på madrasser av växter eller djurskinn. Ur större stenar kunde de knacka fram fina hand-kilar. Med dem skar de skinn och kött i mindre bitar. De kunde också något annat som Lucy inte kunde. De hade lärt sig att tala. Alla människor som lever på jorden idag är släktingar till Homo erectus men tillhör arten Homo sapiens. Vi kallar oss Homo sapiens sapiens.

En gång vandrade en Neandertalmänniska här. Det är hennes förstenade fotavtryck vi ser.

22

Inlaga 1-96.indd 22

09-03-13 10.36.16


Människans väg – frånsläktträd dåtid till framtid Människans Ramapithecus var en liten apa som gick på fyra ben och gärna klättrade i träd.

Australopithecus var vår för-människa. Hon gick på två ben och hade händer som liknade dina.

Homo sapiens neandertahlis Homo habilis tillverkade saker av sten och byggde enkla hyddor.

Homo sapiens Homo erectus lärde sig göra eld, använda språket och vandrade ut över jorden.

Homo erectus

Homo sapiens såg nästan ut som vi gör idag. De var skickliga på att samla mat, jaga och göra verktyg.

Homo habilis

Homo sapiens neanderthalis hade större hjärna än vi, men ändå dog de ut och försvann.

Homo sapiens sapiens kallas alla vi som bor på jorden idag!

Ramapithecus

Inlaga 1-96.indd 23

23 23

09-03-13 10.36.18


Samtidigt på en annan plats ...

Magiska bilder En höstdag år 1940 gav sig fyra pojkar iväg in i en grotta i Frankrike för att utforska den. De hade hört att en fantastisk skatt skulle ligga gömd där. Plötsligt kom de in i en stor sal. Där fick de syn på bilder av små hästar, kraftiga tjurar och hjortar som trängdes på de knöliga väggarna. De såg så levande ut att pojkarna trodde att de skulle komma fram ur väggarna. Bilderna i grottan målades för ungefär 15 000 år sedan. Det var samtidigt som den stora isen täckte vårt land och inga människor levde hos oss.

30 30

Inlaga 1-96.indd 30

09-03-13 10.36.27


Men nere i Europa strövade långhåriga mammutar, ullhåriga noshörningar och stora flockar av vildhästar omkring på slätterna. Deras värsta fiende var människorna som var skickliga jägare. De sydde sina kläder av skinn och bodde i tält eller grottor. Inne i grottorna målade de magiska bilder med penslar av djurhår och jordfärger. Under många tusen år målade stenåldersmänniskorna bilder i grottor i Frankrike och Spanien. Kanske berättar bilderna om livet på slätterna. Kanske gav bilderna tur när de skulle jaga. Eller så berättar de något om vad människorna trodde på. Vi kan bara gissa. Vildhästar och en tjur målade på väggen inne i Tjurarnas sal i Lascaux-grottan.

31 31

Inlaga 1-96.indd 31

09-03-13 10.36.29


JÄGAR- OCH SAMLARSTENÅLDERN

Översikt av olika gravar Människor har i alla tider begravt sina döda. I många gravar från stenåldern har man strött rödockra på den som dött. Rödockra är en sorts röd jord som innehåller järn. Kanske den röda färgen betydde kärlek, liv eller blod.

BONDESTENÅLDERN

Dös

Gånggrift

Hällkista

92

Inlaga 1-96.indd 92

09-03-13 10.37.25


BRONSÅLDERN

Hög

Röse

Urna

Skeppssättning

JÄRNÅLDERN

Gravfält med högar

Skeppssättning

Stensättningar

Inlaga 1-96.indd 93

93

09-03-13 10.37.26


Ordförklaringar amfibie Ett djur som kan leva både på land och i vatten men den måste lägga sina ägg i vatten. En groda är en sorts amfibie. arkeolog En person som undersöker och försöker förstå hur människor levde och arbetade under forntiden. betsel Läderremmar och ett metallbett som sätts i hästens mun för att man ska kunna styra den. bivax En mjuk gulvit massa som bina bygger sina bon av. blåsbälg En säck av skinn som man kan blåsa luft med. bärnsten Förstenad kåda som är miljoner år gammal. cell Den allra minsta delen av liv som kan göra en kopia av sig själv. eldstål En järnbit som folket på järnåldern började använda för att göra eld. Man slog den mot flinta för att få eldgnistor. Gnistorna fångade man upp i fnöske som började glöda. För att få eld la man fnösket i torrt gräs eller bark och rullade in det i näver.

fnöske Brun massa som finns under barkskalet på svampen fnösketicka. fnösketicka En svamp som växer på en björk. fossil Ett djur som har legat inbäddad i sand och lera under lång tid och då blivit förstenad. germaner Många olika folkgrupper som bodde i Norden och norra Europa under järnåldern. glänta En ljus plats där det inte växer lika många träd som i resten av skogen. gälar Tunna fransiga hudbitar som fiskarna har på sidan av huvudet för att kunna andas under vattnet. Fiskar har inga lungor. hävstång En lång trästång som vilar på en punkt mot marken och gör att tunga saker blir lättare att flytta. Se s 55. kopparmalm Glänsande brungul metall som finns i marken. kräldjur Ett djur med fjällig hud som behöver värma sig i solen för att kunna leva. De lägger sina ägg på land. En krokodil är ett kräldjur.

94

Inlaga 1-96.indd 94

09-03-13 10.37.27


Register alger 8, 14 alpmannen 56 amfibier 14 arkeolog 41, 69, 70, 91 asagudar 87 begrava 55, 68, 84, 92-93 bildstenar 82 Birka 87 bläckfiskar 11 bondestenåldern 46 borgar 83 brons 66 bronsåldern 60 båtar 68, 81, 85 Bäckaskogskvinnan 42 bärnsten 51 Çatal Höyük 44 cell 8 dinosaurier 16 däggdjur 20 Egtvedkvinnan 70 Eketorps borg 83

familj 35, 49 fiska 12, 37, 64 flinta 50 flock 35 flyttblock 29 fnöske 46, 48 folkvandringstid 83 fossiler 10 Gamla Uppsala högar 84 gjuta brons 67 glas 81, 87 gravar 55, 68, 70, 84, 92 gravfält 84, 92 guld 80 Grottan Lascaux 30 handelsmän 86 Helgö 81 Homo erectus 22 Homo sapiens 22 hus 36, 52, 63, 78 husdjur 38, 49, 65, 77 hällmålning 62

Bildförteckning: Angel, Heather s 12 Attenborough, David s 19a Brundell, Staffan/Great Shots s 84 Bruxe, Ulf/Historiska Muséet, Stockholm s 66 Bäckström, Kent/Myra Bildarkiv s 29a Burenhult, Göran s 43, 51b ur Burenhult, Göran: Arkeologi i Sverige s 89 Chatin, Jerome/Gamma/IBL s 31 Domeij, Pär/Bildsmedjan s 54, 62b Edistudio, Barcelona s 22b Forschungsinstitut für Alpine Vorzeit, Innsbruch s 56 Hallgren, Sören s 37b, 62a, 81a Hejdström, Raymond/Gotlands Fornsal, Visby s 82

hällristning 62 hävstång 55 idrott 79 inlandsis 25 insekter 15 isräfflor 28 istiden 25 jakt 38 jordplattor 13 jägar- och samlarstenåldern 32, 41 järn 76 järnåldern 74 kilskrift 59 kläder 35, 48, 66, 76, 79 kokgrop 63 koppar 57, 66 Kreta 72 kräldjur 15 kvastfening 13 kälke 79 landhöjning 26

lera 28 ljuster 41, 64 Lucy 21 maneter 11 mat 37, 48, 49, 63, 64, 78 metkrok 37 morän 27 myrmalm 75, 76 människan 20 människans släktträd 23 nomader 35 odla 48, 64 offra 51, 69, 80 organismer 8 pilspets 37, 39 redskap 41 renar 32, 34 romarna 90 rullstensås 29 rundhäll 28 runskrift 82 runstenar 86

Historiska muséet, Stockholm s 53a, 64, 87a Grundsten, Claes/Naturfotograferna s 83 ur Illustrerad Vetenskap nr 10-1993 s 19b Jennersten, Ola/Myra Bildarkiv s 27, 29b Jonsson, Sune/Västerbottens museum, Umeå s 79b Lahall, Jan-Peter/Great Shots s 10a Lannfelt, Lars Olof/Land-bild s 28a Lessing, Erich/Magnum/IBL s 59, 73 Lundgren, Stefan s 26 Löfman, Carl O/Promedia s 21, 37a, 39, 40, 41, 49, 50b, 51a, 53b, 67a, 68a, 79a, 80, 81b, 85, 86, 87b Museum of Anatolian Cilvilizations s 45 Nationalmuseet, Köpenhamn s 35, 71, 91 Newcomer, Mark s 48 Nilsson, Pål-Nils/Tiofoto s 28b Nordh, Ulf/Skaraborgs Länsmuseum s 69

sjömalm 75, 76 skeppssättning 68 skidor 79 skinn 38 skridskor 79 smida 77 spel 79, 87 styrbord 85 sumererna 58 svedja 46, 48 synål 38 sytråd 38 Tollundmannen 88 torvmossar 88 Trilobiter 10 trälar 80 vagn 59, 65 Valsgärdemannen 89 vikingatiden 85 Vuollerim 54 vävstol 63 årder 64

Olsson, Lennart s 76, 78 Paterson, Lena/Tiofoto s 22a Petterson, Mats W/Myra Bildarkiv s 10b Scoones, Peter s 13 Silkeborg museum, Danmark s 88 Stjärnfoto/IBL s 34 Svensson, Björn/Myra Bildarkiv s 68b Wilhelmsson, Lena/Malmö museum s 50a Teckningar: Jens Ahlbom s 23 Anna Bengtsson s 1, 4-5 Tor Morisse 35, 36, 37, 38, 40, 41, 42, 48, 49, 52, 55, 57, 63, 64, 65, 66, 67, 70, 76, 77, 78, 79, 84, 92-93, 94, 95 Tord Nygren s 30, 58, 44-45, 72-73, 91 Charlotte Rinaldo s 6-7, 8-9, 11, 12, 14, 15, 16-17, 18, 20, 24-25, 33, 46-47, 60-61, 74-75

96

Inlaga 1-96.indd 96

09-03-13 10.37.28


S E SA M • F O R N T I D S B O K E N

Forntidsboken Planeten jorden har funnits i 4 600 miljoner år. Mycket har hänt under den långa tiden. I Forntidsboken vill jag berätta för dig om hur planeten jorden blev en levande värld med växter och djur. Jag ska också ta dig med på en resa långt tillbaka i människans forntid. Du får läsa om hur människor under olika tider kan ha levt, tänkt och arbetat.

S E SA M

Arkeologerna undersöker rester av forntidens hyddor och hus, matrester och redskap, smycken och kläder. Därför vet vi mer och mer om livet under forntiden. Men mycket kan vi ändå inte riktigt förklara eller förstå. Vi försöker lägga ett stort pussel där många bitar saknas. På framsidan av den här boken ser du en kam av brons som man har hittat i Halland. S E SAM

ÅRSTIDSBOKEN VÄXTER OCH DJUR BLAND GATOR OCH HUS UNIVERSUMBOKEN FORNTIDSBOKEN MÄNNISKOBOKEN

Forntidsboken

TEKNIKBOKEN HÖGTIDSBOKEN

Till varje del hör en Lärarbok.

Best nr 21-13264-7

,!7IJ1C1-bdcgeh! omslag.indd 1

Cecilia Lidström Holmberg

Tryck. nr 21-13264-7-11

ALMQVIST & WIKSELL

10-02-25 15.03.50


9789121132647  

Cecilia Lidström Holmberg S E SA M ALMQVIST & WIKSELL

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you