9789140682109

-

Arena – Internationella relationer är ett läromedel avsett för kursen Internationella relationer i ämnet samhällskunskap.

Läromedlet kan även användas som fördjupande material i kurserna Samhällskunskap 2 och Samhällskunskap 3.

Läromedlet är nyskrivet och utvecklat enligt intentionerna i GY11.

Arena – Internationella relationer vill ge läsaren en begreppsapparat för att kritiskt och nyanserat kunna förhålla sig till medias rapportering från vår omvärld. Läromedlet är avsett att vara såväl allmänbildande som teoretiserande. Läromedlets många modeller och fördjupningar exemplifierar och problematiserar framställningen.

ARENA – Internationella relationer

ARENA – Internationella relationer

ARENA

I ARENA-serien finns även en bok för kurserna 1b, 2 och 3, Arena 123, en bok för kurs 1a, Arena 50p, och en bok för kursen Internationell ekonomi, Arena – Internationell ekonomi.

Samtliga fyra läromedel, också den du håller i handen, finns även som interaktiva böcker.

Till Arena 123 och Arena 50p finns dessutom en gemensam webbtjänst.

Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap.

Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.

INTERNATIONELLA RELATIONER Lars-Olof Karlsson

40682109_OMSLAG.indd Alla sidor

2014-04-24 12:53

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DET INTERNATIONELLA SYSTEMET

6

Globaliseringen 9 En internationell ekonomi 10 Miljö och klimat 11 Ruta: Protektionism och frihandel 11 Terrorism, kärnvapen och kriminalitet 12 Konflikter och krig Ruta: Terrorism Varför uppstår konflikter?

Ruta: Folkmord Ruta: Att medla i konflikter

13 14–15 17 17 18

Folkrätten 19 Sedvanerätt och traktaträtt 19 Exempel ur folkrätten 20 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna 22 Ruta: Exempel ur deklarationen om de mänskliga rättigheterna 24–25 Viktiga internationella domstolar

27

Diplomati och underrättelseverksamhet

29

Aktörer och system 31 Hård och mjuk makt 32 Mono-, bi- och multipolära system 33 Uppgifter

2 STATER OCH ETNISKA GRUPPER Staterna på den internationella arenan Hård makt Mjuk makt Omvärldsberoende Välstånd Ojämlikhet och jämställdhet Ruta: The World Values Survey Etniska grupper och begreppet nationalstat Ruta: Stat, land, etnicitet, folk och nation Fred, välstånd och demokrati Fred och demokrati Välstånd och fred Välstånd och demokrati Uppgifter

35

36 40 40 41 43 44 45 47 48 49 51 51 52 52 53

3 MELLANSTATLIGA ORGANISATIONER

55 57

Andra viktiga mellanstatliga organisationer IMF och Världsbanken OECD – samarbete och utveckling WTO – Världshandelsorganisationen G7, G8 och G20 – tre informella samtalsklubbar Nato och PFP Europeiska Unionen – överoch mellanstatlig union Ruta: Fördragen och rättighetsstadgan Subsidiaritetsprincipen Det ekonomiska samarbetet Ruta: Eurokrisen 2010 GUSP – gemensam utrikesoch säkerhetspolitik Övrigt samarbete EU:s institutioner

61 61 62 62 64 66 67

68 69 69 70–71

Uppgifter

4 CIVILSAMHÄLLET OCH DE MULTINATIONELLA FÖRETAGEN Civilsamhället NGO:er – Non Governmental Organizations Religiösa rörelser Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer Tankesmedjor Ruta: Filantroperna Medieföretag och nyhetsbyråer Ruta: Hur väljer media nyheter?

72 73 74 77

78 79 80 81 82 82 83 84 85

Multinationella företag – MNF 88 Ruta: Zambia och koppargruvorna 90 Uppgifter

5 INTERNATIONELLA RELATIONER – EN HISTORISK BAKGRUND

93

94

Det medeltida Europa 95 Ruta: Kyrkan och storpolitiken under medeltiden 96–97 Medeltidens slut – territorialstaternas uppkomst Konkurrens om världen bortom haven Trettioåriga kriget och Westfaliska freden Ruta: Hugo Grotius – folkrättens fader

40682109_INLAGA.indd 4

54

FN – Förenta Nationerna FN:s organisation

99 99 100 101

2014-04-24 13:47

Upplysningen och den franska revolutionen Napoleonkrigen och 1800-talet 1800-talets internationalism 1800-talets nationalism Imperialismen Världskrigens tid Versaillesfreden Nationernas förbund Briand-Kellog-pakten – ett misslyckande Sovjetunionen Nazismen och vägen till andra världskriget

103 104 106 109 111 114 116 117 118 118 119

Efterkrigstiden 1945–1990 120 Krigsförbrytartribunalerna i Nürnberg och Tokyo 121 Bretton Woods-systemet 122 Marshallplanen 123 Kalla kriget 124 Ruta: Kärnvapen 126–127 Koloniernas självständighet 128 Ruta: Skuldkrisen 129 Tillväxtens stora tid 130 Stagnationen under 1970-talet 131 Miljöfrågorna 132 Ruta: Tragedy of the Commons 134 Uppgifter

6 TIDEN EFTER 1990 Tredje globaliseringsvågen Kina och Indien öppnar sina ekonomier Avregleringar, ökad frihandel och globaliserat näringsliv

135

136 137 138 139

Världen idag 141 Tredje världen finns inte längre 141 Finanskrisen 2008 och euroområdets problem 144 Doharundans svårigheter 145 Suveränitetsprincipen ifrågasätts 146 Dagens konflikter 147 Klimatfrågan 151 Ruta: Dags att stycka upp Arktis och Antarktis?

154 En supermakt och några regionala stormakter 155 USA:s hegemoni ifrågasatt 155 Kina i världen 157 Revanschistiskt Ryssland 159 EU som internationell aktör 160 Uppgifter

161

7 TEORIER OM INTERNATIONELLA RELATIONER 162 Vart är världen på väg?

Historiens slut Civilisationernas kamp En kosmopolitisk värld

163 163 165 167

Teoretiska perspektiv på internationella relationer Individens roll

169 170

Utgångspunkt: Anarkisk värld 171 Realismen 171 Ruta: Thukydides och Machiavelli 173 Liberalism 176 Konstruktivism 179 Ruta: Olika typer av samarbete: specifik och diffus ömsesidighet 180–181 Ruta: Fanatiker 183 Irakkriget 2003 ur tre olika perspekti

184

Utgångspunkt: Styrande världsordning Marx och klasskampen Lenin och imperialismen Ruta: ”Land grabbing” Beroendeskolan Ruta: Den alliansfria rörelsen Feminism

186 186 187 188 189 190 191

En fredligare tillvaro Fem förklaringar till varför världen är fredligare

194

Uppgifter

197

8 SVENSK UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK

198

Sverige fram till 1945

200

Sverige under kalla kriget 1945–1990 Undéntiden 1945–1960 Palmelinjen 1960–1990

201 203 203

Sverige som EU-medlem 206 Svenskt försvar idag 206 Sverige i utlandet 207 Ruta: Svensk vapenindustri 208–209 Svenskt bistånd 210 Uppgifter

REGISTER

211

212

TABELLER, DIAGRAM OCH KARTOR 215 BILDFÖRTECKNING

40682109_INLAGA.indd 5

193

216

2014-04-24 13:47

2

STATER OCH ETNISKA GRUPPER

40682109_INLAGA.indd 36

2014-04-24 13:48

STATER OCH ETNISK A GRUPPER Det finns totalt nästan 200 stater i världen. 193 är medlemmar av FN, dessutom brukar Vatikanstaten, Kosovo och Taiwan räknas in, alltså 196 stater.

Senare i kapitlet diskuteras begreppet etnicitet och nationalstat.

Vanligen brukar man säga att en stat måste uppfylla följande villkor: geografiskt avgränsat område en befolkning

en styrande makt av något slag som också kan ingå avtal med andra stater ett erkännande av omvärlden att man utgör en stat.

ORDET

Territorialvatten: Det område av havet i anslutning till en stats kustlinje som enligt folkrätten betraktas som statens eget territorium, precis som landområdet. Vanligen sträcker sig territorialvattnet 12 sjömil (22 km) ut från kusten.

Det finns således områden i världen som inte räknas som stater, t.ex. Antarktis, liksom de delar av världshaven som inte ligger inom staters territorialvatten.

Det finns också områden som inte räknas eller fungerar som stater för att de inte uppfyller alla fyra kraven. Några exempel:

Norra Cypern, en stat som utropade sig självständigt 1983 men som enbart har erkänts av ett enda land, Turkiet. I praktiken fungerar dock norra Cypern som en stat, man brukar säga att det är en de facto-stat.

Bild föregående sida: Flaggor i vinden utanför FN:s högkvarter i New York.

Palestina, som betraktas som ett område som i framtiden ska bli en stat. Konflikten med Israel innebär att de palestinska myndigheterna ännu inte fullt ut kontrollerar sitt geografiska område och alltså inte fullt ut är självstyrande.

STATER OCH ETNISKA GRUPPER 37

40682109_INLAGA.indd 37

2014-04-24 13:48

Somalia som sedan 1991 har varit präglat av inbördeskrig.

Landet har länge befunnit sig i ett kaotiskt tillstånd där olika krigsherrar har tävlat om makten. Situationen är sedan 2012 stabilare men landet är i praktiken delat i flera självstyrande områden. Somalia erkänns av omvärlden som stat men fungerar i praktiken inte som en sådan. Ofta betecknas Somalia som en havererad stat.

Somaliland som är en del av Somalia där det råder stabila förhållanden. Området är alltså en de facto-stat men erkänns inte av omvärlden.

Taiwan som många uppfattar som en de facto-stat skild från Kina på ön Formosa. Men Taiwans regering ser sig som den rättmätiga regeringen även för det kinesiska fastlandet och kallar sig då för Republiken Kina. De betraktar alltså inte Taiwan som en egen stat.

”Den gröna marschen” mot Västsahara 1975. När kolonialmakten Spanien drog sig bort från Västsahara 1975 invaderades landet av Marocko. Den marockanske kungen beordrade dessutom 300 000 marockaner att marschera in i Västsahara i vad som kallades ”den gröna marschen” och många av dessa marockaner bor kvar där än idag. Tiotusentals av Västsaharas nomader flydde till Algeriet där de och deras barn ännu bor kvar i flyktingläger.

38 STATER OCH ETNISKA GRUPPER

40682109_INLAGA.indd 38

2014-04-24 13:48

Transnistrien, en de-facto-stat väster om floden Dnestr i Moldavien som endast erkänns av ett fåtal andra de factostater nämligen Nagorno-Karabach, Sydossetien och Abchazien.

Västsahara, som sedan 1976 är ockuperat av Marocko.

Stater är de starkaste aktörerna som finns. En stat kan inte tvingas delta i internationellt samarbete och en stat betraktas i stort sett som suverän. Det betyder att andra stater inte ska lägga sig i en stats inre angelägenheter. Stater har genom suveräniteten monopol på våldsanvändning inom sitt territorium.

FN-stadgan följer principen om staters suveränitet. FNstadgan ger endast FN möjlighet att ingripa om en stat angriper en annan. Detta skedde senast under Gulfkriget år 1991 efter att Irak hade attackerat Kuwait.

En rad tragiska inrikespolitiska händelser under 1990-talet, bland annat i Rwanda och i före detta Jugoslavien, väckte dock tankar på att utvidga FN:s ansvar för människors liv. År 2005 kom medlemsländerna överens om den så kallade R2P-principen (Responsibility to Protect). Principen slår fast att varje stat har ett ansvar att skydda sina medborgare mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Om en stat inte kan leva upp till detta ansvar förverkar staten sin suveränitet och det internationella samfundet har rätt att genom diplomati, humanitära och andra insatser, också militära, skydda befolkningen.

R2P-principen var kontroversiell eftersom den möjliggör att den sedan länge omhuldade principen om staters suveränitet kan sättas ur spel. Principen har tillämpats militärt av FN:s säkerhetsråd i samband med de militära operationerna i Elfenbenskusten 2010, Libyen 2011 och Centralafrikanska republiken 2014. Försök att tillämpa principen i Syrien år 2013 misslyckades dock. Framför allt Kina och Ryssland, men också många andra länder motsatte sig USA:s förslag att angripa den syriska regeringssidan i inbördeskriget.

STATER OCH ETNISKA GRUPPER 39

40682109_INLAGA.indd 39

2014-04-24 13:48

STATERNA PÅ DEN INTERNATIONELLA ARENAN I detta avsnitt presenteras ett antal olika parametrar för att bedöma staters position och situation i världen.

HÅRD MAKT Med hård makt avses framför allt ekonomisk makt och militär makt. Stor folkmängd, stor ekonomi och militära resurser innebär stort inflytande på den internationella arenan.

Störst folkmängd har Kina följt av Indien. Sverige ligger med sina 9 miljoner invånare på ungefär 85:e plats. I genomsnitt är folkmängden per land 36 miljoner medan medianen är 7 miljoner. Den stora skillnaden mellan medelvärde och median beror förstås på att det finns många små stater och få stora.

Det vanligaste sättet att mäta ekonomiernas storlek är att studera BNP, dvs. deras produktion. Av tabellerna nedan ser vi att USA är världens största ekonomi följt av Kina.

Världens totala militära utgifter ligger på nästan 1 800 miljarder US-dollar. De största militära resurserna förfogar USA över. Landet spenderar över en tredjedel av världens militära utgifter. Som jämförelse spenderar Sverige ungefär sex miljarder US-dollar enligt SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute).

Störst folkmängd i världen Land

Högst BNP 2012

Invånare miljoner

Land

Miljarder US-dollar PPP

1 Kina

1 350

1 USA

15 660

2 Indien

1 207

2 Kina

12 380

3 USA

313

3 Indien

4 784

4 Indonesien

238

4 Japan

4 525

5 Brasilien

196

5 Tyskland

3 123

6 Pakistan

179

6 Ryssland

2 383

7 Bangladesh

159

7 Brasilien

2 362

8 Nigeria

155

8 Storbritannien

2 323

9 Ryssland

142

9 Frankrike

2 253

10 Japan 85 Sverige EU Världen

127 9 508 7 100

10 Italien 35 Sverige

1 834 396

EU

15 630

Världen

83 120

Stor folkmängd och stor ekonomi ger inflytande i internationell politik. De flesta demografer tror att befolkningstillväxten upphör runt år 2050 och att vi då kommer att vara strax över nio miljarder människor. Källa: FN, CIA Factbook.

40 STATER OCH ETNISKA GRUPPER

40682109_INLAGA.indd 40

2014-04-24 13:48

Befolkningen i världen

Invånare per km2 Mindre än 1 1–10 10 –50 50–100 100 eller mer Stad eller storstadsområde med mer än 5 miljoner invånare

Det är framför allt områden med bra förutsättningar för jordbruk, stålindustri och handel som har hög befolkningstäthet.

Källa: Grote Bosatlas.

MJUK MAKT Mjuk makt handlar om de värMiljarder den en stat representerar. Stater Land US-dollar med stor mjuk makt har goda 1 USA 682 möjligheter att exportera sin kul2 Kina 166 tur och sina lösningsmodeller på 3 Ryssland 91 politiska problem. Man lyssnar 4 Storbritannien 61 på stater med stor mjuk makt.

5 Japan 59 Västvärlden med USA i spet6 Frankrike 59 sen dominerar fortfarande kul7 Saudiarabien 75 turspridningen i världen. Särskilt 8 Indien 46 gynnas USA av att engelskan 9 Tyskland 46 har blivit det självklara valet av 10 Italien 34 andraspråk för nästan alla, men 32 Sverige 6 västvärldens höga levnadsVärlden totalt 1753 standard har förstås också EU 285 betydelse. Det är i västvärlden Nato 988 det sedan länge finns en stor hemmamarknad som har råd Källa: Sipri. att konsumera kultur. Likväl är produktionen av t.ex. film i länder som Indien och Nigeria mycket stor, men exporten utanför det egna landet eller kulturområdet är försvinnande liten.

Militära utgifter år 2012

STATER OCH ETNISKA GRUPPER 41

40682109_INLAGA.indd 41

2014-04-24 13:48

Amerikansk film säljer över hela världen. Genom detta sprids också västerlandets historia och västerlandets livsstil. Bilden är från Kina.

Nedanstående tabell är hämtad ur WTO:s statistik och visar de tio största exportörerna av audiovisuella tjänster, dvs. film, radio- och tv-program samt musik. Kinas export är alltså mindre än Norges och endast en hundradel av USA:s, trots att Kinas befolkning är mer än fyra gånger så stor som USA:s.

Kinas mjuka makt är alltså fortfarande i detta avseende mycket liten.

Export av audiovisuella tjänster 2010, miljoner US-dollar 1

USA

13 529

2

EU

11 203

Export utanför EU

4 802

3

Kanada

1 954

4

Ryssland

360

5

Argentina

343

6

Norge

204

7

Sydkorea

189

8

Australien

128

9

Kina (exklusive Hongkong)

123

Hongkong

112

10

Källa: WTO International Trade Statistics 2012.

42 STATER OCH ETNISKA GRUPPER

40682109_INLAGA.indd 42

2014-04-24 13:48

OMVÄRLDSBEROENDE En stats beroende av omvärlden handlar till stor del om handel 1 Kina 2 080 med varor och tjänster. Världens 2 061 2 USA tre största handelsnationer i abso1 725 3 Tyskland luta tal är Kina, USA och Tysk965 4 Japan land. Det beror förstås framför 795 5 Nederländerna allt på att de är så stora stater. Ser 763 6 Frankrike man till exportens andel av BNP 747 7 Storbritannien är dock stater som Sverige och 649 8 Korea Nederländerna betydligt större 628 9 Italien handelsnationer. Av den totala 577 10 Hongkong handeln i världen är ungefär 263 25 Sverige 20 % tjänstehandel och 80 % varuhandel (varav industriKälla: WTO International produkter 50 procentenheter, Trade Statistics 2012. råvaror 20 procentenheter och jordbruksprodukter 10).

Global Connectedness Index För att studera ett lands totala omvärldsberoende kan man ta Nederländerna 1 88 hjälp av Global Connectedness Singapore 2 82 Index. Det mäter dels i hur stor 81 Luxemburg 3 grad ett land är i förbindelse 81 Irland 4 med omvärlden, dels hur spridda 81 Schweiz 5 förbindelserna är i världen. Ett 77 Storbritannien 6 högt index betyder att landet har 76 Sverige 7 omfattande förbindelser med 75 Belgien 8 omvärlden och att dessa förbin74 Danmark 9 delser är spridda över stora delar 73 10 Tyskland av världen istället för till enbart 65 20 USA ett fåtal stater.

53 42 Japan Indexet bygger på statistik över 47 62 Indien varu- och tjänstehandel, utlands44 68 Ryssland investeringar (såväl in- som ut43 74 Kina flöden), tillgång till internet, tele42 77 Brasilien fonsamtal till och från utlandet, 10 140 Burundi import och export av tryckt material (t.ex. böcker), migration, turism och studentutbyte. Indexvärdet beräknas i relation till landets storlek mätt i BNP och befolkning.

Av 140 undersökta stater tillhör Sverige de tio med högst indexvärde. Maximalt värde är 100. Ett land med värde noll har inga kontakter alls med omvärlden. Indexet tas fram på uppdrag av transport- och logistikföretaget DHL. Ledande exportörer av varor och tjänster i miljarder US-dollar

STATER OCH ETNISKA GRUPPER 43

40682109_INLAGA.indd 43

2014-04-24 13:48

6

TIDEN EFTER 1990 Ibland talar man om tre olika globaliseringsvågor då internationell handel och internationella kontakter ökat snabbt. Den första varade från mitten av 1800-talet till första världskrigets utbrott. Den andra från ungefär 1950 till 1970-talets kriser och den tredje började 1990. Gemensamt för perioderna är att den internationella handeln ökade tack vare frihandelspolitik och/eller billigare transporter. Det är också perioder som präglas av relativ fred, åtminstone mellan stormakterna. Men vad var det som startade den senaste globaliseringsvågen kring 1990?

TREDJE GLOBALISERINGSVÅGEN Från 1989 förändrades det världspolitiska läget. Året inleddes med de socialistiska planekonomiernas kollaps med början i Polen. Sovjetunionen upplöstes året därefter. Vad var det som hände? Varför föll den kommunistiska världen ihop just då?

Många pekar på att Sovjetunionens ledare från 1985, Michail Gorbatjov, med sin nya politik med honnörsorden glasnost (öppenhet) och perestrojka (förnyelse) var den som fick planekonomierna att kollapsa. Genom att uppmuntra kritik brast den fördämning mot missnöje som diktaturen byggt upp.

Utvecklingen gick inte att stoppa och blev mer genomgripande än Gorbatjov avsett.

Det folkliga missnöjet med kommunismen bestod dels av ett missnöje med diktaturen, dels ett missnöje med den dåliga levnadsstandarden. Ekonomins svårigheter i planekonomierna hade framför allt att göra med planekonomin i sig, som varken uppmuntrade entreprenörskap eller ansvarstagande. Bristen på en fungerande prismekanism som kunde se till att produktionen styrdes till de varor och tjänster som verkligen efterfrågades, var ett annat problem med planekonomin.

Dessutom pågick fortfarande i kalla kriget. Sovjetunionen Bild föregående sida: la stora resurser på produktion av militär utrustning, alltifrån En östtysk soldat välkrut till kärnvapen. Kanske var det försöken att hänga med komnar Berlinmurens fall, 10 november 1989. den amerikanske presidenten Ronald Reagans expansion av TIDEN EFTER 1990 137

40682109_INLAGA.indd 137

2014-04-24 13:49

de militära ambitionerna i USA som knäckte Sovjet och som gjorde det möjligt för Gorbatjov att få gehör för sina idéer om glasnost och perestrojka.

Sovjetunionens kollaps och den efterföljande större öppenheten mot omvärlden bidrog till en större världsekonomi.

Företag från hela världen började intressera sig för den ryska marknaden och många före detta kommunistiska stater, särskilt i Europa (t.ex.

Polen), påbörjade en snabb ekonomisk utveckling.

Kalla krigets sista stora politiker, Ronald Reagan och Michail Gorbatjov, under ett toppmöte i Moskva 1988.

KINA OCH INDIEN ÖPPNAR SINA EKONOMIER I Kina behöll kommunistpartiet makten men redan år 1979 började Kina styra bort från planekonomi mot kapitalism.

Den kinesiska ekonomin och landets export växte därefter mycket snabbt. Utländska företag investerade och levnadsstandarden förbättrades.

Den kinesiska ledningens möjligheter att stå emot de krav på demokratiseringar som delar av befolkningen framfört har vilat just på att majoriteten av människor fått det bättre.

Det är helt enkelt svårt att engagera stora befolkningsgrupper i krav på demokrati när många upplever att levnadsstandarden stiger.

Troligen kommer den kinesiska ekonomin mätt i BNP snart att vara större än USA:s. Men mätt i BNP per capita ligger man ännu långt efter, och särskilt på landsbygden är levnadsstandarden fortfarande mycket låg.

I början av 1990-talet övergav Indien den importsubstitution som under lång tid och till stor del utan framgång hade isolerat landets ekonomi bakom höga tullmurar. Den nya frihandelsvänliga politiken har gett påtaglig fart på Indiens tillväxt. Antalet fattiga är fortfarande störst i världen men andelen minskar. Indien har dessutom, trots många etniska, religiösa och sociala konflikter, alltsedan självständigheten 1947 lyckats bevara sitt demokratiska system.

138 TIDEN EFTER 1990

40682109_INLAGA.indd 138

2014-04-24 13:49

De största demonstrationerna hittills mot Kinas ledning ägde rum på Himmelska fridens torg i Beijing under våren 1989. När protesterna samlade allt fler människor valde Kinas ledning att sätta in militär med stridsvagnar mot den obeväpnade folkmassan. De fredliga protesterna slutade i tragedi. Antalet dödsoffer är ännu okänt, troligen runt 2 000.

Sammantaget är dessa jätteländers större deltagande i världsekonomin av stor betydelse för hela världen. Det har lett till billigare varor men också till att jobb försvunnit i andra delar av världen. Men det har också skapat nya jobb i de branscher som exporterar till Kina och Indien.

AVREGLERINGAR, ÖKAD FRIHANDEL OCH GLOBALISERAT NÄRINGSLIV Under 1980- och 1990-talet avreglerades handeln med valutor och aktier i många länder. Det blev lättare att flytta pengar över gränserna och aktiemarknaderna öppnades också för utländska investerare. Med datorernas hjälp uppstod en effektivare och snabbare global marknad för allt från valutor och värdepapper till råvaror. Pengar flyttades allt snabbare över världen. Det gynnade effektivitet men skapade också ett ökat beroende och en ökad känslighet för händelser och skeenden i andra delar av världen.

Frihandeln ökade, inte minst tack vare EU:s utvidgning och fördjupade samarbete, men också genom lyckade förhandlingar inom GATT-systemet som ledde till att WTO bildades 1995.

Elektronikrevolutionen Elektroniken var ingen ny industri men den fick extra fart under 1990-talet. Halvledare och transistorer hade utvecklats redan på 1950-talet och gett oss bland annat den behändiga transistorradion. Så småningom började man bygga ihop olika halvledare på kiselplattor, så kallade integrerade kretsar eller TIDEN EFTER 1990 139

40682109_INLAGA.indd 139

2014-04-24 13:49

chip. Dessa kom så småningom att revolutionera såväl vår produktion som vårt vardagsliv. En av de första uppfinningarna som drog nytta av chip var miniräknarna som blev vanliga redan i början av 1970-talet. Snart kom elektroniken att flytta in i allt från tandborstar till bilmotorer.

Alla dessa nya användningsområden och nya produkter drev upp efterfrågan. Särskilt USA som var ledande i den nya teknikens utveckling, upplevde en lång period av högkonjunktur. Man talade om en ny ekonomi där lågkonjunkturer var historia, symboliserad av det expanderande industriområdet Silicon Valley utanför San Francisco, som var något av elektronikens och datorteknikens vagga.

Med persondatorn, mobiltelefonen och internet, vars expansiva fas var 1990-talet, blev kommunikationer snabbare, säkrare och billigare. Det blev lätt att hitta produkter och företag varhelst i världen, vilket ledde till att världshandeln expanderade.

Ett annorlunda näringsliv Avreglering och datorisering gynnade multinationella företag som lättare kunde investera i andra länder och lättare kunde kommunicera mellan företagens olika verksamheter runt om i världen. Produktionskedjorna har kommit att bli globala och en ökande del av världshandeln sker mellan delar av samma företag spridda över världen.

De snabbare kommunikationerna har lett till en övergång från så kallad push- till pull-produktion. Den förstnämnda innebär att företagen tillverkar för den marknad man hoppas ska finnas, medan den senare innebär tillverkning för en kund som man vet redan finns, som ibland redan har beställt varan. Detta genom att datoriseringen gjort det möjligt att finkalibrera produktionsprocessen och förkorta lagringstider.

Sammantaget kan den tredje globaliseringsvågen förklaras med:

En större världsekonomi – framför allt genom Kinas, Indiens och före detta Sovjetunionens ökade delaktighet i den globala ekonomin. Ökad frihandel.

Elektronikindustrins expansion.

Datorernas, mobiltelefonernas och internets revolutionerande förändring av våra kommunikationssystem.

Avregleringarna mot ett globalt näringsliv.

140 TIDEN EFTER 1990

40682109_INLAGA.indd 140

2014-04-24 13:49

Medellivslängd 85 80 75

2010

70 65 60 55 50 45

VÄRLDEN IDAG

40 35 30 25 20 400

1 000

Det är svårt att beskriva de internationella relationerna just nu.

Vilka är de stora dragen och vilka är detaljerna som är mindre viktiga? I detta avsnitt behandlas några stora skeenden som man nog kan vara ganska säker på kommer att spela en huvudpå den internationella 2 000roll 4 000 10 000 20 000 40 000 arenan också några år in i framtiden.

BNP1960 per capita US-dollar Medellivslängd och BNP per capita och i2010 (justerad för PPP och inflation)

llivslängd

2010

400

1 000

2 000

llivslängd

1960

400

1 000

TREDJE VÄRLDEN FINNS INTE LÄNGRE 85 Tredje världen är idag ett 80 historiskt begrepp. Många av 75 1960 70 alla dessa länder som en gång 65 okänsligt klumpades ihop, 60 hör idag till den rika delen av 55 världen. Ett exempel är Syd50 45 korea. Andra är kvar i fattig40 dom såsom Afghanistan, Mali 35 och Haiti. Huvuddelen av 30 världens länder är idag vad 25 20 man skulle kunna kalla medel4 000 10 000 40 000 400 20 000 1 000 2 000 4 000 10 000 20 000 40 000 inkomstländer inom vilka det BNP per capita i US-dollar BNP per capita i US-dollar ofta finns stora sociala skill(justerad för PPP och inflation) (justerad för PPP och inflation) nader. Fattigdomen kan alltså Medellivslängd Geografisk region i allt mindre utsträckning 85 Östra Asien och Stillahavsregionen kopplas till enskilda länder.

80 Europa och Centralasien 75 Den finns överallt, även i rikAmerika 2010 70 tigt rika länder men förstås i Mellanöstern och Nordafrika 65 Södra Asien mindre utsträckning. Störst 60 Afrika söder om Sahara problem är fattigdomen i 55 50 Sydasien och i Afrika söder 45 om Sahara.

40 Världens kvarvarande fattig35 dom är ett globalt problem.

30 25 Fattigdom, stora ekonomiska 20 skillnader och känslan av att 4 000 10 400 000 20 000 40 000 1 000 2 000 4 000 10 000 20 000 40 000 vara utanför kan föda hat. Ett BNP per capita i US-dollar BNP per capita i US-dollar hat som lätt kan utnyttjas av (justerad för PPP och inflation) (justerad för PPP och inflation) Medellivslängd

2 000

Medellivslängd Geografisk region 85 Östra Asien och Stillahavsregionen 80 Europa och Centralasien 75 Amerika 1960 70 Mellanöstern och Nordafrika 65 Södra Asien 60 Afrika söder om Sahara 55 50 45

Medellivslängd och BNP per capita har ökat avsevärt i alla länder sedan 1960. Varje cirkel är ett land och arean avspeglar landets befolkning. Den största röda pricken är Kina som på 50 år ökat sin medellivslängd med 40 år.

Svensken Hans Rosling har grundat företaget Gapminder som utvecklat tekniken för att överskådligt presentera statistik över tid. Källa: Gapminder.

TIDEN EFTER 1990

40 35 30 25 20

40682109_INLAGA.indd 141

400

1 000

2 000 4 000

10 000 20 000 40 000

141

2014-04-24 13:49

Stereotypa bilder av könsroller riskerar att befästa strukturer som borde vara förlegade. Ur Bond-filmen Mannen med den gyllene pistolen (1974).

När vi under vår uppväxt möter stereotypa könsroller där män framställs som starkare och handlingskraftigare än kvinnor, och ofta använder våld, riskerar vi att makten bland vuxna människor kanske då mer naturligt hamnar på männens bord och att män dessutom i någon utsträckning får en mer våldsbejakande läggning.

Kvinnor uppfostras ofta till att ha en mer resonerande och omhändertagande läggning. Att kvinnor då är underrepresenterade inom politiken kan innebära att icke-våldsbejakande lösningar också underrepresenteras.

De strukturer som förtrycker kvinnor och som även gör att män förväntas bete sig på ett visst sätt påverkar hela samhället, också den internationella politiken.

De flesta diktatorer är män i starkt patriarkala miljöer. Feminism blir således också en viktig del i kampen för demokrati och demokrati är i sin tur en viktig väg för att undvika krig.

192 TEORIER OM INTERNATIONELLA RELATIONER

40682109_INLAGA.indd 192

2014-04-24 13:50

EN FREDLIGARE TILLVARO Den amerikanske psykologen Steven Pinker gav år 2011 ut en bok med titeln The Better Angels of Our Nature som sammanfattade senare tids forskning kring människans användande av våld. Tvärtemot vad vi vanligen tror, menar Pinker att världen har blivit en allt fredligare plats. Genom statistik och arkeologi vill han visa att risken att dö av våld har minskat drastiskt. Vi är så att säga fredligare av oss än någonsin tidigare.

Han diskuterar bland annat människans tillstånd innan staten tar monopol på tvångsmakten, alltså det man brukar kalla naturtillståndet. Thomas Hobbes beskrev detta tillstånd Dödligt våld i Västeuropa

Dödligt våld per 100 000 personer per år

1 000

100

Med dödligt våld avses mord, dråp och misshandel med dödlig utgång.

Dödsoffer i krig inkluderas inte.

Observera att skalan är logaritmisk. Källa: Pinker, The Better Angels of Our Nature.

10

1

0.1 1200

1300

1400

1500

1600

1700

1800

1900

2000

År

Döda i krig Genomsnitt 27 samhällen utan statsmakt Centrala Mexiko, 1419–1519 Tyskland, 1900-talet Ryssland, 1900-talet Frankrike, 1900-talet Världen, 1900-talet (krig och folkmord) Japan, 1900-talet USA, 1900-talet USA, 2005 Världen, 2005 0

250

500

750

1 000

1 250

1 500

Av diagrammet framgår att risken att dö i krig är väsentligt mindre idag än tidigare i vår historia.

Notera särskilt att i samhällen utan statsmakt, som befinner sig nära det man brukar kalla naturtillståndet, är risken allra högst. Observera att antalet döda i USA och Världen 2005 är så få att det inte syns i diagrammet.

Källa: Pinker, The Better Angels of Our Nature.

Döda i krig per 100 000 personer per år

TEORIER OM INTERNATIONELLA RELATIONER 193

40682109_INLAGA.indd 193

2014-04-24 13:50

med orden ”ensamt, fattigt, plågsamt, djuriskt och kort” medan upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau talade om ”den ädle vilden” och ”tillbaka till naturen”. Vem hade egentligen rätt? Enligt Pinker är svaret enkelt: Hobbes hade rätt.

Pinker försöker också slå hål på myten att folkmord är en ny företeelse. Redan i vår förhistoria förekommer sådana händelser, menar Pinker.

FEM FÖRKLARINGAR TILL VARFÖR VÄRLDEN ÄR FREDLIGARE Men vad är det då som har skapat en fredligare värld? Pinker tar upp fem tänkbara förklaringar: Leviathan Genom att staten definierar vilka handlingar som är kriminella och tydligt visar att förövare kommer att straffas har Leviathan en avskräckande effekt på kriminalitet. När staten tar ansvar för rättsskipning och straffutmätning behöver brottsoffer inte ta lagen i egna händer längre. Man kan tydligt se att våldet mellan människor minskade i Europa i takt med att staterna blev starkare efter medeltiden och att våldet ökar när stater faller sönder som i dagens Somalia. Ökad handel Om två stater är ekonomiskt beroende av varandra är de inte särskilt intresserade av att föra krig med varandra. Detta hindrade förvisso inte världskrigen från att bryta ut men det är ändå tydligt att stater blir mindre krigsorienterade ju större deras omvärldsberoende är.

Motsvarande diskussioner kan föras på individnivå. Bonden och bagaren är beroende av varandra. Bonden behöver brödet och bagaren bondens mjöl för att kunna baka. De skulle båda förlora på att skada varandra. Ökad feminisering Ökad feminisering betyder dels att kvinnors inflytande i samhället, från familjelivet till utrikespolitiken ökar, dels att traditionellt kvinnliga värderingar stärks på bekostnad av traditionellt manliga.

Diskussionen anknyter till teorier om att män tycks vara mer konkurrensinriktade än kvinnor och därmed mer våldsbenägna och mer styrda av värderingar präglade av sådant som heder, ära och hämnd. Pinker tar 1800-talets amerikanska ”vilda västern” som exempel. Där var våld betydligt vanligare än i östra USA och andelen män var också betydligt högre. Särskilt tycks våld öka när andelen unga män är stor och allra mest om

194 TEORIER OM INTERNATIONELLA RELATIONER

40682109_INLAGA.indd 194

2014-04-24 13:50

Expanderande cirklar av sympati! Peres Center for Peace i Israel ordnar möten mellan judar och araber, mellan israeler och palestinier. Den vägen vill man bekämpa misstänksamhet och hat mellan de olika grupperna i den långvariga konflikten mellan Israel och Palestina.

detta inte balanseras av en stor andel unga kvinnor. Den stora övervikten av män i fängelser i alla stater talar också för att teorier om att män är mer våldsbenägna kan stämma, åtminstone till viss del.

Att världen har blivit fredligare skulle alltså kunna förklaras med att kvinnor har fått mer makt och att ”kvinnliga värderingar” blivit mer vanliga på bekostnad av ”manliga värderingar”.

Expanderande cirklar av sympati I takt med att våra kontakter med omvärlden når längre ut i världen ökar vår sympati för medmänniskor. I primitiva samhällen, dvs. i det man brukar kalla naturtillståndet, umgicks människor kanske endast med en relativt liten grupp av mer eller mindre nära släktingar. De som fanns utanför gruppen TEORIER OM INTERNATIONELLA RELATIONER 195

40682109_INLAGA.indd 195

2014-04-24 13:50

var okända och det var svårt att byta perspektiv och känna med dessa.

När våra kontakter ökar, när vi reser och möter människor i andra länder, blir också vår benägenhet att gå i krig med dessa mindre, resonerar Pinker. Detta ligger ganska nära Mary Kaldors teorier om en ny kosmopolitisk värld (s. 167).

Förnuftets trappa I takt med att vetenskap och kultur utvecklas och i takt med att människor blir mer utbildade och tar del i varandras åsikter kommer diskussioner och argumentation att öka i samhället.

Detta leder också till att vi lär oss byta perspektiv och betrakta andra människor som likvärdiga oss själva. Kants tro på förnuftet som vägen till fred är ett exempel på ett liknande resonemang. För Pinker är 1700-talets upplysning förnuftets stora genomslag.

Sammanfattningsvis uppmanar Pinker oss att inte bara fokusera på varför våld och krig existerar utan också på varför det minskar. Med tanke på att världen har blivit bättre kanske den intressanta frågeställningen inte handlar ty in the sky / The colors of the rainbow, so pret g by / goin om vad vi har gjort fel, ple peo of s face Are also on the “How do you do?” / n’ sayi ds, han in’ utan vad vi har gjort rätt shak ds frien I see .

They’re really saying “I love you” – så att vi kan fortsätta derful World. på vägen mot en fredUr Louis Armstrongs hit What a Won ligare mänsklighet.

!

196 TEORIER OM INTERNATIONELLA RELATIONER

40682109_INLAGA.indd 196

2014-04-24 13:50

UPPGIFTER KAPITEL 7

1 Sammanfatta kort de tre olika scenarier om framtiden som behandlas under rubrikerna: a) Historiens slut b) Civilisationernas kamp c) En kosmopolitisk värld 2 Läroboken talar om två olika typer av perspektiv, dels sådana som utgår från att världen är anarkisk, dels sådana som utgår från att det finns en ”världsordning”.

Förklara skillnaderna mellan dessa båda utgångspunkter.

DF3 Skriv ner de fem personer du tycker har störst betydelse i dagens internationella relationer. Jämför din lista med dina studiekamraters och försök komma överens om en gemensam lista.

D4 Vilka perspektiv tycker du hör ihop med vilket ord?

Perspektiv: konstruktivism, liberalism, realism Ord: förtroende, misstänksamhet, nyckfullhet.

Jämför med dina studiekamraters svar. Försök hitta ytterligare ord som fångar de olika perspektivens utgångspunkter.

5 Ge exempel på diffus ömsesidighet i internationella relationer.

F6 Fördjupa dig i förhållandet mellan Kina och Japan och diskutera Kinas agerande utifrån: a) ett realistiskt perspektiv, b) ett liberalt perspektiv, c) ett konstruktivistiskt perspektiv.

Detta är en svår och stor uppgift som kräver att man lär sig en del om ländernas relationer till varandra, också under förra seklet.

7 Marxister menar att de internationella relationerna avspeglar något man kallar ”klasskamp”. Förklara.

8 Hur såg Lenin på kolonialismen?

9 För beroendeskolan är begreppsparen ”centrum– periferi” och ”ny världsordning” centrala. Förklara.

10 Vilka åtgärder rekommenderade den alliansfria rörelsen för att skapa en ny ekonomisk världsordning?

11 Feminism innebär att bekämpa kvinnors underordning gentemot män. Vilka olika tankar kring internationell politik finns inom feminismen?

12 Steven Pinker diskuterar i boken The Better Angels of Our Nature människans bruk av våld. a) Vilket är bokens huvudbudskap? b) Vilka förklaringar ger Pinker till detta huvudbudskap?

DF13 På sidan 196 citeras några rader ur sången What a Wonderful World. Ta reda på sångens bakgrund och fundera på om det finns liknande kända sånger.

Kan musik och lyrik påverka internationella relationer?

D14 Fundera på hur attacken på World Trade Center i New York 2001 har påverkat världen. Hur skulle världen se ut om attacken aldrig inträffat?

F15 Fördjupa dig i Malafa Yousafzai (s. 162) och den roll hon kommit att spela i de internationella relationerna.

TEORIER OM INTERNATIONELLA RELATIONER 197

40682109_INLAGA.indd 197

2014-04-24 13:50

-

Arena – Internationella relationer är ett läromedel avsett för kursen Internationella relationer i ämnet samhällskunskap.

Läromedlet kan även användas som fördjupande material i kurserna Samhällskunskap 2 och Samhällskunskap 3.

Läromedlet är nyskrivet och utvecklat enligt intentionerna i GY11.

Arena – Internationella relationer vill ge läsaren en begreppsapparat för att kritiskt och nyanserat kunna förhålla sig till medias rapportering från vår omvärld. Läromedlet är avsett att vara såväl allmänbildande som teoretiserande. Läromedlets många modeller och fördjupningar exemplifierar och problematiserar framställningen.

ARENA – Internationella relationer

ARENA – Internationella relationer

ARENA

I ARENA-serien finns även en bok för kurserna 1b, 2 och 3, Arena 123, en bok för kurs 1a, Arena 50p, och en bok för kursen Internationell ekonomi, Arena – Internationell ekonomi.

Samtliga fyra läromedel, också den du håller i handen, finns även som interaktiva böcker.

Till Arena 123 och Arena 50p finns dessutom en gemensam webbtjänst.

Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap.

Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.

INTERNATIONELLA RELATIONER Lars-Olof Karlsson

40682109_OMSLAG.indd Alla sidor

2014-04-24 12:53