9789144128078

Kooperativt lärande i praktiken Resurspaket Provläs resurspaketets samtliga delar

Kooperativt lärande i praktiken Resurspaket Kooperativt lärande i praktiken är ett resurspaket som består av två delar.

BOK Kooperativt lärande i praktiken fungerar som ett praktiskt stöd för dig som snabbt vill komma igång med det kooperativa lärandet i din undervisning. Boken är indelad i tre delar: kort teoretisk bakgrund, strukturer för par-, grupp- och klassarbete samt lektionsförslag.

DIGITALA RESURSER I de digitala resurserna, som medföljer boken, finns förklarande filmer för läraren. Det finns även mallar för lärarens planering, lärarens genomgång, gruppens arbete samt utvärdering och avtal, till exempel lektionsplanering, placeringskort, strukturkort och rollkort. Du kan även skriva ut en affisch med grundprinciperna.

Här kan du provläsa resurspaketets samtliga delar

Kooperativt lärande i praktiken Handbok för lärare i grundskolan

Niclas Fohlin & Jennie Wilson

D I G I TA L A R E S U R S E R

Filmer

Kom igång

• Varför använda kooperativt lärande?

Stöd i arbetet med kooperativt lärande • • • • •

Den här symbolen hänvisar till filmer i de digitala resurserna.

Arbeta med T-kort och Y-kort Gruppidentitet, kontrakt och loggbok Roller och rollkort Strukturer i undervisningen Utvärdera, muntligt och med mallar

Svar på vanliga frågor

• Hur får jag arbete i par att fungera?

• Hur skapar jag grupper som fungerar?

• Hur ser jag till att alla deltar i en grupp/ett par och att inte en elev tar över och gör allt?

• Hur gör jag med elever som har svårt för att samarbeta?

• Vad behöver jag som lärare tänka på kring mitt ledarskap i ett ­kooperativt klassrum?

• Det blev kaos när jag provade kooperativt lärande i klassen.

Vad gör jag nu?

Mallar

Lärarens planering

Lärarens genomgång

Gruppens arbete

Utvärdering och avtal

• Förslag på samarbetsfärdigheter • Lektionsplanering • Skapa grupper • Skapa par

• Grundprinciper • Redovisa eget ansvar • Strukturkort

• Placeringskort • Enskild utvärdering • Rollkort • Samarbetsfärdighet • Struktur – En för alla • Checklista – Deltagande • Struktur – Mötas på mitten under arbete • T-kort • Checklista – Kontrollant • Y-kort

Affischer • Grundprinciper

Den här symbolen hänvisar till material i de digitala resurserna.

Vad är kooperativt lärande?

Grundprinciperna Strukturer och strategier Roller Komma igång med kooperativt lärande

4 4 12 12 14

Strukturer PAR:

EPA – enskilt, par, alla, Par på tid, Sant eller falskt?, Turas om, Två löser problem

16

26

KLASS: Berätta mera, Fråga, fråga, byt,

42

Hör vi ihop?, Inre-yttre cirkel

Lektionsförslag Utveckla ett gott klassrumsklimat Gruppidentitet och grupputveckling Utveckla samarbetsfärdigheter: Förklara hur man tänker Utveckla samarbetsfärdigheter: Lyssna aktivt Redovisa muntligt Prata inför andra Begreppsförståelse för ett tema eller område Begreppsförståelse för att befästa ett område Problemlösning i grupp Läsförståelse: Gemensam läsning av faktatext Läsförståelse: Gemensam läsning av skönlitterär bok Skrivprocessen: Gemensam upplevelse Skrivprocessen: Faktatext

50 52 56 58 60 62 64 66 68 70 73 77 80

BOKEN

Karusellen, Lär varandra!, Mötas på mitten, Rondellen, Sortering

I

GRUPP: En för alla, Huvuden ihop!, Inspireras!,

INNEHÅLL

Om kooperativt lärande

Strukturer och strategier Strukturer

En struktur inom kooperativt lärande är en ram kring en elev­ interaktion och en arbetsgång för hur samarbetet kan gå till.

Denna ram ger stöd och form till lärandeprocessen genom att till exempel ange arbetsgång och fokus. Strukturerna är inte låsta till ett specifikt ämne utan läraren väljer struktur utifrån vilken som passar till det innehåll som ska behandlas. I strukturerna finns vissa av grundprinciperna inbyggda medan andra behöver förtydligas med stöd av läraren. Längre fram i den här boken beskrivs sjutton olika strukturer, bland annat EPA, Karusellen och Berätta mera. I de digitala resurserna finns kort med bild och beskrivning av de olika strukturerna att skriva ut. Det finns också en film om strukturer.

Strategier

Strategier används för att komplettera strukturerna och synliggöra de kooperativa grundprinciperna. De hjälper eleverna att arbeta tillsammans på ett fungerande och effektivt sätt och förstärker en samarbetsinriktad undervisning. Multisvar, slumpa fråga och nya grupper är exempel på strategier. Med multisvar menas att alla elever svarar samtidigt med hjälp av miniwhiteboards, fingrar eller digitalt verktyg. Slumpa fråga betyder att läraren ­slumpmässigt väljer ut någon i paret/gruppen som får delge vad de har p ­ ratat om eller kommit fram till. Den tredje strategin, nya grupper, ­innebär att läraren bildar nya tillfälliga grupper där eleverna får dela med sig av vad de pratat om eller kommit fram till i sin ­ursprungliga grupp.

Roller

A

12

B

Att använda sig av roller i arbetet med kooperativt lärande är en strategi som stöttar arbetet i grupp och tydliggör vad som ­förväntas. Exempel på roller är sekreterare, uppmuntrare eller ­berättare. Läraren fördelar olika roller i grupperna. Rollerna gör att det blir tydligt för eleverna vad var och ens uppdrag och fokus är.

När eleverna får prova olika roller blir de medvetna om hur ­deras bidrag påverkar gruppen. När de får träna på positiva grupp­ beteenden kan dessa bli en naturlig del i elevernas vardag.

I de digitala resurserna finns en film om roller samt rollkort (A) och checklista – kontrollant (B) att skriva ut.

S EK R E T E R A R E

Skriver ner gruppens svar.

ORDFÖ RDELARE

Bjuder in alla i sam­talet och ser till att alla är delaktiga.

MATERIALFÖRVALTARE

KO NTRO LLANT

Ansvarar för att gruppen har det material som behövs för uppgiften.

Stöttar och ser till att alla i gruppen når målet.

R E P ORT E R

KONTAKTANSVARIG

S T RU K T U RE R & S T RAT E G IE R

Här kan du se olika roller: UPPM UNTRARE

Uppmuntrar och ger positiv feedback till gruppmedlemmarna.

FO KUSHÅLLARE

Hjälper gruppen att hålla fokus på målet.

BERÄTTARE

)

Ställer frågor i sin grupp eller till andra grupper.

Påkallar lärarens upp­ märksamhet när grup­ pen behöver hjälp.

Berättar och läser upp texter så att gruppen förstår.

13

Två löser problem Grundprinciper GEMENSAMT MÅL: Vi ska tillsammans komma fram till ett rimligt

svar på vår uppgift.

SOCIALT MÅL: Ställa frågor till varandra. Uppmana varandra att

tänka högt. Fortsätta med uppgiften tills den är klar.

EGET ANSVAR: Fråga slumpas till par och elev. Bilda nya par och

jämföra med varandra.

UTVÄRDERING: Hur stöttade vi varandra att förstå? Vad kan vi göra

om vi inte har samma svar? Vad är viktigt för att samarbetet ska fungera bra i paret?

MÖJLIGA ROLLER: Fokushållare, uppmuntrare och kontrollant.

Användningsförslag MATEMATIK: Problemlösning, lästal och huvudräkning.

SPRÅK: Lösa uppgifter eller rätta meningar med stav- eller inne­

hållsfel.

SO/NO: Beskriva begrepp eller förklara olika skeenden.

GRUPPSTÄRKANDE: Skriva/rita förslag på lösningar på sociala

problem.

Material och förberedelser • Dela in eleverna i par. Använd gärna den digitala mallen ”Skapa par” och titta på filmen ”Hur får jag arbete i par att fungera?”.

• Förbered kort med uppgifter eller frågor att arbeta med.

• Ladda ner rollkort.

24

Arbetsgång

T VÅ L Ö S E R P RO BL E M

1. Läraren delar ut en hög med kort till varje par, förslagsvis 2–8 kort.

2. Varje elev drar ett kort och börjar lösa uppgiften enskilt.

3. Efter en given tid eller när båda är klara byter de kort med ­varandra och löser enskilt problemet på sin klasskamrats kort.

4. Paret jämför sina svar på de två problemen/frågorna och ­diskuterar rimligheten i svaren.

5. Eleverna fortsätter med nya kort tills korten är slut eller tills läraren bryter.

Gå vidare/ Variation Eleverna kan skriva ner sina svar och återberätta dem med Inre-­ yttre cirkel (se sidan 48) eller Berätta mera (se sidan 42). Eleverna kan komma överens om ett gemensamt svar på frågorna och ­jämföra eller f­ örklara dessa för ett annat par. Parens svar och lösningar kan synliggöras med hjälp av ett digitalt verktyg för att skapa digitala anslagstavlor. Läraren kan sedan välja någon av lösningarna och be paret bakom den förklara. Läraren kan belysa hur vi lär oss mer av att jämföra våra svar och diskutera rimlig­ heten i dem med varandra. Eleverna kan göra en enskild uppgift kring innehållet efteråt för att visa vad de lärt sig.

25

Huvuden ihop!

Grundprinciper GEMENSAMT MÅL: Alla i vår grupp ska veta vad vi har kommit

fram till.

SOCIALT MÅL: Turas om att tala. Låta alla tala färdigt.

EGET ANSVAR: Fråga slumpas till grupp och elev. En till två ­elever

byter grupp och redovisar sin grupps lösning.

UTVÄRDERING: Var alla i vår grupp redo att svara?

Hur såg vi till att alla fick tala? Vad kan vi utveckla?

MÖJLIGA ROLLER: Ordfördelare, sekreterare och kontrollant.

Användningsförslag SPRÅK: Vad var det viktigaste i filmen? Vad tror ni kommer h ­ ända

nu i texten?

MATEMATIK: På vilka sätt kan denna uppgift lösas?

Vad är fel i denna lösning?

SO/NO: Vad finns det som påverkar jordens ekosystem?

GRUPPSTÄRKANDE: Vad har vi gjort i vår grupp idag som varit bra?

Material och förberedelser • Dela in eleverna i grupper om 3–5 elever. Använd gärna den ­digitala mallen ”Skapa grupper” och titta på filmen ”Hur ­skapar jag grupper som fungerar?”.

• Fundera kring lämpliga öppna frågor.

• Ladda ner rollkort.

28

Arbetsgång

HU VU DE N IHO P !

1. Läraren ställer en fråga. Eleverna får enskild betänketid. ­Därefter säger läraren ”Huvuden ihop!”.

2. Eleverna lutar sig mot varandra i gruppen och diskuterar ­frågan.

3. När gruppen upplever att de uppnått det gemensamma målet, lutar de sig tillbaka.

4. Läraren slumpar en grupp och en elev som får redovisa ­gruppens svar.

Gå vidare/ Variation Istället för att slumpa frågan kan en eller två elever per grupp byta grupp och diskutera likheter/skillnader mellan gruppernas svar.

Läraren kan be grupperna fundera på en grupps svar och ­diskutera vad de tänker om svaret.

29

Inre-yttre cirkel Grundprinciper GEMENSAMT MÅL: Vi ska minnas en sak som någon annan sa.

SOCIALT MÅL: Lyssna aktivt. Ställa frågor. Titta på varandra när vi

talar.

EGET ANSVAR: Eleverna sammanfattar vad de fått höra i sista

paret. Frågan slumpas till elev.

UTVÄRDERING: Hur kan vi göra en förflyttning på ett bra sätt?

Kan du berätta något som någon annan sa? Vad är en bra fråga att ställa när någon pratar?

Användningsförslag MATEMATIK: Träna färdigheter som klockan, att mäta och räkna ut

tal.

SPRÅK: Beskriva hur ord kan användas i meningar, förklara begrepp.

ALLA: Vad har du lärt dig idag? Vilka frågor eller funderingar har

du fått efter dagens lektion?

IDROTT: Gör en rörelse eller övning vid varje par som bildas.

GRUPPSTÄRKANDE: Beskriv dig själv med tre ord, berätta om ett

intresse.

Material och förberedelser • Dela in klassen i två lika stora grupper.

• Förbered utrymme i rummet för att bilda cirklar.

• Förbered ett tema eller frågor att prata om, alternativt praktiskt material eller kort att använda.

48

Arbetsgång 1. Eleverna bildar två cirklar, en inre och en yttre. Eleverna i den

INRE -YT T RE -C IRK E L

inre cirkeln vänder sina ansikten mot den yttre cirkeln och bildar par med eleverna som står rakt framför dem i den yttre cirkeln.

2. Läraren instruerar vad de ska samtala om.

3. Eleverna i inre cirkeln börjar berätta, sedan berättar eleverna i

yttre cirkeln.

4. Eleverna tackar varandra för samtalet.

5. På lärarens signal roterar den yttre cirkeln ett eller flera steg åt

något håll så att nya par bildas.

Gå vidare/ Variation Läraren kan förse hela inre cirkeln med uppdragskort som den yttre cirkeln ska svara på eller agera kring. Vid varje möte sker då nya uppgifter eller övningar. Eleverna kan även rotera flera steg (bestämt antal) vid varje rotation och hålla upp händerna så att eleverna gör high five med alla som de går förbi. Strukturen är ett utmärkt sätt för att utvärdera, repetera kunskaper och ­utveckla tankar kring ett tema, samtidigt som den skapar strukturerade samtalstillfällen mellan elever.

49

Prata inför andra Här presenterar vi en möjlig arbetsgång för att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att prata inför andra. De börjar i ett känt par för att träna sig i att prata inför andra och att bygga självförtroende.

Eleverna övergår sedan till tillfälliga par, därefter fyrgrupp för att slutligen kunna prata inför hela klassen. De stöttar varandra hela tiden så att varje elev känner att den inte är ensam. ­ Tidsåtgång: en lektion.

GEMENSAMT MÅL: Alla ska vara redo att presentera gruppens svar.

SOCIALT MÅL: Lyssna aktivt. Uppmuntra varandra.

MATERIAL OCH FÖRBEREDELSER:

• Fråga eller uppgift att samtala kring.

• Förbered par med elever som känner sig bekväma med varandra.

• Om någon elev är extra nervös för att prata inför andra eller av andra skäl har svårt med detta kan hen vara i en grupp med tre elever och hela tiden gå tillsammans med någon annan. Hen får då möjlighet att ta in arbetsformen, lyssna på de andra och delta efter förmåga, för att nästa gång kunna delta ännu mer.

Arbetsgång Känt par

Eleverna börjar att diskutera med hjälp av strukturen EPA – ­enskilt, par, alla, sidan 16. Läraren presenterar en öppen fråga och ger eleverna tid att tänka och skriva ner stödord. Eleverna vänder sig sedan mot en klasskamrat för att bilda par. Här är det bra att använda sig av par som har arbetat tillsammans tidigare eller som är bekväma med varandra. Eleverna berättar för varandra vad de har skrivit ner och funderat kring. De skriver ner några gemen­ samma stödord kring vad de har pratat om och ser till att båda är redo att berätta om detta för andra. Istället för att lyfta några svar i helklass används strukturen Berätta mera för att säkerställa det egna ansvaret.

62

Tillfälliga par

I strukturen Berätta mera, sidan 42, får eleverna möjlighet att ­berätta samma sak flera gånger för olika klasskamrater. Då eleverna parvis har förberett ett svar tillsammans är de säkra på vad de ska säga. Under arbetet enligt strukturen har de även uppgiften att lyssna noga på vad de andra säger.

Efter en stund bryter läraren strukturen och eleverna går tillbaka till sitt ursprungliga par. Paren delar med sig av några saker som de hörde från andra. De använder detta för att bygga ut sitt egna svar på frågan.

UTVÄRDERING: Hur kändes det att berätta för olika personer vad ni

hade pratat om i paret? Fick ni höra något intressant?

Två par jämför

Två par går sedan ihop och jämför sina svar. Ett par i taget berättar och det andra paret ställer frågor. När båda paren har berättat för varandra försöker de formulera ett gemensamt svar och skriver ner detta. Svaret har nu bearbetats i flera steg.

UTVÄRDERING: På vilket sätt blev vårt gemensamma svar annor­

lunda än våra enskilda? Hur gjorde vi för att lyssna på varandra?

Klass

Läraren berättar att någon i varje fyrgrupp slumpmässigt ­kommer att väljas ut. Den ska få berätta vad gruppen har kommit fram till. Läraren ger tid så att grupperna kan se till att alla är redo att berätta. Läraren slumpar sedan en elev i varje grupp som får presentera gruppens svar till klassen. När en grupp ska ­lämna sitt svar ställer sig hela gruppen upp bakom den som ska ­presentera svaret. Detta för att visa att de stöttar hen och att det är ­gruppens svar som presenteras. På så sätt blir det inte lika läskigt ­första gången en elev ska stå inför hela klassen. När en elev har ­presenterat sin grupps svar är det bra om gruppen uppmuntrar hen genom att göra high five och säga några uppmuntrande ord.

UTVÄRDERING: Hur gjorde vi i vår fyrgrupp för att se till att alla

var redo att presentera gruppens svar? Hur gjorde vi för att upp­ muntra varandra?

63

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.

Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion: Maria Heimer, Jill McCabe Illustrationer: Maria Borgelöv Grafisk form: Louise Nordborg, Louise Grafisk Form Art.nr 40106 ISBN 978-91-44-12807-8 © Författaren och Studentlitteratur AB 2018 Upplaga 1:1 Printed by Dimograf, Poland 2018

Kooperativt lärande i praktiken Handbok för lärare i grundskolan Denna handbok är ett praktiskt stöd för dig som vill pröva kooperativt lärande i ditt klassrum. Den visar tydligt hur man använder metodens ­övningsstrukturer i olika ämnen och ger konkreta förslag till lektions­ upplägg. Förklarande filmer och mallar för arbetet i ditt kooperativa ­klassrum finns bland de digitala resurser som medföljer handboken.

Kooperativt lärande är ett arbetssätt som leder till inkludering, elev­ aktivitet, engagemang, social utveckling och lärande. Genom att eleverna arbetar utifrån samarbete och drar nytta av varandras kunskaper ökar både måluppfyllelsen och deras sociala sammanhållning, samtidigt.

Handboken inleds med ett kortare teoretiskt avsnitt om kooperativt ­lärande. Den som vill fördjupa sig inom ämnet kan med fördel också läsa Grundbok i kooperativt lärande som beskriver den forskningsbakgrund och lärandeteori som ligger till grund för kooperativt lärande.

Med denna praktiska handbok vill vi som författare ge fler lärare möjlighet att komma igång med kooperativt lärande och uppleva fördelarna med detta arbetssätt.”

Niclas Fohlin och Jennie Wilson

Art.nr 40106

studentlitteratur.se

Digitala resurser Prova paketets digitala resurser genom att klicka på bilden.

Filmer som stöd i arbetet med kooperativt lärande

Mallar för utskrift Fungerar på dator, i surplatta och i mobil